Search

Studien i artikeln syftar till att utifrån didaktiskt närmande bidra med kunskap om vad medverkande i ett Utbildnings-, Lärande- och Forsknings-nätverk (ULF-nätverk) skriftligt beskriver kan känneteckna undervisning i förskola år 2023. Vidare är syftet att identifiera likheter och skillnader i svaren på frågan om undervisning i förskola åren 2016 och 2023 i samverkansforskning i Sverige. Det framträder ett underskott på samverkansforskning som belyser professionellas syn på samma fråga om undervisning i förskola över tid, vilket motiverar föreliggande studie. Materialet genererades via frågeformulär med 71 % svarsfrekvens år 2023 och 91 % svarsfrekvens år 2016. Didaktiskt orienterad abduktiv analys har genomförts utifrån omväxlande empiri- och teorinära tolkningsled både i materialet 2016 och 2023. Resultatet utfaller i både likheter och skillnader, inkluderat avståndstagande till undervisning 2016 och frånvaro av avståndstagande till undervisning 2023. Förflyttning kan identifieras mellan att undervisning = lärande 2016 och att undervisning inte = lärande 2023. Vidare betonas vag och vid undervisning där ”allt lärande är undervisning” 2016 och vid undervisning som spontan och planerad 2023. År 2016 är praktiknära handlingar mer framträdande än teorinära spår. År 2023 framträder företrädesvis tydliga spår av praktiknära handlingar, men också spår av teorinära beskrivningar. I likhet med tidigare forskning finns det särskild potential när det gäller metateoretisk nivå. English abstract Teaching in Preschool – According to Written Descriptions in Collaborative Research in the Years 2016–2023 Based on a didaktik approach, the article aims to contribute with knowledge about what characterises teaching in preschool in 2023 based on written descriptions by preschool teachers, principals, and administrative leaders in three school authorities/municipalities in an Education-Learning-Research-network (ULF network). Furthermore, it aims to identify similarities and differences between the answers to the question of teaching in preschool in 2016 and those in 2023 in collaborative research in Sweden. The data were generated via questionnaires with a 71% response rate in 2023 and a 91% response rate in 2016. Didactically oriented abductive analysis has been conducted. The results show both similarities and differences, including distancing from teaching in 2016 and absence of distancing from teaching in 2023. A shift can be identified from teaching = learning in 2016 to teaching not equaling learning in 2023. Furthermore, vague and broad descriptions of teaching, where ”all learning is teaching” in 2016, contrast with teaching described as spontaneous and planned in 2023. In 2016, practical actions are more prominent than theoretical aspects. In 2023, clear traces of practical actions are predominant, but there are also traces of theoretical descriptions. Similar to previous research, there is particular potential regarding the meta-theoretical level.

Between tradition and reform: Pedagogical essay topics at two Swedish teacher training seminars, 1915–1937. During the beginning of the twentieth century, a series of school reforms was carried out in Sweden. One concerned the education of elementary school teachers. In this article, we examine which knowledge and teaching ideals that was posed by some of those who had the task of putting this reform into practice. At the center are the nearly five hundred essay topics that were offered at the teacher training seminars in Lund (only male apprentices) and Falun (only female apprentices) 1914–1937. The results advocate that two rather different local cultures of knowledge were developed at the two seminars. While the essay topics that were offered in Lund mostly seems to promote a more traditional reproductive view on teaching, the ones proposed in Falun rather appears to encourage a much more reformistic understanding of schooling. Hence it is suggested that the latter might be understood as an aspiration to establish a more autonomous and independent women teacher identity.

Theme: Motherhood and Mothering. Ill. ©Stina Wirsén ”When We Ride Together, She’s More like a Friend than a Mum”: Mothering Variations in Three Horse Story Series by Pia Hagmar This article analyzes how the horse story setting problematizes the conception of the good mother and normative mothering, by elucidating how the gazes of the young main characters on their mothers function in relation to the notion of the good mother, how this influences the mothering and how the mothering characters challenge this notion. Mothering is seen here as caring practices, which can be performed by people other than mothers. The analysis of three horse story series by Pia Hagmar, the books on Klara (1999–2008), the books on Millan (2012–2014) and the books on Juli (2019–2021), shows that the series depict motherhood and mothering at the intersection between the conception of the good mother and the good horse person. The common denominator is nurturing traits that make personal needs take the back seat – for the traditional good mother to the benefit of her children, for the good horse person to the benefit of the horse. Hagmar normalizes the presence of several mothering characters in addition to their mothers around the horse girls. Furthermore, these characters, who function as mothering variations, contribute to the creation of a solid caring environment, reducing the demands on mothers who try to be everything to their children. Although the daughters’ views of their mothers are sometimes critical, Hagmar allows the mothers to be imperfect, partly incompetent, or simply women with their own agency,interests and needs outside of motherhood. In addition, a mother-daughter relationship built on a common interest in horses allows for a friendship with a common focus – the horse.

This special issue consists of five position papers, four articles and two essays covering diverse aspects of the theme Culture on the Move that foregrounds language and literature both as pedagogical tools and disciplinary fields necessary for learning to live and work in a culturally diverse world. The contributions stem from the initial activities within the graduate school “Culturally Empowering Education through Language and Literature” (CuEEd-LL). Centre-staging teaching and learning in Swedish education, the texts in this issue present a range of inroads into how language and literature can be used to support cultural diversity among pupils, students and teachers since cultural diversity is steadily gaining attention both as a resource and a challenge in education and society.

Nowadays, transformations of cultures and languages are increasingly noticeable due to heightened international mobility and intensified global communication and information flows. How such transformations play out and are met in Swedish education is a pressing topic to address to ensure relevant and inclusive quality education for all. The theme of this special issue, Culture on the Move, foregrounds language and literature both as pedagogical tools and disciplinary fields necessary for learning to live and work in a culturally diverse world. The contributions stem from the initial activities within the graduate school “Culturally Empowering Education through Language and Literature” (CuEEd-LL). Centre-staging teaching and learning in Swedish education, the articles in this issue present a range of inroads into how language and literature can be used to support cultural diversity among pupils, students and teachers since cultural diversity is steadily gaining attention both as a resource and a challenge in education and society.

I äktenskapssammanhang brukar jämna årsfiranden kläs i någon form av materialistisk symbolik, ju högre siffra desto ädlare och mer statusfylld materia. Siffran 60 förknippas vanligtvis med diamanter, som är en symbol för det okrossbara och det exceptionella tålamodet. Oavsett om det handlar om äktenskap eller om tidskrifter är det ingen självklarhet att uppnå 60 år, och detta är därför något att uppmärksamma och fira. När nu ger ut sin 60:e årgång vill vi rikta tacksamma och stolta tankar mot alla de sociologer som under åren haft ansvaret att verka för svensk sociologi och upprätthålla en nationell sociologisk tidskrift. Periodvis har det ekonomiska läget varit svårt för tidskriften, ibland har det varit svårt att rekrytera redaktionsmedlemmar såväl som granskare, och inte sällan har det saknats gott manusunderlag. Vissa av problemen kvarstår – redaktionen behöver fortfarande flera inskickade bidrag – men liksom våra företrädare kämpar vi på för att vi anser att tidskriften är en viktig fackla för svensk sociologi. I samband med tidskriftens femtioårsjubileum 2013 återpublicerades tre artiklar från tidigare årgångar som har haft betydelse för svensk sociologi- och kunskapsutveckling, skrivna av Hans L Zetterberg, Walter Korpi och Rita Liljeström. Under 2014 blickade tidskriften återigen bakåt för att kunna reflektera över sociologins tillstånd i Sverige. Den gången fick en skara sociologiprofessorer skriva om sin akademiska resa och gärning. I detta jubileumsnummer vill vi rikta blicken mot samtiden och framtiden, som en intressant fortsättning på tidigare jubileumsnummer, med reflektioner över ämnets historia och utveckling. Bland annat har vi bjudit in juniora sociologer att diskutera hur sociologin, i form av forskning, undervisning och samhällsengagemang, kan bidra till förståelsen av vår samtid. Under ledning av Lisa Ferm genomfördes en gruppintervju med Mattis Karlsson, Johanna Köpsén, Isa Norvell Gustavsson, Josefin Persdotter, Jon Sunnerfjell och Emanuel Wittberg. Det blev ett engagerat samtal om sociologins potential att hjälpa människor att tolka och förstå sin omvärld, till exempel genom att låta sociologiska perspektiv genomsyra undervisningen redan i skolans tidiga år. Vidare diskuteras sociologins väsen, identiteten som sociolog och ämnets utmaningar. Sammantaget präglas samtalet av en tro på och passion för sociologiämnets värde, både vad gäller dess bredd och dess djup. Därutöver har flera hörsammat utlysningen för numret och bidragit skriftligt med personliga reflektioner om sociologiämnets roll i ett vidare sammanhang och i anslutning till antingen forskning, utbildning eller samhällsdebatt. Bidragen har genomgått en redaktionell granskning med syftet att helheten ska spegla en mångfacetterad och samtida sociologi. Josef Ginnerskov skriver om hur sociologi lärs ut och därigenom vad sociologi är. Han reflekterar kring sociologins institutionalisering och hur ämnets självbild utvecklats genom åren. Sociologin har ofta blivit krisförklarad. Likväl fortsätter ämnet att läras ut och beforskas. Ginnerskov drar paralleller mellan hur sociologiämnet utvecklats och hur det åskådliggjorts för andra genom undervisning. På detta sätt knyts ämnesdidaktik samman med ämnesidentitet, vilket han diskuterar med hjälp av begreppet sociologididaktik. Anna Engstam skriver ett upprop för en ”öppen sociologi” – en sociologi driven av det lilla men ack så viktiga prefixet ”för”. Hon diskuterar betydelsen av förmågan till för-reflexivitet och förvetenskapliga impulser som ett grundelement i det sociologiska tänkandet och görandet. Texten uppmuntrar läsaren att för stunden våga sjunka ner under ytan av fastslagna metodologiska standarder och teoretiska modeller och förnimma det kreativa teoretiserandet. I samma anda skriver Colm Flaherty om en ”nyfiken sociologi”. Mot bakgrund av den personliga erfarenheten att som student upptäcka sociologins tjusning diskuterar han den sociologiska visionen att professionellt och nyfiket utforska samhället och samtidens olika sociala problem. Framförallt lägger han stor vikt vid det sociologiska görandet, då den kan väcka nyfikenhet och sporra till reflexivet hos andra människor och därigenom även bidra till att påverka samhället. Patrik Aspers skriver om den humboldtska andan att förena forskning och undervisning och om varför det tycks vara så svårt att berika de båda elementen genom korsbefruktning. Utifrån egna erfarenheter, från Sverige och utomlands, skriver han om strukturella och kulturella svårigheter att förverkliga det humboldtska idealet, men också̊ om de visioner och goda ambitioner som behövs för att skapa ett livskraftigt ämne. Den uppmärksamme läsaren tänker: Patrik Aspers är väl inte en junior sociolog! Nej det är han givetvis inte. Aspers är professor och har bjudits in till detta nummer som representant för tidskriftens redaktionsråd att reflektera kring temat för numret. Och han är inte den ende seniora sociologen i sammanhanget. Till vår stora glädje kan vi också presentera två intervjuer med internationellt erkända sociologer: professor Eva Illouz och professor Hartmut Rosa. Eva Illouz har under många år utforskat känslornas strukturella betydelse i samhället. I flera böcker har hon problematiserat teman som kärlek och relationer i vår samtida konsumtionskultur. Illouz är aktuell med en ny bok om populismens känsloliv, som kom ut på engelska i somras (och som kommer i svensk översättning nästa år). Därmed tar hon sig an en helt annan typ av känslor än tidigare, närmare bestämt rädsla, avsky och förbittring. I denna intervju fick Poul Poder och Marcus Persson en exklusiv möjlighet att samtala med Illouz om nya boken och hennes tankar om den populistiska samtidens känslor som frodas i såväl politiska rum som i sociala medier. Därmed kretsar samtalet kring hur samtidens stora frågor och känslor hänger samman, och hur vi bör känna, och tänka, för att odla det goda demokratiska samhället. Hartmut Rosa har etablerat sig som en av samtidens mest uppmärksammade sociologer genom sina böcker om social acceleration och resonans. Hans senaste bok är en sociologisk analys av heavy metal. I samband med en föreläsning vid Göteborgs universitet i mars 2023 fick Carl Cassegård, Karl Malmqvist och Christian Ståhl tillfälle att genomföra en intervju som kom att röra sig kring ämnen som sociologin och dess framtid, kritisk teori, klimatförändringar samt möjligheten till en resonant demokrati. Utifrån sitt begrepp resonans resonerar han kring vikten av ett lyssnande och tillitsfullt samhälle med människor som känner att de besitter en politisk egenförmåga för att undkomma populism och främlingsfientlighet. Det finns ett hundratal sociologiska tidskrifter på engelska men bara en på svenska. I ”förbundet har ordet” skriver Åsa Lundqvist, Åsa Wettergren och Ylva Wallinder om utmaningarna, men också̊ om fördelarna, med en svensk sociologisk tidskrift i en era av internationalisering. Att skriva på svenska för en svensk publik kan vara kreativt och lustfyllt – intellektuellt och språkligt – och dessutom gynna spridningen av forskning både i undervisning och i samhällsdebatt. Numret innehåller också recensioner av nya böcker och avhandlingar: Miguel A. Martínez recension av Elton Chans avhandling; Johan Alfonssons recension av Kohei Saitos bok Marx in the Anthropocene; samt Jonas Bååths recension av Michael Carolans The Sociology of Food and Agriculture. Sammantaget bjuder vi på en mix av reflekterande texter med ambitionen att sporra till tankar och fortsatta diskussioner om sociologins roll i samhället och dess förmåga att ta sig an samtidens utmaningar. Trevlig läsning! Marcus Persson och Christian Ståhl Redaktörer för Sociologisk Forskning

We are delighted to present this interview with world renowned sociologist Eva Illouz. She currently holds the position of Directrice d'Etudes at the École des Hautes Études en Sciences Sociales in Paris and is the Rose Isaac Chair in Sociology at the Hebrew University of Jerusalem. Her research focuses on the interlinkages between capitalism, emotions, gender, culture, love, sexuality, and freedom in the modern world. This interview primarily centers around Illouz's latest book but also touches on the role of social media in propagating negative emotions, strategies for cultivating emotions such as fraternity and hope to sustain modern democracy, and the contemporary era marked by societal self-destruction and unprecedented catastrophes.

Som tidigare meddelats har redaktörskapet för Sociologisk Forskning bytt lärosäte, och vi – den nya redaktionen – vill rikta ett varmt tack till Magnus Wennerhag, Lena Sohl och övriga i Södertörnredaktionen för allt arbete de gjort för att hålla det vetenskapliga samtalet i Sociologisverige levande. Under tre års tid har den tidigare redaktionen publicerat vetenskapliga texter av hög vetenskaplig relevans och kvalitet. Som sista redaktionell arbetsinsats har de stärkt tidskriften genom att göra den indexerad och sökbar på DOAJ (Directory of Open Access Journals) – den främsta globala infrastrukturen för vetenskapliga tidskrifter som publicerar med öppen tillgång. Vi är stolta över att ta över stafettpinnen och över att Linköpings universitet för första gången bär vidare det redaktionella ansvaret för tidskriften. Utifrån ambitionen att spegla den bredd som finns inom sociologiämnet i dag består redaktionen av företrädare för tre olika verksamheter vid Linköpings universitet: Avdelningen för pedagogik och sociologi, Institutet för analytisk sociologi samt Institutionen för Tema. Den nya redaktionen fortsätter den goda traditionen att publicera svensk sociologi av hög relevans och kvalitet. I tider av internationalisering är publicering på engelska viktigt, men tyngdpunkten ligger även fortsättningsvis på svenskspråkiga texter (samt dansk- och norskspråkiga). Likaså kommer tidskriften att ges ut i tryckt form jämte digitaliseringens immateriella form. Under året planeras ett jubileumsnummer för att uppmärksamma tidskriftens 60-årsjubileum samt ett temanummer med fokus på klimatkrisen. Redaktionens första nummer innehåller fyra forskningsartiklar som alla på olika sätt handlar om svensk politik. De två första undersöker olika uttryck för den nationella kriminal- och migrationspolitiken, medan de två sista undersöker lokal bostadspolitik. I artikeln ”Asylsökande flyktingar och den svenska ’tryggheten’” undersöker Lina Sandström den svenska migrationspolitiken med särskilt fokus på hur syriska flyktingar som kom till Sverige mellan 2013 och 2015 upplevt trygghet och otrygghet med avseende på asylprocessen, boende, ekonomi och sociala relationer. Studien, som bygger på ett longitudinellt intervjumaterial där de asylsökande har intervjuats både före och efter beslut om permanent eller tillfälligt uppehållstillstånd, omfattar både personer med eget boende och personer som bor på anläggningar. Sandström pekar på hur upplevelsen av trygghet påverkas av boendeform, de låga ekonomiska ersättningarna och osäkerheten kring möjligheten att få ett arbete, och diskuterar hur den senaste tidens åtstramningar i migrationspolitiken har försämrat förutsättningarna för trygghet. I nästa artikel, “Emotional expressions in the Swedish discourse on crime. A comparison of the 2018 Moderate and Social Democratic election campaigns”, utforskar Klara Hermansson hur allmänheten uppmuntras att engagera sig känslomässigt i den svenska diskursen om kriminalitet. Genom att jämföra hur två av de största politiska partierna i Sverige – Moderaterna och Socialdemokraterna – uttryckte emotioner under 2018 års valkampanjer illustrerar artikeln en emotionell politisk kamp om väljarna. Även om båda partierna ger uttryck för oro och (miss)tro, adresseras dessa emotioner på olika sätt. Moderaterna beskriver oro och misstro som en följd av en korrekt värdering av samhällets tillstånd, där lösningen blir är att förändra de sociala förhållandena genom att främja statlig kontroll. Socialdemokraterna skildrar i stället oro som en följd av osäkerhet kring framtiden, och partiet uppmuntrar allmänheten att investera i förtroende för andra för att övervinna denna oro. De två följande artiklarna fokuserar på lokal bostadspolitik i Göteborg. I artikeln ”Ansvarets politik. Kommunledd gentrifiering och hyresgästorganisering” analyserar Håkan Thörn, Ove Sernhede och Hans Lindgren styrningsstrategier och konflikter kring försök att ”lyfta” stadsdelen Angered i Göteborg så att den upphör att betraktas som ett utsatt område. Studien fokuserar på hur ansvar förskjutits från makro- via meso- till mikronivån och hur boende i området har kommit att organisera sig till motstånd mot denna förskjutning. Studien bygger på observationer, intervjuer och dokumentstudier, och författarna drar slutsatsen att ansvarsförskjutningar som sker mellan olika nivåer resulterar i motstånd och kamp. Det har skapats ett kollektivt organiserat tryck underifrån på att stoppa alltför långtgående renoveringar som skulle innebära att personer med sämre inkomster inte kan bo kvar i området. I artikeln ”Ojämlikhetsrealism. Normalisering av ojämlikhet i Göteborg” undersöker Catharina Thörn stadens satsning på att minska ojämlikhet och segregation med stadsplanering som ett av redskapen. Genom att analysera kedjan från politiska mål till genomförande visar Thörn hur jämlikhet systematiskt har bortprioriterats och vilka mekanismer som bidragit till detta. Analys av centrala dokument och intervjuer med politiker och tjänstepersoner framhäver flera samverkade processer som tillsammans genererar en styrform som benämns ”ojämlikhetsrealism” – en ideologisk styrform som normaliserar ojämlikhet och främjar insatser som leder till att segregationen fördjupas. Numret innehåller också recensioner av nya böcker och avhandlingar: den av Lena Martinsson och Diana Mulinari redigerade antologin Feminism och konvivialitet. Samexistens, oenighet, hopp, Jon Sunnerfjells avhandling Unlearning to labour. Activating the unemployed in a former industrial community samt Emanuel Wittbergs avhandling Corruption risks in a mature democracy. Mechanisms of social advantage and danger zones for corruption. Med förhoppning om en spännande tid som redaktörer önskar vi nu god läsning! Marcus Persson och Christian Ståhl Redaktörer för Sociologisk Forskning

Tidigare studier av bedömning i historia och samhällskunskap i den svenska skolan har företrädelsevis handlat om vad lärare bedömer, eller vad elever presterar (Berg & Persson, 2020). I den här artikeln är syftet istället att undersöka hur olika förståelser av dessa båda skolämnens elev-emancipatoriska potential aktualiserar olika typer av ut­maningar och möjligheter i lärares bedömningsuppdrag. Datainsamlingen bygger på åtta timmeslånga intervjuer med lärare som undervisar på gymnasiet i ett mellansvenskt län. Diskussionen om vad som skapar förutsättningar för en ny generation att förstå och kanske förändra sin egen och andras situation framstår ofta som polemisk. Medan vissa betonat betydelsen av vilken (redan etablerad) kunskap som förmedlas (jfr Young, 2013), har andra framhållit värdet av att låta undervisningen utgå från den enskilde elevens eller samhällsgruppens unikt situerade intressen, frågor och behov (jfr t.ex. De Lissovoy, 2010; Tur Porres et al., 2014). I de åtta lärarsamtalen framträder denna avvägning mellan det på förhand givna och det situerade, emellertid i mindre grad som ett antingen/eller. I den lärarprofessionella bedömningspraktiken tycks avpassningen snarare ta dialektisk form i mötet mellan ämnesinnehåll och elev. Samme lärare kan både ge uttryck för anspråk som aktiverar utmaningar förknippade med förutsägbarhet, och rymma skildringar av en strävan att låta bedömningsprocessen bli så öppen som möjlig (jfr Biesta, 2009). Det sätt som eleven visar sig och träder fram i ämnet tycks sätta avtryck i, men är inte ensamt av­görande för, frågan om vad undervisningen ges för innehåll.

Change the practice through imperative policy? Teachers’ conditions for doing assessments in preschool class. This study examines the conditions given to teachers in preschool class in order to execute the guarantee for early interventions and mandatory assessments of six-year-olds. The reform contributes an imperative policy that is to be interpreted literally to ensure equality. The study involves the analysis of survey responses from 792 teachers in 191 Swedish municipalities. The results reveal three gaps: 1) there is variety in the local preconditions and time spent on the assessments despite the standardization in this imperative policy, 2) the guarantee seems to be integrated into the local institutional culture rather than to be driving change, and 3) the reform seems to have become the teachers’ responsibility to implement within existing resources and timeframes. The conclusion is that the reform and its policy lead to large variation when implemented in local practice. Thus, national equality in education is difficult to achieve, even if the policy is imperative.

Much more than a single method: Professional conversations concerning controversial issues in the field of geography instruction. Research on controversial issues in education is extensive. Generally, the teacher has been examined, or advised, based on preconceived ideas of how the teaching should preferably be designed. Although those recommendations have varied, they have usually been characterized by instruction and method. However, this article does not address such predetermined models of action. As an alternative, the starting point is based on the perspective of the teaching professional and on data generated from teacher interviews. The aim of the article is to examine how the overall function of education emerges when teachers speak of their own experiences of teaching about controversial issues in geography in secondary school. The findings illustrate how the teachers, based on a number of circumstances, make use of four different approaches: deflecting, enlightening, challenging, and correcting. Hence, from the perspective of the teaching profession, work on controversial issues seems less understandable in terms of a single approach. Instead, each situation seems to require its own situated and subject-related considerations and professional reflections.

När vi tittar tillbaka kan det verka som att alla vuxenutbildningar gick över till distansundervisning efter ett myndighetsbeslut, från en dag till en annan, 18 mars 2020. Undervisningen hade dock redan några veckor tidigare börjat påverkas inifrån när lärare och studenter reagerade på den framsvepande pandemin. För att dokumentera och förstå vad som hände skickade jag under andra halvan av mars 2020 enkäter till studenterna på kandidatprogrammet Digitala kulturer vid Lunds universitet som sedan följdes upp med intervjuer av lärarna. Enkäter och intervjuer behandlade om de stannade hemma från eller förändrade sin undervisning på grund av covid-19-pandemin redan innan 18 mars. Tidslinjen visade sig vara luddigare och förloppet mer fyllt av egna ställningstaganden och överväganden än den enkla historieskrivningen att det från en dag till en annan togs ett myndighetsbeslut om distansundervisning. Under mars 2020 var studenterna först att agera och anpassa sig till pandemin, därefter lärarna, sedan universitetsledning. Uppfattningen om förloppet skiljde sig åt mellan lärare och studenter och det tycktes finnas barriärer för kommunikationen dem emellan, när omvälvande externa händelser påverkar universitetet. Förloppet antyder att mikrokulturer av olika förhållningssätt till pandemin tidigt uppstod, förmodat i spänningsfältet mellan omvärldens flitigt mediarapporterade hantering av pandemin och en brist på tydliga riktlinjer från regering, myndigheter och universitetet i mars 2020.

The preschool class has been subject to several policy reforms, which principals and local education authorities are responsible. for implementing and evaluating. The aim of this study is to contribute with knowledge about how principals and local education authorities make meaning of the position and organization of the preschool class in relation to these policy reforms and to the existing practices. The method used in the study is interviews with principals and local education authorities and shows how they reason about and relate to various regulatory, normative, and cultural-cognitive elements of governance. The analysis shows that the principals have arguments for three basic positions for the preschool class: a bridge between preschool and primary school, a knowledge-oriented position, and a socially oriented position. A key argument put forward by the principals is that the preschool class should be integrated into a continuous primary school organisation. The local education authorities, on their part, interpret the new policy as an ongoing qualification and homogenization process, which affects the preschool class’s position in the education system.

The marketization of the Swedish school system in the early 1990’s has led to an increased social segregation and organizational and pedagogical diversification, in terms of profiling, of Swedish schools. These differences are growing more visible and important for the teachers’ labour market since the teachers synchronise and incorporate professional dispositions and skills of only local validity and therefore only work in limited sectors of the school market. Thus, what seems like an extension of possibilities, through more diverse options, has transformed into a narrower and possibly more segregated labour market.

Denna artikel tillämpar Émile Durkheims perspektiv på altruism som ett kollektivt fenomen i dagens arbetsliv. I fokus står det klassiska sociologiska problemet om hur altruism och arbetsliv kan förenas. Auguste Comte och Herbert Spencer lade grunden för två konkurrerande svar på den frågan: moralisk reglering respektive altruistisk konkurrens. Utifrån Durkheims tänkande utvecklas två förbisedda kollektiva former av altruism: medborgerlig altruism (professionsetik och medborgerlig moral) och heroisk altruism (antika dygder och militär anda). Dessa former av självuppoffrande altruism relateras till arbetslivets förändrade ideal och villkor. Vertikal differentiering spelar också en roll för att skapa altruistiska hjältar; den kosmopolitiske hjälten, den lokalpatriotiske hjälten, den modige eller amoraliske medborgaren i nödsituationer.

Enligt Högskolelagen skall högskolorna i sin verksamhet främja en hållbar utveckling. FNs Agenda 2030 och dess 17 globala hållbarhetsmål belyser ytterligare högskolornas roll att utveckla och sprida kunskap om hållbar utveckling. Det ställs dock krav på högskolelärares insikter kring hållbarhetsbegreppet och iscensättandet av dess flervetenskaplighet i undervisningssituationen. Den här artikeln beskriver en fakultetsövergripande högskolepedagogisk kurs, Undervisning för hållbar utveckling, med dessa krav som utgångspunkt. Kursens genomförande och design presenteras, liksom syfte och lärdomar.

Based on the assumption that teachers are policy actors, this study aims to identify the meanings given to the preschool class’s institutional cultures in teachers’ articulations about the preschool class. This is done by analysing the values and attitudes that the teachers emphasize as being central to the preschool class’s mission and teaching. The study builds on group discussions with teachers at five schools. The theoretical point of departure is that institutional cultures are articulated by actors and become a tool for them to understand their own role and context, while also changing their culture through these actions. Institutional cultures are multidimensional and are articulated as a qualifying institutional culture, a flexible institutional culture, and an institutional culture that emphasizes the boundaries of the preschool class.

Abstract An investigation of the gender gap in engineering students’ understanding of Newtonian physics has been done. The results indicate a noticeable gender gap, in addition to an effect due to differences in preparation, i.e. physics courses in secondary school. The gender gap after university instruction decreases in the case of a higher degree of preparation, while the gender gap is unchanged or widens for students with a lower degree of preparation after university instruction.

Denne artikkelen handler om idrett og kjønn. Vi tar utgangspunkt i fotball – som i dag er den mest populære idretten blant både jenter og gutter, samtidig som den er tydelig kjønnet på elitenivå. Kvinnefotball framstilles ofte som annenrangs sammenlignet med herrefotball. Dette kan forstås som vår kulturs «metafortelling» om kvinnefotball. På forbunds- og klubbnivå jobbes det samtidig med ulike «jentesatsinger» og «jentetiltak» for å øke jenters motivasjon og motvirke frafall. Hensikten med analysen her, er å belyse hva slags idrettsprosjekt unge jenter opplever er mulig for dem – i denne spesifikke idrettskonteksten. Vi bygger på intervjuer med spillere på to jentelag for aldersgruppa 14-15 år, som ble gjennomført som del av et mer omfattende feltarbeid. Vi argumenterer for at fotball fortsatt representerer en særlig kjønnet kontekst som snevrer inn hva jenter opplever fotball kan være for dem, det vi omtaler som deres «idrettsprosjekt». Vi finner at metafortellingen om kvinnefotball har en sentral rolle her. Selv om jenter opplever metafortellingen som både feil og urettferdig, er den også inkorporert, en del av dem, og viser seg gjennom vurderingene de gjør av hva som er bra fotball og hvordan de snakker om kjønnet ulikebehandling i egen klubb.

Kinship and Neolithic cultures. As a result of their alkaline soil, due to limestone bedrock, the two Swedish islands of Öland and Gotland, are locations where bone is well preserved. Stable isotope investigations have shown that there were two contemporary populations during Middle Neolithic on the islands. One population was buried in megalithic graves, and shows evidence of a subsistence lifestyle with high proportion of terrestrial food, most probable from agriculture. The other population has had a lifestyle based on marine subsistence, and buried their dead in earth graves at shore sites. Ancient DNA investigations now show that the two populations may also have different origins. The hunter-gathers of the ”Pitted Ware Culture” might descend from a Mesolithic population, while the supposed farmers buried in the megaliths and affiliated with the ”Funnel Beaker Culture”, are more likely to descend from immigrants that arrived in the Ewarly Neolithic and brought agriculture to the islands.

This article investigates vocational identity formation among students studying vocational education programmes that focus on vocations within Sweden’s industrial sector. The empirical material is based on twenty-eight qualitative interviews with students enrolled on industrial programmes at four upper secondary schools. Taking a situated learning perspective as our starting point, the study reveals how the students’ vocational identity formation can be understood by examining their learning trajectories, which are shaped by their social backgrounds, their perceptions of workplace-based learning and industrial vocations, and their thoughts about their vocational futures. The findings demonstrate that students’ vocational identity formation is not a single linear process. On the contrary, three learning trajectories emerged which correspond to three different student groups. The students oriented towards commitment intended to work in industrial vocations, while the students oriented towards flexibility were open to the possibility of careers outside the industrial sector, and the students oriented towards ambivalence had no obvious plans for their vocational futures. In conclusion, this article suggests that in order to better understand the formation of vocational identities, the notions of learning trajectory types and social categorisations need to be considered in greater depth and understood in relation to the upper secondary school environment.

Denna artikel undersöker hur äldre människor begripliggör sin situation i telefonsamtal till en stödlinje några månader in i covid-19-pandemin. Genom att använda ett vardagssociologiskt ramverk för att analysera inringares olika sätt att i samspel med stödlinjens volontärer förstå krisen, nyanserar artikeln nuvarande kunskap om äldre människors situation. Den tematiska analysen visar att inringarna begripliggör krisen i förhållande till sociala relationer på ett personligt, anonymt och abstrakt plan. Inringarnas sätt att bemöta avbrott i sina vardagliga rutiner – genom anpassning eller kritisk omvärdering – är kopplade till olika former av tillit: basal tillit till en social verklighet som delas med en annan person eller reglerande tillit till en samling normer som är oberoende av denna andra. Medan samtalen visade få exempel på positiva anpassningar i personliga relationer, synliggjorde de att anonyma och abstrakta relationer fungerar som viktiga tillgångar för att både bibehålla och omvärdera vardagslivet när det är kris. Även om bristen på trygga personliga relationer under pandemin pekar på äldres utsatthet, demonstreras inringarnas styrka i och med deras aktiva arbete för att behålla och bygga viktiga anonyma och abstrakta relationer.

First-year university students’ knowledge and conceptual understanding of general chemistry has been investigated using a multiple-choice concept inventory (Chemical Concept Inventory 3.0/CCI 3.0) as a pre-test (n = 221) and a post-test (n = 90) in two first-semester chemistry courses. This paper discusses the students’ answers to two questions about bond energy. Student interviews (n = 7) were performed for further insight in the students’ thought processes and validation of the CCI questions. Although many students appeared to recall that breaking a chemical bond demands energy, most were not able to use this fact to reason about the heat released in a chemical reaction, and the alternative conception that bond breaking releases energy seemed deeply ingrained and prevalent among the students. For one of the questions, more students gave the correct answer on the pre-test than on the post-test. Student interviews indicated that some students’ failure to pick the correct alternative for this question might be influenced by use of the word “always” in the correct answer, which discouraged those students that find chemistry to be a subject full of exceptions.

Bachelorutdanningen i matteknologi ved NTNU utdanner kandidater som kan gå inn i en rekke ulike roller innen matindustri og forvaltning; eksempelvis innen kvalitetsarbeid og analyser, innovasjon og produktutvikling, matproduksjon og forskning. Matteknologen er en allrounder. Som et ledd i å optimalisere studentenes læring og øke gjennomstrømmingen, ønsket vi å finne ut mer om hvilke oppfatninger og forestillinger studentene har om studiet. Hva er viktig i studiet i utformingen av en matteknolog? Hvilke læringsaktiviteter opplevde de som nyttige i forhold til å forstå pensum bedre? Kan læringsaktiviteter med utgangspunkt fra arbeidslivet øke forståelsen av faglige tema? Dette er spørsmål som ble stilt til studenter fra 1., 4. og 6. semester under utdanning og uteksaminerte kandidater fra bachelorutdanningen. Undersøkelsen ble gjennomført med fokusgruppeintervjuer med påfølgende tematisk analyse av data. Studentenes holdninger og forventninger, samt studiets oppbygning, vurderingsmetoder og grad av studentaktiv læring kan påvirke læringsutbyttet i løpet av utdanningen. Ifølge studentenes egne erfaringer er de viktigste elementene i utformingen av en matteknolog innslag av forskjellige relevante og praksisnære studentaktiviteter. Spesielt fremheves den 5 måneders lange praksisperioden i 4. semester innen industri eller forskning som utfordrende og lærerik med tydelig relevans for arbeidslivet. Dette gir studentene et klart innblikk i hvilke jobber eller roller de kan ta etter utdanningen. Arbeid med reelle problemstillinger alene eller i grupper fremheves også som en type praktisk arbeid som studentene erfarer øker læringsutbyttet.

Motivasjonen for å endre undervisningsopplegg er å øke studentenes læring. For å måle effekten av endringer eller identifisere vanlige misforståelser innen fagområdet matmikrobiologi har vi utviklet en begrepstest (Food Microbiology Concept Inventory). Testen ble videreutviklet fra lignende tester i mikrobiologi og forfatternes egne erfaringer. I tillegg ble matbransjen spurt om hvilken mikrobiologikunnskap som de mener er essensiell for en kandidat med bachelorgrad i matteknologi. En spørreundersøkelse ble utviklet og sendt ut til 268 aktører fordelt på akademia, instituttsektor, industri og forvaltning. Den totale svarprosenten i undersøkelsen var 20,5%, og 56% av respondentene var fra industrien. Uavhengig av respondentenes utdanning eller arbeidsplass var det stor enighet om de fem viktigste påstandene eller spørsmålene i undersøkelsen. Disse omhandlet overlevelse og vekst av mikroorganismer (Q21), mikroorganismenes påvirkning på produktkvalitet og mattrygghet og overvåkning av disse (Q36 og Q45), mikroorganismer og sykdom (Q43), samt bruk av prosessteknologi påvirker mikrobiota (Q44). Begrepstesen ble designet for å kunne vurdere studentenes forståelse av matmikrobiologi før, underveis og etter gjennomført bachelorstudium. Første gjennomkjøring av testen viser at flere iterasjoner er nødvendig før en pålitelig metode er etablert.

This article uses an ecocritical, posthumanist animal studies approach to fiction about horses for children and young adults in order to show how different narrative strategies co-exist within a framework of silence versus voice and Othering versus anthropomorphizing. The examples are taken from two Swedish series of books: the stories of Vitnos (1971–1980) by Marie Louise Rudolfsson, and those about Klara (1999–2008) by Pia Hagmar. The study shows that regardless of the narrative form chosen, be it placing the horse as a first-person narrator or introducing a human narrator and focalizer, the result is quite similar. The horse is alternately anthropomorphized and depicted as Other, many times through the technique of allomorphism, placing the horse above the human being.

Bokanmeldelse av Anders Persson

The concept of ‘force’ is abstract and challenging for many physics students, and many studies have revealed misconceptions that hinder students’ understanding and learning in classical physics. One reason for this may be the multifaceted nature of the concept and how textbooks give different definitions and explanations depending on the context. In this article, we present a framework of eight categories for how the concept is described, based on fundamental principles in physics, their historical sources and an analysis of how ‘force’ is described in four physics textbooks used in upper secondary schools in Norway. Examples from one of the textbooks that constituted the empirical basis for the framework are given. These reveal that textbooks may present students with a variety of definitions and explanations of ‘force’. It is argued that students should be made aware of this variability in order to support their motivation and learning in physics, but also to understand the complex and evolving nature of the force concept and other important concepts in physics.

Denna studie analyserar hur framställningen av det sexåriga barnet har förändrats genom historien, beroende på hur samhället har hanterat frågor om skolplikt, sexåringens skolmognad och skolstart. Policydokument från 1940-talet fram till 2017 har analyserats med hjälp av begreppen subjektifiering och kvalificering. Policydiskurser formulerar mening och sanningar om barnet men ger också en indikation på vad som är problemen och hur dessa problem ska lösas. Policydiskurser innehåller också ekonomiska argument och formulerar den roll som utbildning spelar i att förbereda barn och unga för framtida utbildning och arbetsliv. Vi svarar på frågorna: vem är sexåringen i policydokumenten och vad ska sexåringen kvalificeras för genom utbildning? Resultaten visar att det sker en förskjutning från beskrivningar av den omogna sexåringen till den presterande och skolpliktiga eleven. I början av tidsperioden formuleras diskurser om det omogna och problematiska barnet som inte förväntats klara av att passera nålsögat för att bli insläppt i skolan. Runt millennieskiftet sker dock ett diskursivt brott då barnets förutsättningar hamnar i förgrunden. Problemet kom då istället att handla om hur skolan ska anpassas till det kompetenta barnets individuella förutsättningar. Perioden är dock kort, och en bit in på 2010-talet är det återigen den skolpliktiga, presterande och mätbara eleven som förväntas anpassa sig till statens krav. Denna förskjutning kan sättas i en global kontext som framhäver konkurrens, kunskapseffektivitet och ekonomiska incitament för skolarisering.

Att studera rysk militär förmåga och Rysslands användning av militär makt ansågs i många år vara en rätt perifer syssla – särskilt i akademiska sammanhang. Efter 2014 har detta ändrats. Rysslands agerande i Ukraina, där man med vapenmakt ändrade Europas gränser, innebar ett bryskt uppvaknande – inte minst för väst, som i många fall nästan helt rustat ner sin Rysslandskunskap.

Abstrakt I högre utbildning har användandet av flervalsuppgifter för examination ökat. Detta medför problem när man använder samma betygsgränser som för textbaserade uppgifter, då gissning blir lönsamt. Här undersöks effekterna av gissning i fallet med flervalsuppgifter och jämförelser mellan olika poängsättningsalgoritmer. Olika algoritmer jämförs i fallet med ett standardtest med 100 frågor, där kunskapsnivån ger en poäng och resten av frågorna besvaras slumpmässigt för att imitera gissning. Resultatet är att gissning ger en icke-försumbar påverkan på sannolikheten att få ett betyg som inte svarar mot kunskapsnivån i fallet med en dikotom poängsättning.

Abstract The production and use of video in education has increased during recent years. However, most videos are not properly designed to enhance attention and learning. In this article, we report on the design of an instructional video based on existing multimedia learning principles as well as on film and video theory, and the result of an eye tracker study of students watching it. The eye tracker technology enables us to study objectively the effects of the design elements. We show that the design principles used in the production help viewers to focus on important aspects in the video.

Abstract Studenters attityder till och föreställningar om ämnet och lärande i ämnet kan påverkas av och påverka studieteknik och studieresultat, i tillägg kan studiets uppbyggnad, inlärningsresurser och värderingssystem också påverka attityderna. En studie om förändringar i attityder gentemot fysik under första studieåret av civilingenjörsutbildningarna vid Norges Tekniske og Naturvitenskaplige Universitet (NTNU) och Chalmers Tekniska Högskola (CTH) samt Bachelor-utbildningen i Fysik vid NTNU har genomförts med Colorado Learning Attitudes about Science Survey (CLASS) och resultaten visar på en skillnad mellan universiteten och en könsrelaterad skillnad. Vid NTNU finns en signifikant minskning av expertliknande attityder, speciellt för kvinnor, något som inte observerats vid CTH eller i Bachelor-utbildningen vid NTNU. Resultaten indikerar ett underliggande problem vid civilingenjörs-utbildningen vid NTNU, som påverkar kvinnliga studenter mer än manliga.