Search

This thesis investigates whether higher urban densities and redevelopment projects contribute to more sustainable cities and communities, focusing specifically on Oslo. Recent decades have seen Oslo's strategic push towards densification in central-eastern post-industrial areas, such as Grünerløkka, Tøyen, and Hovinbyen. While this has led to revitalisation, it has also resulted in gentrification and the displacement of long-standing residents. This research highlights the complex interplay between the benefits of urban revitalisation and the negative socio-economic consequences, particularly regarding housing affordability and social equity. Employing a mixed-methods approach, the study integrates qualitative and quantitative methods to provide a comprehensive analysis of the socioeconomic effects and housing dynamics within the context of urban densification. The research is structured along four lines of inquiry: a literature review of the advantages and disadvantages of urban densification, an examination of socio-economic segregation within Oslo, an exploration of Oslo’s densification and housing policies, and a detailed case study of the neighbourhoods that were targeted for densification and redevelopment. By comparing empirical data with planning practices, the study identifies discrepancies between Oslo's goals of sustainable development and the negative socioeconomic outcomes, particularly in rapidly transforming areas of the city. Moreover, the findings illustrate how Oslo’s market-driven housing system often prioritises investment returns over social inclusivity, underestimating the adverse social impacts of higher density, particularly in relation to affordable housing and social inclusion. This thesis underscores the importance of inclusive planning practices that address the marginalisation of lower-income residents and foster a more cohesive and equitable urban environment, ensuring that all residents can benefit from improvements to an area without

Uppsatsen syftar till att studera stadsförnyelseprojekt i medelstora svenska kommuner intill rinnande vattendrag genom att studera projekten: Inre hamn i Karlstad, Inre hamnen i Norrköping och Norrtälje hamn i Norrtälje. De drivande frågeställningarna har varit: “hur har de valda kommunerna valt att arbeta med årummet i de undersökta projekten?”, samt “Hur kan utformningen av riverfrontprojekten i de valda kommunerna förstås utifrån förutsättningar och val under planprocessen?”. Uppsatsen baseras på en kvalitativ analys av intervjuer som genomfördes med kommunala planerare som har varit delaktiga i de valda projekten. Resultatet analyseras med hjälp av de teoretiska ramverken governance och modes of governance. Studien visar hur olika förutsättningar och olika kommunala strategier resulterade i olika sätt att organisera planprocessen, någorlunda liknande styrningssätten hierarchy, network och market i ramverket modes of governance. Styrningsätten tycks främst ha påverkat utformningen av bebyggelsen medan de offentliga rummen gestaltades på liknande sätt i samtliga projekt., This thesis aims to study urban renewal projects in medium-sized Swedish municipalities next to flowing waterways by studying the projects: Inre hamn in Karlstad, Inre hamnen in Norrköping and Norrtälje hamn in Norrtälje. The driving questions have been: "how have the selected municipalities chosen to work with the riverfront in the investigated projects?", and "How can the design of the riverfront projects in the selected municipalities be understood based on conditions and choices during the planning process?". The essay is based on a qualitative analysis of interviews that were conducted with municipal planners who have been involved in the selected projects. The results are analyzed using the theoretical frameworks governance and modes of governance. The study shows how different conditions and different municipal strategies resulted in different ways of organizing the planning process, reasonably similar to the governance modes of hierarchy, network and market in the modes of governance framework. The management methods seem to have mainly influenced the design of the buildings, while the public spaces were designed in a similar way in all projects.

Nya planeringsideal gör att våra städer hela tiden förändras. Som en motreaktion till den moderna planeringen med glesa städer och bilar i fokus, strävar nu de flesta städerna efter en hållbar utveckling både socialt, ekonomiskt och ekologiskt. Att skapa en hållbar stad utifrån dessa tre hållbarhetsaspekterna har dock visat sig vara en utmaning då det efterlyses en balans dem emellan för att hitta rätt lösningar för rätt plats. Många städer har platser vars historiska värden är betydelsefulla och bör säkerställas för att skapa den mest hållbara omvandlingen. Problematiken leder till en fallstudie som syftar till att analysera det kulturhistoriska sjukhusområdet i Helsingborg vars framtid är oviss. Beslutet att flytta all sjukvårdsverksamhet bort från området gör att nya strategier och visioner för området behöver sättas. Med fokus på platsens historia förenat med platsens avsaknad av grönytor och dagvattenhantering utgår den här studien från teorin om den täta gröna staden. En teori som bygger på en balans mellan de olika hållbarhetsaspekterna och där naturen står i fokus. Baserat på en kulturmiljöanalys och en kvantitativ hållbarhetsanalys av området leder dessa i slutändan till ett förslag på en hållbar stadsförnyelse. Studien visar att en plats kulturhistoriska värden bör säkerställas då det finns starka kopplingar till både social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Att kombinera det med teorin om den gröna täta staden gör att de kulturhistoriska värdena lyfts och ökar områdets hållbarhet. För att stärka studiens resultat och slutsats skulle förslaget behöva realiseras för att få svar på hur det skulle funka i verkligheten. Studien ger därför utrymme för andra forskare att ta del av forskningen och tillämpa resultatet på andra stadsförnyelseprojekt för att skapa fler referenser att ta inspiration ifrån., New planning ideals mean that our cities are constantly changing. As a reaction to modern planning with sparse cities and cars in focus, most cities now strive for sustainable development both socially, economically and ecologically. However, creating a sustainable city based on these three aspects of sustainability has proven to be a challenge as it calls for and balances to find the right solutions for the specific area. Many cities have places whose historical values are significant and should be ensured to create the most sustainable transformation. The problem leads to a case study which aims to analyze the cultural-historical hospital area in Helsingborg whose future is uncertain. The decision to move all healthcare activities away from the area means that new strategies and visions for the area need to be set. Focusing on the site’s history combined with the site’s lack of green spaces and stormwater management, this study is based on the theory of the dense green city. A theory that is based on a balance between the various aspects of sustainability and where nature is in focus. Based on a cultural environment analysis and a quantitative sustainability analysis of the area, these ultimately lead to a proposal for sustainable urban renewal. The study shows that this place’s cultural-historical values have strong connections to both social, economic and ecological sustainability. Combining it with the theory of the green dense city means that the cultural-historical values are lifted and increases the sustainability of the area. In order to strengthen the study’s results and conclusion, the proposal would need to be realized to get answers on how it would work in reality. The study therefore provides space for other researchers to take part in the research and see the result of this study as an inspiration for other renewal projects.

Nya planeringsideal gör att våra städer hela tiden förändras. Som en motreaktion till den moderna planeringen med glesa städer och bilar i fokus, strävar nu de flesta städerna efter en hållbar utveckling både socialt, ekonomiskt och ekologiskt. Att skapa en hållbar stad utifrån dessa tre hållbarhetsaspekterna har dock visat sig vara en utmaning då det efterlyses en balans dem emellan för att hitta rätt lösningar för rätt plats. Många städer har platser vars historiska värden är betydelsefulla och bör säkerställas för att skapa den mest hållbara omvandlingen. Problematiken leder till en fallstudie som syftar till att analysera det kulturhistoriska sjukhusområdet i Helsingborg vars framtid är oviss. Beslutet att flytta all sjukvårdsverksamhet bort från området gör att nya strategier och visioner för området behöver sättas. Med fokus på platsens historia förenat med platsens avsaknad av grönytor och dagvattenhantering utgår den här studien från teorin om den täta gröna staden. En teori som bygger på en balans mellan de olika hållbarhetsaspekterna och där naturen står i fokus. Baserat på en kulturmiljöanalys och en kvantitativ hållbarhetsanalys av området leder dessa i slutändan till ett förslag på en hållbar stadsförnyelse. Studien visar att en plats kulturhistoriska värden bör säkerställas då det finns starka kopplingar till både social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Att kombinera det med teorin om den gröna täta staden gör att de kulturhistoriska värdena lyfts och ökar områdets hållbarhet. För att stärka studiens resultat och slutsats skulle förslaget behöva realiseras för att få svar på hur det skulle funka i verkligheten. Studien ger därför utrymme för andra forskare att ta del av forskningen och tillämpa resultatet på andra stadsförnyelseprojekt för att skapa fler referenser att ta inspiration ifrån., New planning ideals mean that our cities are constantly changing. As a reaction to modern planning with sparse cities and cars in focus, most cities now strive for sustainable development both socially, economically and ecologically. However, creating a sustainable city based on these three aspects of sustainability has proven to be a challenge as it calls for and balances to find the right solutions for the specific area. Many cities have places whose historical values are significant and should be ensured to create the most sustainable transformation. The problem leads to a case study which aims to analyze the cultural-historical hospital area in Helsingborg whose future is uncertain. The decision to move all healthcare activities away from the area means that new strategies and visions for the area need to be set. Focusing on the site’s history combined with the site’s lack of green spaces and stormwater management, this study is based on the theory of the dense green city. A theory that is based on a balance between the various aspects of sustainability and where nature is in focus. Based on a cultural environment analysis and a quantitative sustainability analysis of the area, these ultimately lead to a proposal for sustainable urban renewal. The study shows that this place’s cultural-historical values have strong connections to both social, economic and ecological sustainability. Combining it with the theory of the green dense city means that the cultural-historical values are lifted and increases the sustainability of the area. In order to strengthen the study’s results and conclusion, the proposal would need to be realized to get answers on how it would work in reality. The study therefore provides space for other researchers to take part in the research and see the result of this study as an inspiration for other renewal projects.

Nya planeringsideal gör att våra städer hela tiden förändras. Som en motreaktion till den moderna planeringen med glesa städer och bilar i fokus, strävar nu de flesta städerna efter en hållbar utveckling både socialt, ekonomiskt och ekologiskt. Att skapa en hållbar stad utifrån dessa tre hållbarhetsaspekterna har dock visat sig vara en utmaning då det efterlyses en balans dem emellan för att hitta rätt lösningar för rätt plats. Många städer har platser vars historiska värden är betydelsefulla och bör säkerställas för att skapa den mest hållbara omvandlingen. Problematiken leder till en fallstudie som syftar till att analysera det kulturhistoriska sjukhusområdet i Helsingborg vars framtid är oviss. Beslutet att flytta all sjukvårdsverksamhet bort från området gör att nya strategier och visioner för området behöver sättas. Med fokus på platsens historia förenat med platsens avsaknad av grönytor och dagvattenhantering utgår den här studien från teorin om den täta gröna staden. En teori som bygger på en balans mellan de olika hållbarhetsaspekterna och där naturen står i fokus. Baserat på en kulturmiljöanalys och en kvantitativ hållbarhetsanalys av området leder dessa i slutändan till ett förslag på en hållbar stadsförnyelse. Studien visar att en plats kulturhistoriska värden bör säkerställas då det finns starka kopplingar till både social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Att kombinera det med teorin om den gröna täta staden gör att de kulturhistoriska värdena lyfts och ökar områdets hållbarhet. För att stärka studiens resultat och slutsats skulle förslaget behöva realiseras för att få svar på hur det skulle funka i verkligheten. Studien ger därför utrymme för andra forskare att ta del av forskningen och tillämpa resultatet på andra stadsförnyelseprojekt för att skapa fler referenser att ta inspiration ifrån., New planning ideals mean that our cities are constantly changing. As a reaction to modern planning with sparse cities and cars in focus, most cities now strive for sustainable development both socially, economically and ecologically. However, creating a sustainable city based on these three aspects of sustainability has proven to be a challenge as it calls for and balances to find the right solutions for the specific area. Many cities have places whose historical values are significant and should be ensured to create the most sustainable transformation. The problem leads to a case study which aims to analyze the cultural-historical hospital area in Helsingborg whose future is uncertain. The decision to move all healthcare activities away from the area means that new strategies and visions for the area need to be set. Focusing on the site’s history combined with the site’s lack of green spaces and stormwater management, this study is based on the theory of the dense green city. A theory that is based on a balance between the various aspects of sustainability and where nature is in focus. Based on a cultural environment analysis and a quantitative sustainability analysis of the area, these ultimately lead to a proposal for sustainable urban renewal. The study shows that this place’s cultural-historical values have strong connections to both social, economic and ecological sustainability. Combining it with the theory of the green dense city means that the cultural-historical values are lifted and increases the sustainability of the area. In order to strengthen the study’s results and conclusion, the proposal would need to be realized to get answers on how it would work in reality. The study therefore provides space for other researchers to take part in the research and see the result of this study as an inspiration for other renewal projects.

Nya planeringsideal gör att våra städer hela tiden förändras. Som en motreaktion till den moderna planeringen med glesa städer och bilar i fokus, strävar nu de flesta städerna efter en hållbar utveckling både socialt, ekonomiskt och ekologiskt. Att skapa en hållbar stad utifrån dessa tre hållbarhetsaspekterna har dock visat sig vara en utmaning då det efterlyses en balans dem emellan för att hitta rätt lösningar för rätt plats. Många städer har platser vars historiska värden är betydelsefulla och bör säkerställas för att skapa den mest hållbara omvandlingen. Problematiken leder till en fallstudie som syftar till att analysera det kulturhistoriska sjukhusområdet i Helsingborg vars framtid är oviss. Beslutet att flytta all sjukvårdsverksamhet bort från området gör att nya strategier och visioner för området behöver sättas. Med fokus på platsens historia förenat med platsens avsaknad av grönytor och dagvattenhantering utgår den här studien från teorin om den täta gröna staden. En teori som bygger på en balans mellan de olika hållbarhetsaspekterna och där naturen står i fokus. Baserat på en kulturmiljöanalys och en kvantitativ hållbarhetsanalys av området leder dessa i slutändan till ett förslag på en hållbar stadsförnyelse. Studien visar att en plats kulturhistoriska värden bör säkerställas då det finns starka kopplingar till både social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Att kombinera det med teorin om den gröna täta staden gör att de kulturhistoriska värdena lyfts och ökar områdets hållbarhet. För att stärka studiens resultat och slutsats skulle förslaget behöva realiseras för att få svar på hur det skulle funka i verkligheten. Studien ger därför utrymme för andra forskare att ta del av forskningen och tillämpa resultatet på andra stadsförnyelseprojekt för att skapa fler referenser att ta inspiration ifrån., New planning ideals mean that our cities are constantly changing. As a reaction to modern planning with sparse cities and cars in focus, most cities now strive for sustainable development both socially, economically and ecologically. However, creating a sustainable city based on these three aspects of sustainability has proven to be a challenge as it calls for and balances to find the right solutions for the specific area. Many cities have places whose historical values are significant and should be ensured to create the most sustainable transformation. The problem leads to a case study which aims to analyze the cultural-historical hospital area in Helsingborg whose future is uncertain. The decision to move all healthcare activities away from the area means that new strategies and visions for the area need to be set. Focusing on the site’s history combined with the site’s lack of green spaces and stormwater management, this study is based on the theory of the dense green city. A theory that is based on a balance between the various aspects of sustainability and where nature is in focus. Based on a cultural environment analysis and a quantitative sustainability analysis of the area, these ultimately lead to a proposal for sustainable urban renewal. The study shows that this place’s cultural-historical values have strong connections to both social, economic and ecological sustainability. Combining it with the theory of the green dense city means that the cultural-historical values are lifted and increases the sustainability of the area. In order to strengthen the study’s results and conclusion, the proposal would need to be realized to get answers on how it would work in reality. The study therefore provides space for other researchers to take part in the research and see the result of this study as an inspiration for other renewal projects.

Nya planeringsideal gör att våra städer hela tiden förändras. Som en motreaktion till den moderna planeringen med glesa städer och bilar i fokus, strävar nu de flesta städerna efter en hållbar utveckling både socialt, ekonomiskt och ekologiskt. Att skapa en hållbar stad utifrån dessa tre hållbarhetsaspekterna har dock visat sig vara en utmaning då det efterlyses en balans dem emellan för att hitta rätt lösningar för rätt plats. Många städer har platser vars historiska värden är betydelsefulla och bör säkerställas för att skapa den mest hållbara omvandlingen. Problematiken leder till en fallstudie som syftar till att analysera det kulturhistoriska sjukhusområdet i Helsingborg vars framtid är oviss. Beslutet att flytta all sjukvårdsverksamhet bort från området gör att nya strategier och visioner för området behöver sättas. Med fokus på platsens historia förenat med platsens avsaknad av grönytor och dagvattenhantering utgår den här studien från teorin om den täta gröna staden. En teori som bygger på en balans mellan de olika hållbarhetsaspekterna och där naturen står i fokus. Baserat på en kulturmiljöanalys och en kvantitativ hållbarhetsanalys av området leder dessa i slutändan till ett förslag på en hållbar stadsförnyelse. Studien visar att en plats kulturhistoriska värden bör säkerställas då det finns starka kopplingar till både social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Att kombinera det med teorin om den gröna täta staden gör att de kulturhistoriska värdena lyfts och ökar områdets hållbarhet. För att stärka studiens resultat och slutsats skulle förslaget behöva realiseras för att få svar på hur det skulle funka i verkligheten. Studien ger därför utrymme för andra forskare att ta del av forskningen och tillämpa resultatet på andra stadsförnyelseprojekt för att skapa fler referenser att ta inspiration ifrån., New planning ideals mean that our cities are constantly changing. As a reaction to modern planning with sparse cities and cars in focus, most cities now strive for sustainable development both socially, economically and ecologically. However, creating a sustainable city based on these three aspects of sustainability has proven to be a challenge as it calls for and balances to find the right solutions for the specific area. Many cities have places whose historical values are significant and should be ensured to create the most sustainable transformation. The problem leads to a case study which aims to analyze the cultural-historical hospital area in Helsingborg whose future is uncertain. The decision to move all healthcare activities away from the area means that new strategies and visions for the area need to be set. Focusing on the site’s history combined with the site’s lack of green spaces and stormwater management, this study is based on the theory of the dense green city. A theory that is based on a balance between the various aspects of sustainability and where nature is in focus. Based on a cultural environment analysis and a quantitative sustainability analysis of the area, these ultimately lead to a proposal for sustainable urban renewal. The study shows that this place’s cultural-historical values have strong connections to both social, economic and ecological sustainability. Combining it with the theory of the green dense city means that the cultural-historical values are lifted and increases the sustainability of the area. In order to strengthen the study’s results and conclusion, the proposal would need to be realized to get answers on how it would work in reality. The study therefore provides space for other researchers to take part in the research and see the result of this study as an inspiration for other renewal projects.

Nya planeringsideal gör att våra städer hela tiden förändras. Som en motreaktion till den moderna planeringen med glesa städer och bilar i fokus, strävar nu de flesta städerna efter en hållbar utveckling både socialt, ekonomiskt och ekologiskt. Att skapa en hållbar stad utifrån dessa tre hållbarhetsaspekterna har dock visat sig vara en utmaning då det efterlyses en balans dem emellan för att hitta rätt lösningar för rätt plats. Många städer har platser vars historiska värden är betydelsefulla och bör säkerställas för att skapa den mest hållbara omvandlingen. Problematiken leder till en fallstudie som syftar till att analysera det kulturhistoriska sjukhusområdet i Helsingborg vars framtid är oviss. Beslutet att flytta all sjukvårdsverksamhet bort från området gör att nya strategier och visioner för området behöver sättas. Med fokus på platsens historia förenat med platsens avsaknad av grönytor och dagvattenhantering utgår den här studien från teorin om den täta gröna staden. En teori som bygger på en balans mellan de olika hållbarhetsaspekterna och där naturen står i fokus. Baserat på en kulturmiljöanalys och en kvantitativ hållbarhetsanalys av området leder dessa i slutändan till ett förslag på en hållbar stadsförnyelse. Studien visar att en plats kulturhistoriska värden bör säkerställas då det finns starka kopplingar till både social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Att kombinera det med teorin om den gröna täta staden gör att de kulturhistoriska värdena lyfts och ökar områdets hållbarhet. För att stärka studiens resultat och slutsats skulle förslaget behöva realiseras för att få svar på hur det skulle funka i verkligheten. Studien ger därför utrymme för andra forskare att ta del av forskningen och tillämpa resultatet på andra stadsförnyelseprojekt för att skapa fler referenser att ta inspiration ifrån., New planning ideals mean that our cities are constantly changing. As a reaction to modern planning with sparse cities and cars in focus, most cities now strive for sustainable development both socially, economically and ecologically. However, creating a sustainable city based on these three aspects of sustainability has proven to be a challenge as it calls for and balances to find the right solutions for the specific area. Many cities have places whose historical values are significant and should be ensured to create the most sustainable transformation. The problem leads to a case study which aims to analyze the cultural-historical hospital area in Helsingborg whose future is uncertain. The decision to move all healthcare activities away from the area means that new strategies and visions for the area need to be set. Focusing on the site’s history combined with the site’s lack of green spaces and stormwater management, this study is based on the theory of the dense green city. A theory that is based on a balance between the various aspects of sustainability and where nature is in focus. Based on a cultural environment analysis and a quantitative sustainability analysis of the area, these ultimately lead to a proposal for sustainable urban renewal. The study shows that this place’s cultural-historical values have strong connections to both social, economic and ecological sustainability. Combining it with the theory of the green dense city means that the cultural-historical values are lifted and increases the sustainability of the area. In order to strengthen the study’s results and conclusion, the proposal would need to be realized to get answers on how it would work in reality. The study therefore provides space for other researchers to take part in the research and see the result of this study as an inspiration for other renewal projects.

Uppsatsen syftar till att studera stadsförnyelseprojekt i medelstora svenska kommuner intill rinnande vattendrag genom att studera projekten: Inre hamn i Karlstad, Inre hamnen i Norrköping och Norrtälje hamn i Norrtälje. De drivande frågeställningarna har varit: “hur har de valda kommunerna valt att arbeta med årummet i de undersökta projekten?”, samt “Hur kan utformningen av riverfrontprojekten i de valda kommunerna förstås utifrån förutsättningar och val under planprocessen?”. Uppsatsen baseras på en kvalitativ analys av intervjuer som genomfördes med kommunala planerare som har varit delaktiga i de valda projekten. Resultatet analyseras med hjälp av de teoretiska ramverken governance och modes of governance. Studien visar hur olika förutsättningar och olika kommunala strategier resulterade i olika sätt att organisera planprocessen, någorlunda liknande styrningssätten hierarchy, network och market i ramverket modes of governance. Styrningsätten tycks främst ha påverkat utformningen av bebyggelsen medan de offentliga rummen gestaltades på liknande sätt i samtliga projekt., This thesis aims to study urban renewal projects in medium-sized Swedish municipalities next to flowing waterways by studying the projects: Inre hamn in Karlstad, Inre hamnen in Norrköping and Norrtälje hamn in Norrtälje. The driving questions have been: "how have the selected municipalities chosen to work with the riverfront in the investigated projects?", and "How can the design of the riverfront projects in the selected municipalities be understood based on conditions and choices during the planning process?". The essay is based on a qualitative analysis of interviews that were conducted with municipal planners who have been involved in the selected projects. The results are analyzed using the theoretical frameworks governance and modes of governance. The study shows how different conditions and different municipal strategies resulted in different ways of organizing the planning process, reasonably similar to the governance modes of hierarchy, network and market in the modes of governance framework. The management methods seem to have mainly influenced the design of the buildings, while the public spaces were designed in a similar way in all projects.

Denna studie ämnar undersöka fenomenet gentrifiering och dess processer med utgångspunkt i stadsförnyelseprojektet i Mjölnerparken i Köpenhamn samt i en svensk kontext genom att relateras till projektet i Ringen, Hanaskog i Sverige. Detta med hjälp av en intervjustudie med hyresgäster och en litteraturstudie om gentrifiering. Analysen görs utifrån fyra analytiska begrepp; social hållbar stadsutveckling, bostadsotrygghet, boendesegregation och folkfördrivning/etnisk rensning. Resultatet av studien visar att hyresgästerna upplever en gentrifieringsprocess som påverkar deras boendevillkor, livskvalitet, rättigheter och livssituation negativt genom att utsättas för folkfördrivning, bostadsotrygghet och boendesegregation. Detta på grund av brister i sociala hållbarhetsaspekter. Slutligen visar studiens implikationer att Sverige följer liknande spår som Danmarks bostadspolitik, vilket är en viktig fråga att belysa i en svensk kontext., This study intends to examine the phenomenon of gentrification and its processes based on the urban renewal project in Mjölnerparken, Copenhagen and in a Swedish context by relating it to the project in Ringen, Hanaskog in Sweden. This through an interview study with tenants and a literature study on gentrification. The analysis tools consist of four theoretical concepts: social sustainable urban development, residential insecurity, residential segregation and displacement/ethnic cleansing. The results show that tenants experience a gentrificationprocess that negatively affects their living conditions, quality of life, rights and living situation by being exposed to displacement, residential insecurity and residential segregation. This is due to the lack of social sustainability aspects. Finally, the study's implications show that Sweden follows similar tracks to Denmark's residential policy, which is an important issue to shed light on in a Swedish context.