Search

Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att undersöka hur skönlitteratur, i svenskämnet för gymnasiet, kan användas för att belysa (SSR) värdegrundsrelaterade frågor. Frågeställningarna som används handlar om hur sexualitet, samtycke och relationer belyses i skönlitteratur samt hur de kan användas i svenskämnesundervisning med hjälp av skönlitteratur. För att besvara syftet, med hjälp av frågeställningarna, analyseras sju vetenskapliga artiklar med hjälp av en latent innehållsanalys. Slutsatsen att den autonomi som lärare har vad det gäller att välja skönlitteratur innebär ett stort ansvar. Det är, enligt tidigare forskning och enligt denna studie, fullt möjligt att använda skönlitteratur till hjälp vid att belysa värdegrundsrelaterade begrepp. Det är dock tydligt att fenomenet samtycke är något som behöver belysas ytterligare ur skönlitterära perspektivfenomenen och för att ge yrkesverksamma lärare och personal i skolor mer information om de nya värdegrundsrelaterade begreppen sexualitet, samtycke och relationer.

Detta är en småskalig studie inom speciallärarprogrammet, inriktning mot utvecklingsstörning. Studiens syfte var att belysa speciallärares beskrivningar av planering och utförande av undervisning inom grundsärskola och gymnasiesärskola. Särskild uppmärksamhet gavs erfarna framgångsfaktorer samt undervisning i sexualitet, samtycke och relationer. Studien baserades på intervjuer av elva informanter från olika delar av Sverige. Studien har en kvalitativ ansats med kvantitativa inslag. Data analyserades med hjälp av tematisk analys och resultaten analyserades och diskuterades från en sociokulturell referensram och teori. Fyra huvudteman och åtta underteman analyserades fram i resultatet. De kan sammanfattas i att speciallärarna ser ett relationellt förhållningssätt och social färdighetsträning som framgångsfaktorer för den generella och specifika undervisningen. Speciallärarna beskriver också att eleven är utgångspunkten i såväl undervisning som i de anpassningar som görs inom ramen för undervisning. Resultatet visar också att det förekommer vissa skillnader mellan generell undervisning och undervisning specifikt inom kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer, bland annat genom att den sist nämnda kan ske i könsindelade grupper och med externa undervisare. En slutsats utifrån resultatet är att undervisning om sexualitet, samtycke och relationer behöver diskuteras mer inom grundsärskola och gymnasiesärskola.

Den svenska grundskolan förväntas erbjuda alla elever en utbildning av hög kvalitet i en tillåtande lärmiljö där alla elever är inkluderande. Skolans uppdrag är att främja elevers lärande för att förbereda dem att leva och verka i ett modernt samhälle men den svenska skolans undervisning är inte likvärdig för elever som har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Syftet med denna studie är att få fördjupad kunskap om vilka erfarenheter matematiklärare och speciallärare i matematik, som arbetar i grundskolans åk 7-9 samt gymnasiets introduktionsprogram, har av att främja lärande och matematikutvecklande undervisning inom kunskapsområdet problemlösning. Studien fokuserar särskilt på samarbetet mellan speciallärare och matematiklärare och deras arbete med att stödja och främja matematikutveckling för elever som diagnostiserats med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Studien har en kvalitativ forskningsansats där tolv semistrukturerade intervjuer har genomförts. Informanterna valdes ut genom en kombination mellan ett målinriktat urval och ett bekvämlighetsurval. Ur resultatet har tre teman tolkats fram: (1) god lärmiljö som gynnar elever med ADHD, (2) lärares planering och genomförande och, (3) specialpedagogiskt stöd till matematiklärare. Denna studie visar betydelsen av att skapa en lärmiljö som erbjuder elever goda relationer i klassrummet, välplanerade inslag av problemlösning samt samarbetet lärare/speciallärare.

Hotell Romantik is a new reality dating show in Sweden where people aged 65 or above seek love. The TV program has gained a lot of media attention and raised voices about the way in which the elderly are represented in light of their sexuality. Therefore, the aim of this study is to examine how the sexuality of elderly is represented in the TV program Hotell Romantik, as well as how this representation relates to stereotypes about older people. In order to answer this, we conducted a MCDA with semiotic tools on the TV program, and analyzed the results using a theoretical framework based on Stuart Hall’s Representation Theory, stereotypes and ageism. Three overarching themes of representation could be revealed: verbalized desires, tenderness and romance and cheeky banter and ironic distance. Our findings show that the sexuality of elderly is represented, but in two separate ways. On the one hand it is daring and cheeky in its expression, but on the other hand it is more gentle and thoughtful. In terms of how the representation relates to stereotypes about the elderly, contradictions can be discerned in the material, where the representation mostly reinforces prevailing stereotypes, but to some extent also fights against stereotypes. The study has contributed to a greater understanding of how older peoples’ sexuality is represented in the context of Swedish reality dating shows, and the ways in which this representation relates to stereotypes about elderly.

Denna studie har undersökt vad som påverkar mellanstadielärares förutsättningar att bedriva sexualundervisning. I och med Lgr22 bytte sexualundervisningen namn till sexualitet, samtycke och relationer och står nu med som en del av skolans värdegrund. Sexualitet, samtycke och relationer ska därför behandlas återkommande genom skolgången. Den tidigare forskningen som har relevans för studien behandlar aspekter av lärares förutsättningar att bedriva sexualundervisning, sexualundervisning i svenska skolan och praktiska förutsättningar för sexualundervisning. Syftet med studien var att med hjälp av ramfaktorteorin synliggöra vad som påverkar mellanstadielärares förutsättningar att bedriva sexualundervisning utifrån förändringarna i Lgr22. För att besvara syftet genomfördes sex stycken semistrukturerade intervjuer med mellanstadielärare på tre olika skolor. Materialet har sedan bearbetats med en tematisk analys. Resultatet visade att det som påverkade lärarnas förutsättningar var tiden, elevgruppen, tillgången till material, relationerna i skolan samt läroplanen. Andra återkommande teman som intervjupersonerna belyste var att samhällsdebatten, lärarnas personliga förutsättningar samt kontinuitet i undervisningen påverkade deras förutsättningar. Ett annat resultat var att läroplansändringarna har påverkat sexualundervisningen genom att flera lärare tycker att det har blivit ett större gemensamt ansvar bland skolpersonalen att arbeta med sexualitet, samtycke och relationer.

Bakgrund: Under 2020 fick 7570 kvinnor i Sverige diagnosen bröstcancer. Under sjukdomsförloppet kommer behandling sättas in för att bota cancern och förebygga att den ska sprida sig och komma tillbaka i framtiden. De vanligaste behandlingarna vid bröstcancer är mastektomi, strålbehandling samt cytostatika. Det är viktigt att sjuksköterskan har rätt resurser, förutsättningar samt kunskap för att kunna möta kvinnan i sin sjukdom och förstå hur hennes sexualitet, självbild och identitet förändras under behandlingstiden vid bröstcancer. Syfte: Syftet var att beskriva hur kvinnans sexualitet, självbild och identitet förändras under behandlingstiden vid en bröstcancerdiagnos. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ design med induktiv ansats. Litteraturstudien utgick från tre patografier och analysen genomfördes i enlighet med Graneheim och Lundmans (2017) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Resultatet i denna studie baserades på två huvudkategorier/ teman och fyra underkategorier/ teman. De olika kategorierna/ teman beskriver hur tre kvinnor med en bröstcancerdiagnos upplever att deras självbild förändras under behandlingsperioden. Huvudkategorierna/ teman i studien är att inte känna igen sig själv, kroppsliga förändringar samt emotionella reaktioner. Under behandlingen förändras kvinnans självbild och identitet. Saker så som självständighet, kroppsuppfattning samt känsla av sexualitet omvärderas i relation till hur kvinnans liv var innan dess att hon fick bröstcancerdiagnosen Slutsats: Slutsatsen som kan dras efter att ha studerat resultatet är att kvinnors självbild förändras under behandling av bröstcancer. I resultatet framkom det att flera aspekter av självbilden förändras. Bland dessa fanns förändrad identitet samt upplevelsen av kvinnans sexualitet. Resultatet i denna studie är riktat till den grundutbildade sjuksköterskan men kan med fördel också intressera övrig sjukvårdspersonal och bröstcancerdrabbade kvinnor.

The aim of this study is to evaluate schools’ work against honour-related violence and abuse in Sweden, as dictated by the newly introduced curriculum Lgr22. The study focuses on what level of support the school management offers teachers and what additional support teachers request. It also examines what challenges teachers encounter when teaching about this matter and how they overcome these challenges. Interviews with five high school teachers were conducted, and the data was analysed using a qualitative method.The teachers describe a lack of support from their school management. As an example, teachers have not been informed of the changes in the new curriculum regarding this issue, and they are rarely offered any education on the matter. The teachers request further education. When teaching about honour-related violence, respondents worry about inciting racism among students and stigmatising certain students. However, teachers also point out that education on this topic is a good way to counteract racism and the notion that honour-related oppression is an expression of a certain culture or religion. To manage these challenges, when teaching about this subject, teachers commonly refer to Swedish law, human rights, facts, and guidelines from the Swedish national agency for education.

t Bakgrund: Stomi är ett kirurgiskt ingrepp där tarmens eller urinblåsans naturliga tömningsväg ändras, vanligen på grund av sjukdom eller skada. Att få en stomi är en stor omställning att lära sig att både acceptera och hantera då det kan påverka flera delar av personens liv. Syfte: Syftet var att beskriva personer med stomis upplevelser av stomins betydelse för sexualitet och samliv. Metod: Litteraturstudien baserades på tio vetenskapliga artiklar. Sökningarna gjordes i CINAHL och PubMed. Analysen genomfördes med hjälp av Fribergs femstegsmodell. Resultat: Analysen resulterade i tre teman: Att se sig själv med nya ögon, Begränsningar i sexuallivet, Stomins påverkan på samlivet. Konklusion: För många av deltagarna hade stomin en negativ påverkan på sexualitet och samliv. Försämrad självbild, skam, rädsla, psykisk ohälsa och sexuell dysfunktion var vanligt förekommande. Några upplevde att stomin endast hade en minimal påverkan på sexualitet och samlivet. Att ha en stöttande partner var viktigt. Författarna ser brister i stöd och information till deltagarna. Det behövs mer forskning för att ta reda på vilket stöd som gynnar personerna mest.

Denna studie syftar till att undersöka vad vårdnadshavare och skolledare förväntar sig av högstadieundervisningen i sexualitet, samtycke och relationer. Undersökningen utgjordes av en kvantitativ studie med inslag av kvalitativ analys. Genom webbenkäter undersöktes vilka förväntningar skolledare och vårdnadshavare hade på undervisningen samt om det fanns skillnader mellan dessa. 37 vårdnadshavare och 12 skolledare, besvarade enkäten som sedan analyserades. Resultatet visade att endast en av tolv skolledare har utbildning inom kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer. Ett annat fynd var att endast 2 av 37vårdnadshavare förmodade att undervisningen ingick från årskurs 1. En gemensam förväntan i båda urvalsgrupperna var att undervisningen främst behandlas inom ämnet biologi. Studiens slutsatser visade att vårdnadshavarna generellt sett saknade kännedom om vad som kan förväntas ingå i undervisningen och hade begränsade kunskaper om innehållet i läroplanen och värdegrunden i den. Studien visade även att samverkan mellan yrkesverksamma i skolan och elevens hemmiljö kan främja utvecklingen av en individuell sexualsyn.

The purpose of the study is to contribute knowledge about how teachers in grades 4-6 of primary school describe working with sexuality, consent, and relationships, as well as the challenges and success factors they experience in teaching. There has been a change in the Swedish curriculum where the subject area has become more subject-transcending and is part of the school's mission to promote values. This means that the responsibility for the subject area rests with all school staff and should be a part of the entire school. The study is based on a sociocultural perspective where qualitative data has been collected through semi-structured interviews. Five teachers have participated in the study, all of whom are qualified primary school teachers and are competent in the natural science subjects. All interviews have been recorded and transcribed for thematic analysis. The results revealed both challenges and success factors where all teachers gave consistent answers. They mean that classroom conversations are perceived as a success factor in teaching and that a challenge is to meet the students' varied levels of maturity. There were also challenges and success factors where the teachers did not share the same opinion. How collaboration works in schools, who is responsible for the knowledge area, and how the teaching is structured, looks different. The results also showed that the socio-economic status of schools has an impact on the challenges and success factors that teachers experience. One conclusion that can be drawn is that many schools lack a common structure for how the knowledge area of sexuality, consent, and relationships is taught and who is responsible of what. The responsibility for the knowledge area still rests with the teaching teacher in several cases, which is seen as a challenge as the knowledge area should permeate the entire operation. Several teachers also express a desire for dedicated time to sit down together at the school and develop a clearer structure for the knowledge area.

Background: In 2022 the Swedish National Agency for Education revised their sex education curriculum. The revised course, now called ”Sexualitet, samtycke och relationer” (SSR), aims to highlight the importance of consent and further include aspects such as honour-related violence alongside the traditional course content. SSR is mainly taught through subject integration, that is through integrating aspects of the curriculum in subject teaching. The extent of the integration is in part regulated by the National Agency. In the core curriculum of the subject Religious Education, it is for instance explicitly stated that gender and sexuality are to be taught within the understanding of religion. In the revised sex education curriculum, the National Agency also presents that it is appropriate to include education about honour-related violence and sexual consent within the framework of Religious Education. However, little is known about how the revision actually has affected the educational content. Aim: The purpose of this study was to investigate whether Swedish religious education teachers in secondary schools have altered their teaching after the National Agency for Education’s revision of the sex education curriculum. Method: Religious education teachers in Swedish high schools aswell as secondary schools were recruited to participate in this interview-based study. The teachers were interviewed in a semi-structured method and the interviews were subsequently transcribed and analysed using sentence concentration. Finally, the findings were sorted into three categories – implemented changes, educational content and external factors. Results: A total of seven teachers were interviewed in this study. As for implemented changes, a majority of the interview subjects had not altered their teaching after the introduction of SSR. The most heavily emphasised external factor was the lack of time to properly adress the content in curriculum alongside the regular subject teaching. Conclusion: The absence of changes in the educational content may partly be explained by a lack of educational tools on the teachers’ part, such as competence development in the issues that SSR tackle. The policies regulating the implementation could also be a contributing factor, seeing as they have the potential to be unclear in their openness.

Uppsatsen analyserar Sally Rooneys romaner Samtal med vänner (2017) och Normala människor (2019). Syftet med analysen är att undersöka huruvida romanerna har undervisningspotential inom området sexualitet, samtycke och relationer i en svenskämneskontext. Den litterära analysen undersöker hur sexualitet, samtycke och relationer gestaltas i vardera roman utifrån begreppen fokalisering och tema. Den didaktiska analysen undersöker i sin tur hur romanerna skulle kunna användas inom svenskämnets ramar med mål att utveckla elevers kritiska förhållningssätt till hur sexualitet, samtycke och relationer gestaltas i olika sammanhang. Uppsatsen följer en tradition av kvalitativ textanalys och en hermeneutisk tolkning har gjorts av materialet till den litterära analysen, medan den didaktiska analysen tar avstamp i litteratursamtal och kritisk litteracitet. Den litterära analysen visar hur Rooney gestaltar sexualitet, samtycke och relationer genom teman som kärlek, vänskap, utanförskap, våld i relationer, sexualitet och psykisk ohälsa, och dessa utforskas genom två olika slags fokalisering. Den didaktiska analysen, med utgångspunkt i resultaten från den litterära analysen, visar att läsning av romanerna följt av strukturerade litteratursamtal ger goda möjligheter att utveckla elevers kritiska förhållningssätt till hur sexualitet, samtycke och relationer gestaltas i olika sammanhang.

Bakgrund: En stor livsförändring som en cancerdiagnos kan medföra förändrad sexualitet och sexuell hälsa. Sjuksköterskor har en roll att bemöta patienters behov av stöd och information, samt skapa förutsättningar för en god hälsa. Minst en av tre personer drabbas av cancer i Sverige, vilket medför att allt fler lever med konsekvenser av både diagnos och behandling. Motiv: Hälso- och sjukvårdspersonal pratar inte om sexuell hälsa och sexualitet med patienter med cancer i den utsträckning som det önskas av patienter, trots att det anses vara viktigt. Studien kan skapa en förståelse av sjuksköterskors perspektiv, och bidra till en bättre omvårdnad av patienter med cancer. Syfte: Att undersöka sjuksköterskors användning och uppfattning av samtal kring den sexuella hälsan och sexualitet med patienter inom onkologisk sluten- och öppenvård.Metod: Tvärsnittsstudie med kvantitativ design. En webbenkät genomfördes bland sjuksköterskor inom onkologisk verksamhet. Data analyserades med deskriptiv respektive analytisk statistik (signifikansanalys). Resultat: Majoriteten av sjuksköterskorna angav att de har ett större behov av utbildning och otillräcklig kunskap inom ämnet. Majoriteten angav att det är både läkarens och sjuksköterskans ansvar att initiera samtalet. Sjuksköterskorna rapporterade hinder relaterat till att samtala om sexuell hälsa. Statistiskt signifikanta skillnader hittades mellan sjuksköterskor beroende på yrkeserfarenhet och vårdform. Konklusion: Sjuksköterskor inom cancervården (särskilt inom slutenvården) behöver mer utbildning och bättre förutsättningar för att kunna möta patienters behov kring sexuell hälsa. Vidare forskning behövs för att utvärdera utbildningsinsatser och implementering av kliniska rutiner. Background: During life threating events, such as cancer, patients may face changes in sexuality and sexual health. Nurses have a role in meeting patients' needs of support and information, as well as health promoting. At least one in three people get cancer in Sweden, which indicate the large number of patients living with the consequences of both diagnosis and treatment, that may change both sexual health and sexuality. Motive: Health care professionals do not discuss sexual health and sexuality to the extent desired by patients with cancer, even though it is considered to be important. The study can bring knowledge on nurses' perspectives, which could contribute to better cancer care. Purpose: To investigate nurse's use and perception of conversations about sexuality and sexual health with patients in oncology care. Method: Cross-sectional study with quantitative design. A web survey was carried out among oncology nurses in Sweden. Collected data were analyzed using descriptive and analytical statistics (significance analysis).Results: The majority of nurses indicated a need for more training and not having sufficient knowledge to be able to address patients’ sexual health. The majority indicated that both nurse's and physicians were responsibility to initiate discussions. The nurses reported several barriers to conversations about sexual health. Statistically significant differences were found between nurses depending on professional experience and whether they work in outpatient or inpatient care. Conclusion: Nurses in inpatient care have a greater need for training and clearer clinical routines. Further research is desirable regarding the implementation of routines and to understand nurses' needs for training.

This essay seeks to explore how the word "Sedlighet" ("morality”) was purposefully redefined by Swedish syndicalists during 1922–1938. Examining how the term was disparaged, specifically, within the context of the so-called "sexual question" of the time. During this time period, Swedish syndicalists argued for a modernized, science-based sexual education – and by extension sexuality. This modernized sexuality was to be built upon the use of birth control and appeal to a sense of logic and common sense. This stood in opposition to what the syndicalists considered to be outdated sexual morality based off of hypocritical Christian ideology, which urged abstinence and stifled natural urges. This was portrayed as exclusively benefiting the sexually deviant upper class, as they used the concept of "morality" to oppress the working class and exploit them for capitalistic gains. By tying sexuality to class, combining psychoanalysis and socialism, Swedish syndicalists could claim that ”morality” was oppressive as well as the cause of sexual deviancy. Several arguments also highlighted the suffering of working class women, who the syndicalists claimed were forced to go against their nature by having abortions out of necessity, or by exhausting their bodies through frequent childbirths. At the same time syndicalists frequently used gendered language and misogynist stereotypes to mock and delegitimize those who advocated for ”morality.” Through organizations meant to spread sexual education, such as RFSU – which was supported mostly by syndicalists at the time of its founding – it is likely that this recoding of the commonly used word caught on in wider circles of society and played a key role in the construction of a modernized sexuality.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur pubertet, sexualitet, kärlek och relat- ioner framställs i text och bild i läroböcker för biologi utifrån normer. För studien analyseras sex olika läroböcker, tryckta och digitala, i ämnet biologi för årskurs 4–6. Den insamlade data analyseras genom en normkritisk diskursanalys utifrån queerteoretiskt och normkritiskt per- spektiv. Studiens resultat visar att alla sex läroböcker synliggör normer gällande sexualitet, pubertet, kärlek och relationer. Vidare framkommer att tillämpningen av språket har stor betydelse för vilka normer som synliggörs samt vem eller vilka som får framträda. Heteronormen är åter- kommande och den norm som tydligast kan uttydas i läroböckerna. Normerna som synliggörs framträder främst genom språkliga antaganden. I analysen framkommer vidare att pubertet re- lateras till människans reproduktion och sexualitet och att den representation som finns av sex utgår från heteronormativt perspektiv.

Den 1 juli 2021 kom det nya direktiv från Skolverket att sexualitet, samtycke och relationer (SSR) nu har en större del i skolans värdegrund. Skolverket ger inget konkret material på hur de nya direktiven ska användas i undervisningen. Syftet med denna studie är att undersöka hur skönlitteratur kan utöka elevers förståelse och kunskap om SSR och detta görs genom feministisk analys ur ett maktperspektiv av Stephen Chboskys Wallflower - konsten att titta på och sedan genom en didaktisk analys med utgångspunkt i resultatet av den litterära analysen och utifrån begreppet föreställningsvärldar. Tidigare forskning visar att värdegrunden inte alltid är något svensklärare prioriterar och att i läromedel i ämnet svenska finns en brist på representation av kvinnor och nationella minoriteter. Den tidigare forskningen visar även att fantasygenren kan bidra till undervisning om värdegrundsfrågor. Den tidigare forskningen presenterar även att utbildningen om SSR kan ske genom exempelvis animationer och att detta bidrar till ökad förståelse hos eleverna. Den tidigare forskningen visar också på vikten att undervisa om texter som inkluderar flera aspekter inom SSR och att Wallflower - konsten att titta på ger läsaren en bild av exempelvis sexualitet inom SSR på ett realistiskt sätt. Resultaten i denna studie visar att i Wallflower - konsten att titta på finns det diverse händelser, karaktärer och motiv kopplat till SSR och den didaktiska analysen av det resultatet pekar på att elever kan bli påverkade av det de läser och därför lär de sig något om SSR när de läser denna roman. Eleverna kliver in i en föreställningsvärld och genom den upplevelsen påverkar skönlitteraturen dem. Denna studie visar därmed att genom att elever läser skönlitteratur som inkluderar ämnen inom SSR, kan de lära sig något om detta. Deras erfarenheter och kunskaper påverkar hur de ser på verket och skönlitteraturen ger dem en möjlighet att få lära sig om SSR genom karaktärer och händelser i verket.

Medierna och dess aktörer, däribland journalister, besitter en enorm makt då de bidrar till skapandet av vårt samhälles diskurser, normer och världsuppfattningar. Men vilka är det som förväntas ingå i dessa världsuppfattningar? Vilka är det journaliststudenter får lära sig att skriva till, om och på vilket sätt? Syftet med denna uppsats är att undersöka hur svenska journalistutbildningar inkorporerar intersektionella perspektiv i sin utbildning, något som internationell forskning har efterfrågat. Då intersektionalitetsbegreppet i sig inte har en självklar plats vare sig inom journalistiken eller journalistikutbildningarna har vi även tittat på förekomsten av undergrupperna etnicitet, genus, funktionalitet, religion, sexualitet (hbtqia+) och klass. Studien bygger på analyser av lärandemål och litteraturlistor samt semistrukturerade intervjuer med kursansvariga lärare på journalistutbildningarnas grundkurser från fem slumpmässigt utvalda skolor i Sverige. Vi analyserar dessa med hjälp av poststrukturalistisk läroplansteori, professionaliseringsteori och Bourdieus habitusteori. Vidare går vi översiktligt igenom journalistikutbildningens historia med tillhörande kritik, teorier inom fältet samt intersektionalitetsbegreppets uppkomst. Resultatet av studien visar att tendenser av intersektionella perspektiv förekommer i både lärandemål och litteratur, men i mycket liten skala. Från lärarnas håll finns det ambitioner att föra in dessa perspektiv men i varierande grad. Då lärandemålens formuleringar lämnar mycket rum för tolkning faller ansvaret på de individuella lärarnas didaktiska val, huruvida de väljer att ta in de intersektionella perspektiven eller inte i undervisningen. Slutligen visar studien även att flera av de intersektionella undergrupperna var kraftigt underrepresenterade i såväl lärandemål som litteraturlistor och undervisning.

Syftet med studien var att få kunskap om hur NO-lärare i årskurs 4–6 beskriver att de arbetar med HBTQi i undervisningen inom området sexualitet, samtycke och relationer. Studien syftade även till att få kunskap om vilka former av stöd lärare uttrycker som viktiga för att utveckla undervisningen samt vilka möjligheter och utmaningar det finns med att inkludera HBTQi i undervisningen. Tidigare forskning och Skolinspektionens granskning av den svenska skolan har visat att HBTQi är ett område som lärare inte känner sig säkra med att inkluderar i undervisningen. En av anledningarna till detta beror på att lärarna saknar kunskap inom området. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har fokusgruppsintervjuer använts för att samla in empirin. Resultatet av denna studie visar att HBTQi är ett område som lärarna inkluderar i sin undervisning, däremot visar resultatet att lärarna önskar fortbildning och stöd för att känna sig säkrare med att undervisa om området HBTQi. Resultatet visar också att HBTQi inte är ett område som eleverna enbart får möta inom området sexualitet, samtycke och relationer, utan att lärarna ofta undervisar om HBTQi i samband med värdegrundsfrågor. Pedagogiskt arbete, inriktning NO-teknik

Den här studien undersöker vägledningsmaterial för den obligatoriska skolans sexualundervisning. Syftet är att synliggöra hur sexualundervisingens fostrande funktioner samt syn på genus och sexualitet har förändrats över tid. Av intresse är att blottlägga de förgivettaganden som framställningarna i texten vilar på. För att komma åt de underliggande antagandena används Norman Faircloughs kritiska diskursanalys som metod och teori. Michel Foucaults teorier om relationen mellan makt och språk samt Judith Butlers begrepp performativitet och den heterosexuella matrisen används för att förstå de språkliga framställningarna i materialen. Resultatet visar att vägledningsmaterialens moralisering av ungdomens sexualliv minskar över tid. Det ideala elevsubjekt sexualundervisningen ämnar forma förändras från att vara foglig till alltmer självständig. Vidare illustrerar analysen hur begripliggörandet av genus och sexualitet vidgas till att inkludera allt fler könsidentiteter och sexualiteter. Handlingsutrymmet för dessa blir även mindre begränsat över tid. För att förklara dessa förändringar används Foucaults teorier om förändringsprocesser och Norbert Elias civiliseringsteori. Resultatet förstås som en ökad grad av civilisering men med inslag av mottendenser. Den ökade självdisciplineringen som detta innebär betraktades snarare som ett skifte i kontroll än ett försvinnande av maktutövning.

In this thesis, I explore how eight homosexual men who are pensioners orient and perceive their retirement in relation to their life stories. I have conducted six individual interviews and one pair interview with two informants using life course interview as method. How they perceive their lives as pensioners and life before retirement becomes visible through life course interviews. With queer phenomenology as theory, I analyse how the informants can move through time and space in their life stories. In addition to how normative lifelines effect what choices can be made for a non-normative individual and how they need to relate to heterosexual norms. Throughout the thesis, age and generation effect how the informants talk about their lives, no matter if it is “now” or in the past. Time and space are made visible through norms regarding family, marriage, and children, as well as through collective holding points such as memories, places, or events. In conclusion, the eight men have had to deal with both hetero and homo normative lifelines throughout their working life and retirement. What these lifelines have included has shifted over time, but, for most of them, in relation to sexuality and age.

Syftet med studien är att, utifrån ett sociokulturellt perspektiv, bidra med kunskap om hur lärare förhåller sig till normkritik i verksamheten. Det preciserades genom frågeställningen: Hur förhåller sig lärare i åk 4–6 till genusnormer, könsnormer och normer om sexualitet i skolan? Den kvalitativa data samlades in genom semistrukturerade intervjuer av åtta lärare med utbildning 4–6 i en mellanstor kommun i Sverige. Alla intervjuer spelades in och transkriberades före analysarbetet. I resultatet framgick det att lärare upplever att de förhåller sig till normer om kön och genus mer än de arbetar med normer om sexualitet. Några lärare lyfter ämnesområdet vid planerad undervisning medan andra endast lyfter det när eleverna är drivande i frågan. Vems ansvar det är att undervisa om ämnet, råder det delade meningar om. De flesta lärarna upplever att de har ett gemensamt ansvar, men att det ändå läggs på läraren som undervisar i NO eller i SO, då det står skrivet i de ämnenas centrala innehåll. Okunskap, fördomar och osäkerhet var några anledningar till att lärare inte arbetar med normer som kön, sexualitet och genus. Undervisningen hamnar lätt där lärarna är bekväma och tenderar att hamna i heteronormen. Då enskilda lärare upplever ämnet olika viktigt, uppskattade flera lärare när det fanns en gemensam plan på skolan. Det tvingade lärarna att bedriva någon form av undervisning av det känsliga ämnet. The Purpose of this study, from a sociocultural perspective, is to contribute knowledge about how teachers engage with norm-critical practices in their educational setting. This was further specified through the research question: How do teachers in grades 4-6 relate to gender norms, norms related to sexuality, and norms related to genus in their school environment? Qualitative data was collected through semi-structured interviews with eight teachers with education in grades 4-6 in a medium-sized municipality in Sweden. All interviews were recorded and transcribed before the analysis work. The results showed that teachers feel that they relate to norm about gender and sex more than they work with norms about sexuality. Some teachers bring up the topic during planned teaching while others only bring it up when the students are proactive in this question. There are divided opinions about whose responsibility it is to teach the subject. Most feel that they have a responsibility, but it is still placed on the teacher who teaches science or social studies, as it is written in the curriculum in those subjects. Ignorance, prejudices, and uncertainty were some reasons why teachers do not work with norms related to gender, sexuality, and sex. Teaching often ends up where teachers are comfortable and tends to fall into heteronormativity. As different teachers perceive the subject differently, individual teachers appreciated when there was a common plan in the school. It forced teachers to conduct some form of teaching on the sensitive subject.

I den här studien undersöker jag religionskunskapslärares uppfattningar om införlivandet av kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer i religionskunskapen på högstadiet och gymnasiet. Syftet är att undersöka vilka områden lärarna införlivar, hur de gör det och vilka utmaningar de möter i processen. För att utforska området genomförde jag intervjuer med fem behöriga lärare i religionskunskap. Resultaten av intervjuerna bearbetades och analyserades med en fenomenografisk ansats för att identifiera variationer i uppfattningarna, med förhoppningen om att variationer skulle synliggöra bredden inom kunskapsområdet. Resultaten från den fenomenografiska analysmodellen visar att lärarna anser att kunskapsområdet, sexualitet, samtycke och relationer är av stor betydelse med tanke på lärarnas uppfattningar om elevernas behov. Via den fenomenografiska analysmodellen framkommer det variationer i uppfattningar om elevernas behov, och mångfacetterade uppfattning om ämnesinnehåll samt didaktiska strategier för hur kunskapsområdet kan införlivas i religionskunskapen. Med den fenomenografiska ansatsen framkommer mångvarierade uppfattningar om utmaningar med införlivningen av kunskapsområdet, uppfattningar om vad som är utmanande varierar och det en lärare uppfattar som utmanande kan en annan lärare uppfatta som en möjlighet till att införliva sexualitet, samtycke och relationer i religionskunskapsundervisningen. För vidare analys av det fenomeneografiska resultaten tillämpade jag det teoretiska förhållningsättet lärarprofessionsperspektivet. Resultaten av analysen visar att läraren ständigt navigerar och balanserar mellan didaktiska strategier, ämnesinnehåll och mellan externa och interna faktorer när hen ska införliva kunskapsområdet i undervisningen. För det första framkommer det att lärarnas uppfattningar om elevernas behov sammanflätas med lärarnas didaktiska val och de utmaningar som de står inför. För det andra behöver lärarna balansera mellan avvägningar och avgränsningar baserade på elevernas livserfarenheter och med hänsyn till de interna och externa utmaningar som lärarna möter i deras arbete. Vidare visar analysen att när lärarna navigerar mellan olika didaktiska och ämnesdidaktiska val är deras professionella kunskap och praktiska erfarenheter avgörande för att kunna bedöma vad som är lämpligt, hur undervisningen ska utformas när kunskapsområdet införlivas i religionskunskapen, samt när ett införlivande av kunskapsområdet är möjligt. De uppfattade utmaningarna som framkommer visar snarare att lärarna tar hänsyn till elevernas tidigare livserfarenheter och kulturella och religiösa bakgrund mer än att lärarna saknar kompetens eller vidare kunskaper att undervisa i kunskapsområdet. Genom att analysera lärarnas uppfattning med lärarprofessionsperspektivet blir det tydligt att deras kunskap och professionella förnuft är avgörande för att kunna skapa en meningsfull undervisning som tar hänsyn till elevernas behov och bakgrund.

Sexuality, Consent and Relations operate in contrast to the previous subject area Sex and Coexistence in an interdisciplinary matter. This implies that responsibility rest on each teacher to incorporate sexual education within their subject. This study aims to investigate the experiences and desires of upper secondary school student´s regarding the expressions and integration of the teaching area sexuality, consent, and relations in social studies education. To address the study´s questions, qualitative interviews with nine upper secondary school students was implemented. The examined area is highly relevant due to the curriculum changes that were implemented when the previous subject area of “Sex and coexistend” was redefined as “Sexuality, Consent and Relationships”. The findings of the empirical study showed that the interviewed upper secondary school students have primarily experiences of the subject area in natural science class. What was also found was that the students experiences vary depending on what social studies specialization they have. In terms of their desires, the students expressed a wish for the course on sexuality, consent, and relationships to include topics such as LBTQ+ issues, pornography, relationships, consent, and abortion. In conclusion, the results indicate that the participating upper secondary school students have limited and diverse experiences of the subject area. The findings also highlight the student´s awareness of the significant role of sexual education. Additionally, the results suggest that the students desire more education on sexuality, consent, and relationships within the context of social studies.

Syftet med denna studie är att undersöka svensklärares inställning till tillägget sexualitet, samtycke och relationer i läroplanen, 2022, och hur de undervisar om kunskapsområdet i svenskämnet samt vilka möjligheter och svårigheter de ser med detta. Åtta svensklärare från tre olika gymnasieskolor deltog i undersökningen som bestod av semi-strukturerade intervjuer. Resultatet visade att lärarna har en positiv inställning till inkluderingen av sexualitet, samtycke och relationer och ser flera möjligheter till att inkludera ämnena i svenskämnet. Möjligheterna som framkom var att ämnesområdet kan främst inkluderas i samtal och diskussioner i svenskämnet men även i läsning av litteratur och i litteratursamtal. Skrivuppgifter nämndes också som en möjlighet men inte i lika stor utsträckning. Lärarna svarade också att de ser flera utmaningar med undervisningen som exempelvis kring språkbruk, kulturkrockar och kunskapsbrist i området. Slutsatserna är att svensklärare ser många möjligheter till att inkludera ämnesområdet men det kommer med svårigheter som skulle kunna minskas genom stöd, fortbildning, samarbete och mer erfarenhet.

Följande examensarbete undersöker representationen av sexualitet i tre skönlitterära böcker, med syftet att bidra med kunskap om vilka normer gällande sexualitet som elever möter i litteraturundervisningen i gymnasieskolans svenskämne. Undersökningen sätts i relation till svenskämnets syfte samt gymnasiets värdegrund för att utreda huruvida representationen i romanerna lever upp till det som formulerats i de dokumenten. Litteraturen till undersökningen är vald utifrån dess förekomst i svenskämnet, och urvalet baserades på uppgifter om litteraturval från tre gymnasieskolor. När romanerna hade valts ut tematiserades dessa med hjälp av en kulturanalytisk metod som tog utgångspunkt i begreppen begär, alignment och nonalignment. Uppsatsens teoretiska grund tar utgångspunkt i Ambjörnsson (2003), Ahmed (2006) och Butler (2007) och utgår från begrepp såsom begär, den heterosexuella matrisen och genus för att analysera det framtagna och tematiserade materialet. Resultatet av detta visar att heteronormen är tydligt framträdande i samtliga romaner och ofta får rollen som ett förgivettagande. Enda undantaget är egentligen förkommandet av ett potentiellt queert begär i en av romanerna. Vid sidan om detta urskiljs även tvåsamhetsnormen samt hur normer kopplade till genus delvis förstärks av heteronormen. Detta resulterar i en slutsats att det undersökta materialet tillsammans bidrar med en relativt snäv syn på sexualitet. Vidare leder resultatet till en uppmuntran av didaktiska litteraturval som går emot denna snäva syn.

I denna kunskapsöversikt undersöks vilka problem religionslärare upplevde med att undervisa om hedersrelaterat våld och förtryck inom sex och samlevnad. I kontrast till dessa upplevda problem ämnade kunskapsöversikten även finna exempel på hur religionslärare kan bemöta dessa upplevda problem. Bakgrunden till undersökningen uppstod dels ur författarens egen kunskapsbrist och nyfikenhet kring hedersfrågor i rollen som religionslärare, dels ur att hedersrelaterade frågor nämns specifikt i Skolverkets uppdatering kring sexualundervisning. Metoden för forskningsöversikten var att med särskilt utvalda nyckelord söka inom forskningsdatabaser efter forskningsartiklar och böcker relaterat till ämnet. Sedan presenteras och analyseras det utvalda materialet. Forskningsöversiktens slutsats kring upplevda problem är att eleverna inte inkluderas mer i planeringen av sexualundervisningen. Ytterligare en slutsats är att det kollegiala samarbetet kring planeringen av sexualundervisning mellan lärare är bristande, vilket då påverkar undervisningen negativt eftersom sexualundervisning är ämnesöverskridande. Kunskapsöversiktens slutsats kring metoder var att verklighetsbeprövande religionsdidaktik var särskilt lämpat för att tackla hedersrelaterade frågor inom sexualundervisningen. Även direkt och indirekt normkritik framhävs som fördelaktiga metoder för dels inkludering av eleverna, dels ett fördelaktigt sätt att diskutera hedersrelaterade frågor.

Syftet med denna kvalitativa analysmetod, har varit att få en bredare förståelse för hur personal inom LSS-verksamheter arbetar utifrån ämnet Sexualitet. Utifrån syftet valdes tre olika huvudämnen ut, som handlade bland annat om hur personalen hanterar frågor kring sexualitet, om personliga åsikter påverkar stödet och vilken kunskap som finns och om det behöver utvecklas. Vi intervjuade sex personaler från fem olika gruppbostäder i södra Sverige, där vi har varit i kontakt med stödassistenter och stödpedagoger. Vi valde semistrukturerade intervjufrågor för att på så sätt kunna fånga upp deras tankar. Samtliga respondenter upplevde på något sätt en brist på utbildning och kunskap, att personalens personliga värderingar kunde påverka bemötandet men även att det sociala arbetet bygger på respekt och lyhördhet till stödanvändaren. Vi valde ut två teorier som var passande för ämnet och den tidigare forskningen som vi kom i kontakt med. Stigma och sociala band var de teorier som vi kunde koppla till vår analys. Resultatet som framkom hörde samman med den tidigare forskningen som framkom inom ämnet, men poängterar vikten av fortsatt forskning för att en förändring ska ske på nationell nivå om riktlinjer och kunskapsutveckling.

In Sweden there are several laws about non-discrimination, but statistics shows that people are getting discriminated anyway. This discrimination could be a result of power dynamics and opressing norms. Since school is a reflection of society itself, we have decided to focus this research overview on which aspects the research brings up about challenging oppressing norms about gender identity and sexuality in schools. The articles which conduct the base of this overview were found on different databases with different search words. Choices were made through criterias about them having to be school-based studies and concern gender identities and/or sexuality. The result highlights three themes that were brought to light in the articles that were studied. Why norms can and should be challenged in teaching, how this can be done and who is supposed to do it. It also brings up a critical perspective. The conclusion shows how schools are institutions where norms are being produced and reproduced, and therefore there is also a possibility to challenge them in different ways. This can be done in various ways, but mostly it is about using the opportunities that are given through teaching and using an inclusive language. The teacher has an important role in this work, and therefore teacher education has an integral part to make sure teachers are doing the work the way it should be done.

Den här studien undersöker Jessica Shiefauers ungdomsroman Pojkarna ur ett intersektionellt, genus och maskulinitetsteoretiskt perspektiv. Analysen handlar om hur genus konstrueras och framställs i samverkan med andra kategorier som ålder och sexualitet, men också vad som präglar pojkars umgängeskoder i romanen och hur huvudkaraktären Kims upplevelse av sin egen kropp och identitet utvecklas i förhållande till detta. Vidare ligger även fokus vid romanens normbrytande och/eller normreproducerande effekter. Den metod som använts är kvalitativ, litterär textanalys. Studiens främsta genusteoretiska nyckelbegrepp är performativitet, den heterosexuella matrisen, hegemonisk manlighet och homosocialitet. Resultatet visar att framställningen av kön är skildrat på ett polariserande sätt genom två binära motsatspar i form av maskulinitet- och femininitetsideal. Dessa fungerar som ett verkningsmedel för att synliggöra den heterosexuella matrisens begränsningar för individer som faller utanför normen. Framställningen tolkas i huvudsak som normbrytande tack vare huvudkaraktären Kims uppror mot normen, även om den binära motsatsbeskrivningen bidrar till att reproducera normer. Analysen visar att pojkars umgängeskoder i romanen är starkt präglade av ett hegemoniskt maskulinitetsideal och ett traditionellt manligt homosocialt umgänge vilket i sin tur även verkar diskriminerande gentemot den underordnade formen av manlighet.

Sexuell hälsa är ett område som faller innanför ramen för arbetsterapi. Trots detta är det inte en självklarhet att tala om sexuell hälsa, varken under utbildningen eller med klienter. Syftet med denna litteraturöversikt var att utforska yrkesverksamma arbetsterapeuters samt arbetsterapeutstudenters perspektiv kring klienters sexuella hälsa. För att besvara syftet gjordes en systematisk litteraturöversikt och vid huvudsökningen användes databaserna APA PsycInfo, Cinahl samt SocINDEX. Slutligen granskades samt analyserades sju vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att de flesta deltagarna upplevde att sexuell hälsa var en del av arbetsterapi men att de sällan talar om det med sina klienter. Detta berodde bland annat på kunskapsbrist, komfortnivå, kön, klientfaktorer och arbetsmiljön. Slutsatser som kan dras utifrån litteraturöversikten är att mer kunskap kring ämnet sexuell hälsa är nödvändigt och arbetsterapeuter måste bli mer bekväma med att adressera sexuell hälsa, oavsett klientfaktorer, för att upprätthålla en holistisk vård.

I Skolinspektionens granskning (2018) framkom att det över lag fanns en bristande likvärdighet i undervisningen gällande ämnesområdet sexualitet, samtycke och relationer. Från och med hösten 2022 implementeras den nya läroplanen (Lgr22) i vilken ämnesområdet har fått större utrymme och det fastställs att utbildning i ämnet kommer vara obligatoriskt för alla grundlärarstudenter. Syftet med denna studie är att göra en diskursanalys av externa aktörers material, i detta fall RFSU:s, riktat till elever i grundskolans tidigare årskurser (F-6). En diskursanalys har utgångspunkt i poststrukturalismens och socialkonstruktivismens teorier som baseras på att kunskap är föränderlig och att analysen av ”språk” endast är en tolkning. Det material vi har analyserat har utarbetats av RFSU och är tillgängligt på deras hemsida. Urvalet baserades på relevansen i förhållande till målgruppen (F-6) och utifrån förutbestämda begrepp, nodalpunkter, och artikulationerna av dem. Resultatet visade att materialet innehåller ett brett kunskapsunderlag i ämnet samtidigt som det erbjuder få didaktiska verktyg och har ett brett tolkningsutrymme. Diskurser som tydligt framgår i vår analys kan kopplas till det biologiska, socialt konstruerade och juridiska. I resultatet framgår det att det analyserade materialet delvis kan kopplas till läroplanen och trots att den bidrar till en bredare kunskap över lag så förblir vissa stereotypiska och heteronormativa antaganden synliga. Även om materialet förespråkar mångfald och acceptans så hamnar sexuella minoriteter i skymundan. En övergripande slutsats är att det finns en tydlig brist i materialet gällande barns sexualitet fram till att de är reproduktivt mogna. Även om externa aktörer kan bidra med fördjupad kunskap förblir skolan och läraren den optimala förmedlaren för denna kunskap.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor i världen och den primära behandlingen är kirurgi. En vanlig kirurgisk behandlingsmetod är mastektomi som innebär avlägsnande av ett eller båda brösten. Bröstförlusten kan medföra starka känslor och svårigheter att anpassa sig till den förändrade kroppen.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa kvinnors erfarenheter efter mastektomi till följd av bröstcancer. Metod: Litteraturstudien baseras på 10 kvalitativa artiklar som granskades, analyserades och sammanställdes. Databassökningar genomfördes i Cinahl, PsycInfo och Pubmed. Resultat: Resultatet av analysen resulterade i två kategorier; en upplevd förändrad kropp och bli betraktad av andra och sig själv. Mastektomi förändrade kroppsuppfattningen för många kvinnor, den kvinnliga identiteten och sexualiteten påverkades som följd. De beskrev känslor av sorg, rädsla, missnöjdhet och att känna sig ofullständig. Kvinnorna kände en rädsla för att bli dömd av omgivningen vilket bidrog till ett begränsat socialt liv. Konklusion: Kvinnors känslor och upplevelser efter mastektomi är individuella. Därför är det viktigt att sjuksköterskan är lyhörd och har ett personcentrerat förhållningssätt genom att se hela människan och inte enbart hennes sjukdom. Background: Breast cancer is the most common cancer diagnosis among women around the world and the primary treatment is surgery. A common surgical method is mastectomy, which involves removal of one or both breasts. The breast loss can cause strong feelings and difficulties in adapting to the changed body. Aim: The aim of this literature study was to explore women’s experiences after mastectomy due to breast cancer. Methods: This literature study consists of 10 qualitative articles which were reviewed, analyzed and compiled. Database search was conducted in Cinahl, PsycInfo and Pubmed. Results: Two categories were obtained from the data analysis: a perceived changed body and be viewed by others and oneself. The mastectomy changed the women’s body image, which affected the female identity and sexuality. Feelings of grief, fear, dissatisfaction, and feeling incomplete were described. The women feared to be judged by others which resulted in a limited social life. Conclusion: Women’s feelings and experiences after mastectomy are individual. Therefore, it is of importance that nurses are attentive and use a person-centered approach to see the whole person and not only her disease.

In recent years, contemporary tantra, sometimes referred to as “neo-tantra” has spread substantially throughout Sweden. Emphasizing intimacy and polarity as means to healing and liberation, the movement tends to highlight ideals of “masculine males” and ”feminine females”, while identifying women with Shakti (creativity/immanence) and men with Shiva (consciousness/transcendence). This text examines the use of polarity and more precisely notions of femininity within Swedish contemporary tantra, using qualitative interviews. The purpose is to analyse the relationship between tantric femininity/femininities and the agency and subjectivity of female practitioners. The material is construed from a critical feminist theoretical framework, taking its point of departure in the concept of plural and positional femininities as well as Luce Irigaray’s “sexual difference” (Irigaray 1994) and Rosi Braidotti’s ”nondual materialism” (Braidotti 2011). Irigaray’s position as being one of essentialism is discussed and related to her ventures into yogic and tantric practice. The study suggests that Swedish contemporary tantra in many ways fortifies gender-stereotypical views on femininity while the question of the effects on women’s agency and subjectivity is discussed and left open for further research.

Syftet med denna studie är att undersöka professionellas erfarenheter av att arbeta med sexualitet och sexuell hälsa med personer med intellektuella funktionsnedsättningar. I studien har fem yrkesverksamma personer på olika LSS-verksamheter i Malmö stad med olika yrkestitlar och bakgrund inom socialt arbete intervjuats. Eftersom studien ämnade att undersöka professionellas erfarenheter antog vi en kvalitativ ansats där vår datainsamling utgick från semistrukturerade intervjuer. Resultatet analyserades utifrån ett abduktivt förhållningssätt och vi alternerade därför mellan teori, tidigare forskningsläge och empiri. De centrala teoretiska begrepp som togs fram i relation till empirin var normer, avvikelse och stigmatisering. Vi fann även att vissa fenomen i vår empiri beskrev mer praktiska skeenden på arbetsplatserna. Dessa fenomen relaterade vi till teorier kring försvarsstrategier mot förändring och begreppet sunt förnuft. Resultatet visade en motstridighet till att arbeta aktivt med frågor som rör sexualitet och sexuell hälsa vilket hade en koppling till stigmatiserande normer om personer med intellektuella funktionsnedsättningars sexualitet. Andra anledningar till motstridigheten hade att göra med de yrkesverksammas egna erfarenheter av sexualitet och sexuell hälsa, då många uppgav att det var ett mycket privat ämne att tala om. Resultatet visade även på att en tillåtande arbetsgrupp och chef som prioriterade kontinuerlig samtalsträning i ämnet sexualitet och sexuell hälsa var framgångsrikt. Till skillnad från tidigare forskning visade våra resultat att yrkesverksamma i Malmö stad både hade tydliga riktlinjer och kunskap kring ämnet. Resultaten indikerar ett behov av att utbilda professionella kring hur man hanterar personer med intellektuella funktionsnedsättningars sexualitet och sexuella hälsa, inte bara i teorin utan också i praktiken inom socialt arbete. The purpose of this study was to analyze the professionals experience of working with sexuality and sexual health with people with intellectual disabilities. LSS stands for “The Swedish Act concerning Support for Persons with Certain Functional Impairments''. In the study we interviewed five professionals at various LSS -workplaces in Malmö municipality, with different professional titles and backgrounds in social work. Since the study aimed to examine professionals' experience, we adopted a qualitative approach where our data collection was based on semi-structured interviews. The results were analyzed on the basis of an abductive approach and we therefore alternated between theory, previous studies and empirical data. The central theoretical concepts that were developed in relation to the empirical data were norms, abnormality and stigmatization. We also found that certain phenomena in our empirical data described more practical events in the workplace. We related these phenomena to theories about strategies of change and the concept of common sense. The results showed a reluctance to activly work with issues related to sexuality and sexual health, which was linked to stigmatizing norms about the sexuality of people with intellectual disabilities. Other reasons for the reluctance had to do with the professionals' own experiences of sexuality and sexual health, as many stated that it was a very private topic to talk about. The results also showed an example of an encouraging work group and manager who prioritized continuous conversational training in the subject of sexuality and sexual health, that was successful. Unlike previous studies, our results showed that professionals in the Malmö municipality had both clear guidelines and knowledge about the subject. Results indicate the need to train and educate professionals about handling people with intellectual disabilites’ sexuality and sexual health not just in theory but also in the everyday practice of social work.

Bakgrund: Sexualitet är en viktig del av att vara människa genom hela livet, trots detta ses sällan den äldre vuxna som en sexuell varelse. Forskning visar att sexualitet fortfarande är betydelsefullt hos äldre vuxna, trots detta så sjunker den sexuella aktiviteten med åldern. Det kan bero på kroppsliga hinder till sexuell hälsa där sjukvården kan hjälpa till. Att vårda den sexuella hälsan fungerar inte om det inte finns förståelse för begreppet sexualitet. Syfte: Att beskriva vårdpersonalens attityder och erfarenheter kring sexualitet hos äldre vuxna som vårdas på särskilt boende (SÄBO). Metod: Studien är en litteraturöversikt som analyserat tio artiklar av kvalitativ design. Resultat: Analysen gav ett resultat med två kategorier med två respektive tre underkategorier. Vårdpersonalens inre faktorer med underkategorierna; Fördomar som leder till obekväma känslor och Empati och öppenhet som bygger en stödjande roll. Vårdpersonalens yttre faktorer med underkategorierna; Familjen eller patienten, Den sjuka kroppens effekt och Boendestruktur, riktlinjer och ledning. Konklusion: För att beakta äldre vuxnas sexualitet krävs en personal som reflekterat över sin egna förförståelse av sexualitet för att eliminera fördomar. Det krävs också en ledning som stöttar och en verksamhet med tydliga riktlinjer. Detta bygger en miljö som är öppen och tillåtande, där sexuella frågor kan diskuteras. Background: Sexuality is an important part of being human, through all ages. However, the older adult is rarely seen as a sexual being. Research shows that sexuality is still an important part of the older adult’s life, even if sexual activity drops with age. This can be related to problems with the ageing body, which healthcare can help with. To care for sexual health isn’t possible if there isn’t an understanding for the concept sexuality. Aim: To describe nursing staff’s experiences and attitudes towards sexuality in older adults in long term care. Method: The study is a literature review that analyzed ten articles with a qualitative design. Findings: The result contains two categories with two/three subcategories. Nursing staff’s inner factors with the subcategories; Prejudice that leads to uncomfortable feelings and Empathy and candidness that builds a supporting role. Nursing staff’s external factors with the subcategories; Family or patient, The effects of a sick body and Residential structure, guidelines and management. Conclusion: It takes a nursing staff that has reflected over their pre-understanding of sexuality to eliminate prejudice and be able to care för the older adult’s sexual health. It also requires a supportive management with clear guidelines. This will enable the topic of sexuality to be discussed.

Skolverket implementerar nytt kunskapsområde hösten 2022. Detta nya kunskapsområde kallas Sexualitet, samtycke och relationer och ska genomsyra alla ämnen, framför allt i svenskan. Syftet med detta examensarbete är att analysera tre litterära verk utifrån de teman Skolverket tar upp som ska bearbetas i svenskundervisningen för att kunna bearbeta det nya området: kärlek, kön, relationer och sexualitet. Om urvalet av litteratur kan främja ingången för litteratursamtal inom Sexualitet, samtycke och relationer är även något som undersökts i detta arbete. Studien baseras på en litteraturanalys av litterära verk som svensklärarna på en gymnasieskola i Stockholmsområdet använder sig av där närläsning med ett hermeneutiskt synsätt har anammats. Analyserna visar att litteraturen som används i svenskundervisningen innehåller de teman Skolverket tar upp på ett eller annat sätt. Litteraturen har därmed potential att främja ingången för litteratursamtal inom det nya kunskapsområdet Sexualitet, samtycke och relationer. Forskning visar att samhällets goda avsikter med sexualundervisningen i skolan inte riktigt når fram till eleverna och därmed uppfylls inte dessa avsikter. Detta är följaktligen en utgångspunkt i detta examensarbete. Att sexualundervisningen således behöver förändras och uppdateras för att anpassas till elevernas behov är därmed en slutsats vi genom detta arbete drar. Tack vare Skolverkets implementering av det nya kunskapsområdet är en förändring på god väg och skolan kommer därför förhoppningsvis snart att ha etablerat en jämställd och adekvat sexualundervisning där fler känner sig inkluderade oavsett sexualitet.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Sexuell hälsa är viktigt för välbefinnande. I takt med att en person åldras ökar frekvensen av faktorer med negativ påverkan på sexualiteten. Äldre på särskilda boenden har ytterligare hindrande omständigheter, då miljön inte är uppbyggd för ett privatliv. Det saknas kunskap om hur dessa äldre ser på sin sexualitet. Syfte: Syftet var att undersöka behovet och upplevelsen av sexualitet hos äldre personer på särskilt boende, samt öka medvetenheten och förståelsen för äldres sexualitet hos vårdpersonalen. Metod: En litteraturöversikt gjordes, där tolv studier valdes ut, varav tio från PubMed och CINAHL samt två studier genom snowballing. Resultat: Resultatet genererade fem kategorier och tretton subkategorier. Majoriteten av de äldre uppgav ett fortsatt behov av sexualitet, men att behovet av intimitet och närhet var större än behovet av sex. Fysiska och mentala hinder relaterade till åldrandet togs upp som hinder för sexualitet. Miljön på de särskilda boendena ansågs vara hinder och försvårade möjligheterna till att uttrycka sin sexualitet. Vårdpersonal, anhöriga samt brist i den äldres autonomi var också hindrande faktorer. Tabuer kring äldres sexualitet gick att identifiera hos vårdpersonal, anhöriga och den äldre själv. Slutsats: En majoritet av de äldre i detta examensarbete uppgav ett fortsatt behov av sexualitet. För att främja detta bör sjuksköterskan se till individen. Strukturen på särskilda boenden bör ses över då de i dagsläget inte främjar den äldres möjligheter till sexualitet och intimitet. Oavsett behov av sexualitet behöver sjuksköterskan se den äldre som en vuxen, självbestämmande individ kapabel och behörig att fatta egna beslut gällande sig själv och sin kropp. ABSTRACT Background: Sexuality is important for the overall health. Factors that affect sexuality increase with aging. Elderly at care home facilities have additional aggravating circumstances since the environment is not built to promote a private life. There is a lack of research and knowledge about how elderly view their sexuality. Aim: The aim was to investigate elderly people’s needs and experiences of sexuality, residing in care homes, as well as to increase the awareness and understanding of the sexuality of the elderly among the care staff. Method: A literature study was conducted using twelve studies. Ten studies were chosen from PubMed and CINAHL and two additional studies were chosen using snowballing. Result: The result generated five categories and thirteen subcategories. The majority of the elderly stated a continued need for sexuality, however the need for intimacy was seen as greater than the need for sex. Physical and mental factors related to aging were mentioned as obstacles for sexuality. The environment in the care home facilities was considered an obstacle and made it difficult to express one's sexuality. Nursing staff, relatives and the elderly's lack of autonomy were also hindering factors. Taboos around the elderly's sexuality could be identified in care staff, relatives and the elderly themselves. Conclusion: A majority of the elderly in this study stated a continued need for sexuality. To promote this, nurses need to look to the individual. The structure of caring homes needs to be assessed, since they do not promote the elderly’s sexuality. Regardless of needs, nurses need to look at the elder as an adult capable of making their own decisions about themself.

Denna kvalitativa studie med tematisk analysmetod syftar till att beskriva samt förstå personalens reflektioner kring sexualitet hos personer med funktionsnedsättningar som är beviljade särskilt boende enligt LSS. Studien syftar även till att undersöka vilket stöd som finns gällande sexualitet för klienter inom LSS. Studiens resultat bygger på fem intervjuer med yrkesverksamma inom service- eller gruppbostäder inom LSS. Resultatet visar att deltagarna i studien är positiva till att arbeta med frågor kring sexualitet, men att det finns viss osäkerhet gällande hur personal ska bemöta klienter vid frågor eller när de ger uttryck för sin sexualitet. Resultatet visar även att det inte finns några riktlinjer inom verksamheterna när det kommer till att bemöta sexualitet för personer med funktionsnedsättningar. Det framgår att personalens attityder antingen visat sig möjliggöra eller begränsa klienternas uttryck för sexualitet. Studiens slutsatser är att det finns ett behov av att utveckla tydliga riktlinjer, utifrån två spår. Dels inom organisation där sexualitet ska inkluderas i arbetet som verksamheterna bedriver och, dels när det kommer till riktlinjer för personalens bemötande. Personer med funktionsnedsättningars sexualitet behöver beaktas samt prioriteras lika högt som andra aspekter inom livsvillkoren. Detta genom att implementera insatser som stärker individerna i sin sexualitet samt genom att ge personalen rätt verktyg för att stärka klienterna i sin sexualitet.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur lärare i fritidshem uppfattar normer om könsidentitet i skolan. Syftet är också att undersöka hur heteronormen framstår i lärares tal om kränkande uttalanden. Studien har använt en kvalitativ metod, där det empiriska materialet samlats in genom fokusgruppsdiskussioner. Material har analyserats genom en kvalitativ samhällsvetenskaplig metod. Resultatet beskriver de åsikter, tankar och erfarenheter deltagarna har kopplat till normer, könsidentitet, hantering av kränkande behandling, normbrytning och värdegrundsarbete. De uttrycker hur de finns olika normer i skolan och samhället och hur vissa inte får plats inom de ramarna. De förklarar ett behov och vilja av att bryta och förändra de normerna. Studenten diskuterar vikten med ett inkluderande arbete på fritids för att förbättra hbtqi-personers hälsa.

The purpose of this study is to examine the representation of heteronormative, versus non-heteronormative, social actors in teaching materials for SFI (Swedish for immigrants). The intention is to bring an eventual heteronorm to light in these teaching materials. The results show that heteronormativity is over-represented compared to non-heteronormativity. The textbook Mitt i mål does not contain any examples of specific LGBTQ+ people, while the textbook Gilla svenska contains a total of four people, gathered in a family constellation. A heteronormative discourse prevails in both books. In relation to Rubin's (2008) sex hierarchy, the books mostly mirror the inner circle, which presents what is considered sexually normal. With the exception of some occurrences of discussions around non-heteronormativity, which correspond somewhat to the outer circle of the sex hierarchy, which in turn presents what is considered sexually abnormal. In accordance with queer theory, some non-heteronormativity is lifted, where the man takes a traditionally female role and vice versa. But even here, the heteronormative occurrences are over-represented. To name one example from one of the books, the word bög (gay man) is used as an insult. In Swedish, this has become increasingly charged in recent years and has more and more come to be equated with the English word fag.

Bakgrund: Sexuell hälsa är ett i sjukvården viktigt ämne, sjuksköterskans roll är att hörsamma detta område som är ett tillstånd bestående av såväl fysiska som emotionella delar, inte endast frånvaro av sjukdom. Samtal om sexuell hälsa kräver kunskap, vilja och tid samt naturligt ingå i omvårdnadsarbetet. Ett av sjuksköterskans ansvar och verktyg är kommunikation vilket ska ske utifrån ett holistiskt synsätt. TSyfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att utforska sjuksköterskors upplevelser av hinder i patientkommunikationen avseende sexuell hälsa.Metod: En litteraturöversikt där strukturerade databassökningar på Cinahl och Pubmed genererade 11 artiklar med kvalitativ ansats som relaterade till studiens syfte valdes ut. Studierna granskades med SBU:s mall för kvalitativ forskningsmetodik. Resultat: I resultatet framkom huvudkategorier och subkategorier. De fyra huvudkategorierna; personliga förutsättningar, patientmötet, vårdsyn och organisation Konklusion: Sjuksköterskan är ansvarig för omvårdnaden och besitter en avgörande roll huruvida samtal om sexuell hälsa påverkas eller uteblir. Organisatoriska faktorer försvårar sjuksköterskans samtal om ämnet. Det resulterar i en ojämn vård beroende på vem patienten möter vilket i sin tur inte främjar hälsa för patienten.Nyckelord: hinder, hälsa, kommunikation, sexualitet, sexuell hälsa, sjuksköterska idigare studier visar att sjuksköterskor tycker att samtal om sexuell hälsa är viktigt men att samtalen är svåra att få till.

Material artefacts to be used during sex is today commonly known as “sex toys”. This thesis has aimed to understand the discursive practices preceding this late-modern conceptualization, and what the previous historical conceptualizations testified to in terms of sexual morality and constructions of sexuality. The focus has been on a Swedish expert-led discursive context, spanning from the late seventies to the mid-nineties. Despite a general idea of Swedish sexual progressiveness, the results show that the discourse around these objects were all but welcoming. The Swedish Association for Sexuality Education (RFSU) considered the selling of “sexual technical aids” as a difficult topic. Good sexuality was to share an emotional loving connection. Thus, it should not overemphasize sex and the body, which sex aids did by being used for sexual functioning or corporeal sensations. I have shown how a discussion of sex aid-use by men with certain physical disabilities dealt with this problem, by providing a context of enabling sexual activity within a romantic union between the men and their partners. Thus, erective aids were especially in focus. I argue that this shows a somatification of male sexuality, which has previously been discussed as taking place in Sweden after the introduction of pharmaceutical erective pills in the late 1990s. Parallel to this, I show a development of heralding female use of “sex toys” in the early 1990s media. Whereas male masturbation with sexual objects were still ridden with an idea of social inadequacy, women were increasingly championed to consume to masturbate. I argue that the developments of how to conceptualize sex aids in Sweden indicate a larger discursive change regarding sexuality. Not only were men and women increasingly considered as beings with separate sexualities, and thus given separate sex aid-markets to court this – but acceptable sexual expression overall broadened. Good sexuality in the Swedish 1990s had begun to embrace the bodily sensations felt during sex, as well as accept sex itself as an independent aim, and in consequence sex aids – or “sex toys” – as a more acceptable means to this end.

Denna uppsats har som syfte att undersöka de teologiska aspekterna av människans sexuella begär. Genom en poetisk-filosofisk analys av Alina Reyes erotiska novell Slaktaren och 1300-tals mystikern Julian av Norwichs bok Uppenbarelser av den gudomliga kärleken ämnar uppsatsen belysa relevanta teologiska teman och frågeställningar gällande sexualitetens koppling till teologin och talet om eros som begärets gudomliga ursprung. Studien syftar också till att utforska hur de teman om sexuellt begär som framträder genom denna analys kan anses korrelera med de samtida teologerna Carter Heyward och Ola Sigurdsons syn på sexualiteten. Som ett teoretiskt ramverk används fem hypoteser gällande sexualitet som är hämtade från Mark D. Jordans resonemang i boken The Ethics of Sex. The purpose of this essay is to examine the theological aspects of human sexual desire. Through a poetic-philosophical analysis of Alina Reye's erotic novel The Butcher and 14th Century Mystic Julian of Norwich's book Revelations of the Divine Love, the essay aims to shed light on relevant theological themes and issues concerning sexuality's connection to theology and the talk of eros as the divine origin of desire. The study also aims to explore how the themes of sexual desire that emerge through this analysis can be considered to correlate with the contemporary theologians Carter Heyward and Ola Sigurdson's views on sexuality. As a theoretical framework, five hypotheses regarding sexuality are used, which are taken from Mark D. Jordan's reasoning in the book The Ethics of Sex.

Introduktion Det finns en kunskapslucka kring kvinnors upplevelser av sin sexualitet efter bekräftad bröstcancerdiagnos. Sexuell hälsa är ett relevant ämne för arbetsterapeuter som kräver vidare forskning för att kunna erbjuda dessa kvinnor individanpassat stöd inom ramarna för sexuell hälsa och arbetsterapi. Syftet med studien var att identifiera kvinnors upplevelser kring sin sexualitet efter bekräftad bröstcancerdiagnos. Metoden som användes var en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjufrågor. Informanterna rekryterades genom ett bekvämlighetsurval. Tio kvinnor med bekräftad bröstcancer intervjuades, materialet analyserades enligt en kvalitativ innehållsanalys. Resultat Innehållsanalysen resulterade i fyra teman; Sexualiteten påverkas av en förändrad kropp och självbild, Ingen vill ta ansvar för sexualiteten, Sexualiteten bortprioriterades när cancern kastade omkull livet och Det finns ett behov av att prata om sexualitet. Slutsatsen av studien är att kvinnorna inte tänkte på sin sexualitet direkt efter bröstcancerbeskedet utan först när behandlingarna påbörjats. Kvinnorna upplevde att vården brast i frågor kring sexualitet och återgång till betydelsefulla aktiviteter. Introduction There is a knowledge gap around women’s experiences of their sexuality after a confirmed breast cancer diagnosis. Sexual health is a relevant topic for occupational therapists that requires further research to offer these women individualized support within the frames of sexual health and occupational therapy. The purpose of this study was to identify women’s experiences about their sexuality after a confirmed breast cancer diagnosis. The chosen method was a qualitative interview study with semi-structured interview questions. The informants were recruited through a convenience sampling. Ten women with confirmed breast cancer were interviewed, the data were analyzed according to a qualitative content analysis. Results The content analysis resulted in four themes; The sexuality is affected by a changed body and body image, No one wants to take responsibility for sexuality, Sexuality was de-prioritized when cancer overthrew life and There is a need to talk about sexuality. The conclusion of the study is that women did not think of their sexuality when receiving a breast cancer diagnosis. However, they did think about it when starting the breast cancer treatments. The women experienced deficiencies in healthcare related to sexuality and return to meaningful occupations.