Search

During the 1800s until the First World War, the migration to Brazil by Swedish citizens reached several thousands. The majority of these migrants were poor laborers or peasants traveling in the hope of finding a prosperous life in the new country. The Swedish migrants migrated to the new country with minimal economic resources at their disposal and with limited opportunities to decide on their own situation. This article is concerned with the migrants’ representation of their routes in different Swedish newspapers or booklets at the time of their migration. These texts provide insights into the conditions the migrants experienced while traveling to the new country and establishing themselves there, as well as the confinements they experienced when encountering a powerful migration regime linked to the Brazilian government and the migration industry that consisted of agents that organized and administered the travel as well as ex-migrants of Swedish or other Scandinavian origin that offered different kinds of services. The article discusses how the Swedish migrants accounted for their attempts to improve their life-situation while dependent on the migration industry for their survival. However, their strategies also included networking with their friends and neighbors for both community and instrumental reasons. In this perspective, the migrants’ interest in publishing their experiences on the routes fits into their attempts to reclaim social agency and expand their social networks to include the broader Swedish society. One conclusion of the study is that the transatlantic migration of the 1800s seemingly had a resemblance to the current migration from the Global South toward the Global North; the migrants are struggling against exploitation and a powerful migration regime by investing their engagement in a larger social network.

Denna studie syftar till att undersöka och utforska de sociala, ekonomiska och ekologiska effekterna av att arrangera ett sportevenemang. Studien fokuserar på FIFA:s världsmästerskap 2014 och dess effekter på värdlandet Brasilien. Studien kommer att undersöka underliggande faktorer bakom idrottsevenemanget och om världsmästerskapet har bidragit eller hindrat utvecklingen av Brasiliens hållbara utveckling. FIFA-VM är det högst betraktade sportspektaklet som sammanför fotbollsfans över hela världen. VM associeras med glädje, stolthet, underhållning och har även en kulturell betydelse. Studien analyserar effekterna av att bygga och rekonstruera infrastruktur och arenor. Investeringar och statlig finansiering som kunde ha lagts på den offentliga sektorn såsom utbildning- och hälsosektorn lades istället på byggprojekt inför VM. Dessa byggprojekt medförde bland annat tvångsvräkningar, avhysning av människor, ökad marginalisering av människor, utnyttjande av billig arbetskraft och nedrivning av byggnader av historiskt och kulturellt värde. Resultatet belyser fördelar och nackdelar med att vara värd för VM. Studien undersöker även de ekonomiska fördelarna av att arrangera ett mega-evenemang såsom FIFA:s världsmästerskap. This study aims to examine and explore the social, economic and ecological effects of hosting sports events. It will focus on the FIFA world cup 2014 and its effects on its host nation, Brazil. The study will explore the underlying factors behind the sports-event and whether the world cup has contributed or hindered the development of Brazils sustainable development. It seeks to understand the environmental impact of reconstructing infrastructure and implementation of arenas. The FIFA world cup is the highest viewed sports spectacle that connects football fans all over the world. It is strongly linked with joy, pride and entertainment that also holds cultural significance. In contrast, the preparation for hosting the world cup includes reconstructions of the city’s infrastructure. These redevelopment projects consisted of forced evictions, disposing of people, ostracization and further marginalization of people, cheap labor, demolishing buildings of historical and cultural value. Violations of human rights took place in order to host the event. It also diverted state funds from the education and health sector which were invested in building grandiose arenas. The result highlights the advantages and disadvantages of hosting the world cup. It will discover its effects on the country’s economy, whether it profits from hosting such an event.

Dagens miljöutmaningar är till stora delar gränsöverskridande och kan inte enbart lösas inom Sveriges gränser. De stora ekonomierna Brasilien, Ryssland, Indien, Indonesien, Kina och Sydafrika (BRIICS) har exempelvis omfattande tillverkningsindustrier som levererar produkter till såväl en inhemsk som global marknad. Dessa befolkningsrika länder har stor påverkan på den globala resursanvändningen och miljöprestandan och är därför viktiga aktörer för globalt miljö- och klimatsamarbete. Att utveckla relationer med strategiska samarbetsländer är dessutom positivt ur närings-, export- utrikes- och säkerhetspolitiska aspekter. I denna årsrapport redovisar Naturvårdsverket fyra myndigheters samlade arbete under 2016 inom ramen för ett anslag om bilateralt samarbete med strategiska länder inom miljö- och klimatområdet. Budgetposten om bilateralt samarbete (ap.1) som 2016 omfattade 15 miljoner kr inom anslaget internationellt samarbete (1:13) får användas för myndigheters bilaterala miljö- och klimatsamarbete med länder med stor påverkan på den globala miljön eller som är av strategisk betydelse i det globala miljö- och klimatsamarbetet. De myndigheter som deltar i samarbetet inom anslaget är Havs-och vattenmyndigheten (HaV), Kemikalieinspektionen (KemI), Naturvårdsverket och Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI). De flesta av insatserna i det bilaterala samarbetet handlar om kapacitetsutveckling på olika nivåer. Nivåerna är utveckling av stödjande system, vilket inkluderar lagar och mänskliga rättigheter, organisatorisk nivå och individnivå. Ett exempel på en sådan insats är Naturvårdsverkets samarbete med den indiska organisationen Centre for Science and Environment. Tillsammans med länsstyrelsen i Västra Götaland har Naturvårdsverket under året genomfört utbildningar av miljötjänstemän från olika delstater i Indien. Utbildningen fokuserar på goda styrnings-och förvaltningsprinciper, tillståndsprövning och tillsyn av industrier samt goda exempel från olika industrisektorer, avfallshantering, avloppsvattenrening och hållbar stadsutveckling. Samarbetena kan kopplas till många av de svenska miljömålen, Agenda 2030 och till internationella miljökonventioner. Olika ämnesområden inom det bilaterala samarbetet som myndigheterna arbetar är kemikalier, klimat, luft, hav, vatten och biologisk mångfald. Redovisningen i denna årsrapport görs både indelat efter ämnesområde och land. Kemikalier Tillsammans med Brasiliens miljöministerium tog KemI 2013 fram en plan som handlade om att utveckla en modern kemikalielag, vilken nu har blivit verklighet i form av ett lagförslag som har varit ute på offentlig konsultation. KemI bedriver också samarbeten med Sydafrika, Indonesien, Kina, Vietnam och Uruguay med inriktning på lagstiftning och dialog om kemikaliekonventionerna. Det projekt som planeras i Sydafrika av Naturvårdsverket, tillsammans med Department of Environmental Affairs (DEA), fokuserar på farligt avfall vilket även är fallet i ett pågående projekt i Curitiba, Brasilien. I Ryssland kopplar Naturvårdsverkets projekt om bästa möjliga teknik (BAT), stöd till Barentsrådets Subgroup on Hot Spots Exclusion och insatsen om avfallsförebyggande och deponireducering till miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Ytterligare ett exempel på insatser inom kemikalieområdet är arbetet med Sverige som ordförande i Arctic Contaminants Action Programs (ACAP) expertgrupp för persistenta organiska föroreningar och kvicksilver, som genomfört fem möten under året. Klimat och luft Områdena klimat och luft ingår i många insatser. SMHI har samarbetat med Curitiba stad i Brasilien, lokala och regionala miljömyndigheter samt universitet inom projektet ParCur, där parterna utvecklar en metod för att bestämma utsläpp av partiklar och hur dessa påverkar stadens luftmiljö. I Curitiba genomförde Naturvårdsverket workshops om hållbar avfallshantering och medverkade i ytterligare en workshop om klimatförändring och hållbar stadsutveckling. Genom att Naturvårdsverket ordnade ett seminarium i Moskva och en workshop i Stockholm har Sverige både delat med sig av sina erfarenheter och fått insikt i Rysslands övergripande klimatpolitik. Insatserna gav också en ökad insikt i hur en reglering av industrins utsläpp planeras och hur industrin själv ser på detta. Inom samarbetet i Barentsrådets har Naturvårdsverket gett stöd till genomförandet av Barents klimathandlingsplan. De workshops som genomförts med kommunala tjänstemän i Chile kommer att resultera i utkast till kommunala avfallsplaner, ett projekt lett av Naturvårdsverket och till största delen finansierat av Climate and Clean Air Coalition (CCAC). Genom en workshop i Stockholm har Naturvårdsverket initierat ett samarbete med Kina som syftar till att främja nedfasning av HFCS och energieffektivisering med hjälp av fjärrkyla, detta mot bakgrund av Parisavtalet och Kigali-tillägget om nedfasning av fluorkolväten (HFCS i Montrealprotokollet.) Hav och vatten Aktiviteter uppströms i vattenkällan påverkar miljön nedströms vilket kräver en samlad förvaltning från källan till havet. Konceptet ”källa till hav” (”Source to Sea”) bygger på de flöden som sammanlänkar, och därmed påverkar, de olika delsystemen i olika geografiska segment från källan till havet. En samlad förvaltning från ”källa till hav” är också en viktig ansats för att nå hållbarhetsmålen i FN:s Agenda 2030, särskilt mål 6 och 14 men även övriga mål i agendan. HaV bidrar med kapacitetsuppbyggnad och erfarenhetsutbyte avseende frågor som rör en integrerad förvaltning, från källa till hav i dialog med Brasilien, Ryssland, Kina, Sydafrika, USA och Vietnam. I samarbetet med Ryssland har HaV under 2016deltagit i Baltic Sea Days, i mötet med den gemensamma kommittén1ochgenomfört en workshop om havsplanering. Ett annat exempel är HaVs arbete inom ramen för China Europe Water Platform (CEWP). Ett exempel från SMHI är dess arbete för en effektiv vattenfördelning med stöd av modellberäknad källfördelning och scenarioverktyg, som de genomfört i Sydafrika genom att utbilda två forskare i den så kallade HYPE-modellen så de själva kan använda modellen för sina behov. Biologisk mångfald Inom området biologisk mångfald ryms HaVs arbete med ”källa till hav” och havsplanering. En del av Sveriges biologiska mångfald påverkas direkt av Naturvårdsverkets samarbete med Ryssland i vilket erfarenheter delas om förvaltning av vargstammen vilket ger möjligheter att genetiskt förstärka den svenska vargstammen. Internationella miljökonventioner Att arbeta med internationella miljökonventioner i det bilaterala samarbetet ger stöd till länderna i att uppnå åtaganden de gjort och argument för miljömyndigheten i landet om värdet av att arbete med miljöfrågor samt förslag om hur landet kan arbeta med miljöfrågor. Ett bilateralt samarbete kan också ge Sverige insikter om landet och möjligheter att dela med sig av Sveriges position till landet vilket kan underlätta i förhandlingar. Våra aktiviteter i samarbetsländerna har direkta kopplingar till bland andra klimatkonventionen, konventionen om biologisk mångfald, Helsingforskonventionen, Stockholmkonventionen, Baselkonventionen, Minamatakonventionen och till överenskommelsen Strategic Approach to International Chemicals Management (SAICM). Exportfrämjande Generellt bygger myndigheternas samarbeten ofta på någon fråga där olika tekniska lösningar ingår. Myndigheten ordnar bland annat studiebesök för samarbetspartnern till olika anläggningar. Naturvårdsverket och HaV ingår i Team Sweden, som är ett nätverk av myndigheter och bolag som alla jobbar för att främja svensk export i utlandet och bidrar indirekt till främjande av svenska företags exportmöjligheter och därmed till genomförandet av Regeringens exportstrategi. Internationellt samarbete är avgörande för att uppnå flera av miljömålen och Agenda 2030 hållbarhetsmål. Det bilaterala anslaget ger myndigheterna möjlighet till en värdefull form av samverkan, där man med relativt små medel kan göra insatser som får stor betydelse och är av strategisk vikt. Goda relationer upprätthålls och samarbeten utvecklas med strategiskt viktiga länder ur miljö- och klimatsynpunkt. Today’s environmental challenges are, to a very large extend, transboundary and cannot be solved only within the borders of Sweden. The major emerging national economies of Brazil, Russia, India, Indonesia, China and South Africa (BRIICS) have extensive manufacturing industries that provide products to both the domestic and global market. These populous countries have a major impact on global resource use and environmental performance, and are therefore key players in global environmental and climate cooperation. Developing relationships with strategic countries is also positive in terms of industry, export trade, foreign and security policy. In this annual report, the Swedish Environmental Protection Agency presents cooperation carried out by four government agencies in 2016 under a government fund for bilateral cooperation with strategic countries in the field of environment and climate. The fund, in 2016 amounted to 15 M SEK , is allocated from the international cooperation budget designated to support the cooperation with countries which have a major impact on the global environment or have strategic importance to the global environment and climate. Four Swedish government agencies are involved to carry out this bilateral cooperation: the Swedish Agency for Marine and Water Management, the Swedish Chemicals Agency, the Swedish Environmental Protection Agency and the Swedish Meteorological and Hydrological Institute (SMHI). This bilateral cooperation focus on capacity development at various levels: • an enabling environment, e.g. a regulatory frameworks and rule of law • the organizational level • the individual level An example of such an effort is the Swedish Environmental Protection Agency's cooperation with the Indian organization Center for Science and Environment. Together with the county administration of Västra Götaland the Swedish Environmental Protection Agency has during the year conducted training of environmental officials from various states of India. The training focuses on good governance and management principles, licensing and supervision of the industry and good examples from various industry sectors, waste management, wastewater treatment and sustainable urban development. Collaborations can be linked to many of the Swedish environmental objectives, Agenda 2030 and multilateral environment agreement. Various topics in the bilateral cooperation’s are chemicals, climate, air, water and biodiversity. The presentation of this annual report is both divided by topic and country. Chemicals In 2013 the Brazilian Ministry of Environment together with the Swedish Chemicals Agency developed a plan which targeted to develop modern chemicals legislation. This became in 2016 a reality in the form of a bill that has been out for public consultation. The Swedish Chemicals Agency also conducts cooperation with South Africa, Indonesia, China, Vietnam and Uruguay focusing on legislation and on dialogue on chemicals conventions. The Swedish Environmental Protection Agency together with the Department of Environmental Affairs (DEA) in South Africa has been planning a project focusing on hazardous waste as is the case of an ongoing project in Curitiba Brazil. In Russia the Swedish Environmental Protection Agency's project on best available technology (BAT), support for the Barents Council Subgroup on Hot Spots Exclusion and effort on waste prevention and landfill reduction links to the Swedish Environmental Quality Objective a Non-Toxic Environment. Another example of efforts in the chemicals sector is the work of Sweden as chair of the Arctic Contaminants Action Program (ACAP) expert group on persistent organic pollutants and mercury, which conducted five meetings during the year. Climate and air pollution Many activities include the area climate and air pollution. SMHI has collaborated with the city Curitiba in Brazil, local and regional environmental authorities and universities in the project ParCur, where parties are developing a method to determine the emissions of particles and their impact on the city's air quality. In Curitiba the Swedish Environmental Protection Agency conducted workshops on sustainable waste management and participated in an additional workshop on climate change and sustainable urban development. By the Swedish Environmental Protection Agency’s organization of a seminar in Moscow and a workshop in Stockholm, Sweden both shared their experiences and gained insight into Russia's overall climate policy. These efforts also gave a further insight in how the regulation of industrial emissions is planned and how the industry itself reflects on the issue. Within the cooperation in the Barents Euro- Arctic Council the Swedish Environmental Protection Agency has been supporting the implementation of the Barents climate action plan. The workshops conducted with municipal officials in Chile will result in draft municipal waste management plans, a project led by the Swedish Environmental Protection Agency and largely funded by the Climate and Clean Air Coalition (CCAC). In accordance with the Paris Agreement and Montreal Protocol to phase out hydrofluorocarbons (HFCSs) the Swedish Environmental Protection Agency organized a workshop in Stockholm to initiate cooperation with China aimed at promoting an elimination of HFCSs and energy efficiency through district cooling systems. Marine and water Due to the fact that upstream water flow influences the environment downstream a comprehensive management from source to sea is required. The concept “Source to Sea” is based on the activity of water flow which interconnects and influences different geographic segments from the source to the sea. A comprehensive management from "source to sea" is therefore an important approach to achieve the 17 sustainable goals, particularly Goal 6 and 14. The Swedish Agency for Marine and Water Management contribute to capacity building and experience on issues relating to the integrated management, from source to sea in dialogue with Brazil, Russia, China, South Africa, Vietnam, the United States. Under the cooperation with Russia the Swedish Agency for Marine and Water Management participated in the Baltic Sea Days, the meeting of the Joint Committee for Swedish Russian environmental cooperation and conducted a workshop on marine planning. Another example is the cooperation in the framework China Europe Water Platform (CEWP) that has gained momentum during the year. An example from SMHI is their work for effective water allocation with the support of modeled source distribution and scenario tools, which they conducted in South Africa. Two researchers have been trained to master the so called HYPEmodel so that it can be used as required. Biodiversity The Swedish Agency for Marine and Water Management work regarding “Source to Sea” and marine planning includes issues on biodiversity. The Swedish Environmental Protection Agency’s cooperation with Russian has a direct impact on protection of species within Swedish biodiversity. In this cooperation experiences are shared regarding the management of the wolf population which genetically can enhance the Swedish wolf population. Multilateral Environmental Agreements Working with Multilateral Environmental Agreements in bilateral cooperation provides support to countries in achieving the commitments they have made and gives arguments to the Environmental institution in the country about the value of working with the environment as well as suggestions on how the country can work with the environment. Bilateral cooperation is a good platform for Sweden to gain knowledge about a country and gives opportunities to share Sweden’s position which may facilitate negotiations. Our activities in partner countries are directly linked to, among others, the Climate Convention, the Convention on Biological Diversity, the Helsinki Convention, the Stockholm Convention, the Basel Convention, the Minamata Convention and the Strategic Approach to International Chemicals Management (SAICM). Contribution to the Swedish export strategy Bilateral cooperation is generally based on a question that includes different technical solutions. Agencies for examples arrange study visits for the cooperation partner to various facilities. The Swedish Environmental Protection Agency and the Swedish Agency for Marine and Water Management is part of Team Sweden, which is a network of agencies and companies who are all working to promote Swedish exports abroad and contribute indirectly to the promotion of Swedish companies' export opportunities and the implementation of the government's export strategy. International cooperation is crucial to achieve most of the environmental quality objectives and Agenda 2030. The bilateral envelope gives authorities the possibility to form a valuable collaboration during which they with relatively small funds can make contributions that will be important and is of strategic significance. The bilateral programs enable us to maintain the good relations as well as develop cooperation with strategic countries in the field of environment and climate.

Huvudsyftet med denna studie är att kartlägga huruvida svenska företag anpassar sina CSR-strategier i en internationell kontext. Studien har även ett delsyfte som ämnar att undersöka koordinationen mellan huvudkontor och dotterbolag samt vilka anledningar som ligger bakom vald strategi. Studien har utförts i form av en fallstudie bestående av en metodtriangulering. Trianguleringen består av kvantitativa innehållsanalyser och kvalitativa semistrukturerade intervjuer. De resultat som frambringats visar att en majoritet av de svenska företagen i studien använder en global CSR-strategi. Dessutom skiljer sig koordinationen, som förväntat, mellan företag som använder en anpassad strategi jämfört med de som använder en global strategi. Slutligen uppvisas delade meningar rörande kulturens inflytande vid val av CSR-strategi. The main purpose with this study is to map whether Swedish companies adapt their CSR strategies in an international context. The purpose is also to examine the coordination between headquarters and subsidiaries and also about the reasons behind the chosen strategy. The study has been carried out through a case study consisting of a triangulation of methods. The triangulation consists of quantitative content analyses and qualitative semi-structured interviews. The findings show that a majority of the Swedish companies in the study uses a global CSR strategy. Additionally, the coordination used by companies with an adaptation strategy differ from the ones used by companies with a global strategy, as expected. Finally, the findings show split opinions considering the influence of culture while choosing CSR strategy.

Brasilien är ett land som historiskt och kulturellt har präglats av kolonialisering och slaveri, vilket har bidragit till en befolkning som kännetecknas av mångfald när det kommer till ras och kultur. Andra konsekvenser av det historiska arvet är att den patriarkala familjen kommit att få central betydelse i samhället samt att vithet kommit att idealiseras när det gäller ras och hudfärg. Mot denna bakgrund utgör afrobrasilianska kvinnor en utsatt grupp då de riskerar att drabbas av både sexism och rasism i sin vardag. Syftet med den här studien var att med en socialkonstruktionistisk ansats och utifrån ett intersektionellt perspektiv undersöka hur afrobrasilianska kvinnor talar om ras och kön utifrån upplevelser och erfarenheter av fördomar och diskriminering. Intervjuer har gjorts med tio deltagare uppdelade i två fokusgrupper. Den ena gruppen bestod av kvinnor i åldrarna 50 till 77 år och den andra gruppen utgjordes av tonårstjejer mellan 14 och 15 år. Intervjuerna har analyserats med hjälp av diskursiv psykologi, vilket är en kvalitativ analysmetod inom det diskursanalytiska fältet. Mest framträdande i deltagarnas tal var upplevelser och erfarenheter av fördomar och diskriminering på grund av ras, medan motsvarande för kön förekom i begränsad utsträckning. En övergripande och till synes dominerande diskurs identifierades i hur deltagarna pratade om ras och hudfärg. De använde sig av ett språkbruk där ras och hudfärg syftade till att beskriva, definiera och värdera. Vidare tydliggjordes att benämningen negro kan användas både på ett neutralt sätt och i syfte att nedvärdera och förolämpa. Intervjudeltagarna pratade om upplevelser och erfarenheter av fördomar och diskriminering på grund av ras på i huvudsak två olika sätt. Dessa sätt kan ses som konflikterande tolkande repertoarer under benämningarna det harmoniska samhället och det rasistiska samhället. Dessutom identifierades retoriska strategier för att hantera den utsatthet som det rasistiska samhället medför. Tal om upplevelser och erfarenheter av fördomar och diskriminering på grund av kön framstod som mindre tillgängligt för deltagarna. Dock framträdde vad som beskrivs som en dominerande diskurs där traditionella könsroller ses som självklara. Utifrån ett mer uttalat intersektionellt perspektiv riktades avslutningsvis fokus mot de skärningspunkter och överlappningar som synliggjordes mellan ras och kön. Som ytterligare en viktig social kategorisering i deltagarnas tal identifierades klass, varför även denna kategori inkluderades i analysen. Den bild som framträdde var den av den afrobrasilianska kvinnan som unik i sin utsatthet i förhållande till både kvinnor av annan ras och hudfärg samt män av samma ras och hudfärg.

The aim of this study is to examine the religious landscape of Brazil, and based on the theory of secularization by Pippa Norris and Ronald Inglehart to explain why Brazilians are religious and not secular. The study is a secondary analysis that uses existing statistics to examine different units of analysis of Brazil’s religious landscape, economics and equality, etc. Based on their theory I find that Brazil is still religious due to the lack of security in the country. Brazil is insecure in terms of measures of socioeconomic equality, stable politics without corruption, and physical safety of the citizens in Brazil. The theory of Norris and Inglehart is applicable to Brazil and the study shows that their theory is plausible.

John B. Taylor, professor i nationalekonomi vid Stanford University, presenterade år 1993 en penningpolitisk regel som syftade till att vara ett hjälpmedel för centralbanker vid räntebeslut. Taylor-regeln är mycket enkel i sitt uförande och baseras på att styrräntan bör sättas efter två variabler: BNP-gapet och inflationsavvikelsen. Denna styrränteregel fick genomslag inom den vetenskapliga världen men spreds även till makroekonomisk praktik och medförde stora förändringar för penningpolitiken. Flera empriska studier har publicerats sedan Taylor-regeln tillkom och det råder det delade meningar om hur väl Taylor-regeln presterar för olika typer av ekonomier och hur användbar den är idag. Det har även uppkomit nya teorier angående trögheten i effekterna av styrränteförändringar och vid vilken tidpunkt dessa får en inverkan på inflationstakten. Syftet med denna uppsats är att jämföra hur väl den ursprungliga Taylor-modellen och en tidslaggad modell förklarar centralbankernas historiska styrräntesättning i fem länder med inflationsmål under tidsperioden 2000-2013. Analysen av resultaten görs med utgångspunkt i ländernas olika ekonomiska egenskaper samt tidsperioden som studien omfattar. Studien begränsas till jämförelser av de två Taylor-modellernas tillämpbarhet vid styrräntesättningar för länderna Brasilien, Kanada, Polen, Sverige och Sydafrika. De två modellerna modifieras också med en styrränteutjämningsfunktion. Våra resultat tyder på att den ursprungliga Taylor-regeln presterar bättre i förhållande till den tidslaggade modellen när det gäller att förklara den faktiska styrräntesättningen idag för alla länder i studien utom Polen. Den tidslaggade presterar dock bättre än den ursprungliga för de utvecklade ekonomierna Sverige och Kanada under 1990-talet. Båda modellerna gör kraftiga över- och underskattningar som till stor del avhjälps med den utjämningsfunktion som vi tillämpar. Koefficienterna hålls konstanta över hela tidsperioden, vilket inte är rimligt då en viss dynamik bör inkluderas så att regeln justeras efter varje period då för mycket vikt läggs vid BNP-variabeln som såldes är en bidragande faktor till regelns över- och underskattningar. Regeln presterar bättre för ekonomier med stabila förhållanden mellan tillväxttakt och inflationstakt än för länder som lider av mer volatila förhållanden mellan dessa två variabler, likt tillväxtländerna i vår studie. Dessutom ger Taylor-regeln skattningar som ligger närmre den faktiska styrräntesättningen under de tidigare delarna av perioden för att sedan till större del börja avvika från den faktiskt satta styrräntan. Slutsatserna som kan dras utifrån våra resultat är att den ursprungliga Taylor-regeln presterar bäst i att beskriva ett lands styrräntesättning sett till kvantitativa mått medan en tidslaggad modell tar större hänsyn faktiska förhållanden. Över lag presterar modellerna bättre för de utvecklade ekonomierna än för tillväxtekonomierna och huruvida storleken på ekonomin har någon inverkan är svårt att avgöra. Resultaten tyder också på att Taylor-regeln med tidslagg ligger närmre den faktiska styrräntesättningen för de utvecklade ekonomierna under 1990-talet än under perioden 2000-2013 medan den ursprungliga presterar bättre idag. John. B Taylor, professor of Economics at Stanford University, presented a monetary policy rule in 1993 which intended to help central banks with their interst rate decisions. In its design the Taylor-rule was very simple and based on only two variables: the GDP-gap and the deviation of actual inflation from the inflation target. The Taylor rule had a great impact on the academic research and also contributed to changes within monetary policy around the world. Many empirical studies have been published on the Taylor rule and there are divided contentions about its applicability in different kind of economies and its relevance today. New theories have also been published regardning the time aspect of the impact on inflation due to a change in the interest rate. The intentions of this study is to make a comparsion between the original Taylor rule and a Taylor rule including a time lag regarding how well they describe the actual interest rates set by the central banks in five countries during the period 2000-2013. The results will be analyzed under consideration of the different economies attributes. The study compares the two kinds of Taylor rules and the applicability in describing the historical interest rate in Brazil, Canada, Poland, Sweden and South Africa. The two rules have also been modified with an interest rate smoothing-function. Our results conclude that the original Taylor rule describes the historical interest rate better than the rule including a time lag for the time period 2000-2013 for all countries apart from Poland. For the developed economies Canada and Sweden the time lagged model show less deviations for the 1990’s. However both rules tend to over and underestimate the valutation of the interest rate. The smoothing function does to some extent correct this problem. The coefficients of the variables are held constant during the study which in reality should not be the case. They should instead be adjusted between every period to make allowances for the different relationship of the two variables. Mostly too much weight is put on the GDP-variable which should be a contributing cause of the overestimations. The rules do however have the tendency to describe the historical interst rate of the developed economies superior to the developing economies. The performance is greater at the beginning of the period with less deviation from the actual outcome than later on. The conclusion of our study is that the original Taylor rule generally performs superior to the one including time lag with conciderations to the deviations from the actual interest rates. However, the Taylor rule including the time-lag does allow for actual circumstances which the original Taylor rule does not take into consideration. Mainly the rules do perform better for developed economies compared to developing economies. Regarding the impact of the size of the economy on the applicability of the rules it was difficult to conclude anything specific. The Taylor rule with the time-lag is more applicable for the developed economies during the earlier time period, the 1990’s, than the later time period, the 2000’s where the original Taylor rule shows less deviations.

I denna uppsats undersöks representationen av de brasilianska demonstrationerna i svensk press 15 juni-19 juli 2013. Fokus är även att utgöra hur nyheten har vinklats och hur denna vinkling tagit sig form, samt en jämförelse mellan sportjournalistik och övrig journalistik, p.g.a. nyhetens koppling till sport. Till min teoretiska ram har jag främst använt mig av tre medieforskares verk – Anna Roosvalls Utrikesjournalistikens antropologi, Mattias Ekmans Den globala rättviserörelsen i svenska medier och Kai Hafez The Myth of Media Globalization – som sammanfattningsvis berör nyhetsvärdering, utrikesjournalistisk, diskurs, hegemoni och globalisering. Uppsatsen använder sig av först en kvantitativ innehållsanalys, därefter en kvalitativ diskursanalys. I den kvantitativa separeras artiklar från sport- och övrig journalistik. Därefter klassificeras alla artiklar utefter utmärkande drag (genre, källa osv.). Ett utmärkande drag är ”vinkling”, vilket syftar på hur nyheten vinklats och finns i sju former – Demonstrationer i Brasilien, Fortsatta protester, Lösningar, Demonstrationer i världen, Våld, Övrigt och Fotboll. I den kvalitativa diskursanalys undersöks en artikel från varje vinkling, med alla (eller så många som möjligt) av vinklingens ifråga vanligaste, utmärkande drag. Avslutning är demonstrationer som händelse den viktigaste företeelsen i materialet. Demonstrationerna beskrivs ständigt i termer av hur stora dem var och att de var överraskande. Demonstranternas krav är sekundär fokus. Artiklarna är antingen neutralt eller positivt inställd till demonstrationerna. Den vanligaste vinklingen är Demonstrationer i Brasilien, där man enbart fokuserar på nyheten. Våld var generellt sett inte vanlig. Fotboll var vanligare inom sportjournalistiken. Inom sportjournalistiken använder man sig oftast av aktörer som får föra en aktiv talan i artiklarna (med t.ex. citat). De är även generellt sett längre. Övrig journalistik är mer övergripande och har färre aktiva talare. Överskådligt lägger sportjournalistik mycket fokus på mindre och tvärtom med övrig. Man kan utgöra att representationen av de brasilianska demonstrationerna skiljde sig mycket från representationen av liknande fall. Den var i mer eller mindre grad detaljerad, men tydlig, ofta nyanserad och skänkte relevans till demonstrationerna som nyhetshändelse.

Denna studie utgår från hypotesen att det finns en traditionell modell för manlig homosexualitet i Latinamerika. Med studien vill man undersöka ifall modellens mall stämmer överens med de fallen som analyseras. Forskningsfrågorna som styr undersökningen är 1 Hur väljer män som har samlag med män att identifiera sig sexuellt? 2. Vad anses vara ”normalt” inom manliga sexuella sammanhang? Metoden som har använts är positivistisk fallstudie. Studien baseras på nio fall av män som har sex med män och på deras uttalanden – genom intervjuer och studier - om hur de identifierar sig sexuellt. För att ge studien mer validitet har män från olika sammanhang valts ut. Deras anledning samt förutsättningar för att ha sex med andra män varierar från fall till fall – några av dem gör det av eget val och andra gör det i utbyte för pengar. Fem fall från Brasilien, två fall från Dominikanska republiken och två fall från Mexiko har analyserats. Studien visar att det råder ett mönster bland fallen som går i samma spår som den traditionella modellen, med tre undantag. Framför allt så visar studien att sexuella identiteter inte behöver gå hand i hand med genusroller. Som slutsats kommer man fram till att olika individer använder sig utav olika strategier för att behålla genusrollen de föredrar, vilken i det här fallet är rollen ”man”, som även definieras som ”normal”. Denna roll ingår i det heteronormativa synsättet, som männen utmanar med sitt beteende men ändå inte förkastar som mall för sin identitet.

Denna studie utgår från hypotesen att det finns en traditionell modell för manlig homosexualitet i Latinamerika. Med studien vill man undersöka ifall modellens mall stämmer överens med de fallen som analyseras. Forskningsfrågorna som styr undersökningen är 1 Hur väljer män som har samlag med män att identifiera sig sexuellt? 2. Vad anses vara ”normalt” inom manliga sexuella sammanhang? Metoden som har använts är positivistisk fallstudie. Studien baseras på nio fall av män som har sex med män och på deras uttalanden – genom intervjuer och studier - om hur de identifierar sig sexuellt. För att ge studien mer validitet har män från olika sammanhang valts ut. Deras anledning samt förutsättningar för att ha sex med andra män varierar från fall till fall – några av dem gör det av eget val och andra gör det i utbyte för pengar. Fem fall från Brasilien, två fall från Dominikanska republiken och två fall från Mexiko har analyserats. Studien visar att det råder ett mönster bland fallen som går i samma spår som den traditionella modellen, med tre undantag. Framför allt så visar studien att sexuella identiteter inte behöver gå hand i hand med genusroller. Som slutsats kommer man fram till att olika individer använder sig utav olika strategier för att behålla genusrollen de föredrar, vilken i det här fallet är rollen ”man”, som även definieras som ”normal”. Denna roll ingår i det heteronormativa synsättet, som männen utmanar med sitt beteende men ändå inte förkastar som mall för sin identitet.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur den institutionella kontexten i Brasilien påverkar svenska företag som avser att etablera sig i landet. Utifrån detta kommer vi även belysa hur företagen bör hantera de barriärer som den nämnda kontexten kan utgöra. För detta har vi använt oss av en kvalitativ ansats och fallstudie som forskningsstrategi. Teorikapitlets kärna utgörs av ett avsnitt om institutioner där en grundläggande modell fungerar som ett verktyg för att studera hur olika institutioner påverkar ett företags engagemang i ett land. Vi har jobbat utifrån vår teoretiska syntesmodell där den externa och interna miljön med hjälp av en brygga av nätverk har hjälpt till med valet av etablering. I empirin redogörs sedan för den erfarenhet och kunskap våra fallföretag bidragit med gällande den brasilianska marknaden. Analyskapitlet binder därefter samman empiri och teori för att belysa hur företagen påverkats av den institutionella kontexten vid etablering och eventuella barriärer hanteras. Uppsatsens slutsats påvisar att den institutionella miljö Brasilien utgör är förvånansvärt stabil. Ett flertal institutioner påtvingar en förändring, men det är endast rättssystemet som genom komplexa system utgör en verklig barriär. Det visar sig även att god kännedom om marknaden och ett bra nätverk är hur man lämpligast hanterar detta.

Titel: Träpellets: en växande affärsmöjlighet Produktion av träpellets i Brasilien för export till Europa Nivå: D-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Susanna Tosterud Handledare: Jonas Kågström Datum: 2012 – Juni Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka de ekonomiska förutsättningarna som finns att tillverka pellets i Brasilien för export till Europa. Metod: Studien har använt en kvalitativ metodansats där datainsamlingen för empiriavsnittet består främst av semistrukturerade öppna intervjufrågor, som skickades till respondenterna via mejl. Sedan skedde kontakt via telefonsamtal för att säkerställa att informationen var korrekt uppfattad. Respondenternas svar redovisas i empirikapitlet och har analyserats och bearbetats med hjälp av två teorier inom marknadsföring, nämligen marknadsföringsmix (de 4 P: na) och SWOT-analys. Resultat & slutsats: Resultatet visar att i nuläget är det inte lönsamt att exportera pellets från Brasilien till Europa. Priserna för pellets på den europeiska marknaden är för låga, en höjning med cirka USD 50/ton är nödvändig för en godtagbar lönsamhet. Den brasilianska pelletsproduktionen behöver vidareutvecklas med avseende på kostnadseffektivitet och kvalitetskrav. Detta för att vara konkurrenskraftig på den europeiska marknaden. Förslag till vidare forskning: Den empiriska delen av studien har baserats enbart på kvalitativa intervjuer. Det vore intressant att följa upp studien med en kvantitativ ansats för att öka trovärdigheten i svaren. Endast två marknadsföringsteorier har använts i studien och det vore betydelsefullt att ta med en PESTLE analys (politiska, ekonomiska, sociologiska, tekniska, juridiska och miljöaspekter). Uppsatsens bidrag: Det diskuteras mycket kring klimatfrågor och de olika alternativ som finns för att ersätta fossila bränslen. Studien bidrar till en ökad förståelse av de förutsättningar som krävs för en lönsam pelletsexport från Brasilien till Europa. Nyckelord: Pelletsmarknad, Brasilien, export, marknadsundersökning och bioenergi. Title: Wood pellets: A growing business opportunity Production of Brazilian wood pellets for export to Europe Level: Final assignment for Master in Business Administration Author: Susanna Tosterud Supervisor: Jonas Kågström Date: 2012 - June Aim: The purpose of this study is to examine the existing economic conditions to produce pellets in Brazil for export to Europe. Method: The study used a qualitative method where data collection for the empirical section consists mainly of semi-structured open interview questions that were sent to the respondents via e-mail. Then they were contacted by phone to make sure that the information had been correctly perceived. The respondent’s answers are reported in the empirical chapter and have been analyzed and processed with the help of two marketing theories: the marketing mix (the 4 Ps) and SWOT analysis. Result & Conclusions: The result shows that at present time it is not profitable to export pellets from Brazil to Europe. Prices for pellets in the European market are too low, an increase of approximately USD 50/ton is necessary for an acceptable profit. The Brazilian pellet production needs to be further developed with regards to cost and quality requirements. This is needed in order to become competitive in the European market. Suggestions for future research: The empirical part of the study was based solely on qualitative interviews. It would be interesting to follow-up this study with a quantitative approach to improve reliability in the answers. Only two marketing theories have been used in this study and it would be important to also make a PESTLE analysis (political, economic, sociological, technological, legal and environmental aspects). Contribution of the thesis: There are many discussions about climate change and the various options available to replace fossil fuels. This study contributes to a better understanding of the prerequisites for profitable pellet production in Brazil based on exports to Europe. Key words: Pellet market, Brazil, exports, market research and bioenergy.

I såväl Brasilien som runt om i världen finns stora mängder organiskt avfall som skulle kunna utnyttjas på ett bättre sätt. Många potentiella substrat för biogasproduktion deponeras, eldas upp eller komposteras utan att den energi som skulle kunna utvinnas vid denna process tas tillvara. Detta examensarbete inriktade sig på att i laboratorium undersöka potentialen för biogasproduktion från några av dessa avfallsprodukter. Från biodieselproduktion, vilket är en snabbt växande industri i Brasilien, fås exempelvis 1 kg av restprodukten råglycerol per 9 kg producerad biodiesel. Detta är en restprodukt som man i dagsläget letar efter fler tillämpningar för och biogasproduktion har visat sig vara en möjlighet. Biogas har som förnybart bränsle dessutom ökat i attraktivitet under de senaste åren som ett alternativ till fossila bränslen. Syftet med undersökningen var att se om en liten mängd tillsatt råglycerol, eller glycerin som det också kallas, till en redan pågående rötningsprocess kunde öka den totala mängden producerad biogas från huvudsubstratet i fråga. Under arbetets gång utfördes två separata laboratorietester på olika typer av substrat. Det ena var slakteriavfall från ett kycklingslakteri och det andra var ett rötslam från en avfallshanteringsanläggning där industriellt avfall behandlas i bassänger med anaerobisk rötning. Dessa två substrat representerade två mycket olika mikrobiologiska processer där den ena var en ganska ostabil, nystartad process medan den andra var mycket stabil och etablerad. Resultaten från testerna visar att den ostabila processen inte alls klarade påfrestningen som det tillsatta glycerinet innebar, samtidigt som den stabila klarade sig mycket bra. Därför är en av slutsatserna som dras av arbetet att stor försiktighet måste tas när glycerin ska fasas in i en pågående rötningsprocess. Testerna visar dock att en satsvis tillsats av glycerin till rötslammet från avfallshanteringsanläggningen Ecocitrus skulle kunna öka biogasproduktionen från denna anläggning markant, vilket är ett intressant resultat då de står nära en investering i en riktig biogasanläggning. En tillsats av 6,0 eller 9,0 vol.% glycerin till en sådan anläggning har potential att fördubbla biogasproduktionen, samtidigt som metanhalten hålls på en godtagbar nivå. In both Brazil and around the world, there are large amounts of organic waste that could be exploited in a better way. Many potential substrates for biogas production is deposited in land fillings, burned or composted, without taking advantage of the energy that could be extracted in this process. This thesis focuses on the potential for biogas production from some of these waste products. From biodiesel production for example, which is a rapidly growing industry in Brazil, 1 kg of the waste product crude glycerol is obtained per every 9 kg of produced biodiesel. This is a waste product that is beginning to be in a need for more applications, and biogas production has proven to be a possible application. Biogas as a renewable fuel has furthermore increased in attractiveness in the latest years, as an alternative to fossil fuels. The purpose of this study was to see if a small amount of added crude glycerol, also known as glycerine, to an ongoing digestion process could increase the total amount of biogas produced from the main substrate in question. During the test period, two separate laboratory tests were carried out on various types of substrates. One was the waste from a chicken slaughterhouse and the other was sludge from a waste treatment plant where industrial waste is being treated in pools with anaerobic digestion. These two substrates represented two very different microbiological processes of which one was a quite unstable, recently started process, while the second one was very stable and established. The results of the tests show that the unstable process could not manage the stress that the glycerine meant for the microorganisms, while the stable managed to handle it very well. One of the conclusions drawn from the work is that great care must be taken when glycerine is added to an ongoing anaerobic digestion process. The tests show that a batch addition of glycerin to the substrate from the waste treatment plant Ecocitrus could increase the biogas production from this plant considerably. This is an interesting result since this company is close to an investment in a real biogas plant. An addition of 6.0 or 9.0 vol.% glycerine to such a plant has the potential to double the biogas production, while methane concentration is still kept on an acceptable level.

SammanfattningElaine Kotte, Progressiva genusglasögon – En komparativ studie med den svenska och den brasilianska läroplanen i blickfånget (Gender viewed through bifocals – A comparative study of the Brazilian and Swedish National Curricula)Syftet med uppsatsen är att uppnå en djupare förståelse för skolpolitiska jämställdhetsfrågor genom en komparativ studie mellan den svenska (Lpo 94) och den brasilianska läroplanen (PCN). Resultatet av jämförelsen visar att ländernas läroplaner har en klar intention att förmedla jämställdhet som ett kunskapsområde och demokratisk värdegrund.Däremot finns det likheter, skillnader samt omfattning i läroplanernas och kursplanernas förmedling för måluppfyllelse mellan länderna. Medan riktlinjerna beskrivs i koncisa och allmänna ordalag i Lpo 94 är de mera övergripande och detaljerade i PCN.Jag har även, genom digitala enkätintervjuer med lärarutbildare i Sverige och Brasilien, fått en begränsad inblick i lärarutbildningens insatser kring genusfrågeställningar relaterade till läroplanens jämställdhetsriktlinjer i respektive land.Nyckelord: Brasilien, genus, jämställdhet, kursplan, Lpo 94, läroplan, PCN, Sverige.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka varför och hur svenska små och medelstora företag engagerar sig och utvecklas på den mexikanska respektive brasilianska marknaden. Dessutom ämnar studien undersöka vilka barriärer som företagen har stött på och vilka faktorer som kan underlätta företagens affärsverksamhet på de berörda marknaderna. Teori: Studiens teoretiska utgångspunkt är baserad på Uppsalamodellen, nätverksmodellen samt tidigare forskning om små och medelstora företags internationalisering. Metod: Studien bygger på ett deduktivt angreppssätt. En kvantitativ och en kvalitativ datainsamlingsmetod har använts. Bland de undersökta företagen har det empiriska materialet samlats in med hjälp av en enkätundersökning. Dessutom har tre djupintervjuer genomförts med personer som är väl insatta i området som studien behandlar. Slutsats: Resultatet har visat att de undersökta företagen antingen var reaktiva eller proaktiva när de sökte sig till den brasilianska eller mexikanska marknaden. Oavsett de bakomliggande motiven, kunde reaktiva och proaktiva företag i lika stor utsträckning engagera sig mer och växa på respektive marknad. Resultatet har bekräftat viktiga punkter av vår teoretiska utgångspunkt, vilket innebär att små och medelstora företag tog lågengagerande steg som export för att nå en viss marknad. Därefter stannade en del i ett visst utvecklingsstadium (export), andra etablerade sig så småningom fysiskt och vissa lämnade marknaden för någon orsak. De undersöka företagen stötte på ett antal olika barriärer, dock kunde dessa upplevas på olika sätt beroende på vilken form av engagemang företagen hade, på deras sätt att agera eller på företagens storlek.

År 2005 kunde Swedwatch visa att huvuddelen av det kaffe som dricks i Sverige kommer från områden i Brasilien där allvarliga missförhållanden råder i produktionsledet. Denna uppföljningsrapport visar att Sveriges största kafferosterier, Kraft Foods (Gevalia) och Nestlé (Zoégas), inte bidragit på något nämnvärt sätt till de förbättringar som skett i Brasilien sedan 2005. Däremot har skärpt nationell lagstiftning och förbättrad myndighetskontroll minskat andelen barn- och tvångsarbete, samt förbättrat situationen för migrantarbetare i Brasilien. Dock kvarstår fortfarande en rad allvarliga problem, i synnerhet i det småskaliga familjejordbruk som utgör 87 procent av Brasiliens kaffeodlingar. Småodlare är ofta förhindrade att ställa om till mer hållbara produktionsmetoder på grund av det låga kaffepris som betalas av Kraft Foods och Nestlé. Lönenivåerna för anställda är oskäligt låga och många kaffeplockare står fortfarande utanför socialförsäkringssystemet. Värst drabbade är kvinnliga kaffearbetare. Dessutom används fortfarande stora mängder kemiska bekämpningsmedel som är förenade med allvarliga miljö- och hälsorisker. Swedwatchs uppföljning visar att varken Kraft Foods eller Nestlé har försökt spåra det konventionella kaffe som importeras till Sverige. Inköpen görs enbart via exportörer och företagen utför inte några kontroller av de odlingar där kaffet produceras. Dessutom saknar Kraft Foods en uppförandekod för leverantörsledet, och Nestlés uppförandekod är fortfarande otillräcklig. 2005 satte Kraft Foods och Nestlé oerhört stor tilltro till 4C, ett etikinitiativ som syftar till att förbättra den etiska och miljömässiga standarden i den konventionella kaffeproduktionen. Uppföljningen visar emellertid att de inte har ökat sina inköp av 4C-kaffe under de senaste fem åren. Swedwatch bedömer således att företagen behöver öka sina insatser för att förbättra förhållandena i den konventionella kaffekedjan. Dessutom bör Kraft Foods och Nestlé öka sina volymer av certifierat kaffe för att stödja redan existerande initiativ som syftar till förhöjd etisk och miljömässig standard på det kaffe som dagligen dricks i Sverige.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka varför och hur svenska små och medelstora företag engagerar sig och utvecklas på den mexikanska respektive brasilianska marknaden. Dessutom ämnar studien undersöka vilka barriärer som företagen har stött på och vilka faktorer som kan underlätta företagens affärsverksamhet på de berörda marknaderna. Teori: Studiens teoretiska utgångspunkt är baserad på Uppsalamodellen, nätverksmodellen samt tidigare forskning om små och medelstora företags internationalisering. Metod: Studien bygger på ett deduktivt angreppssätt. En kvantitativ och en kvalitativ datainsamlingsmetod har använts. Bland de undersökta företagen har det empiriska materialet samlats in med hjälp av en enkätundersökning. Dessutom har tre djupintervjuer genomförts med personer som är väl insatta i området som studien behandlar. Slutsats: Resultatet har visat att de undersökta företagen antingen var reaktiva eller proaktiva när de sökte sig till den brasilianska eller mexikanska marknaden. Oavsett de bakomliggande motiven, kunde reaktiva och proaktiva företag i lika stor utsträckning engagera sig mer och växa på respektive marknad. Resultatet har bekräftat viktiga punkter av vår teoretiska utgångspunkt, vilket innebär att små och medelstora företag tog lågengagerande steg som export för att nå en viss marknad. Därefter stannade en del i ett visst utvecklingsstadium (export), andra etablerade sig så småningom fysiskt och vissa lämnade marknaden för någon orsak. De undersöka företagen stötte på ett antal olika barriärer, dock kunde dessa upplevas på olika sätt beroende på vilken form av engagemang företagen hade, på deras sätt att agera eller på företagens storlek.

I detta arbete försöker jag sätta fingret på vad det är som gör att en sångare låter brasiliansk. Jag har försökt fokusera på det rent sångtekniska och undersökt och jämfört fem utvalda sångare/sångerskor som betytt mycket för brasiliansk musik. Jag har begränsat mig till samba från Rio de Janeiro. I min förundersökning har jag genom litteraturstudier och genom att skriva ner mina egna erfarenheter försökt ringa in hur sång används i Brasilien. Min undersökning har jag delat upp i två delar. En vetenskaplig del då jag själv gjort en röstanalys av varje sångare, samt intervjuat en sakkunnig på området, Margareta Thalén, som är sångpedagog och logonom. Den andra delen består av en intervju med en brasiliansk sambasångare, Will da Mangueira, som sjunger i den berömda sambaskolan Mangueira. Med denna intervju ville jag undersöka hur brasilianarna själva ser på sin sång. Resultatet var som väntat svårt att analysera. Ämnet är stort och det blir lätt att man utgår från ”tycke och smak”. Det jag har kommit fram till är ändå att det finns några gemensamma komponenter för de sångare jag har undersökt. Mycket handlar om frasering, men även hur man gestaltar en text och använder språkets ljud i tonbildningen, samt vilket register man väljer att använda. Titeln O cantor carioca är på portugisiska och betyder Sångaren från Rio de Janeiro (Carioca kallas de som är födda i Rio de Janeiro.) Pedagogiskt specialarbete 7,5 hp.

I Egendomslösa historier: Om historieproduktion i de jordlösas rörelse (MST) undersöks berät- telser om det förflutna med upphov inom den sociala rörelsen o movimento dos trabalhadores rurais sem terra (de jordlösa lantarbetarnas rörelse) i Brasilien. Uppsatsens syfte är att utöka förståelsen för hur berättelser om det förflutna kan användas som en samhällsförändrande kraft. I uppsatsen ställs frågan om hur berättelser om det förflutna blir en resurs för MST:s pågående organisering och kamp. Frågan undersöks med perspektiv från muntlig historia och med narrativ analys. Som material används filmen Raiz forte (på svenska “Starka rötter”), A históra da luta pela terra e o MST som är en inom rörelsen välspridd och ofta diskuterad historiebok samt levnadsberättelser från tre deltagare i rörelsen. Uppsatsens resultat är att berättelser om det förflutna blir en resurs för social förändring genom att de berättas med narrativ struktur som är inkluderande, aktiverande och som hjälper de jordlösa att framträda som berättare. Viktigt är också det sätt på vilka berättelserna omsätts, det vill säga i rörelsens bas som är ett sammanhang präglat av muntliga utbyten och deltagande demokrati. In Unpropertied Stories: The Social Production of History in the Landless’ Movement (MST) I explore stories about the past with origin in the brazilian social movement o movimento dos trabalhadores rurais sem terra (the landless rural workers’ movement). The purpose of the thesis is to enhance the understanding for how narratives about the past can be used in social change. The starting point for the thesis is a question about how the past becomes a resource for the ongoing struggle and organisation that the MST performs. This question is elaborated with perspectives from oral history and narrative analysis. Material is collected from the movie Raiz forte (in english “Strong Roots”), A história da luta pela terra e o MST which is common and well spread among the participants of the movement, and personal narratives from three of the movement’s participants. The result of the thesis is that narratives about the past becomes resourceful for social change because they are told with a narrative structure that is inclusive, activating, and that invites the landless to become story tellers of their own making. Further important is the way in which the stories are being told and lis- tened to, that is in the movement’s base which is a context dominated by oral exchange and participatory democracy.

Aim Capoeira is a sport and art form strongly associated with the Brazilian culture. The main aim of the study was to examine how the capoeira is introduced into the Swedish society. Also to study the practitioners and trainers experience around the culture meeting. The questions were the following: What differences and similarities exist within capoeira in Sweden and Brazil? How are Swedish practitioners and trainers from a Western culture affected by the culture meeting? How are the Brazilian coaches in Sweden affected by the culture meeting? Is there a Culture crash between the Brazilian and Western cultures in capoeira? Method Qualitative interviews were chosen as an approach because it was considered appropriate in terms of the purpose and questions of the study. To strengthen the validity of the study was a targeted sample of Swedish practitioners, Swedish and Brazilian trainers to get different perspectives. All were residents in Sweden and active in capoeira. Six persons were interviewed about their experiences of the cultural meeting. The empirical material was analyzed on the basis of previous research and the theoretical framework of the study. Results Previous research and the current study show that the prevailing norms and traditions within the capoeira are not based on the Swedish society. They are based on the Brazilian culture and are found to have a major impact on the Swedish practitioners. The results and also show clear cultural differences based on the two opposing ideologies: individual-centred and group-centred ideology. This creates, in some cases, both opposition and incomprehension. Conclusions Both Swedish and Brazilian performers are interested in preserving capoeiran culture and traditions, but at the same time capoeira needs some adaptation to the Swedish culture and society. The Brazilian and Swedish practitioners and trainers emphasize the need for a degree of tolerance and understanding of the cultural meeting to avoid conflicts and to be able to interact. Syfte och frågeställningar Capoeira är en idrott och konstform som starkt förknippas med den brasilianska kulturen. Studiens övergripande syfte var att undersöka hur capoeiran introduceras i det svenska samhället, samt studera utövare och tränares upplevelse kring kulturmötet. Studiens frågeställningar var följande: Vilka skillnader och likheter finns inom capoeiran i Sverige och Brasilien? Hur påverkas svenska utövare och tränare från en västerländsk kultur av kulturmötet? Hur påverkas brasilianska tränare i Sverige av kulturmötet? Uppstår någon kulturkrock mellan den brasilianska och västerländska kulturen inom capoeiran? Metod Kvalitativa intervjuer valdes som tillvägagångssätt eftersom det ansågs lämpligast sett till studiens syfte och frågeställningar. För att stärka studiens validitet gjordes ett riktat urval av svenska utövare, svenska tränare och brasilianska tränare inom capoeira för att på så sätt få olika perspektiv. Samtliga är bosatta i Sverige och aktiva inom capoeiran. Sex personer intervjuades om upplevelser och erfarenheter kring kulturmötet. Det empiriska materialet analyserades utifrån tidigare forskningsresultat och studiens teoretiska ramverk. Resultat Tidigare forskning samt den aktuella studien visar på att de rådande normer och traditioner inom capoeiran inte är format utifrån det svenska samhället. Det bygger på den brasilianska kulturen och är något som visat sig ha stor inverkan på de svenska utövarna Resultatet visar också på tydliga kulturella skillnader som grundar sig i två motsatta ideologier, individcentrerad och gruppcentrerad ideologi. Detta skapar i vissa fall både motsättningar och oförstående. Slutsats Den finns ett intresse hos både svenska och brasilianska utövare att bevara capoeirans kultur och traditioner samtidigt som det krävs en viss anpassning till den svenska kulturen och samhället. De brasilianska och svenska utövarna och tränarna framhåller att de behövs en viss grad av tolerans och förståelse i kulturmötet för att undvika konflikter och för att kunna samverka.

Syftet med uppsatsen var att ta reda på hur brasilianska företag gått tillväga då de anpassat sin varumärkesidentitet till den skandinaviska marknaden samt försöka finna gemensamma nämnare för hur brasilianska företag bör gå tillväga, för att på ett framgångsrikt sätt anpassa sin varumärkesidentitet till den skandinaviska marknaden. En kvalitativ forskningsansats med abduktivt angreppsätt har använts där två brasilianska fallföretag intervjuats, Havaianas och Brahma som båda riktar sig mot business-to-consumer marknaden. Teorin inleds med en beskrivning av internationella marknadsföringsstrategier, därefter klargörs varumärkesidentiteten genom bland annat Kapferers teorier. Slutligen i detta tredelade avsnitt presenteras teorier om de faktorer som påverkar varumärkesidentiteten vid en lansering på en ny marknad. I empirin redogörs resultatet av djupintervjuerna vi genomfört med respektive fallföretag. Studien visar att varumärkesidentiteten är beroende av en anpassning till den nya marknaden där kulturen är den vikigaste faktorn. Brasilianska företag bör anpassa sin varumärkesidentitet efter Skandinaviens kultur som då skulle leda till en hybridstrategi av identiteten mellan brasilianska kärnvärden och värden som är viktiga för den skandinaviska konsumenten exempelvis modernitet och exklusivitet.

Sammanfattning Capoeira är en brasiliansk kampsport som kombinerar dans, kamp, musik och akrobatik. I Sverige har sporten funnits sedan slutet av 80-talet. Syfte och frågeställningar Syftet är att få ökad kunskap om capoeirister inom tre capoeiraföreningar i Sverige. Följande frågeställningar används för att svara på syftet: 1. Vilka är de aktiva i de utvalda capoeira föreningarna? 2. Varför har de valt att träna capoeira? 3. Vad har de för synpunkter på verksamheten i sin förening? Metod Det empiriska materialet samlades in genom en enkätundersökning. För att stärka dess reliabilitet och validitet standardiserades enkäten, testades i pilotgrupp och korrigerades där efter. Tre capoeiraföreningar valdes ut, varav en skickade sina enkätsvar medan utövarna i de andra två föreningarna fyllde i enkäterna på plats efter en capoeiraträning. Sammanlagt finns 33 capoeiristers svar med i undersökning. All data behandlades i statistikprogrammet SPSS. Resultat Utövarna i föreningarna har en medelålder på ca 25, 12 kvinnor och 21 män. En tredjedel av de aktiva är födda i ett annat land. De flesta började träna för att de ansåg att det var vackert, coolt, annorlunda och snygg akrobatik, anledningen till att de vill fortsätta är att det är en allsidig, rolig och social idrott. Vad gäller verksamheten i föreningen är inte medlemmarna alltför insatta, dock umgås de relativt ofta utanför träningen och har många sociala kontakter inom capoeiran. Slutsats Av resultatet går inte att generalisera hur en capoeirist ser ut i Sverige, men det visar vad som kännetecknar dem inom de tre utvalda capoeiraföreningarna. Syftet var att öka kunskapen kring capoeira i Sverige. Denna undersökning kan till viss del hjälpa till att forma en korrekt bild av vad capoeira är och visa på hur capoeirister kan se ut i en förening i Sverige.

Tobacco kills 11,500 of its consumers every day, half of them living in developing countries. But there’s more to the picture, namely the producer perspective which show the consequences of tobacco growing for the small-scale farmer. In this paper I mean to investigate the labour conditions of tobacco growers in the world’s second largest tobacco producing country, Brazil. I also intend to examine the Fair Trade movement, with particular attention to FLO (Fairtrade Labelling Organisation). Finally I try to merge the difficulties of tobacco growing with the institution of Fair Trade, expressed by the FLO standards, as an alternative way out of the tobacco growing problems. The method for this investigation is to examine and compare secondary literature, reports and books, already written on the subject. The first issue show a double-side situation, where Brazilian tobacco growers live under extremely crude labour conditions, but also a state where no other agricultural alternatives are available, since tobacco is a highly lucrative and beneficial crop to cultivate, especially for the small-scale farmer. Secondly this paper proposes, thorough the laws of institutional theory, that Fair Trade, especially the FLO standards, constitutes a highly stable and reliable institution, clearly benefiting international trade. Finally this paper concludes that Fairtrade labelled tobacco would not only reduce the problems of tobacco growing, but would also simplify the problematic transformation process, caused by tougher tobacco control policies, from tobacco growing to alternative crop cultivation. In addition, my paper states that Fair Trade as an institution could spread egalitarian principles to other parts of society, which in turn will create formal egalitarian institutions. However, as my interviews with FLO and tobacco companies show, all of this will not become a reality until there is a significant increase in the demand for Fairtrade labelled tobacco products.

Den latinamerikanska befrielseteologin har nått ut över världen. I alla fall till en del grupper. De radikala katolska befrielseteologerna och deras medkämpar har med hjälp av Bibeln kombinerad med samhällsvetenskaplig analys ökat medvetenheten om de sociala och ekonomiska orättvisorna men de har inte lyckats lösa problemen. Konservativa krafter har motarbetat befrielseteologerna i alla år. Samtidigt som befrielseteologerna hyllas över världen för sitt arbete till förmån för de fattiga och förtryckta har de blivit hårt kritiserade. Bland annat har de kritiserats för sitt samarbete med marxister och för att de blandar politik och religion. Befrielseteologerna har också kritiserats för att de inte har tänkt tillräckligt på kvinnofrågor och ursprungsbefolkningar. I denna uppsats söker författaren via litteraturstudier svaret på om befrielseteologin har någon förankring i den latinamerikanska kulturen. Latinamerika är stort. Därför har arbetet avgränsats till att handla om den brasilianska kulturen. Brasilien är ett motsägelsefullt land. Kontrasterna är stora mellan kulturerna, mellan fattiga och rika samt mellan utveckling och underutveckling. Miljöproblemen och de sociala problemen är komplicerade. Befrielseteologerna är många. Författaren har valt att titta närmare på peruanen Gustavo Gutiérrez som brukar anses som befrielseteologins grundare, brasilianaren Leonardo Boff som nyligen fick alternativa nobelpriset för fredsbevarande arbete och brasilianaren Helder Camara som levde ett långt liv i befrielseteologins tjänst.