Search

Immigration critical alternative media and public discourse. Comparing Sweden, France and Germany

Traditionell journalistik kritiseras ofta för att inte lyckas ge en rättvisande bild av samhället och för att vara beroende av ägare, reklamintäkter och goda kontakter med makthavare. Dessutom tillhör och företräder journalister själva samhällets elit i perspektiv på viktiga samhällsfrågor, vilket kan skapa ett avstånd mellan journalister och vanliga medborgare (Downing, 2003; Harcup, 2015), särskilt i relation till etniska grupper och minoriteter (se Hulténs respektive Roosvalls kapitel i denna bok). De traditionella mediekanalerna har dessutom på olika sätt ekonomiska och identitetsrelaterade problem i stora delar av västvärlden (Pickard, 2013; Deuze, 2008). I Sverige, har tidningsmarknaden minskat drastiskt i omsättning de senaste 15 åren och personalstyrkan har bantats avsevärt (TU, 2015). Inte minst på lokal nivå ser vi att den traditionella journalistiken inte längre förmår bevaka samhället på samma sätt som tidigare (Wadbring och Bergström, 2015; Truedson, 2015). Mot bakgrund av detta har andra former av journalistik som på olika sätt produceras av icke-journalister - eller med terminologi från Medieutredningens delbetänkande (2015:94): ”Medieborgare” - blivit synnerligen intressant att studera. När den traditionella journalistiken tappar mark – finns det andra alternativ som kan täcka upp för den minskade bevakningen?

Sociala medier har på bara några år blivit ett centralt inslag medielandskapet1. Med- ieforskningen har blivit något överrumplad av den snabba hastighet med vilken nya sociala medier dyker upp och blir etablerade – därför släpar forskningen efter med arbetet att utarbeta metoder, begrepp och modeller för att förstå nya mediefenomen och dess konsekvenser. Ett forskningsområde som dock varit tämligen omfattande ända sedan introduktionen av WWW, är hur internet påverkar demokratin, och i synnerhet hur nya interaktiva kommunikationsmöjligheter kan skapa nya förutsätt- ningar för att aktivt involvera medborgare i den demokratiska processen genom att göra dem delaktiga i debatten på nya sätt. De sociala medierna och det som allmänt kallas ”web 2.0”, ”collaborative culture” och ”participatory culture” har tilldragit sig mycket uppmärksamhet och gett upphov till många förhoppningar om en demo- kratisering av ett offentligt samtal som i massmediernas tidsålder aldrig lyckades göra publiken delaktig. (Van Dijck & Nieborg, 2009; Bruns, 2008; Jenkins, 2006) Den forskning som gjorts på området har dock hittills präglats av ett trevande efter användbara metoder för att undersöka om det finns något fog för sådana förhopp- ningar. (Witschge, 2008) Newsmill är ett forum på internet som specialiserar sig på debatt och nyhets- artiklar skrivna av läsarna själva. Sajten sjösattes 2008 och har idag ett stort antal användare och har publicerat ett antal artiklar som även fått ett stort genomslag i de traditionella massmedierna.2 Som medborgarjournalistik (citizen journalism) i ett socialt medium är Newsmill intressant att studera, eftersom det är ett konkret exempel på ett socialt medium som skapar en offentlig mötesplats där såväl van- liga medborgare som etablerade debattörer och politiker publicerar egna texter och kommenterar andras på ett sätt som i flera avseenden verkar kunna främja dialog och offentligt användande av förnuftet mellan medborgare om gemensamma ange- lägenheter och därmed vara ett typexempel på hur web 2.0 skapar nya möjligheter för denna typ av kommunikation. Digital Public Discourses