Search

Konferens FobasNT19 17-18 oktober 2019 i Norrköping

Vikten av att behandla naturvetenskapernas karaktär (’NatureofSci-ence’, NOS) i NO-undervisningen har länge lyfts fram i dennv-didak-tiska forskningslitteraturen. NOS är också del av många länders kurs-planer, däribland de svenska. Dock saknas traditioner i skolan att ar-beta med området och det finns ett behov av både undervisnings-material och exempel på hur en sådan undervisning kan se ut. Nation-ellt resurscentrum för fysik har arbetat med flera forsknings-och ut-vecklingsprojekt med koppling till NOS. Ett sätt har varit att lärare, inom ramen för fortbildningskurser, har provat att undervisa NOS och dela sina erfarenheter med andra lärare. I den här artikeln berättar vi om olika sätt att arbeta med NOS och tipsar om resurser i form avundervisningsmaterial ochtexter som kan tjäna som inspiration för dig som lärare

Can contemporary science have a role in the classroom? While many students find contemporary science exciting, they often view school science as boring and uninteresting. Most of the physics taught in school was developed over a century ago and can be seen as well-established consensus science. Including discussions on contemporary research is one way to increase interest and motivation, and is also a way to provide students with possibilities to learn what research today could look like. It is also one way to teach general nature of science (NOS) perspectives, which have been argued to be important for many different reasons. In this presentation we will describe how a group of science teachers developed and implemented teaching sequences focusing on contemporary physics during in-service training. Each teacher chose a research area, interviewed a researcher, and wrote a popular science article aimed at secondary students (13-15 years old). Finally they designed, implemented and evaluated a teaching unit built around the popular science article. During the presentation we will describe the teachers’ experiences, the resources developed by them, and the kind of NOS perspectives included by the teachers.

Science education research on nature of science (NOS) has mostly focused students’ and teachers’ views of NOS, while less attention has been paid to the appropriateness of various NOS aspects at different levels in the educational system. Even more scarce is research focusing teachers’ perspectives on these matters. The aim of this study is to: 1) analyze NOS progression in the Swedish national curriculum, and 2) investigate science teachers’ perspectives on a NOS progression for year 1-9. Participants in the study are Swedish in-service science teachers (grades 1-9) who took part in a three-year research-project focusing NOS teaching. Throughout the project the teachers met in focus-group discussions. They also planned and implemented NOS lessons in their classrooms. Sources of data are: 1) curriculum material, and 2) two focus groups meetings about NOS progression (recorded and transcribed). The results show that many NOS aspects are, at least implicitly, part of the Swedish curriculum, but no specific progression is described. The teachers’ suggestions for NOS progression are based on arguments concerning the level of abstractness. Theoretical approaches and unfamiliar contexts are considered abstract, while hands-on activities, everyday contexts, and historical cases are considered concrete approaches to NOS.

Malmö högskolaLärarutbildningenSkolutveckling och ledarskapSpeciallärarprogrammet Höstterminen 2010ABSTRAKTLeden, Lotta & Tufvesson, Karin (2010). Åtgärdsprogram och IUP – för elever i matematiksvårigheter (IEP – for Students in Mathematical Difficulties). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med vårt examensarbete var att studera vilken matematik som synliggörs, och hur denna beskrivs i form av svårigheter och åtgärder, i åtgärdsprogram och individuella utvecklingsplaner (IUP). Vi har också avsett att undersöka hur åtgärderna följer dagens matematikdidaktiska forskning, hur de följer kursplanen i matematik samt hur de följer Skolverkets riktlinjer för upprättande av åtgärdsprogram och IUP. Eftersom vi har intresserat oss för att titta på den skriftliga dokumentationen av matematiksvårigheter och åtgärder, har vi valt att använda oss av en kvalitativ dokumentanalys med vissa kvantitativa inslag. Undersökningen bygger på 64 åtgärdsprogram och 42 IUP insamlade i år 8. Analysen av dokumenten visar på ett individinriktat perspektiv där fokus ofta läggs på elevens beteende, i stället för på ämneskunskaperna i matematik. Vidare har vi sett att åtgärder och strategier för hur eleven ska nå längre i sin kunskapsutveckling, ofta är så otydligt formulerade att de ger liten vägledning. De vanligast förekommande åtgärderna är: arbeta i "liten grupp", extra arbete, och färdighetsträning. Nyckelord: Individuell utvecklingsplan (IUP), matematiksvårigheter, matematikundervisning, åtgärdsprogramLotta LedenHandledare: Peter BengtssonKarin TufvessonKristian LutzExaminator: Birgitta Lansheim