Elevers perspektiv på skrivande i mellanstadiet : lärande, meningsfullhet och motvilja

Att kunna hantera de krav som ställs på skrivande i olika situationer är av grundläggande betydelse för människors möjligheter att kommunicera med andra, meddela andra något, lära sig något och delta i en demokratisk debatt. Syftet med den här avhandlingen är att bidra med kunskap om elevers skrivande i mellanstadiet utifrån elevers perspektiv. Avhandlingen utgår från att elevers upplevelser av skrivande är av betydelse för de sätt som de hanterar skrivande på och för deras möjligheter att lyckas i skolan. Avhandlingen består av tre delstudier. I den första studeras vad elever erfar att de lär sig när de skriver, i den andra elevers upplevelser av meningsfullt skrivande och i den tredje elevers upplevelser av motvilja mot skrivande. I delstudie 1 används fenomenografi som ansats och i delstudie 2 och 3 socialt inriktad narrativ forskning. Avhandlingen visar att elever använder skrivande för att lära sig hantera texters form, lära sig ett ämnesinnehåll, positionera sig själv i förhållande till andra samt prestera texter som motsvarar bestämda krav. Skrivande riktat mot texters form samt skrivande riktat mot texter som motsvarar bestämda krav medför enligt avhandlingen motvilja mot skrivande. Svårigheter med stavning kan till exempel medföra att elever upplever skrivandet som jobbigt medan skrivande om ämnen som eleverna inte är intresserade av kan medföra att eleverna upplever skrivandet som tråkigt. Skrivande som riktas mot lärande av ett ämnesinnehåll upplever elever som meningsfullt under förutsättning att de får skriva om ett ämne som de själva eller deras klasskamrater inte kan så mycket om. Om elever inte får välja vad de ska skriva om eller om de inte förstår syftet med skrivandet kan de uppleva motvilja mot skrivandet. Skrivande som elever använder för att positionera sig själv i förhållande till andra kan både upplevas som meningsfullt och medföra motvilja. Skrivuppgifter som ger elever möjlighet att positionera sig själv som en elev som kan mer än andra ell
The ability to manage the demands of writing in various contexts is crucial for individuals’ capacity to communicate, convey information, acquire knowledge, and engage in democratic discourse. This dissertation aims to enhance understanding of middle school students’ writing from their own perspectives. It posits that students’ experiences with writing significantly influence their approach to writing tasks and their academic success. The dissertation comprises three sub-studies. The first sub-study examines students’ perceptions of what they learn through writing, the second explores their experiences of meaningful writing, and the third investigates their experiences of reluctance to write. The first sub-study employs phenomenography, while the second and third utilize socially oriented narrative research methodology. The findings reveal that students use writing to master textual forms, acquire subject knowledge, position themselves in relation to others, and produce texts that meet specific criteria. Writing aimed at mastering textual forms and producing texts that meet specific criteria can engenders reluctance. For instance, difficulties with spelling can render writing challenging, while writing about uninteresting topics can make it seem monotonous. Conversely, writing aimed at acquiring subject knowledge is perceived as meaningful if students are allowed to write about topics that are novel to them or their peers. However, if students are not permitted to choose their topics or comprehend the purpose of the writing, they may develop reluctance to it. Writing that enables students to position themselves relative to others can be both meaningful and engender reluctance. Tasks that allow students to demonstrate their knowledge or influence others are perceived as meaningful, whereas tasks that position them as less capable lead to reluctance. The dissertation underscores the significance of literacy events that occur before and after writing in shaping student