Search

Sammanfattning Trafikverkets har i sin roll som beställare ett uppdrag att särskilt verka för innovation, effektivitet och produktivitet på anläggningsmarknaden. Detta har inneburit ett ökat fokus på att arbeta strategiskt med upphandling där den centrala funktionen Inköp och Logistik (IL) ansvarar för att utveckla gemensamma arbetssätt. En del i detta arbete har varit att ta fram en kontraktsmodell för ökad samverkan och tidig involvering av entreprenören i komplexa och osäkra projekt, något som också har efterfrågats av entreprenadföretagen. Modellen benämns Samverkan Hög med Tidig Entreprenörmedverkan (TEM) och syftar både till ökad flexibilitet och till att få in entreprenörens produktionskunskap i projekteringen. Att upphandla entreprenör itidigt skede är nytt inom Trafikverket. Det är därför viktigt, både för utvecklingen av Trafikverkets egen verksamhet och för infrastruktursektorn i stort, att erfarenheterna av de nya arbetsformerna dokumenteras och utvärderas på ett strukturerat sätt. Den här rapporten beskriver och analyserar erfarenheter från upphandling och tidiga skeden i de sju första TEM-projekten i Trafikverket och baseras huvudsakligen på intervjuer med representanter för olika parter i projekten. Diskussionen baseras på forskning om policyimplementering och fokuserar på hur resurser, tydlighet, motivation och organisationsegenskaper påverkar implementeringen av policyn för Samverkan Hög i Trafikverket.Studien visar att det finns ett stort stöd för kontraktsformen. De flesta av de intervjuade uttrycker en övertygelse att tidig involvering av entreprenör har stor potential, att det är ett modernt arbetssätt som lockar medarbetare och att det i större och mer komplexa projekt är helt nödvändigt att hitta strukturerade men arbetssätt för samarbete. Det finns således många positiva exempel och erfarenheter i projekten, speciellt från det tidiga samarbetet mellan beställare, entreprenör och teknisk konsult kring de tekniska lösningarna. Å andra sidan har projekten också stött på svårigheter och praktiska problem som har hindrat samarbetet. Exempel på sådana problemområden har rört utformningen av ersättningsformer och incitament, roller och ansvarsfrågor när man tar fram en design i samverkan, hur organisationernas interna system stödersamverkan, medarbetarnas attityder och kunskaper samt hur Samverkan Hög relaterar till policyn Renodlad Beställarroll. De sju projekten ser olika ut med avseende på entreprenadform, ersättningsform, upphandlingsförfarande, anbudsutvärdering samt samverkansformen/aktiviteterna i projekten. Detta beror dels på att projekten har olika förutsättningar och behov, dels på att nyckelpersoner i Trafikverkets projektledning har haft olika erfarenhet och har tagit till sig lärdomar från tidigare projekt på olika sätt. Att projektledningen har ett förtroende för samarbete som arbetsform och tydligt kommunicerar sina förväntningar på entreprenören framstår som viktiga framgångsfaktorer. De stora skillnaderna mellan projekten skapar dock en osäkerhet för leverantörer. Flera projekt har också efterfrågat stöd i form av organisationsövergripande rutiner för exempelvis fakturahantering, upphandlingsförfarande och vad som ska täckas av entreprenörsarvodet (CAV). Mycket talar för att större delar av kontraktsmodellen skulle kunna standardiseras utan begränsa projektens anpassningsmöjligheter nämnvärt. Med utgångspunkt i policylitteraturen drar vi slutsatsen att de flesta svårigheter projekten stött på inte bör tillskrivas kontraktsformen i sig. Snarare ser vi att det är svårt att implementera nya arbetssätt i en decentraliserad organisation och att varken Trafikverket och leverantörerna har dedikerat tillräckliga resurser för att skapa ett bredare, projektövergripande lärande. Studien visar på behovet av tydliga spelregler för samverkansprojekt på branschnivå och en beredskap hos organisationerna för att utveckla rutiner och strukturer som stödjer samverkan. QC 20201120 Kvalitativ uppföljning av Samverkansentreprenader ProcSIBE – Upphandling för ett hållbart och innovativt samhällsbyggande

Här presenteras Trafikverkets trafikslagsövergripande plan för utveckling av metoder, modeller och verktyg – för analys av samhällsekonomi, transportkapacitet, effektsamband och statistik, styrmedel och fördelning samt för trafik- och transportprognoser. Planen är en uppdatering av den utvecklingsplan som Trafikverket tog fram 2019. Den ursprungliga versionen togs fram 2016 och beslutades av Trafikverkets generaldirektör. Utvecklingsplanen är framför allt kopplad till Trafikverkets FOI-portfölj Planera, som har till syfte att skapa effektivare planeringsprocesser för utveckling av transportsystemet för en hållbar utveckling av samhället. Projektförslagen i planen ska ses som ett underlag för sådana prioriteringar och inte som att Trafikverket har tagit ställning till exakt vilka förslag som ska genomföras. Det kan finnas utvecklingsidéer som inte nämns i denna rapport, men som kommer att vara möjliga i framtiden. Trafikverket välkomnar sådana nya idéer och projektförslag. Ersätter publikation 2018:205

Sammanfattning Syfte: Bygg och fastighetssektorn står för en stor andel av de nationella utsläppen av växthusgaser. Studier visar att klimatpåverkan för drift och produktionsfasen är ungefär ekvivalenta. Majoriteten av produktionsfasens klimatpåverkan härstammar från materialen. Samtidigt som det behövs byggas fler bostäder behöver klimatpåverkan för denna sektor minska, för att uppnå bestämda klimatmål. För att klara av dessa utmaningar behöver isoleringsmaterial och deras påverkan belysas. Isoleringsmaterialet i en byggnad har som syfte att bibehålla värmen i inneklimatet genom att isolera mot ytterklimatet. Tjockare isoleringsskikt leder till bättre isoleringsförmåga och därmed lägre behov för uppvärmning. Dock leder ökad isoleringstjocklek till mer materialåtgång som i sin tur innebär ökad klimatpåverkan för väggkonstruktionen i sin helhet. ”Målet med studien är att klargöra hur olika tjocklekar på isoleringsmaterial av mineralull och cellulosa i byggnader påverkar miljön ur ett livscykelperspektiv. Samt att undersöka vilka marknadsandelar de ingående materialen har.” Metod: Studien har en kvantitativ ansats med fallstudie, litteraturstudie samt dokumentanalys som metod för att uppnå målet genom att besvara frågeställningarna. Resultat: Mineralull står för minst 50% av marknaden. De förnyelsebara isoleringsmaterialen har kring 2% av marknaden. Cellulosa är det populäraste isoleringsmaterialet av de förnyelsebara. Studien visar på att byggnaden kan öka isoleringen i väggar över det befintliga med cellulosa 813mm, glasull 268mm och stenull 176mm. Isolering i tak kan ökas med 938 mm cellulosa, 319 mm glasull och 214 mm stenull. Återvinning kan möjliggöra att tilläggsisoleringen kan ökas med 103–140% jämfört med hur isoleringsmaterialen avfallshanteras i dagsläget. Konsekvenser:▪ Mineralull står för en stor andel av marknaden, samtidigt som cellulosa enbart står för någon enstaka procent ▪ Vid bestämmande av isoleringstjocklek ur ett klimatperspektiv, spelar val av isoleringsmaterial och avfallshantering en betydande roll ▪ Hur stor klimatpåverkan ett isoleringsmaterial har begränsar mängden isolering som bör användas i byggnaden ▪ Klimatpåverkan för vald uppvärmningsmetod kommer påverka mängd isolering som bör användas i byggnaden Begränsningar: Denna studie är specifik för denna fallstudie. Resultatet kan ses som en fingervisning kring hur olika tjocklekar av isolering påverkar liknande byggnader. Ingen hänsyn tas till konstruktion och att minskat värmebehov leder till ändrade tekniska lösningar. Abstract Purpose: The construction and real estate sector are responsible for a large part of the national emissions of greenhouse gases. Study’s shows that construction and the usage phase has more or less the same climate impact. In the construction phase, most of the climate impact comes from the materials. At the same time as there is needs for more residential there is also a need for this sector to reduce its climate footprint to achieve national climate goals. More knowledge about insulation materials is needed to achieve these challenges. The purpose of insulation in buildings is to keep the heat inside and protect against the outdoor climate. Thicker insulation gives a better insulation and therefor lower demand of heating. Thicker insulation leads however to increased material usage and therefor higher environmental impact. “The purpose of this study is to clarify the environmental impact of insulation thicknesses through a lifecycle analysis. Recycling and market shares of insulation materials are analyzed as well.” Method: To reach the goal, the study uses a quantitative approach with case study, literature study and document analysis as methods. Findings: Mineral wool has at least 50% of the insulation market. The renewable materials have around 2% of the market, of these percent cellulose is the dominated insulation material. The study shows that the building in the case study can increase its insulation on the walls with cellulose 813mm, glass wool 268mm, stone wool 176mm. increased roof insulation with cellulose 938mm, glass wool 319mm, stone wool 214mm. Recycling can increase the amount of added insulation by 103-140% compared to landfill and incineration alternative. Implications: ▪ Mineral wool has a significant share of the insulation market, at the same time as cellulose only have a couple percent of the market ▪ When determine insulation thickness from an environmental perspective, the insulation material and the waste treatment methods have a considerable impact. ▪ The environmental impact of an insulation material limits the amount that should be installed in the building. ▪ The environmental impact of heating method will impact the amount of insulation that should be installed in the building Limitations: The study is only applicable for its building. The results can however be used as guidance in insulation thicknesses on similar buildings. This study does not take into consideration how increased wall and roof dimensions effects structural and decreased need on the heating system.

Projektet genomfördes som en av Trafikverket och Formas samfinansierat projekt och har pågått mellan 2016 och 2019. Projektet har dels syftat till att studera svensk upphandling av järnvägsunderhåll, dels till att skapa en modell för upphandlingsstrategier och kontraktsutformning. Studien har delats in i tre delstudier: en litteraturstudie; en kvantitativ studie av uppnådda resultat; samt en kvalitativ studie av nyckelpersoners erfarenheter av det upphandlade underhållet. Det huvudsakliga resultatet av litteraturstudien är att området offentlig upphandling av järnvägsunderhåll är outforskat. Två huvudområden framkommer som relevanta för järnvägsunderhåll: samverkan och anläggningskunskap. Den kvantitativa delstudien undersökte om olika kontraktsförutsättningar samvarierat med en kvalitetsparameter: entreprenörens inställelsetid/spårmeter. Här framkommer att fyra faktorer hade signifikant korrelation med kvalitetsparametern: antal driftplatser i kontraktsområdet, antal säkerhetsbesiktningar som genomförts per år, själva kontraktområdet, samt bantypsklass. Intervjustudieresultaten visar att samverkan i de studerade kontrakten präglas av informellt samarbete mellan inblandade personer. Formella samverkansaktiviteter för att stödja den informella samverkansstrukturen saknas. Arbete som utförs enligt inarbetade rutiner kan på kort sikt gynna effektiviteten, men kan också motverka innovation och nya arbetssätt.

Passagerarflygplan som står parkerade är i behov av varmhållning och ventilation för att förhindra frysning av kritiska komponenter, ventilera ut ackumulerad fukt samt att tillgodose komfort inför avgång. Smart Climate Scandinavian AB har utvecklat och distribuerat ett klimataggregat där fjärrvärme nyttjas som värmeenergikälla istället för el som tidigare använts. Detta system är ett mer energieffektivt och miljömässigt hållbart alternativ. Syftet med examensarbetet var att kartlägga och analysera delar av uppvärmningssystemet för att om möjligt fastställa förbättrande åtgärdsförlag för att minska energianvändningen vid varmhållning av flygplan. Det nya systemet jämfördes mot det tidigare för att se vilket som var mer energieffektivt. För att kunna jämföra systemen har mätvärden för temperaturer och flöden insamlats från styr- och reglersystemet. Mätvärdena har sammanställts, utvärderats och analyserats med fokus på att värdenas rimlighet inte påverkar effekt- och energiberäkningarna. Delar av systemets mätvärden är insamlade från energimätaren Kamstrup MULTICAL 602 som har god noggrannhet och precision, dessa användes som en referens för att bedöma rimligheten för övriga delsystems värden. Kartläggning av systemet visade att olika isoleringstjocklek användes för ventilationskanaler. Effektberäkningar påvisade att om uppvärmningssystemet nyttjar ventilationskanaler med isoleringstjocklek 20 mm jämfört mot 2 mm, är effektförbrukningen 16 % mindre för hela systemet. Med hjälp av analysen för energiberäkningar upprättades en linjär ekvation som fastställer energianvändningen beroende på utomhustemperaturen per uppställningsplats. Resultatet för energianvändningen per uppställningsplats för flygplanen är att tidigare uppvärmningssystem använde 9200 kWh mer energi per år. Att systemet skall vara mer energieffektivt jämfört mot tidigare uppvärmningssystem anses vara sannolikt. Det nya uppvärmningssystemet nyttjar effektreglering med hjälp av att mäta temperaturen inne i kabinen, tidigare system tillämpade enbart effektreglering via utomhustemperatur. En sammanfattning av slutsatserna: Systemet är väl dimensionerat för att leverera tillräcklig effekt utifrån behoven. Anpassa förvärmningsfunktionen till halverad drifttid. Nattsänkningsfunktionen resulterar i en marginell energibesparing. Förse samtliga uppställningsplatsers ventilationskanaler med isoleringstjocklek 20 mm. Uppvärmningssystemet är energieffektivare jämfört mot tidigare. When passenger aircrafts are parked during the nights they need warming and ventilation to prevent freezing of critical components, ventilate accumulated moisture and to satisfy the comfort for cabin crew and passengers before takeoff. Smart Climate Scandinavian AB has developed and delivered a climate unit which uses district heating as a thermal energy source instead of electricity. This system is a more energy efficient and environmental sustainable alternative. The purpose of the thesis was to chart and analyze parts of the heating system, if possible to state improvements to reduce used energy due to warming passenger aircrafts. The new heating system was compared to the previous one to see which one was more energy efficient. To be able to compare the two systems measurements about temperatures and flow has been collected from the control and regulation system. The measurements have been compiled, evaluated and analyzed with focus not to compromise the probability to not affect the energy- and power calculations. Some of the measurements are provided and collected by the energy meter Kamstrup MULTICAL 602 which has good accuracy and precision, these where used as a reference to rate the measurements from other parts of the system. Charting of the system proved that the ventilation ducts where equipped with different thickness off insulation. The results of the power calculations proved that if the heating system used ventilation ducts with an insulation thickness of 20 mm instead of 2 mm requires 16 % less power usage. From the analysis of energy calculations, a linear equation which calculate the energy use dependent on outside temperature was determined. The results of using the new heating system instead of the previous saves 9200 kWh energy per year and pound. That the new system is more energy effective considers to be likely because its uses regulation of the demand by inside temperature of the aircraft, previous system only used regulation dependent of outside temperature. The conclusions of this project are: The sizing of the system is good enough to deliver the required demand. Adjust the active time for preheating. Night time reduction results in marginally less energy use. Use ventilation ducts with insulation thickness of 20 mm. The new heating system is more energy efficient compared to previous.

Analysen i detta projekt visar att moderna flervånings träbyggnader för bostäder uppvisar en lägre frekvens av brandincidenter som lett till insatser från räddningstjänsten vid en jämförelse med hela det övriga bostadsbeståndet av flerbostadshus. Detta är rimligt, bland annat med hänsyn till att det aktuella beståndet av flervånings träbyggnader består av relativt nyproducerade byggnader. Endast en av incidenterna i de totalt drygt 10000 bostäderna har någon koppling till stommaterialet. Under senare år har frågan om moderna trähuskonstruktioners brandsäkerhet aktualiserats från nya perspektiv. Tillämpad teknik sedan 20 år baseras på brandkrav i nationella regelverk enligt EUs Byggproduktdirektiv som till stor del verifierats genom laboratorietester. När byggtekniken nu är vedertagen och förväntas öka betydligt kommer kravet på en utvärdering av dess funktion i verkligheten från flera aktörer. Det moderna träbyggandet definieras i detta projekt som flerbostadshus högre än två våningar, där bärande stommen är av trä och där uppförandet skett efter Boverkets uppdaterade byggregler 1994 eller senare versioner av byggreglerna. Till begreppet flerbostadshus räknas här även studentboende/elevhem samt vårdboende. Projektet har genomfört och analyserat en totalinventering av dessa bostäder. Datainsamlingen har hämtats direkt från komponentföretag, byggherrar och entreprenörer som tillverkat respektive uppfört flerbostadshus med mer än två våningar från 1994 och framåt. Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) har sedan levererat utdrag ur sin incidentdatabas för brandincidenter med insatser från räddningstjänsten för samtliga dessa byggnader. Data finns om drygt 10000 lägenheter från 188 byggnadsprojekt, vilket bedöms utgöra mer än 95 % av genomförda projekt. Uppgiftslämnarna i branschen redovisar totalt 3 fall av brandincidenter för åren 1998–2014 och MSB:s uppgifter utökar antalet med mindre incidenter till totalt 22 fall, varav 3 i fristående soprum. The analysis in this project shows that modern multi-story wooden buildings for housing exhibit a lower fire incident rate than the rest of the multi-family housing stock. This is not surprising since the studied buildings are relatively new. Only one of the incidents in the total of more than 10,000 homes have any connection to the structural material. In recent years, the question of fire safety of modern wood construction has been raised from new perspectives. The applied technology for 20 years has been based on the fire safety requirements in the national building code (based on EU:s Construction Products Directive), largely validated through laboratory tests. When the construction technology is now recognized and is expected to increase significantly, the requirement for an evaluation of its function in the real world comes from many actors. This report presents the experiences from built projects in use. Modern wood construction is defined in this project as apartment buildings higher than two storeys, where the load-bearing structural material is wood, according to the revised Swedish building regulations in 1994 or later versions. All apartment buildings, including student housing and assisted living, have been included. The project has completed and analysed a total inventory of these homes. Data has been collected directly from the component manufacturing companies, developers and contractors who manufactured and erected apartment buildings with more than two stories since 1994. The Swedish Civil Contingencies Agency (MSB) has delivered extracts from its incident database of fire incidents for all of these buildings. Data is thus available on more than 10,000 apartments from 188 construction project, which is estimated to represent more than 95 % of completed projects. Respondents in the industry is reporting a total of 3 cases of fire incidents for the years from 1998 to 2014 and the MSB data expands the number with minor incidents to a total of 22 cases for these years, three of which were in separate garbage buildings. Bioinnovation/MarkPoll

På webbplatsen arbetsliv.org finns webbsidorna branschkunskap och ämneskunskap innehållandes länkar till andra webbsidor, med fakta kring arbetsmiljö. Webbsidorna riktar sig främst till arbetsmiljöingenjörer och medlemmarna inom organisationerna FTF (Föreningen Teknisk Företagshälsovård) Arbetsmiljö och EHSS, Ergonomi och Human Factors Sällskapet Sverige. Arbetsmiljöingenjörer arbetar med frågor relaterade till branscher inom många olika områden. Därför anses det underlätta deras arbete genom att ha en samlad plats för branschspecifik information. Syftet med uppsatsen är att utveckla webbsidor till en egen domän, arbetsmiljowiki.se, och att utifrån organisationsmedlemmarnas åsikter skapa en wiki med bransch- och ämneskunskap inom arbetsmiljö. För att ta reda på användarnas åsikter genomfördes åtta stycken kvalitativa telefonintervjuer med intervjupersoner från olika åldersgrupper. Litteraturstudier skedde kring val och utveckling av teknisk lösning för att få en bild av de möjligheter som finns. Jämförelsen av tekniska lösningar, analysen av telefonintervjuerna och de uppställda kraven utgör tillsammans ett delresultat. Delresultatet ledde fram till en integration av Facebookinloggning, YouTubelänkar, kommentarsfält och att resultatet arbetsmiljowiki.se utformades enligt organisationsmedlemmarnas åsikter. Located on the website arbetsliv.org is the webpages branschkunskap and ämneskunskap, containing links to other websites with facts about occupational health and safety. The webpages mainly target themselves towards occupational health engineers and members of the two organization’s FTF (Föreningen Teknisk Företagshälsovård) Arbetsmiljö and EHSS, Ergonomi och Human Factors Sällskapet Sverige. Occupational health engineers work with questions related to industries of many different fields. Therefore, it is considered to facilitate their work by providing a collaborative collection of industry-specific information. The purpose of this thesis is to develop the webpages into an independent domain, arbetsmiljowiki.se, and based on the organization members’ opinions create a wiki about industry and subject knowledge related to occupational health and safety. To collect the users’ opinions, eight qualitative telephone interviews were carried out with interviewees from different age-groups. Literature studies regarding choice of and development of technical solutions were performed in order to obtain a greater picture of the available possibilities. The comparison of technical solutions, analysis of the telephone interviews and the specified requirements together make up a part of the result. One part of the result resulted in an integration of Facebook login, embedded YouTube videos, comment fields and that the final result arbetsmiljowiki.se was shaped as per the organization members’ requests.

Denna rapport är skriven inom projektet "Upphandling för ett hållbart och innovativt samhällsbyggande" (www.procsibe.se) och bygger på en engelsk uppsats med namnet "Moral hazard and construction procurement: A conceptual framework" som kan hämtas från http://swopec.hhs.se/kthrec/abs/kthrec2015_002.htm. I denna förkortade svenska rapport har vi t ex inte redovisat litteraturreferenser mer än undantagsvis men den intresserade kan alltså hitta dessa i den engelska versionen. Även om de problem som uppsatsen diskuterar är generella så ligger fokus på bygg-relaterade kontrakt, särskilt inom infrastruktursektorn. Det handlar då både om nyinvesteringar, större underhållsinsatser och löpande driftskontrakt. Utvecklingen i Sverige har under senare decennier gått i riktning mot att offentliga aktörer upphandlar dessa verksamheter från fristående (privata) företag. Att byggande upphandlas gäller dock i hög grad även för privata företag som behöver ha bygg- eller underhållsinsatser på sina anläggningar. I den ekonomiska kontraktslitteraturen diskuteras sk Moral hazard och/eller Opportunistiskt beteende mycket. Opportunistiskt beteende kan i sin tur påverka normer, viljan till samarbete och i hur hög grad man litar på andra parter - vilket i sin tur påverkar kvaliteten på den färdiga produkten. Att utforma upphandlingar så risken för Moral hazard och opportunistiskt beteende minskar är därmed en viktig aspekt vid en diskussion om hur upphandlingsstrategier ska utformas och implementeras. En viktig utgångspunkt för denna studie är vidare att risker för opportunistiskt beteende även finns inom en organisation. Detta komplicerar analysen ytterligare eftersom det inte längre finns bara två eller flera direkta kontraktsparter utan även olika grupper av aktörer inom en och samma part. Även om ledningen hos en part bedömer att ledningen i en annan part är trovärdig och pålitlig så kan man ju vara osäker rörande om detsamma gäller den andra partens anställda eller till och med de egna anställda. Men det kan också vara så att effekterna av en opålitlig ledning motverkas av ansvarstagande personal! Allt detta påverkar vad som är ett rationellt kontrakt och vilken metod för att minska Moral hazard som är lämpligast i situationen. I denna uppsats finns en översikt av olika metoder att motverka Moral hazard med inriktning både på företags- och individnivå. Att fokusera särskilt på byggrelaterade kontrakt kan motiveras av flera skäl: Det rör komplicerade kontrakt där riskerna för Moral hazard kan vara större och det rör en sektor där det finns frågetecken kring effektiviteten och där det kan finnas behov av nya mer samarbetsinriktade arbetsformer. QC 20150615

Forskning vid LTU.Flera stora byggprojekt pågår och planeras i Sverige, varav flera är skattefinansierade. Det ligger därför i både samhällets och byggbranschens parters intresse att utveckla kunskapen kring hur stora byggprojekt organiseras och leds, aktat de många samhällsförändringar som Sverige genomgått de senaste decennierna. Denna studie har följaktligen studerat hur olika samhällsförändringar påverkat förutsättningarna för stora byggprojekt, samt hur organisering och ledning såväl som utvecklingsfrågor påverkats.Ett specifikt utvecklingsområde som studerats är industriellt byggande i anläggningsbranschen. Resultaten visar på att samhällsförändringar såsom globalisering, urbanisering och teknologiska framsteg i många avseenden har ändrat förutsättningarna för stora byggprojekt, till exempel att fler intressenter måste hanteras, att tempot ökat samt att kraven på öppenhet och flexibilitet har ökat. Dessa nya förutsättningar har ibland skapat spänningar och konflikter mellan olika aspekter av att organisera och leda projekt. Ett exempel på konflikt är att rätt människor i organisationen är mer avgörande än någonsin samtidigt som LoU försvårar tillsättandet av en bra organisation samt att förekomsten av Megaprojekt leder till lokal resursbrist.Studien visar också på vikten men också utmaningarna med att skapa en organisatorisk förmåga att hantera både utnyttjandet av befintliga resurser för kortsiktig effektivitet och utforskande av långsiktiga innovationsmöjligheter. Befintliga kunskaper och metoder används ofta precis som de är utan finjusteringar, medan både ständiga förbättringar och mer radikala utvecklingsinsatser är mer ovanliga. Större utvecklingsfokus och ökad förmåga att hantera både kortsiktigt resursutnyttjande och långsiktigt utforskande kan främjas genom till exempel mer innovationsfokuserade beställare som uppmuntrar och möjliggör utveckling, incitamentsbaserade ersättningsformer samt långa och tillräckligt stora kontrakt som möjliggör upprepning, lärande och innovationsspridning mellan projekt. Godkänd; 2014; 20141211 (hensze)

I den här undersökningen har omskakningen i biogasprocessen och vilken effekt olika omskakningsintensiteter har på biogasproduktionen studerats. Omblandningen i rötkammaren är en viktig del i processen för att effektivt omvandla substratet till biogas. Omblandningsprocessen påverkar mikroorganismernas förutsättningar att bryta ned substratet och omvandla det till den energirika metangasen. De flyktiga fettsyrorna, som är en mellanprodukt i den anaeroba nedbrytningen av substratet kan vid ackumulering eller för hög nivå hämma det metanbildande steget. Substratet som används i undersökningen består av källsorterat hushållsavfall som malts ned till en flytande massa. Experimentet utförs i form av satsvisa rötningsförsök i gastäta flaskor. Flaskorna inkuberas vid en temperatur på 33 grader Celsius i mörker. För att få igång biogasproduktionen och nedbrytningen av substratet tillsätts ymp. Ympen består av aktiva mikroorganismer från redan rötat material från rötkammaren. Samma mängd ymp som finns hos provet analyseras separat i en kontrollserie så att man kan se vilket bidrag till gasproduktionen ympen har. Ympen subtraheras sedan från provet så att man får gasutvecklingen från enbart substratet. Substrat och ymp bildar en provserie. Tre prov- och kontrollserier genomförs. En serie står helt stilla. De övriga serierna skakas om med hastigheterna 25 rpm och 150 rpm. För varje omskakningsintensitet används åtta flaskor, fyra med substrat och ymp och fyra med ymp. Från tre av flaskorna i en serie mäts bildad volym gas och metaninnehåll. Fettsyrorna är mer tidskrävande att mäta. De mäts i den fjärde flaskan för prov- och kontrollserierna för att få en uppfattning om nivåerna kan hämma biogasproduktionen. De producerade flyktiga fettsyrorna mäts upp kontinuerligt samtidigt som gastryck och gasprover tas från serierna. Andelen bildad metan analyseras med gaskromatografi. Volymen bildad gas fås genom att omvandla det uppmätta trycket till volym. Genom att mäta mängden bildad gas och andelen bildad metan och fettsyror kan man se vad som händer vid varje given omskakningsintensitet och hur gaskurvor, metanandelar och de producerade flyktiga fettsyrorna påverkas av omskakningshastigheterna. Av resultaten framgår att den högsta omskakningsintensiteten på 150 rpm ger något över 1400 nml metan. Den lägre omskakningsintensiteten på 25 rpm och den stillastående serien ger ungefär 1200 nml metan vardera. Den totala mängden gas som bildas i vardera serier ligger på ungefär 4000 nml med något större volym bildad i serien som roteras med 25 rpm. Trenden för fettsyrorna i provserien är att de har en hög nivå runt 7-6 g/L HAc i cirka 4 dagar sedan faller de under 10 dagar för att sedan plana ut runt 2 g/L HAc under cirka 10 dagar.

Inte sällan beskrivs byggbranschen som konservativ och motvillig till förändringar, både av folk i branschen, av forskare samt av folk i allmänhet. Likväl har byggbranschen under årens lopp genomgått ett antal förändringar, ofta som reaktioner på nya förutsättningar skapade av förändringar i det omgivande samhället. Den här artikeln redovisar hur ett antal projektledare i stora byggprojekt uppfattar att förutsättningarna för deras roll har förändrats de senaste åren, samt hur branschens självbild påverkar utvecklingen. Godkänd; 2014; 20141211 (hensze)

Denna rapport redogör för skapandet av varumärket Deco Retro. Samt den tillhörandedesignprocessen för att skapa en visuell identitet och profil för varumärket. VarumärketDeco Retro togs fram som ett undervarumärke till Kitsch Sweden AB som behövde ettvarumärke som passade deras nuvarande och framtida produkter. Deco Retro ska bidra meden stärkt identitet och värde för de produkter som ska säljas under varumärket. Designarbetetkring varumärket strävade framförallt efter att kommunicera den idé, identitet och de värdensom under projektet tagits fram för varumärket, samtidigt som det ska ha bidragit med enestetiskt tilltalande grafisk design. Resultatet av denna rapporten blev ett genomarbetatvarumärke med tillhörande visuell identitet, profil och flera tillhörande artefakter, redo attimplementeras. This report describes the creative work to create the brand Deco Retro. Together with therelated design process to create a visual identity and profile for the brand. Deco Retro wascreated as a sub-brand to Kitsch Sweden AB whom needed a brand more fitting their currentand future line of products. Deco Retro was created to contribute with a stronger identity andadded value to the products which sells under the brand. The design work surrounding thebrand was first and foremost trying to communicate the idea, identity and value which hasbeen developed for the brand during this project. The design is also supposed to have addedaesthetically appealing grafic design. The result of this report is a worked through brandwith related visual identity, profil and numerous related artefacts, ready to get implemented.

Godkänd; 2013; 20130909 (pererik)

Att kommunicera förtroende är en nyckelfaktor för att lyckas inom e-handel. Förtroendeinom e-handel påverkas av flera faktorer, där visuell design är en av dessa. Dennauppsats avser att inge fördjupad förståelse för hur den visuella designen spelar roll ianvändarens upplevda förtroende till en e-handelswebbsida. I denna uppsats fokuserarjag på att undersöka hur förändringar av olika grafiska element i en webbsidas visuelladesign påverkar användares upplevda förtroende för webbsidan. För att undersöka dettautfördes flera tester där användare själva fick beskriva sina tankar och åsikter om denvisuella designen och hur de upplevde förtroende till webbsidan baserat på den visuelladesignen och förändringarna av den. Genom att bearbeta resultaten från dessaundersökningar blev det möjligt att se hur förändringen av den visuella designenpåverkade respondenternas förtroende till webbsidan och det den representerade. Trust in e-commerce is affected by several factors, where visual design is one of these.This essay aims to give in-depth understanding of how the visual design affects users'perceived trust in an e-commerce website. My focus in this essay is to examine howchanges in various graphical elements in a website's visual design affects user'sperceived trust of the website. Several tests where performed in order to examine this,these tests involved users to describe their thoughts and opinions on the visual design ofa website, and how they experienced their trust in the website based on the visual designand the changes of it during the test. By analyzing and interpreting the result from thesetests it was possible to see how the change in the visual design influenced users trust inthe website and what it represented.

Boken kan beställas kostnadsfritt från Svenskt trä. Se http://www.svenskttra.se/publikationer/handbok-flervaningshus-i-tra

The development of productivity in the construction industry has long been at a steady state compared to the manufacturing industry. Studies have shown that, amongst other things, waste on construction sites can reach up to one third of the total production cost. This has been observed from different aspects, and change is forthcoming. This thesis aims to provide a foundation for an increased productivity at production sites of building bridges. It is primarily based on a field study at Skanska, at a bridge construction site near Grängesberg. Via continuous interviews with the whole production crew, construction workers and management, information on interference and possibilities of improvement at the work site has been documented. Moreover, Lean has been studied and attention has been brought to simple methods and approaches that can contribute to an increase of productivity. The purpose of this thesis was to inform Skanska and its team of recurring disruptions and improvement prospects, and to suggest simple methods so that future projects can be run more profitably. During the field study approximately ten disruptions have been documented, which directly interfered with the production. Most of these were due to different forms of communication failures. Late deliveries and reinforcement problems were the most common disorders. Furthermore, we have found room for improvement within the visual management, where resources and technology are available, but are not utilized to its fullest potential. In conclusion we analyzed and gave suggestions of simple methods for improvement using Lean as support, were tools like Five Why’s and SMART goals were used.

Byggbranschen står inför stora miljö- som affärsmässiga utmaningar med krav på att reducera energiförbrukning och miljöpåverkan. Detta projekt syftar till att bidra medkunskap hur energiprojektering kan effektiviseras vid nyproduktion avlågenergibyggnader där det övergripande målet är att stödja ett långsiktigt hållbart och lönsamt byggande. Studien har genomförts i samverkan mellan byggbransch och akademi genom fallstudier och enkätundersökningen.Resultatet visar på behovet och nyttan av att redan i tidigt planeringsskede utreda konsekvensen av olika alternativ av exempelvis byggnadsutformning ochklimatskärmens tekniska prestanda. Det spelar mindre roll vilket energiberäkningsverktyg man använder om resultatet används för att jämföra olika alternativ med varandra.Skillnaderna i krav och institutionella ramverk vad gäller energiprestanda påverkar också projektering av energieffektiva byggnader. En jämförande studie av hur man hanterar energifrågor från krav till färdig lösning mellan Tyskland och Sverige visar på ett behov av vidareutbildning i energifrågor för arkitekter och ingenjörer i Sverige som kommer in tidigt i byggprocessen. Undersökningen och jämförelsen pekar också mot ett behov av en sammanlänkande funktion, här kallad energisamordnare.Energisamordnarens roll är att föra in energikompetens in i projektet, säkerställa att krav och mål formuleras och hanteras samt aktivt delta i projekteringen för att guida utformningen av byggnaden mot en effektiv och låg energiförbrukning.Vi kan konstatera att det är marknadskrafter och engagemang från byggare, beställare och lokala myndigheter snarare än nationella krav som driverenergieffektivisering framåt i Sverige idag. Det kan emellertid leda till en situation där krav på energieffektivitet blir lokalt satta vilket kan leda till svårigheter för utvecklare av olika typer av byggnadssystem för bostäder och lokaler. Därför är det önskvärt att utvecklingen av byggnadstekniken som skett de senaste åren också följs upp av Boverket i form av krav som ligger i framkant snarare än minimikrav för att förhindra att en flora av lokala krav uppstår som kan verka som "handelshinder" för den fortsatta utvecklingen av det industriella byggandet i Sverige.Vi ser också ett tydligt behov för ökad samverkan och integration för att kunna driva energieffektiviseringen framåt men samtidigt också ett tydligt behov av att utveckla upphandlings- och samverkansformer för att möjliggöra detta. Upphandlingen, till exempel, bör utformas så att lämpliga aktörer väljs utifrån mjuka parametrar och involveras tidigt under projekteringsskedet samt ges ekonomiska incitamentkopplade till projektets mål, ekonomi och tidplan.Projektet har också undersökt hur man skall åstadkomma en mer integreradprojekteringsprocess genom att: Skapa en struktur för att samla, uttrycka och klargöra mål och krav ochutveckla dessa mot funktionskrav och tekniska lösningar. Genomföra en modellbaserad projektering som detaljerar tekniska lösningarallteftersom de utvecklas.Införa beslutsstöd för energifrågor i projektutveckling där produktensprestanda successivt jämförs mot funktionskrav med hjälp av alltmerdetaljerade prestandaanalyser.I projektet har också ett nyutvecklat formellt beslutsstöd exemplifierats där fleraalternativa lösningar kan utvärderas mot olika kriterier (MADM) vilka kanorganiseras och viktas hierarkiskt utifrån projektets mål och krav.I projektets har en prototyp, en så kallad energikonfigurator, utvecklats för atteffektivisera produkt och projektutveckling av s.k. konceptbyggande. Användandet har demonstrerats på NCC:s koncept P303 där man optimerat konfigureringen i produkt och projektutveckling efter både subjektiva och objektiva kriterier som tänkas efterlikna ett visst kundsegment. Hundratals alternativa utformningar kan utvärderas på några minuter i jämförelse med dagar och veckor om samma analyser skulle göras för hand med hjälp av energiberäkningsprogram med manuell inmatning av indata.För att effektivisera projekteringen mot ett energieffektivt byggande rekommenderar projektet att:Man tidigt upphandlar och involverar de viktigaste aktörerna så att man tidigtkan inkludera energiaspekter i utformning av koncept. Beställaren aktivt deltar i kravformuleringen och i analys- ochbeslutsprocessen. Dels för att säkerställa val mot uppställda krav och behovoch dels för att tillgodose de praktiska behov som uppstår i och med enintegrerad och modellbaserad projekteringsprocess. Utse en energisamordnare som skall säkerställa att formulerade energikravoch mål hanteras optimalt för att guida utformningen av byggnaden mot eneffektiv och låg energiförbrukning. Använda en modellbaserad projekteringsprocess för utformning, simuleringoch analys av konceptlösningar gentemot energirelaterade aspekter. Energianalyser som görs i tidigt skede används för att jämföra olikaalternativa utformningar. När detaljeringsnivån ökar bör man användadynamiska verktyg och för att beräkna energiförbrukning och inneklimat pårumsnivå. Man bör tidigt inkludera utformning av t ex ventilation ocheventuella maskinrum då de kan ha stor inverkan på energiförbrukningen. Man utför prestandaanalyser av energi och inneklimat innan man fryserdesign av klimatskärm och VVS så att resultatet kan guida konstruktörer ochinstallatörer i den slutliga utformningen av systemhandlingarna. Man i driftfasen utför en mer automatisk och kontinuerlig jämförelse mellansimulerad och verklig energiförbrukning för att bekräfta att byggnadenuppfyller initiala krav samt för att inhämta data och erfarenheter för vidareoptimering eller andra framtida projektFörändring sker i och med att beställaren möjliggör en miljö som initierar ochstödjer en hög grad av samverkan och integration mellan inblandade aktörer, därtyngden på beslutsfattandet flyttas till ett tidigare skede, där rätt kompetenserkan komma in vid rätt tillfälle och där fokus är på slutprodukten och desslivscykel och inte på avskilda åtaganden Godkänd; 2011; Bibliografisk uppgift: CERBOF69, SBUF 12369; 20121002 (jutsch)

Processutveckling genom samverkan med utrustningsleverantörer är ett viktigt sätt att uppnå konkurrensfördelar för processföretag. Men hur ska samverkan bedrivas för att gagna båda parter? Ett livscykelperspektiv för nya investeringsprojekt i processindustri ger ökad insikt om hur problem och möjligheter i olika faser hänger ihop, och effektiv ledning av samverkan främjas genom beaktande av kritiska aktiviteter under livscykelns olika faser. Godkänd; 2011; 20111220 (andbra)

Godkänd; 2011; 20130909 (pererik)

Syftet med arbetet är att ta reda på hur väl privatpersoner informeras om hur de ska skydda sina trådlösa nätverk och varför. Genom arbetet ska följande frågor besvaras: - Vid beställning av bredband inklusive trådlös router från en bredbandsleverantör: informerar leverantören sina kunder om att det trådlösa nätverket bör säkras upp och varför? - Blir man informerad om säkerheten när man köper en trådlös router i en lokal affär? - Skyddar invånare i Kalmar generellt sett sina trådlösa nätverk? Genom användning av kvantitativa metoder i form av observationer har vi svarat på två av frågeställningarna. En kvalitativ metod användes genom att vi skickade enkäter via e-post till fem bredbandsleverantörer. Resultaten från vår undersökning visar att majoriteten av invånarna i Kalmar skyddar sina nätverk, men att det är vanligast med en svag kryptering. Undersökningen visar att informationen från lokala affärer och bredbandsleverantörer är bristfällig.

Fastighetsbolaget Klövern AB förvaltar 45 fastigheter i Karlstad kommun. Med stigande energipriser ökar behovet för Klövern att energieffektivisera sina fastigheter för att minska kostnaderna. Rapportens syfte är att undersöka tre av Klövern utvalda fastigheter med hög energiförbrukning. Målet är att presentera energibesparande åtgärder för Klövern att använda som beslutsunderlag för framtida investeringar. För åtgärdsförslagen görs LCC-analyser för att undersöka om de är lönsamma. Därefter görs känslighetsanalys för de mest lönsamma alternativen för att tydliggöra osäkerheten i beräkningsunderlaget. De åtgärder som rekommenderas har ett positivt nuvärde efter livslängd, rangordning av dessa alternativ görs sedan efter avkastning. De tre fastigheterna är Gripen 11, Blåsten 4, Styrmannen 5. För Gripen 11 undersöktes möjligheterna att installera solfångare, åtgärda ventilationssystem och att tilläggsisolera vissa delar av fastigheten. Resultatet visar att de bästa energibesparingsåtgärderna är att öka temperaturverkningsgraden för värmeväxlare i system 1 vilket ger en besparing på ca 135000 kWh/år samt att optimera drifttiden för system 2 vilket ger en besparing på ca 17000 kWh/år. Installation av 110 kvm solfångare ger en årlig energibesparing på ca 48000 kWh/år. Blåsten 4 består av en huvudbyggnad med fyra ventilationssystem samt en lagerlokal med luftvärmepumpar. För fastigheten undersöktes effekten av att ersätta ventilationssystem 2, 3 och 4 med ett nytt gemensamt ventilationssystem med värmeväxlare. Undersökningar har gjorts för hur lönsamheten ser ut för att byta uppvärmningssystem från, i dagsläget, direktverkande el. Nya system som undersöktes är bergvärme, fjärrvärme, en kombination av dessa samt luft/vatten-värmepump. Vid byte av uppvärmningssystem inkluderas installation av radiatorsystem. Analys av lönsamhet för tilläggsisolering, solceller och solfångare har genomförts. Resultatet visar att åtgärda ventilationssystemen enligt ovan ger en energibesparing på ca 235000 kWh/år. Att byta uppvärmningssystem till fjärrvärme ökar energikonsumtionen med ca 70000 kWh/år men ger en besparing på ca 130000 kr/år då fjärrvärme är ett billigare alternativ än direktverkande el (kr/kWh). Installation av solfångare med bidrag från Boverket är lönsamt och ger en energibesparing på ca 8800 kWh/år. Styrmannen 5 består av två byggnader med kontorsverksamhet. Fastigheterna är fristående men binds ihop av ett garage under marken som värms upp till 12 grader. Tre ventilationssystem med värmeväxling finns i byggnaderna samt frånluftssystem. Liknande förutsättningar gäller för båda fastigheterna, stora delar av fasaderna består av fönster och FTX-systemen har relativt hög verkningsgrad. Mellan husen finns en park som i dagsläget är uppvärmt med markvärme under vinterhalvåret för att hålla den snöfri. De åtgärdsförslag som undersökts för att minska energianvändningen är dels att installera ventilationssystem med högre verkningsgrad än vad som idag finns, bygga om ett ventilationssystem för att värma garaget med frånluft, helt stänga av uppvärmningen av garaget samt att snöröja parken manuellt istället för med markvärme. Resultatet visar att installation av nya ventilationssystem inte klarar lönsamhetskraven, åtgärder medför en energibesparing för hus A på ca 24000 kWh/år och för hus B ca 15500kWh/år. Däremot klarar ombyggnationen av ventilationssystemet för att värma garaget lönsamhetskravet och sparar ca 140000 kWh/år. Då åtgärderna att snöröja istället för markvärme samt att helt stänga av uppvärmningen av garaget inte har någon investeringskostnad kan avkastning inte beräknas, dessa åtgärder skulle dock spara ca 180000 kWh/år respektive ca 95000 kWh/år. The real estate company Klövern LTD manages 45 properties in Karlstad. With rising energy prices the necessity to be more energy efficient in their properties to reduce costs, increases. The reports purpose is to examine three of Klöverns worst properties concerning high energy consumption. The goal is to introduce energy saving measures to Klövern which will be used as a basis for future investments. LCC-analyses are made to examine whether or not different modifications and installations are profitable. Sensitivity analysis is done for the most viable options to clarify the uncertainty in the calculations e.g. investment cost, inflation. The recommended actions have a positive LCC-value under their life-span, the ranking of these alternatives are then made after how much they yield under their life-span. The three properties that are examined are Gripen 11, Blåsten 4, Styrmannen 5. For Gripen 11 surveys where made for the possibility of installing solar panels, installation of new heat exchangers to some of the ventilation system and to put in additional insulation in certain parts of the property. Results show that the best energy saving measures is to increase the temperature efficiency of heat exchangers in system one which gives a saving of approximately 135 000 kWh/year, and to optimize the operating time of system two resulting in a saving of approximately 17 000 kWh/year. Installation of 110 square meters of solar collectors provide an annual energy saving of approximately 48 000 kWh/year. Blåsten 4 consists of a main building with four ventilation systems and a warehouse with heat pumps. For this property, studies where made as to the effect of replacing three ventilation systems (2, 3 and 4) with one new ventilation system with a heat exchanger. Studies have been undertaken for the profitability of changing the heating system from, the current situation, heating by electricity. New heating systems that were investigated where geothermal heating, district heating, a combination thereof, and air/water heat pump. The replacing of the heating system includes an installation of radiator systems. Analyses of the profitability of solar cells and solar panels have also been made. The results show that to modify the ventilation systems, as described above, provides an energy saving of approximately 235 000 kWh/year. Replacing the heating system with district heating will increase the energy consumption by about 70 000 kWh/year, but will give a saving of approximately 130 000 SEK/year because district heating is a cheaper alternative than heating with electricity (SEK/kWh). Installation of solar panels, with grants from Boverket, is profitable and provides an energy saving of about 8800 kWh/year. Styrmannen 5 consists of two office buildings. The buildings are independent but bound together by an underground garage which is heated to 12 degrees. Three ventilation systems with heat exchange and one exhaust system without exists in the buildings. Similar conditions apply to both buildings, large parts of the facades are made up of windows and the heat exchangers in the ventilation systems have a rather high efficiency. Between the houses there is a park which is heated by ground heat in the winter to keep it free from snow. Studies were made to examine the effects of installing a new heat exchange system with high efficiency to reduce energy use, rebuild one of the ventilation systems in order to use the exhaust air to heat the garage, al together turn off the heating of the garage and to remove the snow manually instead of using ground heat. The results show that installing a new heat exchange systems will not be profitable. Rebuilding one of the ventilation systems to heat the garage is profitable and saves approximately 140 000 kWh/year. The measures to manually remove snow in the winter instead of ground heat, and turning of the heating of the garage would save about 180 000 kWh/year respectively approximately 95 000 kWh/year.

Syftet med denna studie är att genom semistrukturerade intervjuer belysa hur och på vilket sätt kunskapssynen hos fem lärare påverkar deras lektionsupplägg och urval av material. Lärare med olika utbildning och olika lång erfarenhet svarade på öppna frågor om deras syn på kunskap och hur de väljer material till sin undervisning. Resultatet presenteras uppdelat i fem kategorier för att se om det finns något mönster i vilken kunskapssyn lärarna har och hur de lägger upp sina lektioner. Slutsatsen i studien är att lärarna inte har någon entydig kunskapssyn utan de tror att det är olika för olika elever och anpassar undervisningen till individerna som finns i klassen. Att anpassa för individen stämmer även överens med läroplanen som finns i dag men den rådande skolpolitiken är möjligen på väg mot ett mindre individuellt upplägg.

Fastighetsbolaget Klövern AB förvaltar 45 fastigheter i Karlstad kommun. Med stigande energipriser ökar behovet för Klövern att energieffektivisera sina fastigheter för att minska kostnaderna. Rapportens syfte är att undersöka tre av Klövern utvalda fastigheter med hög energiförbrukning. Målet är att presentera energibesparande åtgärder för Klövern att använda som beslutsunderlag för framtida investeringar. För åtgärdsförslagen görs LCC-analyser för att undersöka om de är lönsamma. Därefter görs känslighetsanalys för de mest lönsamma alternativen för att tydliggöra osäkerheten i beräkningsunderlaget. De åtgärder som rekommenderas har ett positivt nuvärde efter livslängd, rangordning av dessa alternativ görs sedan efter avkastning. De tre fastigheterna är Gripen 11, Blåsten 4, Styrmannen 5. För Gripen 11 undersöktes möjligheterna att installera solfångare, åtgärda ventilationssystem och att tilläggsisolera vissa delar av fastigheten. Resultatet visar att de bästa energibesparingsåtgärderna är att öka temperaturverkningsgraden för värmeväxlare i system 1 vilket ger en besparing på ca 135000 kWh/år samt att optimera drifttiden för system 2 vilket ger en besparing på ca 17000 kWh/år. Installation av 110 kvm solfångare ger en årlig energibesparing på ca 48000 kWh/år. Blåsten 4 består av en huvudbyggnad med fyra ventilationssystem samt en lagerlokal med luftvärmepumpar. För fastigheten undersöktes effekten av att ersätta ventilationssystem 2, 3 och 4 med ett nytt gemensamt ventilationssystem med värmeväxlare. Undersökningar har gjorts för hur lönsamheten ser ut för att byta uppvärmningssystem från, i dagsläget, direktverkande el. Nya system som undersöktes är bergvärme, fjärrvärme, en kombination av dessa samt luft/vatten-värmepump. Vid byte av uppvärmningssystem inkluderas installation av radiatorsystem. Analys av lönsamhet för tilläggsisolering, solceller och solfångare har genomförts. Resultatet visar att åtgärda ventilationssystemen enligt ovan ger en energibesparing på ca 235000 kWh/år. Att byta uppvärmningssystem till fjärrvärme ökar energikonsumtionen med ca 70000 kWh/år men ger en besparing på ca 130000 kr/år då fjärrvärme är ett billigare alternativ än direktverkande el (kr/kWh). Installation av solfångare med bidrag från Boverket är lönsamt och ger en energibesparing på ca 8800 kWh/år. Styrmannen 5 består av två byggnader med kontorsverksamhet. Fastigheterna är fristående men binds ihop av ett garage under marken som värms upp till 12 grader. Tre ventilationssystem med värmeväxling finns i byggnaderna samt frånluftssystem. Liknande förutsättningar gäller för båda fastigheterna, stora delar av fasaderna består av fönster och FTX-systemen har relativt hög verkningsgrad. Mellan husen finns en park som i dagsläget är uppvärmt med markvärme under vinterhalvåret för att hålla den snöfri. De åtgärdsförslag som undersökts för att minska energianvändningen är dels att installera ventilationssystem med högre verkningsgrad än vad som idag finns, bygga om ett ventilationssystem för att värma garaget med frånluft, helt stänga av uppvärmningen av garaget samt att snöröja parken manuellt istället för med markvärme. Resultatet visar att installation av nya ventilationssystem inte klarar lönsamhetskraven, åtgärder medför en energibesparing för hus A på ca 24000 kWh/år och för hus B ca 15500kWh/år. Däremot klarar ombyggnationen av ventilationssystemet för att värma garaget lönsamhetskravet och sparar ca 140000 kWh/år. Då åtgärderna att snöröja istället för markvärme samt att helt stänga av uppvärmningen av garaget inte har någon investeringskostnad kan avkastning inte beräknas, dessa åtgärder skulle dock spara ca 180000 kWh/år respektive ca 95000 kWh/år. The real estate company Klövern LTD manages 45 properties in Karlstad. With rising energy prices the necessity to be more energy efficient in their properties to reduce costs, increases. The reports purpose is to examine three of Klöverns worst properties concerning high energy consumption. The goal is to introduce energy saving measures to Klövern which will be used as a basis for future investments. LCC-analyses are made to examine whether or not different modifications and installations are profitable. Sensitivity analysis is done for the most viable options to clarify the uncertainty in the calculations e.g. investment cost, inflation. The recommended actions have a positive LCC-value under their life-span, the ranking of these alternatives are then made after how much they yield under their life-span. The three properties that are examined are Gripen 11, Blåsten 4, Styrmannen 5. For Gripen 11 surveys where made for the possibility of installing solar panels, installation of new heat exchangers to some of the ventilation system and to put in additional insulation in certain parts of the property. Results show that the best energy saving measures is to increase the temperature efficiency of heat exchangers in system one which gives a saving of approximately 135 000 kWh/year, and to optimize the operating time of system two resulting in a saving of approximately 17 000 kWh/year. Installation of 110 square meters of solar collectors provide an annual energy saving of approximately 48 000 kWh/year. Blåsten 4 consists of a main building with four ventilation systems and a warehouse with heat pumps. For this property, studies where made as to the effect of replacing three ventilation systems (2, 3 and 4) with one new ventilation system with a heat exchanger. Studies have been undertaken for the profitability of changing the heating system from, the current situation, heating by electricity. New heating systems that were investigated where geothermal heating, district heating, a combination thereof, and air/water heat pump. The replacing of the heating system includes an installation of radiator systems. Analyses of the profitability of solar cells and solar panels have also been made. The results show that to modify the ventilation systems, as described above, provides an energy saving of approximately 235 000 kWh/year. Replacing the heating system with district heating will increase the energy consumption by about 70 000 kWh/year, but will give a saving of approximately 130 000 SEK/year because district heating is a cheaper alternative than heating with electricity (SEK/kWh). Installation of solar panels, with grants from Boverket, is profitable and provides an energy saving of about 8800 kWh/year. Styrmannen 5 consists of two office buildings. The buildings are independent but bound together by an underground garage which is heated to 12 degrees. Three ventilation systems with heat exchange and one exhaust system without exists in the buildings. Similar conditions apply to both buildings, large parts of the facades are made up of windows and the heat exchangers in the ventilation systems have a rather high efficiency. Between the houses there is a park which is heated by ground heat in the winter to keep it free from snow. Studies were made to examine the effects of installing a new heat exchange system with high efficiency to reduce energy use, rebuild one of the ventilation systems in order to use the exhaust air to heat the garage, al together turn off the heating of the garage and to remove the snow manually instead of using ground heat. The results show that installing a new heat exchange systems will not be profitable. Rebuilding one of the ventilation systems to heat the garage is profitable and saves approximately 140 000 kWh/year. The measures to manually remove snow in the winter instead of ground heat, and turning of the heating of the garage would save about 180 000 kWh/year respectively approximately 95 000 kWh/year.

Denhär rapporten är en fristående del inom ett samproduktionsprojekt mellan flerafristående parter. Studien är genomförd som en experimentell fallstudie med ettmetodiskt angreppssätt på en projektgrupp. Syftet med rapporten har varit attutröna och belysa problemen och möjligheterna vid införandet av ettdokumenthanteringssystem. Systemet i fråga är SharePoint som är ensamarbetsplattform för företag. Målgruppen är i första hand beslutsfattare ibegrepp att välja teknikstöd, men även forskare och studenter. Projektgruppenhar deltagare ifrån företag och högskola(Saab, Volvo PV, Autoliv och Chalmers)de använde bara fysiska möten och, e-mail vid dokumenthantering när studien startade.Avgränsningarna har varit att ingen värdering av dokuments innehåll har skett,inte heller har moduler och funktioner annat än de rörande dokument ochdokumenthantering behandlats. Studien har genomförts med enkätundersökning,observation och deltagandeobservation samt en granskning av artiklar inomämnet. Slutsatser som drogs var att manbör se till att IT-avdelningen säkerställer att alla filer och program sombehövs uppdateras innan start. Att man minskar risken för ”information overload”och ökar enkelheten att publicera dokument samt förbättrar spårbarheten,tillgängligheten och versionshanteringen vid ett införande av ettDMS(SharePoint). This report is an independent part of a co-productionproject between several independent parties. The studywas conducted as an experimental case study with a methodical approach on aproject group. The report has been about explore and illuminate the problemsand possibilities a introduction of a document management system will have andleads to. The system is SharePoint and it’s a business collaboration platformfor enterprises. The target audience is primarily the decision makers who arein the process of selecting a technology support, but also researchers andstudents. The project has participants from businesses and college (Saab, VolvoCars, Autoliv and Chalmers) when the study started the project group was usingonly the physical meetings and e-mail to distribute the documents. Theboundaries have been that no valuation of the document's content has occurred,nor have the modules and functions other than those related to documents anddocument management. The study was conducted by questionnaire, observation andparticipant observation and a review of several articles on the subject.Conclusions were that for start the IT department ensures that all files andprograms needed for the environment has been updated before first try. It’s away of reducing the risk of 'information overload' and increasing the ease ofpublishing documents, and improves traceability, availability and versioning ofdocuments with an introduction of a DMS (SharePoint).

Datum: 2009-06-02 Nivå: Magisteruppsats i ekonomistyrning, 15 hp Författare: Peter Forsberg och Per Eriksson Handledare: Esbjörn Segelod Titel: Corporate Social Responsibility och hållbarhetsredovisning i tre svenska företag Problem: Vilket CSR-arbete har Atlas Copco, Vattenfall och ICA idag och hur redovisas resultatet? Har de skett några förändringar i vad bolagen redovisar idag i sina hållbarhetsredovisningar jämfört med 2005? Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Atlas Copco, ICA och Vattenfall arbetar med CSR idag och hur deras hållbarhetsredovisningar presenteras 2008 jämfört med 2005. Metod: För att genomföra undersökningen har vi valt att intervju de tre företagen, granska deras hållbarhetsredovisningar från 2005 respektive 2008 och studerat litteratur. Resultat: Resultat vi kom fram till är att arbetet är organiserat på olika sätt men gemensamt för bolagen är att många har CSR-frågor som en del i sitt arbete och att det rapporteras in och sammanställas. Alla tre bolagen har förbättrat sin presentation av hållbarhetsredovisningarna, exempelvis har strukturen blivit tydligare i de nyare rapporterna. Jämfört med 2005 har två av tre bolag utökat sin rapportering av prestandaindikatorer trots att dessa totalt har minskat sedan övergången från Guidelines 2002 till nya G3. Två av tre bolag har även fått sina rapporter granskade av revisionsbolag. Date: 2009-06-02 Level: Master thesis in management accounting, 15 credits Authors: Peter Forsberg and Per Eriksson Tutor: Esbjörn Segelod Title: Corporate Social Responsibility and sustainability report in three Swedish companies Problem: What are Atlas Copco, Vattenfall and ICA doing in the field of CSR today and how is the result presented? Have there been any changes with regard to what the companies declare today in their sustainability reports compared to 2005? Purpose: The purpose with this essay is to investigate how Atlas Copco, ICA and Vattenfall works with CSR today and how their sustainability reports are presented 2008 compared to 2005. Method: To carry out the investigation we have chosen to interview the three companies, review their sustainability reports from 2005 and 2008 and study literature. Result: The result we have come down to is that the work is organized in different ways in the three companies. Common to the interviewed companies is that many CSR-questions constitute an integral part of their businesses. All three companies have improved their presentation of the sustainability report, for example have the structure of the report improved in later reports. In comparison to 2005 two out of three companies have expanded their report of performance indicators in spite of decreasing numbers of performance indicators since the change from Guidelines 2002 to the new G3. Two out of three companies have also had their reports third party checked by audits.

Datum: 2009-06-02 Nivå: Magisteruppsats i ekonomistyrning, 15 hp Författare: Peter Forsberg och Per Eriksson Handledare: Esbjörn Segelod Titel: Corporate Social Responsibility och hållbarhetsredovisning i tre svenska företag Problem: Vilket CSR-arbete har Atlas Copco, Vattenfall och ICA idag och hur redovisas resultatet? Har de skett några förändringar i vad bolagen redovisar idag i sina hållbarhetsredovisningar jämfört med 2005? Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Atlas Copco, ICA och Vattenfall arbetar med CSR idag och hur deras hållbarhetsredovisningar presenteras 2008 jämfört med 2005. Metod: För att genomföra undersökningen har vi valt att intervju de tre företagen, granska deras hållbarhetsredovisningar från 2005 respektive 2008 och studerat litteratur. Resultat: Resultat vi kom fram till är att arbetet är organiserat på olika sätt men gemensamt för bolagen är att många har CSR-frågor som en del i sitt arbete och att det rapporteras in och sammanställas. Alla tre bolagen har förbättrat sin presentation av hållbarhetsredovisningarna, exempelvis har strukturen blivit tydligare i de nyare rapporterna. Jämfört med 2005 har två av tre bolag utökat sin rapportering av prestandaindikatorer trots att dessa totalt har minskat sedan övergången från Guidelines 2002 till nya G3. Två av tre bolag har även fått sina rapporter granskade av revisionsbolag. Date: 2009-06-02 Level: Master thesis in management accounting, 15 credits Authors: Peter Forsberg and Per Eriksson Tutor: Esbjörn Segelod Title: Corporate Social Responsibility and sustainability report in three Swedish companies Problem: What are Atlas Copco, Vattenfall and ICA doing in the field of CSR today and how is the result presented? Have there been any changes with regard to what the companies declare today in their sustainability reports compared to 2005? Purpose: The purpose with this essay is to investigate how Atlas Copco, ICA and Vattenfall works with CSR today and how their sustainability reports are presented 2008 compared to 2005. Method: To carry out the investigation we have chosen to interview the three companies, review their sustainability reports from 2005 and 2008 and study literature. Result: The result we have come down to is that the work is organized in different ways in the three companies. Common to the interviewed companies is that many CSR-questions constitute an integral part of their businesses. All three companies have improved their presentation of the sustainability report, for example have the structure of the report improved in later reports. In comparison to 2005 two out of three companies have expanded their report of performance indicators in spite of decreasing numbers of performance indicators since the change from Guidelines 2002 to the new G3. Two out of three companies have also had their reports third party checked by audits.

Rapporten handlar om sökmotoroptimering för en ny webbplats. Rapporten täcker teorier och praktiska utförda experiment på webbplatsen. Syftet med rapporten var att vi skulle få mer kunskap kring sökmotoroptimering speciellt inriktad på Googles sökmotortjänst. Vi ville ta reda på hur man kan rankas så högt upp som möjligt på sökresultatssidan för specifika sökord. Då vi har läst webbprogrammering i nästan tre år utan att utbildningen gett oss några direkta kunskaper kring sökmotoroptimering föll detta som ett lämpligt val att fördjupa oss i. Metoder som täcks i denna rapport är indexering av en webbplats, rankning, PageRank, generell sökmotoroptimering och regionala skillnader på ett sökresultat hos Google. Teorier vi undersökte övergripande var om Googles sökmotor, Sandlåda Effekten, PageRank, Textlänkar, Meta taggar,Domännamn, Webbplatskartor och Webbdokumentet beträffande deras påverkan för sökmotoroptimering. Resultatet blev att webbplatsen vi sökmotoroptimerade rankades både bra och mindre bra på nyckelorden samt att webbplatsen blev generellt sökmotoroptimerad för sökmotorer. Resultatet från de praktiska experimenten blev delvis lyckade och slutsatsen blev att vi fått goda kunskaper om sökmotoroptimering av teoristudierna och det praktiska genomförandet. The report is about search engine optimization for a new website. The report covers the theories and practical experiments carried out on the website. The aim of the report was that we would end up with more knowledge about SEO focused on the Google search engine service. We wanted to find out how to rank as high as possible on the search results page for each specific keyword. As we have read the web-programming in nearly three years without the studies given us any direct knowledge of SEO, this dropped as an appropriate choice to deepen ourselves in. Methods that covers in this report are the indexing of a website, ranking, PageRank, general search engine optimization and regional differences in a search results in Google. Theories we investigated was whether the overall Google search engine, Sandbox effect, PageRank, Text Links, Meta Tags, Domain Name, Site Maps, Website-document and their impact on SEO. The result was that the site was search engine optimized, we ranked both good and less good on the key words, and the website in general was SEO for search engines. The results from the practical experiments were partially successful and it was concluded that we had got good knowledge about SEO theory-studies and practical implementation.

I uppsatsen "Chaos Paintball, en investerings- och finansieringsbedömning" har en undersökning gällande en nyinvestering och finansieringen avseende nya aktiviteter och en byggnad genomförts. Undersökningen har utförts genom att tre olika byggnadsalternativ har tagits i beaktande och beräkningar på byggnadsalternativen har gjorts. Företagets planerade aktiviteter har undersökts genom att, med hjälp av kalkyler, genomföra beräkningar. Detta har lett fram till en rekommendation om vilka aktiviteter som företaget bör genomföra och satsa på. Undersökningarna har gjorts genom att intervjua företagets ägare, en byggfirma, en bank samt beräkningar av olika investeringskalkyler. Syftet med uppsatsen är att undersöka om det är ekonomiskt lönsamt för företaget att starta upp nya aktiviteter och att investera i en byggnad. Vi har dragit slutsatsen att företaget bör genomföra alternativet där en varmdel byggs till i en befintlig byggnad. Vi gör även bedömningen att företaget har goda förutsättningar att lyckas med de tidigare verksamheterna samt att starta upp de nya aktiviteterna Stuntman för en dag och Hyper Hockey.

I uppsatsen "Chaos Paintball, en investerings- och finansieringsbedömning" har en undersökning gällande en nyinvestering och finansieringen avseende nya aktiviteter och en byggnad genomförts. Undersökningen har utförts genom att tre olika byggnadsalternativ har tagits i beaktande och beräkningar på byggnadsalternativen har gjorts. Företagets planerade aktiviteter har undersökts genom att, med hjälp av kalkyler, genomföra beräkningar. Detta har lett fram till en rekommendation om vilka aktiviteter som företaget bör genomföra och satsa på. Undersökningarna har gjorts genom att intervjua företagets ägare, en byggfirma, en bank samt beräkningar av olika investeringskalkyler. Syftet med uppsatsen är att undersöka om det är ekonomiskt lönsamt för företaget att starta upp nya aktiviteter och att investera i en byggnad. Vi har dragit slutsatsen att företaget bör genomföra alternativet där en varmdel byggs till i en befintlig byggnad. Vi gör även bedömningen att företaget har goda förutsättningar att lyckas med de tidigare verksamheterna samt att starta upp de nya aktiviteterna Stuntman för en dag och Hyper Hockey.

En kvantitativ analys av budpremier och kursutveckling i samband med företagsförvärv på Stockholmsbörsen.

Godkänd; 2008; 20080904 (pererik)

SAMMANFATTNING Datum: 2008-10-02 Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi 15hp, VT 2008, Mälardalens högskola Författare: David Levin och Per Eriksson Handledare: Ulla Pettersson Titel: Värdering av förvaltningsfastigheter enligt IAS 40 – Till fördel eller nackdel föraktieägare? Problem: Vi har valt att undersöka IAS 40 vilket innebär att förvaltningsfastigheter ska redovisas till verkligt värde, det pris bolaget kan sälja fastigheten för på en aktiv marknad. Vi har undersökt vilken effekt redovisning enligt IAS 40 har för småsparare på aktiemarknaden, t.ex. om det blir enklare eller mer komplicerat att analysera årsredovisningen. Har det blivit mer komplicerat för aktieägare och placerare att analysera årsredovisningen då företag tillämpar IAS 40? Ger IAS 40 en mer rättvisande bild för aktieägare av det ekonomiska nuläget i företaget? Syfte: att undersöka om och vilka fördelar/nackdelar det finns med redovisning enligt IAS 40 utifrån aktieägarens perspektiv. Metod: För att uppnå undersökningens syfte har vi genomfört två intervjuer, undersökt två bolags årsredovisningar före och efter införandet av IFRS/IAS och studerat litteratur. Resultat: Vår slutsats är att IAS 40 innebär både fördelar och nackdelar för aktieägarna. De fördelar vi sett är att jämförbarheten mellan de två bolag vi undersökt har ökat och att aktieägarna kan se det verkliga värdet på fastigheterna. Nackdelen är att aktieägarna kan ha svårigheter att följa hur de verkliga värdena har räknats fram och att det har blivit mer information att sätta sig in i. Med redovisning till verkligt värde följer bolagen den allmänna ekonomiska utvecklingen i samhället med t.ex. räntehöjningar och skiftningar i konjunktur. Detta innebär att bolaget speglar verkligheten bättre men det kan också ge kraftiga effekter vid extrema värden. Detta är något bolagen tydligare skulle kunna informera om i årsredovisningarna med hänsyn till främst småsparare med begränsade ekonomiska förkunskaper. Nyckelord: Förvaltningsfastigheter, IAS 40, IFRS, Verkligt värde, Aktieägare

Validerat; 20101217 (root)

Validerat; 20101217 (root)

Sammanfattning Utvecklingen och utbredningen av Leveraged buyouts förvärv har ökat i Sverige de senaste 5-15 åren, detta kan vara ett resultat av ett mer flöde på kapital och intresse av att investera. Dessutom har förmodligen den allt mer mogna private equity marknad tillsammans med det ökande behovet av effektivisering av bolagen bidragit till att allt fler förvärv sker med belånat kapital. Vi har i denna kvalitativa uppsats intervjuat tre private equity företag med syfte att försöka klargöra vilka investeringskriterier som ligger till grund för en leveraged buyout-transaktion, samt vilka branscher som lockar dessa private equity företagen. I slutsatsen har det framkommit att PE-företagen gör investeringar i mogna företag utan några preferenser på specifika branscher. Vidare har vi funnit att de två viktigaste faktorer som PE-företagen tar i beaktning vid investeringar är stabila kassaflöden och kompetent företagsledning i målbolagen.

Godkänd; 2003; 20070630 (ysko)

Validerat; 20101217 (root)

Detta arbete behandlar en undersökning rörande grupprogrammens funktioner och användningsområden. Fyra grupprogram har analyserat och en kartläggning har gjorts över vilka funktioner som kan räknas som standardfunktioner. Dess standardfunktioner har sedan utgjort det ramverk som använts för att undersöka hur grupprogrammen används ute i företagen. Ett antal företag från olika branscher valdes ut för att ingå i undersökningen. Informationen har samlats in med hjälp av guidade enkäter. Syftet med undersökningen var att avgöra om grupprogrammens kapacitet används fullt ut eller om bara vissa delar utnyttjas. Arbetet visade på att endast ett fåtal av grupprogrammens funktioner användes aktivt. Undersökningens slutsats är att det beror på avsaknad av förundersökning, dålig förankring av införandet och att personalen fått bristfällig utbildning på programmet. Undersökningen indikerar att grupprogrammen fått en stor spridning bland företagen men att det fortfarande är en bit kvar tills de används fullt ut på det sätt som det är tänkt.

I och med möjligheterna att bygga fler än två våningar med trästomme har intresset varit stort för de tekniska och ekonomiska möjligheterna. Rapporten beskriver utförligt de erfarenheter som finns inom byggbranschen och hos trähusfabrikanterna och vad som är tillämpligt även vid byggen högre än två våningar. Syftet är att också kunna sänka byggkostnaderna. Därför redovisar rapporten Siabs kalkyljämförelse för identiska fyravåningshus med trästomme respektive betongstomme.