Klimatkompensationer i byggbranschen – kostnader och klimateffektivitet

Byggproduktion idag, innebär bland annat en hög energianvändning, utsläpp av växthusgaser, användning av miljöfarliga ämnen samt stora mängder avfall som måste hanteras. Detta är aspekter som samtliga behöver minskas för att reducera branschens stora miljöpåverkan. Inom byggsektorn har klimatarbetet fått en alltmer ökad uppmärksamhet med införandet av olika klimatkrav på nationell och EU-nivå. I och med ökat fokus har miljöcertifieringar som NollCO2 och lokala initiativ som LFM30 i Malmö skapats, vilka strävar efter klimatneutralitet genom att minska utsläppen i och med byggnation och även kompensera för kvarvarande utsläpp. Genom användning av miljöcertifieringar, miljöinitiativ och klimateffektiva byggmetoder och genom det välja miljömässigt fördelaktiga material, återbrukat material och materialsnåla konstruktioner, kan byggsektorn bidra till minskade utsläpp. Som en påbyggnad på detta mer initiala klimatarbete, har köp av klimatkompensationer, eller andra former av klimatåtgärder, blivit allt vanligare i byggbranschen, samt därtill för stater och företag. Dessa är åtgärder som ämnas balansera ut och kompensera för de utsläpp som är svåra att undvika – men vilka åtgärder är det man talar om, hur effektiva är de egentligen och hur kostsamma är dem? Den huvudsakliga bakgrunden till att detta examensarbete uppförts är att det i dagsläget saknas sammanställd information och undersökningar avseende klimatkompensationsåtgärder, kopplat till dess kostnader samt det övriga klimatarbetet i byggbranschen. Syftet med arbetet är därför att bidra med en kunskapssamling som kan användas i det fortsatta klimatarbetet inom branschen, speciellt avseende användandet av olika klimatkompensationsåtgärder. I denna undersökning har en litteraturstudie, fallstudie, samt enstaka intervjuer och samtal genomförts för att ta fram grunden till det resultat som tagits fram. Fallstudien som genomförts gjordes av byggnaden Kvartetten i Malmö, vilken visar hur medvetna materialval och materialu
Carbon offsets, essential in climate-related aspirations for governments and businesses, entail reducing, avoiding, or extracting greenhouse gases from the atmosphere, even if not contemporaneous with emissions. They include, among others, energy-efficient solutions and renewable energy investments. These compensations, voluntary or regulated, must meet reliability criteria. Actions, such as Carbon Capture and Storage and tree planting, aim at negative emissions or emission reductions, their costs varying. In construction, climate focus has surged with national and EU climate requirements. Certifications like NollCO2 and local initiatives like LFM30 in Malmö pursue emission reduction and climate neutrality. Through certifications, initiatives, and efficient methods, like material reuse, the sector can reduce its emissions. The studied case, Kvartetten, exemplifies emission reductions via material selection and solar panel system installation, showcasing the path to net-zero emissions through the use of specific calculation methods. In essence, carbon offsets are a contributing factor in emission reduction aspirations, with the construction sector’s adoption of certifications and efficient methods driving emission reduction. This master’s thesis is written by Thea Remison and Filippa Åberg.