Search

Denna skrift bygger på en forskningsrapport från en studie som genomfördes under våren 2010 på uppdrag av Skolverket. Den utgör en del i ett stör‐re projekt för att stärka skolors arbete med värdegrunden. Studien fokuse‐rar de processer som ligger till grund för hur skolledning, lärare, föräldrar och elever bildar mening i de värden som utgör skolans värdegrund och hur arbetet med den gestaltar sig i några skolors verksamhet. I dessa processer tas grundläggande värderingar inte för givna utan blir föremål för förhand‐ling och omförhandling i relation till den dagliga verksamheten. En sådan förståelse av värdegrundsarbetet kan peka på möjligheter, men också visa på hotbilder i skapandet av en lärmiljö som motverkar kränkningar och marginalisering. Skolverkets värdegrundsprojekt

I den förnyade lärarutbildningen ska alla studenter tillägna sig specialpedagogisk kunskap och kompetens. Enligt lärarutbildningskommitténs betänkande är det nödvändigt, eftersom den stora utmaningen i dagens skola utbildningsmässigt och verksamhetsmässigt är hur förskolans och skolans personal ska hantera det faktum att elever har olika förutsättningar, erfarenheter och behov. Projektet tar sin utgångspunkt i de verksamhetsförlagda delarna av lärarutbildningen (VFU) och lärarstudenters kunskapsutveckling i specialpedagogik. Syftet är att studera hur blivande lärare erfar mötet med alla elevers olikheter samt uppfattar och förstår betingelser och villkor för elevers delaktighet och lärande i skolans vardagliga arbete. Kunskapsintresset är även riktat mot att studera högskolans kollektiva kunskapsbildning med avseende på lärarstudenters möte med hela variationen av elevers olikheter i skolan. Undersökningen är grundad i ett kommunikativt relationsinriktat perspektiv inom vilket samspel mellan individ och omvärld fokuseras (Ahlberg, 2001). Människors delaktighet, kommunikation och lärande betraktas som sammanflätade i en ömsesidig påverkan. Forskningsintresset är riktat mot att samtidigt urskilja och beakta olika aspekter av skolans verksamhet. Det handlar om individen, den sociala praktiken samt organisatoriska och strukturella aspekter som formar villkor och betingelser för elevers skolsituationer. Studenterna som deltar i projektet går vid någon av lärarutbildningens tre inriktningar mot grundskolans senare år och gymnasieskolan som erbjuds vid den högskola där studien genomförs. Åtta till tio studenter från varje inriktning bildar ett nätverk som fortlöpande träffas för att diskutera och reflektera över frågeställningar och dilemman som uppstår i mötet med alla elevers olikheter. Som utgångspunkt för samtalen tas loggböcker som studenterna skriver under sina veckor i skolan. Studenterna får även tillfälle att föra samtal tillsammans med handledare, specialpedagoger, högskolelärare och representanter från andra yrkesgrupper. Resultaten visar att studenterna när det gäller att möta elevers olikheter i stor utsträckning uppmärksammar differentiering och nivågruppering av eleverna. De reflekterar över konsekvenserna av en målstyrd skola och refererar till mål att sträva mot och mål att uppnå. De fokuserar i mycket stor utsträckning arbetsmiljön i klassrummet och lärares möjligheter att skapa lugn och arbetsro i klassrummet. I mindre utsträckning berör studenterna skolan som organisation, skoldokument och lärares samverkan. Ett resultat av projektet är också att det har bidragit till en ökad fokusering av specialpedagogiska frågeställningar vid högskolan.