188 results on '"pedagoger"'
Search Results
2. School premises, well-being, security and learning : Experiences and perceptions among primary school teachers and principals
- Author
-
Fritzson, Bo
- Subjects
gemenskap ,inomhusmiljö ,Pedagogy ,grundskola ,undervisning ,Pedagogik ,Social Sciences ,Samhällsvetenskap ,akustik ,pedagoger - Abstract
Studiens syfte är att tolka och förstå lärares och rektors erfarenheter och uppfattningar om elevers behov, eventuell påverkan på undervisning och lärande samt pedagogiska strategier och planering vad avser skollokaler. Fokus ligger på den fysiska inomhusmiljön i skolans lokaler. Frågeställningarna är: 1) Hur ser elevers behov ut vad avser skollokaler, lärande, trivsel och upplevd trygghet, enligt grundskolelärare och rektor? 2) Vilka uppfattningar har grundskolelärare och rektor om skolmiljöns eventuella påverkan på undervisning och lärande? 3) Vad kännetecknar pedagogiska strategier och planering avseende skolans lokaler, enligt grundskolelärare och rektor? Studien följer den kvalitativa forskningstraditionen och fem lärare och en rektor som arbetar i grundskolan har intervjuats. För den första frågeställningen visar studiens resultat att informanterna lyfter fram betydelsen av elevernas behov av att bli bekräftade som individer, att kunna ta paus från klassrumsmiljön samt möjligheter till rastaktiviteter utomhus. För studiens andra frågeställning visar resultaten att informanterna lyfter fram betydelsen av ljudisolering/akustik, ytor/lokaler, möblering samt eventuella fönster mellan korridor och klassrum. För den tredje frågeställningen visar resultaten att informanterna lyfter fram betydelsen av att strategier och planering tar hänsyn till elevperspektiv, hur personal rör sig och interagerar med elever över hela skolan, att andra miljöer än enbart klassrummen kan användas för pedagogiska syftet och betydelsen av ytor och rum för elever att vila och umgås. Dessa resultat diskuteras och kopplas till aktuell och relevant tidigare pedagogisk forskning.
- Published
- 2022
3. Educators’ speeches on the capabilities of multilingual children in preschool language development
- Author
-
Vasileiou, Vasiliki and Mikkola Götrich, Caroline
- Subjects
arbetssätt ,språkutveckling ,Pedagogy ,förskola ,Pedagogical Work ,Didactics ,Pedagogik ,Pedagogiskt arbete ,Social Sciences ,Samhällsvetenskap ,Didaktik ,uppfattningar ,Lärande ,diskursanalys ,Learning ,Educational Sciences ,Flerspråkighet ,pedagoger ,Utbildningsvetenskap - Abstract
Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur nio pedagoger talar om hur de arbetar strategiskt med flerspråkiga barns möjligheter till språkutveckling i förskolan. Syftet är även att få syn på vilka underförstådda eller förgivettagna diskurser som synliggörs i deras tal. Vi kommer att undersöka vilka arbetssätt som synliggörs i pedagogers tal om flerspråkiga barns språkutveckling samt vilka uppfattningar som framkommer utifrån pedagogers tal om flerspråkiga barns språkutveckling. Insamlat material består av nio semistrukturerade intervjuer som ligger till grund för vår studie. Studien är en kvalitativ diskursanalytisk studie där vi analyserar information i form av ord och text. Vidare har vi identifierat olika teman i texterna som relaterar till studiens syfte och frågeställningar. Resultatet visar på att, språkstimulerande miljöer, samverkan med vårdnadshavare och resurser är teman som synliggörs ofta i pedagogers tal i relation till flerspråkighet. Resultatet har visat på att pedagogerna talar om att de förespråkar antingen det svenska språket, barnens modersmål eller barnens alla andra språk i olika situationer. Ett gemensamt språk verkar vara en förutsättning för att barnen ska delta i olika aktiviteter. Resultatet visar även på att uppfattningar som ofta synliggörs i pedagogers tal om flerspråkighet är, tillåtande miljöer där barnens språk ses som kompetenser som bör ta plats i förskolans verksamhet. Resultatet har dessutom visat på att pedagogerna framhåller att det kan vara synnerligen svårt med samverkan med flerspråkiga barns vårdnadshavare och särskilt med nyanlända vårdnadshavare, då det sällan finns ett övergripande gemensamt språk, på sätt att alla ska kunna förstå varandra. Pedagogerna uttrycker att tydlighet, kommunikation och hjälp från vårdnadshavare att översätta språk är betydelsebärande för flerspråkiga barns språkutveckling. Slutligen visar resultatet även på att pedagoger uttrycker att det är synnerligen ändamålsenligt att arbeta med digitala verktyg, såsom Polyglutt.
- Published
- 2022
4. Active educators result in active children : A qualitative study of how the preschool teachers in the preschool promotes physical activity
- Author
-
Mahmud, Angelica and Fastegård, Julia
- Subjects
förskola ,rörelse ,Social Sciences ,Samhällsvetenskap ,fysisk aktivitet ,miljö ,pedagoger - Published
- 2021
5. 'En bild säger mer än hundra ord' : Möjligheter och begränsningar med kameror vid uppdraget med dokumentation och GDPR i förskolan
- Author
-
Strömberg, Martina and Mandorff, Lina
- Subjects
Pedagoger ,Barns integritet ,Pedagogical Work ,Pedagogiskt arbete ,Social Sciences ,Samhällsvetenskap ,Digitala verktyg ,Educational Sciences ,GDPR ,Förskola ,Pedagogisk Dokumentation ,Utbildningsvetenskap - Abstract
Denna studie syftar till att bidra med kunskap om införandet av GDPR i förskolan i förhållande till uppdraget att dokumentera barns lärande och utveckling med hjälp av fotografering utifrån pedagogers perspektiv, genom att studera vilka möjligheter och begränsningar det kan förstås som att det finns med att dokumentera barns lärande med fotografier efter införandet av GDPR-lagen. Pedagogers uppdrag med dokumentation är mångfacetterat, således har foton blivit en vanligt förekommande metod för att dokumentera barns lärande och utveckling. Vi har identifierat en kunskapslucka gällande införandet av GDPR-lagen i förskolan, då tidigare forskning på digitalisering och pedagogisk dokumentation gjorts innan lagen om GDPR trädde i kraft. Studien är kvalitativ med en hermeneutisk ansats och empirin har samlats in med hjälp av samtalsintervjuer, där respondenterna fått ett förberedelsematerial tilldelat sig innan intervjun, innehållande texter och fotografier. Datainsamlingsmetoden kan genom samtal med pedagoger om GDPR i förskolan, pedagogisk dokumentation och respekt till barns integritet, leda till en ny förståelse därmed kan det förstås som att en hermeneutisk spiral bildats. För att belysa komplexiteten i problematiken som studeras här har hermeneutiken kombinerats med ramfaktorteori som använts vid analys av resultatet. Resultatet visar våra tolkningar av hur sex pedagoger reflekterar över möjligheter och begränsningar som finns med pedagogisk dokumentation där kameror används med hänsyn till barns integritet samt på vilka sätt lagen om GDPR har införts och vi har identifierat olika ramfaktorer såsom resurser, tid, pedagogers förhållningssätt samt decentralisering. En återkommande reflektion från respondenterna är om hur bilder tas i förskolan och vår tolkning är att pedagogerna är eniga om att de bästa bilderna ur ett GDPR perspektiv men även sett till barnens integritet är de bilder som är tagna på det så kallade `görandet´.
- Published
- 2021
6. Do not disturb, play in progress! : A study of how positions of power are made visible from a pedagogical point of view and approach to free play
- Author
-
Larsson, Louise and Nilsson, Linus
- Subjects
Fri lek ,utevistelse ,styrtekniker ,makt ,Social Sciences ,Samhällsvetenskap ,pedagoger - Abstract
Sammanfattning Lek är centralt inom förskoleverksamhet och har beforskats en hel del. Fri lek är också centralt men är inte lika välbeforskat. Mot den bakgrunden avser föreliggande uppsats undersöka hur pedagoger definierar den fria leken, samt vad som utmanar den den pedagogiska rollen, genom att denna hindras eller försvåras vid barns utevistelse. Metoden som använts var kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex pedagoger som arbetar på tre olika förskolor. Teoretiskt näring har hämtats från Michel Foucault, mer specifikt har vi använt begreppen disciplinär makt, panoptismen och pastorala makten. Dessa begrepp har vi nyttjat för att i vår analys synliggöra hur pedagoger omedvetet dagligen utövar makt/ styrtekniker över barn i deras fria lek. Vårt resultat visar att pedagoger ser lek som viktigt i förskolan men att det är svårt att erbjuda fri lek. De beskriver hur de ständigt övervakar barnen och att detta upplevs svårare utomhus (än inomhus). Genomgående visar vår analys hur pedagogerna utövar en undermedveten makt/styrning i form av ett ständigt övervakade av barnen. Detta görs för att barnen ska anpassa sig till de normer och regler som råder i förskoleverksamheten. Karaktäristiskt blir det återkommande hur pedagogerna själv förklarar hur de anser sig oavbrutet behöva ha ett observerande sinne i barngruppen för att på så sätt bygga vidare på barnens erfarenheter. Pedagogerna menar också detta för att de ska kunna vara ett verktyg för vidareutveckling av det barnen visar intresse för. Analysen resulterar också i att barnens fria lek inte är så fri som begreppet vill ge uttryck för. Som grund vilar mycket i detta på den maktposition pedagogerna besitter, den makt som för dem är ett omhändertagande ansvar man som pedagog har.
- Published
- 2021
7. Spindeln i nätet : Specialpedagogen och särskilt stöd i förskolan
- Author
-
Stenlund, Emma and Strömberg, Katarina
- Subjects
barn i behov ,Pedagogy ,organisation ,Pedagogik ,Social Sciences ,Samhällsvetenskap ,rektor ,möjligheter ,faktorer ,kompetens ,Educational Sciences ,påverkan ,pedagoger ,Utbildningsvetenskap - Abstract
Styrdokumenten för förskolan har tydliga krav när det handlar om att barn som är i behov av särskilt stöd ska få ett sådant stöd. Däremot finns i lagtexterna ingen tydlig skrivning i vad det särskilda stödet innebär, vem som ska ge det eller hur det ska ges. Inte heller finns några formella krav på specialpedagogisk kompetens i förskolan. Syftet med den här studien är att bidra med kunskap om det sätt på vilken specialpedagogerna uppfattar sin roll i att stödja pedagoger och barn genom specialpedagogiska insatser i förskolan. Uppfattningar från åtta utbildade specialpedagoger har belysts genom semistrukturerade intervjuer. Den tematiska analysen av innehållet visar att rektor, organisation och pedagoger i förskolan alla är centrala faktorer när det handlar om specialpedagogernas uppfattning och möjligheter att arbeta främjande och förebyggande med specialpedagogiska insatser. Studiens resultat visar att förutsättningarna för att skapa en likvärdig förskola blir större om kommunens specialpedagoger är organiserade i ett centralt team med ett bestämt antal förskolor och rektorer att arbeta mot. Vidare forskning behövs om organisationens påverkande faktorer och det sätt på vilket det inverkar på specialpedagogens roll när det handlar om de specialpedagogiska insatserna för barn i behov av särskilt stöd.
- Published
- 2021
8. En studie om lärmiljöer som mötesplats för språkande och social interaktion mellan barn i förskolan
- Author
-
Hinic, Biljana and Bursic, Aneta
- Subjects
interaktion ,samspel och språkutveckling ,Social Sciences ,Samhällsvetenskap ,Flerspråkighet ,lärmiljö ,pedagoger - Abstract
Syftet med uppsatsen är att studera vad pedagogerna menar är språkutvecklande miljöer och hur de verkar för att utforma sådana? Studien tar sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet och genomfördes med en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer. I studien diskuteras vikten av lärmiljöernas främjande av sociokulturella interaktioner mellan barn på förskolan med fokus på barns språkutveckling. Detta är viktigt då rika, inkluderande och välkomnande lärmiljöer erbjuder stora möjligheter för barns lärande och utveckling oavsett vilka fortsättningar, tidigare erfarenheter eller bakgrund barnen har. Studien ska bidra till att öka förståelsen för språkutvecklande miljöers utformning och betydelse för barnens lärande och det sociala samspelet. Denna kunskap behövs för att lärmiljöernas utformning ska förändras kontinuerligt och anpassas till barngruppens behov och intresse. Resultatet visar att det viktigaste och mest grundläggande för pedagogerna är att bygga en god relation till barnet och barngruppen. Det framkom även att pedagogernas förhållningssätt, arbetssätt och kompetenser har stor påverkan på utformningen av språkutvecklande miljöer. Det visar sig också att både vardagliga rutiner och planerade aktiviteter tillsammans utgör den sociala lärmiljön på förskolan och ökar barns språkliga kompetens.
- Published
- 2020
9. 'Den goda barnboken' - En studie om pedagogers föreställningar om vad en god barnbok är
- Author
-
Olofsson, Ann-Charlotte and Holst, Linda
- Subjects
diskursanalys ,Social Sciences ,Samhällsvetenskap ,diskursteori ,barnlitteratur ,Förskola ,pedagoger - Abstract
Syftet med denna studie är att undersöka diskursen pedagogers föreställningar om vad som är en god barnbok inom förskolans verksamheter. Metoden som använts är en kvalitativ och ostrukturerad intervjuform. Vi väljer att använda oss av en diskursanalytisk ansats både som teori och analysmetod. Diskursteori är det angreppssätt som är relevant för studien. Genom intervjuer med sju pedagoger från två olika förskolor fick vi insyn i hur de arbetar med barnböcker i de rådande verksamheterna. Vid intervjutillfällena hade vi några frågor som stöd där vi gav pedagogerna utrymme för att svara fritt. De pedagoger som är med i undersökningen ansvarar för barn i åldrarna 1–3 år och 4–5 år. Med barnbok menar vi i studien en bok som riktar sig till barn 1–5 år och som innehåller både bild och text. Resultat och analys av det insamlade materialet visar en diskurs där tre olika teman framträder när pedagogerna talar om vad som är en god barnbok i förskolan nämligen, innehåll, utseende och didaktiska funktion. När det gäller den goda barnbokens innehåll beskrivs olika aspekter som att boken ska vara underhållande, ha ett budskap, samt boken som fostrande. Gällande dess utseende lyfts aspekter som att bilderna ska vara tilltalande och att det skapar diskussioner. Slutligen när det gäller den didaktiska funktionen menar pedagogerna att den goda barnboken ska bidra till språk- och kunskapsutveckling.
- Published
- 2020
10. Barn vill veta
- Author
-
Segel, Linda and Kolenko, Therese
- Subjects
döden ,förskola ,samtal ,förskolebarn ,Social Sciences ,Samhällsvetenskap ,livsfrågor ,pedagoger ,omsorgsetik - Abstract
Vår studies huvudsakliga syfte har varit att analysera, tolka och reflektera hur ett urval pedagoger ser på sitt arbete med livsfrågor i förskolan. Anledningen till ämnet har sin grund i vår egen erfarenhet av att ämnet oftast tystas ner och inte pratas särskilt mycket om. Vår studie utgår ifrån fyra forskningsfrågor som är följande: Hur ser pedagoger på sitt arbete med förskolebarns tankar om de livsfrågor som uppstår och uttrycks? Hur ser pedagogen på sin egen omsorgsetiska roll i bemötandet kring samtalet om livsfrågor med barn? På vilket sätt kan pedagogen dra nytta av sin egen erfarenhet kring livsfrågor i samtal med barnen? Hur skapar pedagogen en professionell relation till barnets tankar i dessa funderingar?Vi har valt att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod, nämligen semistrukturerade intervjuer med fyra pedagoger, en förskollärare och tre barnskötare, från olika förskolor. I vår analys av empirin tar vi vår grund i Nel Noddings (2002; 2012; 2013; 2016) omsorgsetiska perspektiv och begrepp. Begreppen som används är följande: lyhördhet, bekräftelse, ömsesidighet, modellering, praktik och dialog. Resultatet i vår studie har visat att pedagoger stöter på samtalen under sin vardag i förskolan. Det visar sig inte finnas inom den planerade undervisningen i förskolan, utan dyker upp allt eftersom barnens funderingar uttrycks. Det visar sig att barn anförtror sig till en vuxen pedagog med sina tankar och främst vid de mer intima stunderna såsom lunch och samling. Pedagogerna som intervjuats redogör tydligt hur viktigt de anser att det är att barnens frågor och funderingar får svar. Samtliga pedagoger antyder att barnens tro ska respekteras oavsett vad den är, eller om någon tycker annorlunda. Barnens frågor besvaras så neutralt som möjligt och pedagogerna värderar inte sin egen eller barnens åsikt i dessa samtal. Under intervjuerna har olika livsfrågor varit i diskussion men frågan om döden är den som mest varit relevant för de pedagoger som deltagit. Att samtala om döden anses som ett känsligt ämne att ta upp i förskolan. Men med vår studie och tidigare forskning kan vi se varför det är viktigt för barn att få ta del av detta oundvikliga ämne i tidig ålder. Nyckelord: livsfrågor, döden, omsorgsetik, förskola, förskolebarn, pedagoger, samtal.
- Published
- 2020
11. En kvalitativ studie om pedagogers attityder som påverkar hälsofrämjande insatser för ökad fysisk aktivitet bland F-Årskurs 6
- Author
-
Puelma Mora, Sindy and Shakir Månson, Malin
- Subjects
Fysisk aktivitet ,hälsopromotion ,Social Sciences ,Samhällsvetenskap ,pedagoger ,attityder - Abstract
Inledning: Studien ger en bild av hur pedagogers roll kan vara betydelsefull i att möjliggöra hälsofrämjande insatser i skolan. Fysisk inaktivitet och stillasittande är idag ett ökande folkhälsoproblem och som går allt längre ner i åldrarna. Barn och unga spenderar till största del av sin vardag i skolan och därav är skolan en viktig arena för att förebygga fysisk inaktivitet. Eftersom barn och unga vistas mycket i skolan så är det av stor vikt att utforska hur pedagoger och skolorna arbetar med detta. Pedagogernas uppfattningar om sin egen roll och hur den kan påverka barn och ungas fysiska aktivitet inom förskolans och skolans miljöer ligger till grund för undersökningen. Syfte: Syftet var att undersöka attityder hos pedagoger som kan påverka hälsofrämjande insatser i skolan för ökad fysisk aktivitet hos barn. Metod: Som metod för datainsamlingen valdes kvalitativa intervjuer med tio olika pedagoger på olika skolor. Resultat: Det som framkom i resultatet var att pedagogers attityder kring fysisk aktivitet kan delas in två kategorier nämligen inre faktorer och yttre faktorer. Inre faktorer visade att pedagoger anser att det är en fördel att ha eget intresse för fysisk aktivitet då pedagogerna nämnde bland annat att det är lättare att vara aktiva med barnen. Yttre faktorer resulterade i att pedagogerna ansåg att det behövs mer stöd från ledning och mer utbildning för att kunna öka fysisk aktivitet bland eleverna. Konklusion: Slutsatserna av resultatet var att det behövs mer forskning kring pedagogers attityder till hälsofrämjande insatser, mer utbildning till pedagoger kring ökad fysisk aktivitet i skolan samt att det var viktigt för pedagogerna i studien att hälsofrämjande insatser var anpassade efter deras arbetsplats, få stöd från ledning och andra skolor för att kunna implementera fysisk aktivitet bland barn. Majoriteten av pedagogerna ansåg att det inte fanns konkreta riktlinjer med hur de ska arbeta med fysisk aktivitet i skolan, därav blev det upp till varje enskild pedagog att ta ställning till hur de ska arbeta med fysisk aktivitet.
- Published
- 2020
12. Demokratiuppdraget - ett modeord eller barns rättighet? En kvalitativ studie om pedagogers arbete med demokrati-uppdraget i förskolan
- Author
-
Redgård Larsson, Tina and Nordstrandh, Felicia
- Subjects
subjekt ,Barn ,demokratiuppdraget ,individ ,Social Sciences ,Samhällsvetenskap ,demokratiutbildning ,demokrati ,pedagoger ,förskolan - Abstract
Det framgår i Läroplanen för förskolan (Lpfö 18) att förskolan ska lägga grunden till barns demokratiutbildning, dock står det inte formulerat hur detta ska gå till eller vad som ska ingå i utbildningen. Läroplanens utformning av demokratibegreppet lämnar tolkningsfrihet åt pedagogerna som jobbar i förskolan. Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger uttrycker sig om förskolans demokratiuppdrag och den demokratiske individen. Förskolans demokratiuppdrag är grunden för förskolans verksamhet och skrivs fram främst i läroplanen för förskolan (Lpfö 18). I studien används Gert Biestas teori om utbildning för och genom demokrati som analysverktyg tillsammans med hans teorier om den demokratiske individen. Metoden som använts är en kvalitativ metod och studiens insamlade material har analyserats med en innehållsanalys. Två fokusgruppsintervjuer har genomförts med två arbetslag varav totalt sex pedagoger medverkat som är verksamma på två olika förskolor. Studiens resultat pekar på att förståelsen av demokratiuppdraget är bred och att det finns vitt skilda tolkningar om vad uppdraget innebär samt hur det ska arbetas med. Det råder stora variationer mellan arbetslagen i intervjuerna hur de ser på begreppet demokrati, nämligen att det å ena sidan handlar om demokratiska värderingar, eller å andra sidan endast om den politiska aspekten som omröstningar och val. Resultatet visar också att pedagogernas förståelse av syftet med demokrati i förskolan har ett instrumentellt värde.
- Published
- 2020
13. Meningsfull sysselsättning. Pedagogers erfarenheter av att skapa meningsfull sysselsättning på daglig verksamhet
- Author
-
Gustavsson, Stina
- Subjects
daglig verksamhet ,Social Sciences ,Samhällsvetenskap ,meningsfull sysselsättning ,Shiers delaktighetsmodell ,känsla av sammanhang ,pedagoger - Abstract
Bakgrunden till studien är att daglig verksamhet till stor del handlar om att skapa meningsfull sysselsättning för dem som inte har möjlighet att arbeta eller studera. Dock är meningsfull sysselsättning subjektivt och komplext och skiljer sig åt mellan brukare, personal på dagliga verksamheter och politiker. Syftet med studien är att få kunskap om pedagogers erfarenheter av att skapa meningsfull sysselsättning för brukare på daglig verksamhet. Detta genom att dels få kunskap om pedagogers syn på vad meningsfull sysselsättning kan innebära och vilka förutsättningar som behövs för att skapa meningsfull sysselsättning, dels få kunskap om pedagogernas roll att skapa meningsfull sysselsättning. Metoden som har använts är kvalitativ semistrukturerad intervju. Intervjuerna har skett med fyra pedagoger på daglig verksamhet som har det pedagogiska ansvaret. Antonovskys teori om Känsla av sammanhang och Shiers delaktighetsmodell har använts för att analysera resultatet. I resultatet framkommer det att synen på vad meningsfull sysselsättning innebär kan se olika ut och att pedagogerna har en bred roll med flera uppgifter. Uppgifterna handlar bland annat om att ha ett stort kontaktnät runt brukarna och att skapa förutsättningar till meningsfull sysselsättning genom att göra daglig verksamhet till en trygg, motiverande och anpassad miljö. The background to the study is that daycare center are largely about creating meaningful activity for those who have an LSS decision and are unable to work or study. However, meaningful activity is subjective and complex and differs between participants, staff at daycare centers and politicians. The aim of the study is to gain knowledge about pedagogues’ experiences of creating meaningful activity for participants at daycare center. This by gaining knowledge of the pedagogues’ views on what meaningful activity might mean and what conditions are needed to create meaningful activity, and gaining knowledge of the professional role of the pedagogues’ in relation to creating meaningful activity. The method used is a qualitative semi-structured interview. The interviews were conducted with four pedagogues who have the pedagogical responsibility at daycare centers. Antonovsky's theory Sense of Coherence and Shier's model of participation has been used to analyze the results. The result show that the views of what meaningful activity might mean differs and that the pedagogues’ professional role contains several tasks. The tasks include, among other things, managing a large contact network around the participants and creating the conditions for meaningful activity by making daycare centers a safe, motivating and adapted environment.
- Published
- 2020
14. TAKK för hela förskolan
- Author
-
Dugonic, Vesna
- Subjects
tillgänglighet ,kommunikation ,språkutveckling ,förskola ,Social Sciences ,Samhällsvetenskap ,pedagoger ,TAKK - Abstract
Denna studie handlar om TAKK (Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation), en metod som används i den svenska förskolan för att stimulera barns kommunikation och språkutveckling. Ambitionen med studien är att undersöka TAKK-metoden som komplement till det verbala språket vid kommunikation och språkinlärning. Mer specifikt är syftet med studien att undersöka hur pedagoger använder, motiverar och värderar TAKK i arbete och utbildning.Examensarbete startade med en fördjupning i Vygotskijs teorier i det sociokulturella perspektivet på lärande. Studien baseras på data insamlad via semistrukturerade intervjuer med sammanlagt fem pedagoger från två olika förskolor, från en mellanstor stad i västra Sverige. Resultaten visar att båda förskolorna använde sig av TAKK som redskap för att stödja barns kommunikation och språkutveckling. De intervjuade pedagogerna var positivt inställda till användningen av TAKK-metoden och ansåg att TAKK kunde skapa en inkluderande miljö, där barn blir delaktiga i kommunikationen och lär sig tillsammans i samspel med pedagogerna och med varandra. Resultaten visar att pedagogernas användning av TAKK påverkas av utbildning och stöd, att det behövs både tid att lära sig tecken och att alla i arbetslaget är med för att pedagogerna skulle använda sig av TAKK aktivt i sitt arbete. Slutligen framkom det att TAKK används för hela barngrupper och i kommunikationen med alla barn på förskolorna, oavsett ålder eller kulturell bakgrund.
- Published
- 2020
15. Tillsammans blir vi bättre : Specialpedagogens handledning i förskolan
- Author
-
Alenbro, Camilla and Alm Eriksson, Linda
- Subjects
reflektion ,specialpedagog ,Pedagogy ,Pedagogik ,Social Sciences ,Samhällsvetenskap ,rektor ,Educational Sciences ,pedagoger ,Utbildningsvetenskap - Abstract
Syftet med studien är att undersöka några specialpedagogers och några rektorers erfarenheter av och uppfattning om specialpedagogens handledning i förskolan. Denna studie utgår från en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer med fyra specialpedagoger och fyra rektorer i en och samma kommun. Studiens resultat visar att det finns stor erfarenhet och beskrivning av specialpedagogens handledning. Specialpedagogerna i studien uttrycker att handledningsfunktionen är ett stort och betydelsefullt uppdrag. Studien har även visat att specialpedagogens handledning används med olika syften och att förväntningar på handledningen behöver kommuniceras. När det inte finns några formella riktlinjer för hur specialpedagogen bör arbeta med handledning i förskolans verksamhet, har studien visat på hur specialpedagogerna själva eller tillsammans med rektorerna på sitt område arbetar fram lokala former för handledningen.
- Published
- 2020
16. Musiken Stärker - ett storsatsningsprojekt
- Author
-
Alexis, Joakim and Vilhelmsson, Sara
- Subjects
musik ,didaktik ,förskola ,Social Sciences ,Samhällsvetenskap ,projekt ,pedagoger - Abstract
Syftet med detta examensarbete är att undersöka och analysera på vilket sätt Musiken Stärkerlever kvar i deltagare och verksamheter. Metoden som använts är en kvalitativ ochsemistrukturerad intervjuform. Vi har utgått från de didaktiska frågorna var, när, vem, hur ochvad som analysmetod med hjälp av Nielsens Almen Musikdidaktik (1998).Resultatet visar på vilka spår som lever kvar och vilka spår som saknas. Vi har använt kritiskt-konstruktiv teori (Klafki, 2009) för att ta fram en projektmodell som visar hurkompetensutvecklingsprojekt kan utvecklas. The purpose of this thesis is to examine and analyze in which way the project MusicConsolidate lives on with the participants and in the participating preschools. The method wehave used is a qualitative and semi structured way of interviews. Our standpoint has been thedidactic questions of where, when, who, how and what in the analyze with help fromNielsen ́s Almen Musikdidaktik (1998).The result shows which trace that still lives on and which are not. We have used critical-constructive theory (Klafki, 2009) to designing a project model that shows how developmentprojects can evolve.
- Published
- 2020
17. Pedagogers erfarenheter av förändringar i förskolans verksamhet och barns beteende under utbrottet av Covid-19 år 2020 i Sverige
- Author
-
Jönsson, Emma
- Subjects
Pedagoger ,förskola ,Social Sciences ,Samhällsvetenskap ,Anknytning ,Covid-19 - Abstract
Syftet med denna studie är att ur ett anknytningsperspektiv undersöka pedagogernas erfarenheter av förskolebarns beteende under inledningsskedet av Covid-19 utbrottet och hur pedagogernas upplevelser av att utbrottet av Covid-19 år 2020 har förändrat verksamhet och undervisning i förskolan. Anknytningsteorin har använts i studien som ett centralt teoretiskt perspektiv för att studera pedagogernas erfarenheter ur ett anknytningsperspektiv samt också pedagogernas förhållningsätt i verksamheten till barnen och för att kunna beskriva de beteendeförändringar som pedagogerna har sett hos barnen under utbrottet av Covid-19 med hjälp av centrala begrepp inom anknytningsteorin. Metoden som användes var kvalitativ, i form av intervjuer. Dessa skedde utifrån ett strukturerat intervjuformulär och medverkande intervjupersoner var alla verksamma inom förskolor i södra Skåne.Studiens resultat visar att det har skett förändringar i både verksamhet och i undervisning inom förskolan sedan utbrottet av Covid-19. Pedagogerna beskriver i resultatet att barnen visar anknytningsbeteende som att barnen vill bli burna, är ledsna och oroliga. Resultatet visar att barnen använder specifika pedagoger som trygg bas och säker hamn när de vill utforska den nya miljön eller när barnen känner sig ledsna under sammanslagningen. Resultatet visar att barnen sätter pedagogerna i en anknytningshierarki då barnen enligt pedagogerna gärna går till den pedagog som funnits på den tidigare avdelningen innan sammanslagningen skett.
- Published
- 2020
18. Musik som en stämningsförmedlare - Pedagoger och vårdnadshavares vanor, brukande och syn på musik
- Author
-
Johansson, Emilia and Pedersen, Martina
- Subjects
Pedagoger ,Barn ,Musik ,Social Sciences ,Samhällsvetenskap ,Förskola ,Musikundervisning ,Vårdnadshavare ,Musikdidaktik - Abstract
Med musikens påverkan på alla människor, syftar detta examensarbete på att musik är främjande för alla dimensioner inom oss; det emotionella, existentiella och kinestetisk-motoriska (Nielsen, 1998). Syftet med studien är att ur ett musikdidaktiskt perspektiv undersöka och analysera pedagogers och vårdnadshavares vanor, brukande och syn på musik. Detta ur perspektivet; med och utan barn, i förskolan och privata sammanhang. Genom två kvalitativa (med kvantitativa inslag) webbenkäter, har vårdnadshavare och pedagoger svarat i fritextrutor på öppna frågor om hur musik lyssnas på och används.Resultatet av vår undersökning visar att de flesta respondenter ser positivt på musik och använder musik flitigt i hemmet och på förskolan för att exempelvis stimulera sina och barnens humör, samt det kroppsliga uttrycket i aktiviteter. Användandet av musik sker oftast som bakgrundsmusik. Det verkar skapa avkoppling, harmoni, glädje, samt bidra som det gemensamma “kittet” i relationer. Respondenterna integrerar musik på ett aktivt, intentionellt- och icke intentionellt sätt. Det kan ske på ett oreflekterat sätt eftersom integreringen av musik oftast innebär att pedagogerna inte behöver planera för musikundervisning. En oreflekterad integrering av musik visar att styrdokumentens estetiska inslag faller bort för andra aktiviteter eller syften. Att planera förskolans musikverksamhet utifrån andra aktiviteter eller ett färdigkomponerat arbetsmaterial, som exempelvis Spotify och Youtube, gör att barnens musikaliska kunskaper, utveckling, behov och intresse hamnar sekundärt. Studiens informanter pekar på att de väljer musik utifrån sitt och barnens humör. Kanske kan denna tanke tas i större beaktande, att välja musik utifrån barnens humör och didaktiska överväganden. I relation till tidigare forskning som exempelvis Hargreaves & North (1999) förstärks det kognitiva, affektiva och socialiserande desto mer musik används. Musik och musikundervisning kan ses som ett universellt språk, som skapar kommunikation och det gemensamma “kittet” i sociala relationer.
- Published
- 2020
19. 'Ibland kan tystnaden vara samtalet' En kvalitativ studie om pedagogers samtal om ämnet döden i förskolan
- Author
-
Emelie, Pettersson and Elin, Johannesson
- Subjects
Omsorgsetik ,Pedagoger ,Förskolebarn ,Social Sciences ,Samhällsvetenskap ,Samtal ,Förskola ,Döden - Abstract
Studiens huvudsakliga syfte är att undersöka, analysera och tolka hur ett urval pedagoger talar om ämnet döden i förskolan. Studien utgår från fyra olika forskningsfrågor som lyder: Hur beskriver pedagoger barns tankar om döden? Hur menar pedagoger att barns tankar om döden kan bemötas? Hur beskriver pedagoger sina egna känslor/upplevelser inför uppgiften att möta barns tankar om död? Vad kan det kollegiala samtalet kring döden bidra till? För att undersöka detta har vi genomfört semistrukturerade intervjuer med fem pedagoger som arbetar på samma förskola. Som teoretisk utgångspunkt används Nel Noddings (2002; 2012; 2013; 2015) omsorgsetik och utvalda omsorgsetiska begrepp. Begreppen som används är följande: lyhördhet, bekräftelse, ömsesidighet, modellering, praktik och dialog. Resultatet av studien visar att pedagogerna inte undervisar om ämnet döden i verksamheten tillsammans med barnen, men det framträder i vardagen. Barnens tankar om döden kan skilja sig åt på flera olika sätt, enligt pedagogerna. Pedagogerna uttrycker även misstankar om att en del av barnen tror att den fiktiva döden motsvarar den verkliga döden. Pedagogerna menar vidare att barnens tankar om döden framkommer spontant i vardagen, men även när någon i barnets nära krets har avlidit. Vidare i resultatet blir det tydligt att pedagogerna har en stor lyhördhet i förhållande till barnen och ämnet döden. Omsorgsrelationen och tilliten mellan pedagog och barn är av stor vikt under samtal om döden. Genom relationen lär sig pedagogerna att tolka barnens signaler och uttryck, och kan därigenom besluta hur de ska bemöta ett barn med tankar om döden. Pedagogerna uttrycker sig vara trygga i samtalen om döden, och hänvisar till sina egna erfarenheter samt upplevelser som de har varit med om. Samtliga pedagoger framför att det kollegiala samtalet kan bidra till en ökad trygghet i hur samtalen kan hanteras.
- Published
- 2019
20. 'Flickor är lugna och pojkar är intensiva' En studie om pedagogers förståelse av barns utmanande beteende
- Author
-
Persson, Sandra
- Subjects
exkludering ,Makt ,Normer ,Pedagoger ,Bemötande ,Genus ,Föreställningar ,Social Sciences ,Samhällsvetenskap ,Feministisk poststrukturalism ,Förskola ,Utmanande beteende - Abstract
Målet med min studie är att undersöka hur pedagoger förstår begreppet utmanande beteende och genom ett genusperspektiv undersöka hur pedagoger bemöter utmanande beteenden hos barn i förskolan. Studien består av en kvantitativ studie i form av en enkät. Studien består även av en kvalitativ fokusgruppsintervju som ligger till grund för min studie. Intervjuerna har analyserats med en innehållsanalys och analysen är gjord med hjälp av ett genusperspektiv och ett maktperspektiv. Studiens resultat visar att hur en ser på ett utmanande beteende är relativt generellt med undantag för några enskilda tolkningar som framkommit genom enkät och fokusgruppintervju. I resultatet synliggjordes även givna normer kring hur skillnader i utmanande beteende syns i förhållande till kön och genus, dessa skillnader är av stor vikt i de åsikter som synliggjorts i enkäten. Deltagarna i intervjun var medvetna om normerna och har reflekterat över de likheter som finns mellan könen när det gäller utmanande beteende. Majoriteten av deltagarna i enkäten svarade att fler pojkar än flickor utmanar, svaren kan tolkas på två sätt. Första tolkningen är att deltagarna formats av normen i sina svar, andra tolkningen är att deltagarna observerat och reflekterat över att det är fler pojkar som utmanar.
- Published
- 2019
21. Kooperativt lärande: en lösning för ett bättre klassrumsklimat?
- Author
-
Iván, Tilda and Fredricson, Kicki
- Subjects
Pedagoger ,Klassrumsklimat ,Kooperativt lärande ,Metodverktyg ,Social Sciences ,Samhällsvetenskap ,Elever ,Elevinteraktion ,Demokratiska värderingar - Abstract
Klassrumsklimatet i Sverige är för närvarande kritiskt. Det finns artiklar och avhandlingar som visar att pedagoger saknar verktyg för att kunna motverka ständiga konflikter i klassrummet. På grund av det här riktar sig arbetet till lärarstudenter och verksamma pedagoger. De demokratiska värdena utgör en stor del av skolan. Det är bevisat att elever som får uppleva iscensatta demokratiska händelser, har en större förståelse för de demokratiska värdena. Studier visar att kooperativt lärande är ett arbetssätt som ständigt tränar elevers interaktion med varandra, i kombination med demokratiska värderingar. Syftet med den här undersökningen är att ta reda på hur kooperativt lärande kan bidra till elevers utveckling av de demokratiska värderingarna och till ett bättre klassrumsklimat. Det har genomförts kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger som arbetar med kooperativt lärande på olika skolor. Resultatet av vår studie visade att kooperativt lärande är ett bra arbetssätt för att förbättra klassrumsklimatet. Tillit, trygghet och respekt skapas utifrån grundläggande metoder som det kooperativa arbetssättet praktiserar. Strukturer, sociala mål och grundprinciperna som är grunden för kooperativt lärande iscensätter demokratiska händelser och förtydligar de demokratiska värdena för eleverna. För att skapa ett bra klassrumsklimat är relationer och trygghet centralt. Det kooperativa lärandet arbetar mycket med just det och kan fungera som ett metodverktyg för ett bättre klassrumsklimat.
- Published
- 2019
22. The 'rowdy' school soccer field : A study of the place's significance for the social life of the soccer field and the schoolyard
- Author
-
Wester, Julia
- Subjects
sociala geografier ,pedagoger ,barn ,fotboll ,Social Sciences ,Samhällsvetenskap ,skoletnografi ,konflikt ,skolgård ,Plats ,identitet ,mellanrum ,sociala relationer ,kön - Abstract
Syftet med uppsatsen Den ”bråkiga” skolfotbollsplanen är att synliggöra och skapa kunskap om skolans fotbollsplan som plats och vilken roll den har i det sociala livet på skolgården. Uppsatsen visar att fotbollsplanen kan förstås som en pluralistisk och föränderlig plats. Vid olika tider möjliggörs eller begränsas konflikt, exkludering, hierarkier och identiteter bland barnen. Skola, pedagoger och barn är medskapare till vad planen ges för mening, där den mest framträdande uppfattningen är att den är bråkig. När platsen används som att den har en singulär fixerad mening är den som mest konfliktfylld och exkluderande. I kontrast kan olika aktiviteter pågå parallellt utan konflikt under perioder då fotbollsplanen ”stängs” och omskapas till ett mellanrum. Identiteter bland barnen förhandlas, skapas och omskapas i relation till fotbollsplanen och de sociala relationer och förväntningar som omger den. Genom hur fotbollsplanen organiseras av skolan regleras utrymme och umgänge på skolgården, vilket skapar säsonger i barnens sociala geografier.
- Published
- 2019
23. Collegial learning for students' best interests? : A special needs educational perspective
- Author
-
Plesner, Trine
- Subjects
special need teachers ,Cooperation ,Pedagogy ,Pedagogik ,Social Sciences ,Samhällsvetenskap ,gymnasiet ,Educational Sciences ,Samarbete ,pedagoger ,Utbildningsvetenskap - Abstract
Arbetet syftar till att få djupare förståelse för hur pedagoger ser på kollegialt lärande och forskningsfrågorna fokuserar pedagogers syn på organisation av kollegialt lärande, värdet av kollegialt lärande för att stödja elevers måluppfyllelse och vilka möjligheter och hinder de menar finns i arbetet med kollegialt lärande. Som analysverktyg används teorier om kollegialt lärande och samarbete samt teorier skolutveckling och specialpedagogiska perspektiv. Den kvalitativa studien utgår från en gymnasieskolas ambition att svara mot krav från Skolinspektionen att nå högre måluppfyllelse hos eleverna bland annat genom att implementera kollegialt lärande hos skolans aktörer. Åtta pedagoger, varav två lärare, två speciallärare och fyra specialpedagoger, alla med ett specialpedagogiskt ansvar i skolan, intervjuades kring deras syn på kollegialt lärande. Resultaten visar att de har skilda uppfattningar om värdet av kollegialt lärande men alla ser samarbete som nödvändigt och viktigt för att stödja elevernas lärande. Enbart ett fåtal arbetar systematiskt utifrån teorier om kollegialt lärande medan flera samarbetar mer allmänt. Oavsett samverkansform står eleverna i centrum. Det största gemensamma problemet är brist på tid trots att varje pedagog fått extra tid för att utveckla sitt arbete. Det visade sig svårt att fånga organisationen eftersom varje pedagog ingår i flera olika arbetslag eller konstellationer. The aim of the work is to gain a deeper understanding of how teachers look at collegial learning and the research issues focus on the teachers' view of the organization of collegial learning, the value of collegial learning in order to support the pupils' goal fulfillment and what opportunities and obstacles they think exist in the work with collegial learning. As analytical tools, theories of collegial learning and collaboration are used as well as theories of School development and special need perspectives. The qualitative study is based on an upper secondary school's ambition to respond to demands from Skolinspektionen (Swedish School Inspectorate) to achieve higher goal fulfillment among the pupils. Among other things by implementing collegial learning among the school's actors. Eight pedagogues, including two teachers, two special education teachers and four special need teachers, all with a special need educational responsibility at school, were interviewed regarding their views on collegial learning. The results show that they have different perceptions about the value of collegial learning, but everyone sees cooperation as necessary and important to support the pupils' learning. Only a few teachers work systematically based on theories of collegial learning, while several cooperate more generally. Regardless of the form of collaboration, the pupils are at the center. The biggest common problem is lack of time, despite the fact that each educator has been given extra time to develop their work. It proved difficult to capture the organization because each educator is part of several different teams or constellations.
- Published
- 2019
24. Barn i behov av särskilt stöd och inkludering i förskolan
- Author
-
Hasan, Taghreed and Qadan, Yasmien
- Subjects
förskola ,Social Sciences ,Samhällsvetenskap ,inkludering ,normalitet-avvikelse ,pedagoger ,Barn i behov av särskilt stöd - Abstract
Detta examensarbete handlar om hur förskolepersonal definierar begreppet barn i behov av särskilt stöd och hur förskolepersonal arbetar i praktiken för att inkludera dessa barn i förskolans verksamhet samt undersöka faktorer som gör att barnen betraktas i behov av särskilt stöd av förskolepersonal. Våra frågeställningar är: •Hur definierar pedagogerna barn i behov av särskilt stöd? •Hur arbetar pedagoger i praktiken med inkludering av barn i behov av särskilt stöd? •Vilka faktorer enligt pedagogerna påverkar barnen så att dem betraktas i behov av särskilt stöd För att vi ska kunna besvara våra frågor så intervjuade vi sju förskolepersonal, fyra av dem är förskollärare, två av dem är barnskötare och en specialpedagog. Respondenterna var från tre olika förskolor i två kommuner. Intervjuerna var semistrukturerade intervjuer så vi fick varierade svar på våra frågor, varje respondent hade sitt sätt att svara på frågorna. En del av dem gav specifika exempel och andra svarade allmänt. Respondenterna var överens om att begreppet barn i behov av särskilt stöd är svårt att definiera och att det kan tolkas på olika sätt. Under arbetet med denna studie har vi använt oss av de teoretiska perspektiven som kommer att vara till hjälp för att förstå begreppet barn i behov av särskilt stöd är det relationellperspektivet, det kategoriska perspektivet samt perspektiven normalitet och avvikelse. Dessa kommer att vara till hjälp för att förstå begreppet barn i behov av särskilt stöd utifrån pedagogernas synvinkel. Resultatet och analysen visade att begreppet barn i behov av särskilt stöd är ett brett begrepp som kan definieras på olika sätt. I vårt arbete har vi också lagt fokus på hur pedagogerna arbetar i praktiken för att inkludera barn i behov av särskilt stöd i förskolans verksamhet samt hur olika faktorer kan påverka barnen så att de betraktas i behov av särskilt stöd av förskolepersonal.
- Published
- 2019
25. 'Jaga! Stå inte still hökar!' En studie om fysisk aktivitet i förskolan utifrån ett genusperspektiv
- Author
-
Sterner, Desirée and Nyström, Hanna
- Subjects
bemötande ,förskola ,Social Sciences ,Samhällsvetenskap ,fysisk aktivitet ,genus ,pedagoger ,vuxenstyrd - Abstract
Studien har utgångspunkt i att barn idag sitter mer stilla än vad de gjorde förr. Det har lett till fler överviktiga barn i dagens samhälle. Syftet med studien är att undersöka hur stor möjlighet barn får till fysisk aktivitet i vuxenstyrda aktiviteter i förskolan, utifrån ett genusperspektiv. Vi har valt att fokusera på hur mycket fysisk aktivitet som erbjuds i de vuxenstyrda aktiviteterna för att sedan jämföra det med den nordiska rekommendationen om hur mycket barn bör vara fysiskt aktiva. Vi har även studerat om det finns någon skillnad i pedagogernas bemötande gentemot pojkar och flickor i de vuxenstyrda aktiviteterna som erbjuder fysisk aktivitet. För att kunna uppskatta den fysiska aktiviteten skickades det ut en enkät till två olika förskolor som varje dag i fyra veckor fyllde i hur mycket fysisk aktivitet som de erbjöd i de vuxenstyrda aktiviteterna. För att studera pedagogernas bemötande har vi genomfört tre observationer på den ena förskolan och två observationer på den andra förskolan. Vid observationerna har vi tagit hjälp av fältanteckningar. Studiens resultat har utgångspunkt i genusteorin som kompletterar begreppen normalitet, performativitet och rum som tillhör genusteorin. Resultatet visade att inte någon av förskolorna nådde upp till den rekommenderade tiden för fysisk aktivitet, utifrån den nordiska rekommendationen i de vuxenstyrda aktiviteterna. En utav förskolorna uppnådde en uppskattning på 50% medan den andra förskolan uppskattades uppnå 10% utav det rekommenderade. När det gäller pedagogernas bemötande visade det sig att deras deltagande och uppmuntran på båda avdelningarna hade en betydande roll för flickornas deltagande i de fysiska aktiviteterna. Det visade sig även att pedagogerna delade ut ledarrollen majoriteten av gångerna till en flicka.
- Published
- 2018
26. 'Ja men vi är kompisar' – om begreppet 'kompis' och dess innebörd i förskolan
- Author
-
Roth, Jennie and Jerlebrink, Lovisa
- Subjects
barngrupp ,vän ,barn ,förskola ,kompis ,vänskap ,Social Sciences ,Samhällsvetenskap ,pedagoger ,kamrat ,kamratskap - Abstract
Syftet med den här studien är att få en större förståelse för hur begreppet “kompis” kan användas i en förskolemiljö. Vi vill även öppna dörren för fler diskussioner kring begreppets betydelse.I arbetet lyfts vilken tidigare forskning det finns om vänskap i förskolan, dock inget direkt om begreppet “kompis”. Teoretiska aspekter som används är diskursanalys, begreppsanalys och en diskussion kring grupper. Utifrån dessa aspekter har empiri analyserats kring pedagogernas användande av begreppet “kompis” i förskolan och vad det kan ha för konsekvenser. Resultatet visar hur begreppet kan betyda olika för olika individer och i vilka situationer pedagogerna använder ordet strategiskt, främst för problemlösning samt när normer och värden förmedlas. Det synliggörs även hur begreppet kan betyda olika sett utifrån vilken kontext det används i. En konsekvens som pedagogerna nämner är när barnen använder ordet för att exkludera sina “kompisar”, en annan är att ordet kan överanvändas och därför förlora sin betydelse. I diskussionen reflekterar vi över begreppets betydelse sett utifrån resultaten.
- Published
- 2018
27. Infectivity in the preeschool : Hygiene routines and the acceptance of ill children and teachers perceptions of working with infection prevention in the preschool
- Author
-
Persson, Malin
- Subjects
Pedagoger ,Infectivity ,Social Sciences ,Samhällsvetenskap ,Teachers ,Preeschool ,Hygienrutiner ,Förskola ,Smittspridning ,Hygiene routines - Abstract
Infectious diseases among preeschool children are in 70–80% of the cases caused by virus. The most common illnesses the children suffer are otitis, respiratory tract infections (common colds) and gastroenteritis. To reduce the risk of infectivity it’s recommended to wash hands regularly and to use gloves and disposable sheets during diaper change. To be able to ensure environmental qualities and health qualities in the preeshool, the hygiene routines for handwashing and diaper change, among others, must be documented in writing. Research show that if the teachers gets educated in infectivity and infection prevention, their attitudes and the implementation of the hygiene routines can be improved. In my study I wanted to show what the routines for handwashing, diaper change and the acceptance of ill childen look like. I also wanted to look into what knowledge the teachers confides in, when it comes to infection prevention, and also what perceptions there are about working with infection prevention in these preeshools. To answer my questions surveys have been sent out to all preeschools in the municipality and one preeschool director has been interviewd. The results show the lack off documented hygiene routines in 10% of the participants workplaces, which makes it hard to assure the health qualities in these preeshools. In a few other preeschools it turns out that all of the teachers lack eduaction in infectivity and infection prevention. My results implies that education in infectivity and infection prevention as well as documented hygiene routines, may affect if infection prevention routines are discussed at the workplace or not. Further studies in this subject are recommended before any conclusions can be made about this. Infektionssjukdomar hos förskolebarn är i 70–80 procent av fallen orsakade av virus. De sjukdomar som barnen i största utsträckning drabbas av är öroninflammationer, luftvägsinfektioner (förkylningar) och mag- och tarmåkommor. För att minska risken för smittspridning rekommenderas regelbunden handtvätt och användning av handskar och engångsunderlägg vid blöjbyte. För att kunna säkerställa miljö- och hälsokvaliteten, i förskolan, måste det finnas skriftligt dokumenterade rutiner på bland annat handtvätt och blöjbyte. Forskning visar att om pedagogerna fått utbildning inom smittspridning och smittskydd, kan attityden och genomförandet av hygienrutinen förbättras. I min undersökning ville jag synliggöra hur rutinerna kring handtvätt, blöjbyte och mottagandet av sjuka barn ser ut. Jag ville också undersöka vilken kunskap pedagogerna förlitar sig på rörande smittskydd, samt vilka attityder som finns om smittskyddsarbetet i verksamheten. För att få svar på mina frågor har enkäter skickats ut till samtliga avdelningar i kommunen och en förskolechef har intervjuats. Resultaten visar att det saknas skriftliga hygienrutiner hos 10% av deltagarna vilket leder till att det blir svårt att säkerställa hälsokvaliteten i dessa verksamheter. I ett fåtal andra verksamheter visar det sig att samtliga pedagoger saknar utbildning inom smittspridning och smittskydd. Mina resultat antyder att utbildning inom smittspridning och smittskydd liksom dokumenterade hygienrutiner, kan påverka ifall smittskyddsrutiner diskuteras i arbetslagen eller inte. Vidare forskning inom ämnet rekommenderas innan några slutsatser kan dras om detta.
- Published
- 2018
28. 'Tycker jag, för jag är så gammal' - En studie om pedagogers syn på hur lärplattan kan användas för att stimulera barns fysiska aktivitet i förskolan
- Author
-
Hjulfors, Lina and Skyborn, Evelina
- Subjects
Pedagoger ,Kroppsrörelse ,Lärplatta ,Physical health ,Social Sciences ,Samhällsvetenskap ,Förskola ,Handheld devices - Abstract
Studiens syfte är att analysera hur man i förskolan använder lärplattan för att få barn att röra på sig, mer konkret om förskolans digitalisering kan komma att påverka barns möjligheter till fysisk aktivitet. Studien är baserad på en kvalitativ metod där vi genom intervjuer valt att fokusera på pedagogers syn och arbetssätt kring lärplattan samt om den används och isåfall även hur i förhållande till den fysiska aktiviteten. I studien deltog sex förskollärare på tre olika förskolor och intervjuerna som genomfördes var semistrukturerade. För att kunna bryta ner vårt syfte har vi använt oss av följande frågeställningar: Hur ser pedagoger på barns behov av fysisk aktivitet i förhållande till hur lärplattan kan användas i förskolan? Hur arbetar pedagoger för att stimulera fysisk aktivitet bland barn med hjälp av lärplattan? Vi tog avstamp i Lev Vygotskijs teori om samspelets betydelse i sociala sammanhang. Studien ställs även i relation till Agneta Ljung-Djärfs teori kring olika lärmiljöer som etableras runt digitala verktyg. Resultatet av studien visar att fysisk aktivitet är något som alltid finns i verksamheten och som alltid bör finnas där. Det samtliga förskollärare menar är att barns fysiska aktivitet inte blir lidande av en allt mer digitaliserad förskola. Vidare framgår det att sättet pedagoger stimulerar denna fysiska aktivitet bland barn är densamma på de olika förskolorna. Samtliga förskollärare tar alltså utgångspunkt i liknande aktiviteter när de både planerat som spontant utför dessa. Det som skiljer de olika förskolorna åt är förskollärarnas inställning kring vilken funktion lärplattan får under dessa aktiviteter och i verksamheten generellt.
- Published
- 2018
29. Barns reaktioner mot avbrott - Om maktrelationer i förskolan
- Author
-
Rebecca, Sjösvärd
- Subjects
interruption ,preschool children ,barn ,avbrott ,förskola ,Social Sciences ,Samhällsvetenskap ,rutiner ,maktrelationer ,självreglering ,preschool ,power ,resistance ,Normer ,motstånd ,preschool teachers ,children ,values ,routines ,pedagoger - Abstract
Studiens syfte är att undersöka olika typer av avbrott i förskolans verksamhet, hur barn reagerar på dessa och vilka maktrelationer som kan skapas i dessa situationer. Barnen i förskolan blir ofta avbrutna i sin lek eller aktiviteter som de håller på med och utifrån ett maktperspektiv har jag undersökt dessa avbrott och barns reaktioner på dessa. För att kunna undersöka detta har jag gjort en kvantitativ studie i form av observationer på en förskola. För att analysera materialet använde jag mig av Michael Foucaults teorier kring makt och tidigare forskning om bland annat makt och motstånd.I min studie har jag sett att barns reaktioner varierar. Ibland följer barnen de förväntningar som pedagogerna har vid ett avbrott och ibland motsätter sig barnen och visar att de har en annan åsikt än pedagogen om vad som ska ske. Motstånden kan vara tydliga och verbala men de kan även vara tysta och lätt missuppfattas som något annat än motstånd. Jag har även sett att vissa barn följer de regler som gäller och styr varandra till att göra det som anses vara rätt.
- Published
- 2018
30. Bemötandet är A och O -man kan göra stor skillnad med små medel En kvalitativ studie om specialpedagogens arbete för att implementera betydelsen av pedagogens förhållningssätt för barns utveckling i förskolan
- Author
-
Batistic, Sandra
- Subjects
reflektion ,relation ,förhållningssätt ,specialpedagog ,Bemötande ,relationellt perspektiv ,förskola ,Social Sciences ,Samhällsvetenskap ,systemteori ,pedagoger - Abstract
Författare: Batistic, Sandra (2018). Titel: Bemötandet är A och O -man kan göra stor skillnad med små medel. En kvalitativ studie om specialpedagogens arbete för att implementera betydelsen av pedagogens förhållningssätt för barns utveckling i förskolan. Förväntat kunskapsbidrag: Min förhoppning med den här studien är att i det förebyggande arbetet, främst på organisations- och gruppnivå synliggöra betydelsen av specialpedagogens viktiga roll för alla aktörer inom förskolans verksamheter. Vikten av att framhålla betydelsen, att alla som är verksamma i arbetet med barnen på våra förskolor, ska utgå utifrån det relationella perspektivet och ett gemensamt förhållningssätt och bemötande. Syfte och Frågeställningar: Syftet med studien är att undersöka på vilka sätt några specialpedagoger genom sitt uppdrag kan bidra till att implementera betydelsen av pedagogers förhållningssätt för barns utveckling i förskolan.-Hur resonerar specialpedagoger kring betydelsen av ett gemensamt förhållningssätt för pedagoger i förskolan?-Vilka möjligheter och svårigheter upplever specialpedagoger i arbetet för att medvetandegöra pedagoger om hur deras förhållningssätt och bemötande kan påverka barns utveckling och lärande? Teori: Som teoretisk utgångspunkt i studien valdes systemteori och specialpedagogiska perspektiv i relation för betydelsen av pedagogers förhållningssätt och vilka samband det kan ha på barns utveckling i förskolan. De avsnitt som har varit relevanta för undersökningen och är kopplat till specialpedagogens uppdrag har valts ut.Metod: Studien är baserad på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex informanter. Informanterna arbetar som specialpedagoger i fyra olika centrala resursteam i en kommun i södra Sverige. För att samla empiri och få en fördjupad förståelse av deras tankar och uppfattningar inom ämnet, har intervjuer analyserats med hermeneutisk forskningsansats. Med denna metod är syftet att undersöka på vilka sätt några specialpedagoger genom sitt uppdrag kan bidra till att implementera betydelsen av pedagogers förhållningssätt för barns utveckling i förskolan.Resultat: Det övergripande och viktigaste resultatet som framgick i studien var att goda relationer och ett relationellt perspektiv är grunden i allt arbete i förskolans verksamhet. Samtliga informanter arbetar med pedagogernas förhållningssätt och bemötande på olika sätt. De skillnader som kunde utskiljas handlade om vilka specifika kompetenser den enskilde specialpedagogen hade och fick uppdragen efter det. Förutom enskilda ärenden på respektive avdelning eller förskola, arbetar de med kompetensutveckling, grupphandledning, fortbildningar, föreläsningar och konsultation. Resultatet visar även att det är viktigt att skapa en medvetenhet hos pedagogerna, där de ska utgå från att det inte är barnet det är fel på, utan det är i första hand organisationen och gruppen man ska titta på och det är där vi kan förändra vårt arbete, eftersom det är bättre att förebygga problem än att behöva reparera dem i efterhand.Implikationer: Att fortsätta implementera betydelsen av pedagogers gemensamma förhållningssätt anser jag är en grundläggande del för att tillgogose våra barns behov i förskolans verksamhet. I rollen som specialpedagog är det viktigt att synliggöra för pedagoger att se sin egen del i ett helhetsperspektiv och se över alla delar kring varje barns behov. På samma sätt som pedagoger behöver reflektera över sitt förhållningssätt för att skapa goda relationer med barnen, måste specialpedagogen reflektera över sitt eget sätt i att bemöta pedagoger för att kunna nå dem. Slutsats: I kommunens lägesbedömning framgår det att på vissa förskolor finns ett samband mellan bristande kompetens och värdegrundsproblematik, vilket i sin tur gör att det finns brister i bemötandet av barnen. Här är det viktigt att specialpedagogerna lyfts fram som nyckelpersoner, eftersom deras roll är en betydelsefull insats i arbetet kring pedagogers förhållningssätt för alla barn, men särskilt för de barn som behöver stöd.
- Published
- 2018
31. Image forming in preschool : A study about pedagogues experiences of their influence on children´s image forming
- Author
-
Fogel, Josefine
- Subjects
Estetik ,Image forming ,Social Sciences ,Samhällsvetenskap ,Pedagogues ,Pedagoger ,Humanities and the Arts ,Humaniora och konst ,Vygotskij ,Socio-cultural perspective ,Preschool ,Förskola ,Sociokulturellt perspektiv ,Esthetic ,Bildskapande - Abstract
My study is about image forming in preschool. The aim of my study is to find out how pedagogues perceive that they relate to image forming activities in preschool. As a method I have used a qualitative interview method where I have written interviews with five pedagogues. My study is based on Vygotskij and his socio-cultural perspective on learning. The results showed that the pedagogues who participated in my study resembled a picture of how they work with image forming in preschool and emphasize the importance of a variety of material and techniques. The results also showed that the pedagogues believe that their own attitude is important for the influence of the children in their creation. Furthermore the pedagogues explain that they believe that the image forming process is an important part of the children´s learning through the children trying to explore at their own pace, as well as the joy of being together in the process. Mitt examensarbete handlar om bildskapande i förskolan. Syftet med min studie är att bidra med kunskap om pedagogers beskrivningar på hur de tänker kring bildskapandeaktiviteter i förskolan. Som metod har jag använt mig av en kvalitativ intervjumetod där jag har genomfört skriftliga intervjuer med fem pedagoger. I min studie har jag utgått från Vygotskij och hans sociokulturella perspektiv på lärande. Resultatet visade att pedagogerna som deltog i min undersökning har liknade bild av hur de arbetar med bildskapande i förskolan där de framhåller vikten av en variation av material och tekniker. Resultatet visade även att pedagogerna anser att deras egen inställning har betydelse för hur barnen påverkas i sitt skapande. Vidare förklarar pedagogerna att de anser att bildskapandeprocessen är en viktig del i barnens lärande genom att barnen får prova på att utforska i sin egen takt, samt glädjen i att vara tillsammans i processen.
- Published
- 2018
32. Anpassas inskolningen efter barns och vårdnadshavares behov? En studie om hur pedagoger skapar en trygg inskolningsmiljö utifrån barns och vårdnadshavares förutsättningar
- Author
-
Buzgovic, Almedina and Tornhagen, Caroline
- Subjects
inskolning ,barn ,föräldrasamverkan ,Social Sciences ,Samhällsvetenskap ,trygg bas ,Anknytning ,pedagoger - Abstract
Först vill vi tacka pedagogerna och förskolorna som har medverkat i vår studie. Utan er hade denna studie inte varit möjlig. Vi vill även tacka varandra för ett gott samarbete. Vi har kunnat dela erfarenheter och idéer med varandra under arbetets gång, men även stöttat och kompletterat varandra. Vi vill även tacka vår handledare Fanny Jonsdottir.Vi arbetar med de yngre barnen på olika förskolor i Skåne. Vi valde att göra studien tillsammans eftersom vi delade ett gemensamt intresse för pedagogens förhållningssätt vid inskolning och anknytningens betydelse. Vi har tidigare upplevt olika inskolningssituationer och vi ville fördjupa oss i och undersöka vidare andra pedagogers erfarenheter och tankar kring anknytning och inskolning.Då vi bor några mil ifrån varandra bestämde vi att diskutera via telefon och genom våra träffar på Malmö Universitet. AbstractSyftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger skapar en trygg inskolningsmiljö utifrån barns och vårdnadshavares olika behov och förutsättningar.Vi använder oss av en kvalitativ forskningsmetod genom att intervjua sex pedagoger, på två förskolor i olika kommuner. Under intervjun använde vi oss av en intervjuguide med frågeställningar för att få fram pedagogers erfarenheter angående inskolningsmetoder, trygg inskolningsmiljö, samverkan och föräldrainflytande. Vi utgår från Sterns teori om självutveckling och Bowlby anknytningsteori som beskriver vikten av den trygga basen för de yngre barnen och med hjälp av teorierna har vi analyserat empirin. Resultatet av vår undersökning visar att pedagogerna använder sig av en inskolningsmetod som anpassas efter det enskilda barnets behov och förutsättningar men i vissa fall även vårdnadshavares behov och förutsättningar. Pedagogerna lyfter betydelsen av barns och vårdnadshavares trygghet som grund till inskolning och berättar om vikten av samverkan mellan pedagoger och vårdnadshavare. Men även vårdnadshavares delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet.Slutsatsen är att pedagoger måste vara flexibla och öppna och se till varje barns och vårdnadshavares behov för att skapa trygga relationer under inskolningsperioden.
- Published
- 2018
33. Arbetslagets funktion när det gäller bedömning och betygssättning i grundsärskolan
- Author
-
Svensson, Birgitta
- Subjects
samarbete ,Social Sciences ,Samhällsvetenskap ,förutsättningar ,organisationspedagogik ,intellektuella funktionsnedsättningar ,pedagoger - Abstract
När Lgr 11 infördes i grundsärskolan hamnade fokus på kunskapsutveckling och kunskapskrav mot den tidigare Lpo 94 som var mer inriktad på omsorg. När kraven höjdes genom den nya läroplanen så blev betyg och bedömningsfrågorna aktuella även på grundsärskolan. Bedömning och betygsfrågor är ofta svåra frågor att hantera för pedagoger i alla skolformer. Pedagoger arbetar oftast i någon form av arbetslag, men hur ser samarbetet ut i skolan bland pedagoger/kollegor när det gäller bedömning och betygssättning? Det finns inte så mycket studier kring hur bedömning och betygssättning hanteras i grundsärskolan, och på grund av detta så vill jag få en förståelse för pedagoger ser på dessa frågor. Jag vill genom studien vilken betydelsebedömning och betygssättning har i grundsärskolan, hur samarbetet ser ut och vilka förutsättningar är viktiga är för ett samarbete i denna fråga. Metoden är kvalitativ med semistrukturerade livsvärldsintervjuer. Informanterna var elva stycken, på två grundsärskolor och i två olika kommuner. Resultatet har analyserats ur det organisationspedagogiska perspektivet, och visar att pedagoger upplever att betyg inte är så viktiga för varken pedagoger, vårdnadshavare eller elever. Däremot upplever pedagogerna att formativ bedömning är grunden i hela undervisningen då den används för att eleven ska komma vidare i lärandet. Vidare ansåg de flesta att de skulle vilja diskutera pedagogiska frågor samt betyg och bedömning, men att de ansåg att de inte hade tid för detta. Min analys blev att de inte hade organisatoriska förutsättningarna till samarbete. Jag kunde också märka en större omedvetenhet hos pedagogerna i vad som styr att de får förutsättningarna till samarbete.
- Published
- 2018
34. Physical activity for children in preschool : A qualitative study about how preschool teachers feel that they can affect children's physical activity
- Author
-
Isaksson, Caroline
- Subjects
Fysisk aktivitet ,förskollärare ,pedagogues ,Physical activity ,Idrottsvetenskap ,Pedagogy ,preschool teacher ,förskola ,Pedagogik ,Social Sciences ,Samhällsvetenskap ,Reggio Emilia ,lek ,preschool ,Humanities and the Arts ,Humaniora och konst ,play ,pedagoger ,Sport and Fitness Sciences - Abstract
Denna uppsats har till syfte att redogöra för barns fysiska aktivitet i förskolan och undersöka hur pedagoger upplever att de kan utveckla barnens fysiska aktivitetsvanor och rörelsebehov. Det var ett intressant problemområde att studera eftersom stillasittande barn och fysiskt inaktiva barn idag är ett växande samhällsproblem och något som även är kopplat till barnfetma. Det finns ett behov av att barn tidigt får utöva varierad fysisk aktivitet och lära sig vikten av fysisk aktivitet, eftersom det främjar deras framtida livsstil. I arbetet försöker jag klargöra utmärkande egenskaper som är typiskt för de utvalda förskolorna och deras arbetssätt. Studien är en kvalitativ intervjustudie som utgörs av sex semistrukturerade forskningsintervjuer på fem förskolor. Den teoretiska bakgrunden bygger på tidigare forskning och redogör för relevanta begrepp inom området, däribland teorin Eichbergs kroppskulturmodell, Reggio Emilia och Merleau-Ponty. Inom detta område finns det viss tidigare forskning, men jag ser också ett behov av ytterligare forskning om fysisk aktivitet i förskolan för att uppmärksamma detta ytterligare och göra problemområdet varse för fler samhällsmedborgare. Resultatet visar att vid de flesta av förskolorna i studien förekommer större delen av barnens rörelseaktiviteter antingen på utegården, i närmiljön eller i skogen. Flertalet av pedagogerna anser skogen vara överlägsen när det handlar om att utmana barnen motoriskt och att frigöra kroppen. Ömsesidigt för alla pedagogernas tanke- och arbetssätt är även lekens centrala betydelse för rörelse. De menar att inkörsporten till fysisk aktivitet sker genom leken. This essay aims at explaining children's physical activity in preschool and examine how preschool teachers can develop the children's physical activity habits and their movement needs. It was an interesting problem area to continue research in, because sedentary children and physically inactive children today are a growing social problem that is also associated with childhood obesity. There is a need for children to exercise early and learn about the value of various physical activities, as it promotes their future lifestyle. In my study I try to clarify distinctive characteristics that are typical of the selected preschools and their working methods. The study is based on a qualitative interview study that consists of six semi structured interviews at five preschools. The theoretical background is based on previous research and describes relevant concepts in the area, including the theory of Eichberg’s body culture model, Reggio Emilia and Merleau-Ponty. Within this area there is a certain amount of previous research, but I also see a need for further research on physical activity in preschool to pay attention to this subject and to make more citizens aware. The result of my study shows that most of the preschools have most of the children’s movement activities either in the yard, in the vicinity or in the forest. Most of the preschool teachers also consider the forest to be superior when it comes to challenging the children in their motor skills and releasing their bodies. Mutually for all of the preschool teacher’s thinking- and working methods, is that play is central for movement. The preschool teachers say that the gateway to physical activity takes place through children’s play.
- Published
- 2018
35. Genus på förskola : En kvalitativ intervjustudie om genusperspektivet på förskola
- Author
-
Rönnberg Mitchell, Jennifer
- Subjects
förskolelärare ,könsneutral ,genusnormer ,genusroller ,förskola ,förskolebarn ,Social Sciences ,Samhällsvetenskap ,barnomsorg ,pedagoger - Abstract
This essay highlights preschools and educators' perspectives on gender, and the approach to it. This is a case study where interviews have been conducted with seven educators from a preschool in Sweden where the intention is to illustrate educators' approaches and gender awareness. The concepts discussed are essentially gender, gender norms, gender patterns, gender roles, gender equality, educators, preschool teachers and preschools. The empirical material has been analyzed and then linked to the theory. The results of the essay show that there are differences in the behavior of girls and boys and what gender roles they are assigned or takes on. The result showed that educators contribute to norms and gender roles that shape the children's personality and identity to a certain extent. The way in which this happens and what measures can be taken to prevent the children from being affected as much is elucidate in the essay. Educators with experience in the profession have an outstanding opportunity to see the everyday work in preschools and children's interaction with each other and with the opposite sex. They therefore have an exclusive opportunity to also change and improve the management of gender for children and preschool activities in Sweden. All the interviewed educators’ have suggestions on how to make changes for the better in order to create a more gender equality and gender-conscious environment for children and adults at preschools. Denna uppsatts belyser förskolor och pedagogers perspektiv på genus och hanteringen av det i verksamheten och hos individer. Detta är en fallstudie där intervjuer har gjorts med sju pedagoger från en förskola i Sverige där avsikten är att belysa pedagogers förhållningssätt och hantering av genus. Begreppen som behandlas under uppsatsens gång är i huvudsak genus, genusnormer, genusmönster, genusroller, jämställdhet, pedagoger, förskollärare och förskola. Empirimaterialet har analyserats och sedan kopplas till teorin.Uppsatsens resultat visar att det råder skillnader på flickor och pojkars beteende och vilka roller de får tilldelade eller tar på sig. Det sociologiska problemet visar på att pedagoger bidrar till normer och bestämmelser om genus vilket formar barnens personlighet och identitet till viss mån. Pedagoger med erfarenhet av yrket har ett enastående tillfälle att se det vardagliga arbetet på förskolan och barns interaktion med varandra och med det motsatta könet. De har därför en exklusiv möjlighet att också förändra och förbättra hanteringen av genus för barnen och förskoleverksamheten i Sverige. Samtliga av informanterna har förbättringsförslag på hur ändringar kan göras till det bättre på förskolor runtom i Sverige för att skapa en mer jämställd och genusmedveten miljö för barn och vuxna på förskolor.
- Published
- 2018
36. Yngre barns möjlighet till kommunikation och deltagande
- Author
-
Andersson, Malin and Johansson, Hanna
- Subjects
Inkludering ,Pedagoger ,Social Sciences ,Samhällsvetenskap ,Kommunikation ,Förskola ,TAKK - Abstract
Syftet med vår studie är att studera hur några pedagoger uppfattar och aktivt använder TAKK i arbetet med de yngre barnen utifrån ett inkluderande perspektiv. Vi har valt en kvalitativ metodsats och har genomfört semistrukturerade intervjuer med sex pedagoger från tre mindre samhällen i Skåne.Studiens teoretiska orienteringar förstås utifrån ett sociokulturellt perspektiv, relationellt och kategoriskt synsätt samt inkluderande aspekter. Resultatet tyder på att pedagogerna har en positiv inställning till TAKK och använder det i den dagliga verksamheten. TAKK, som ett understödjande kommunikationsmedel, bidrar till pedagogernas intention att inkludera samtliga barn i förskolans aktiviteter.
- Published
- 2017
37. Begreppet 'Kreativitet' : Teoretisk analys samt studie om pedagogers självskattning ur experimentella perspektiv
- Author
-
Agrell, Carina
- Subjects
lärare ,Social Sciences ,Samhällsvetenskap ,förtrogenhet ,kreativitet ,fakta ,självskattning ,intresse ,Pedagoger ,läroplan ,motivation ,förståelse ,kunskapsbehov ,lgr11gy11 ,utbildningsbehov ,kunskaper - Abstract
Uppsatsens syfte är att teoretiskt analysera begreppet ”kreativitet”, liksom att nomotetiskt undersöka pedagogers uppfattning om begreppet ur fem experimentella perspektiv. Ur analysmaterialet har därför en enkät konstruerats. Enkäten, vilken biläggs, består av frågor om självskattning av pedagogernas föreställningar om begreppet kreativitet – genom tre kunskapsdimensioner (varav faktadimensionen presenteras) och fem experimentella perspektiv. Övriga delar av enkäten valdes bort i analyshänseende. Undersökningsgruppen utgörs av 56 respondenter, vilka själva spontant kunde välja att delta i mailundersökningen. Resultatet visar att pedagogerna som grupp, ur perspektivet Kreativitetens uttryckssätt anser sig ha goda kunskaper, och ur perspektivet Kreativitetens förutsättningar och gränser anser sig ha mycket små kunskaper. Med en styrd undersökningsgrupp beträffande respondenternas respektive ämneskategorier och kön för en kontrollerad fördelning, liksom en initial presentation av perspektivens innehåll och betydelse, skulle studien uppnå högre validitet och reliabilitet.
- Published
- 2017
38. Hur ska vi samverka? : Pedagogers erfarenheter av och föreställningar om föräldrasamverkan i förskolan
- Author
-
Högberg, Emelie and Hjälmarlycka, Rebecka
- Subjects
föräldrar ,förskola ,Social Sciences ,Samhällsvetenskap ,Föräldrasamverkan ,pedagoger ,samarbete - Abstract
Syftet med föreliggande studie är att undersöka pedagogers erfarenheter av och föreställningar om föräldrasamverkan i förskolan. Vår studie är en metodkombination av en kvantitativ och kvalitativ metod där vi har använt oss av enkäter i kombination med öppna frågor via formulär på internet. Vi har tolkat vårt resultat utifrån ett institutionellt perspektiv. Resultatet visar att informanterna inte är eniga kring att ge föräldrar ökade möjligheter till delaktighet och inflytande samt att arbetslivserfarenhet spelar en betydande roll för hur informanterna ser på delaktighet och inflytande samt hur de upplever krav från föräldrar.
- Published
- 2017
39. 'Det är bara att svinga med ett trollspö' Pedagogers och specialpedagogers synsätt på inkludering i förskolan
- Author
-
Lenngren, Hanna and Leo, Johanna
- Subjects
Social Sciences ,Samhällsvetenskap ,specialpedagoger ,inkludering ,specialpedagogik ,samarbete ,pedagoger ,Barn i behov av särskilt stöd - Abstract
Syftet med studien är att studera pedagogers och specialpedagogers samarbete och synsätt på hur barn som är i behov av särskilt stöd inkluderas i förskolan. Studien utgår från pedagogers perspektiv. Frågeställningarna som används är hur pedagoger och specialpedagoger tolkar begreppet barn i behov av särskilt stöd, hur pedagoger och specialpedagoger upplever sina möjligheter att inkludera barn i den pedagogiska verksamheten samt hur pedagoger och specialpedagoger samarbetar för att skapa en fungerande verksamhet. I avsnittet tidigare forskning beskrivs relevant forskning kring inkluderingsarbetet ur ett nationellt och internationellt perspektiv. Det beskrivs även olika arbetssätt och förhållningssätt inom arbetet med inkludering. Den teoretiska utgångspunkten för studien är från de specialpedagogiska perspektiven: ett kategoriskt och relationellt perspektiv. Perspektiven används inom arbetet med barn i behov av särskilt stöd och inkludering. En kvalitativ metod har valts för studien då empirin grundas på 19 intervjuer från tre förskolor från olika kommuner. Empirin har analyserat utifrån ovanstående perspektiv. Studiens mest betydelsefulla resultat är att förskolorna arbetar utifrån ett relationellt perspektiv med inkludering.
- Published
- 2017
40. Nyanlända föräldrars röster om den svenska förskolan
- Author
-
Warntoft, Emelie and Mihalic, Martina
- Subjects
bemötande ,föräldrar ,nyanländ ,social nätverk ,Social Sciences ,Samhällsvetenskap ,pedagoger - Abstract
Studiens syfte är att undersöka och beskriva sex nyanlända föräldrars uppfattningar om mötet med den svenska förskolan. Studien handlar om nyanlända föräldrars syn på bemötandet av personal i den svenska förskolan, samverkan samt vilka kommunikativa möjligheter och hinder föräldrarna har upplevt i kontakten med förskolan.Vår studie kommer att utgå från den franska filosofen Pierre Bourdieu och hans forskning kring det sociala och kulturella arvet. Den valda metoden för studien är kvalitativa semistrukturerade intervjuer, där urvalet är nyanlända föräldrar, som kommer från europeiska länder. Det vi har lagt fokus på är en mindre grupp föräldrar som kommer från forna Jugoslavien. Resultatet av studien visar att det sociala nätverket, språkbegränsningar, kommunikationen, den kulturella bakgrunden, otillräcklig kunskap om den svenska förskolan samt otillräcklig kunskap om nyanlända föräldrar påverkar samverkan mellan hemmet och förskolan. Slutsatsen av det empiriska materialet i relation till teorier och tidigare forskning, visar att ett bra bemötande och förståelse mellan nyanlända föräldrar och personalen på förskolan, handlar om att visa respekt för varandra.
- Published
- 2017
41. 'Vi jobbar väldigt inkluderande här' En studie om barnfattigdom inom fritidshem
- Author
-
Järnsveden, Beatrice and Gniot, Kristofer
- Subjects
fritidshem ,socialkonstruktivism ,barnfattigdom ,Social Sciences ,Samhällsvetenskap ,kapital ,inkludering ,pedagoger - Abstract
Syftet med denna undersökning är att synliggöra några av de tillvägagångssätt sompedagoger inom fritidshemsverksamheten använder för att bemöta och inkludera elever som lever i ekonomisk utsatthet. Vi undersöker även hur barnfattigdom kan ta sig uttryck inom fritidshemsverksamheten. Vi har analyserat vårt empiriska material med hjälp av den teoretiska utgångspunkten social konstruktivism, vi har i delar även använt begreppet kapital för att analysera empirin. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och genomfört sex intervjuer med pedagoger från olika skolor i Malmö. Undersökningen visar att flera pedagoger ställer sig kritiska till läroplanens syftesbeskrivning samt att omsorg, meningsfullhet och social utveckling är centralt i fritidshemmet syfte. Vi visar även att pedagoger lyfter kläder och prylar som indikationer på elevernas ekonomiska förhållanden, att pedagoger tillhandahåller råd till föräldrar och extra kläder till barn som saknar detta, samt att olika kapital påverkar varandra. Till sist synliggör vi att alla elever inte har tillträde till fritidshemsverksamheten och att möjligheten att få dispens för fritidshemsplats kan skilja sig mellan olika skolor. Vi visar även att det finns en risk att pedagoger inte sätter sig in i elevers situationer då det finns risk att behöva ta emot fler elever än vad verksamheten är anpassad för.
- Published
- 2017
42. 'Dörrklockan ringer' Pedagogernas bemötande av nyanlända i förskolan
- Author
-
Vainio Ali, Jasmine and Kozan, Akkiz
- Subjects
bemötande ,multimodalitet ,kommunikationsteori ,Social Sciences ,Samhällsvetenskap ,interkulturalitet ,Nyanlända föräldrar ,pedagoger ,förskolan - Abstract
Syftet med studien var att undersöka hur pedagogerna bemöter nyanlända föräldrar i förskolan med fokus på lämning- och hämtningssituationerna på en introduktionsavdelning för nyanlända. Vi hade tidigare erfarenheter från förskolan att de främsta möjligheterna för kommunikation ägde rum mellan pedagogerna och föräldrarna vid lämning och hämtning, därför fokuserade vi på dessa tillfällen och riktade in oss på kommunikation, kommunikativa strategier och inkludering. Vi valde att använda oss av följande frågeställning i vår studie: Hur kommunicerar pedagogerna med vårdnadshavarna vid lämning- och hämtningssituationerna? vilka typer av strategier och kommunikativa redskap används av pedagogerna i mötet med vårdnadshavarna? och hur bidrar pedagogerna till att föräldrarna inkluderas i verksamheten och får ta del i det som sker i barns vardagsliv på förskolan?Vårt empiriska material består av kvalitativa metoder såsom observationer och semistrukturerade intervjuer med fyra av pedagogerna. Studien utfördes på en introduktionsavdelning för nyanlända där vi samlade in materialet under två dagar.Vi har använt oss av relevant tidigare forskning och teorier såsom kommunikationsteori, multimodalitet och interkulturalitet då vi analyserat vårt material.Resultatet vi kom fram till var att de vardagliga rutinerna vid lämning och hämtning på avdelningen skiljde sig från många förskolor. Pedagogerna hade utvecklat olika strategier då de kombinerade det verbala med det visuella i kommunikationen med vårdnadshavarna, utifrån multimodala uttrycksformer såsom gester och kroppsspråk. Det var viktigt för personalen att skapa ett gott samarbete mellan hem och förskola. Pedagogerna på avdelningen hade därför hittat olika handlingssätt och taktiker för att kommunicera med föräldrarna trots den rådande språkbarriären. De inkluderade föräldrarna genom att ta del av deras kultur, planera olika arrangemang och bjuda in dem till förskolans verksamhet.
- Published
- 2017
43. Spontana samtal som metod för ökad miljömedvetenhet hos barn
- Author
-
Broman, Embla
- Subjects
environmental consciousness ,educator ,miljömedvetenhet ,Spontaneous conversations ,Spontana samtal ,förskola ,Social Sciences ,Samhällsvetenskap ,preschool ,pedagoger - Abstract
The purpose of this study is to investigate and spread knowledge about how preschool teachers use spontaneous discussion as a means of increasing the environmental consciousness of children. The methods used are semi-structured interviews, and continuous and structured observation. The results show that spontaneous conversations as a method for increasing children’s consciousness of the environment occurs in practice, to a varying degree. In particular, meals and outings are perceived as the best occasions to introduce such discussions. Moreover, conversations tend to take place when children help with waste separation, handling and consumption of materials, and during planning for other activities. Large groups of children, staff shortage, and administrative tasks are perceived as the most limiting factors for having conversations about the environment. The topic can also be perceived as too wide and complex. The teachers express lacking knowledge and ideas for keeping the children interested. However, in spite of the limited time and knowledge, and other subjects in the curriculum needing attention, the teachers feel that there is room for improvement; their own disposition about the subject is limiting the spontaneous conversations. Results show that the increasing interest from society in general is enabling more conscious work with environmental issues. Syftet med studien är att undersöka och skapa kunskap om hur pedagoger i förskolan använder det spontana samtalet för att stimulera barns miljömedvetenhet. Metoderna som använts är semistrukturerade intervjuer samt löpande och strukturerad observation. Fyra förskolor, belägna i en kommun i Mellansverige, deltog i studien. Totalt deltar sex förskollärare och en barnskötare. Resultatet visar att spontana samtal som metod för att stimulera barns miljömedvetenhet förekommer i verksamheten, i större och mindre utsträckning. Måltidssituationer och naturupplevelser upplevs vara de tillfällen där samtal om miljö utnyttjas bäst. Det förekommer även samtal om miljön i samband med sopsortering, hantering och förbrukning av material samt spontana samtal som har sin grund i planerade aktiviteter. Stora barngrupper, personalbrist och administrativa uppgifter upplevs vara orsak till svårigheten att föra spontana samtal om miljön. Samtidigt upplevs samtal om miljön ibland som stort och komplext. Pedagogerna uttrycker behovet av kunskapsbaserad information och idéer, för att fånga barnens intresse för miljöfrågor. Trots tidsbrist, begränsad kunskap och andra läroplansmål upplever pedagogerna att det finns många möjligheter att ha spontana samtal kring miljöfrågor. Deras förhållningssätt påverkar användandet av spontana samtal. Resultatet visar att det ökande intresset för miljön i samhället har resulterat i att förskoleverksamheten arbetar medvetet med miljöfrågor.
- Published
- 2017
44. Möten kring matbordet Hur pojkar respektive flickor bemöts vid måltidssituationer Meetings around the dining table How boys and girls are treated during meal situations
- Author
-
Ivarsson, Lilina
- Subjects
bemötande ,förskola ,jämställdhet ,Social Sciences ,Samhällsvetenskap ,genus ,pedagoger - Abstract
Ett av förskolans uppdrag är att arbeta med genus och jämställdhet. Det står både i läroplanen för förskolan, Lpfö 98 (rev. 2010) och FN:s barnkonvention (unicef.se) att förskolan ska motverka traditionella könsmönster och att alla har lika rättigheter. Syftet med denna studie är att med ett genusteoretiskt perspektiv analysera hur pedagoger bemöter barn i förskolan i rutinmässiga måltidssituationer. Jag har valt att fokusera på hur flickor respektive pojkar bemöts vid måltidssituationer. För att få en bild av hur det ser ut har jag genomfört observationer vid matbordet på en förskola och intervjuer med pedagoger på samma förskola. Barnen på förskolan är i åldern 1-6 år och jag har intervjuat fem stycken pedagoger. Jag har valt att göra observationerna vid måltiden för att det är ett bra tillfälle för meningsfulla samtal mellan barn och pedagog. Det är även en tydlig situation där problematik lätt kan uppstå. Till exempel att pojkarna påkallar mer uppmärksamhet än flickor och att pedagogerna i sin tur låter det ske.Studien är baserad på Hirdmans (2007) teoretiska begrepp genussystem, i vilket det finns två principer, isärhållande och hierarki. Hon menar att kön är något man föds med, men genus är något man formas till. Helén och Granholm (2007) hävdar även att genus är något som är föränderligt, så synen på vad som är manligt respektive kvinnligt förändras över tid.Resultatet av studien visar på att flickor och pojkar behandlas olika, pojkarna får mer uppmärksamhet och hjälp av pedagogerna än vad flickorna får. Flickorna förväntas i de flesta situationerna att klara mer än pojkarna och därför ställs det även högre krav på flickorna än pojkarna. Studien kan användas som underlag för framtida diskussioner kring pedagogens bemötande av barn vid matbordet.
- Published
- 2017
45. Möten kring matbordet Hur pojkar respektive flickor bemöts vid måltidssituationer
- Author
-
Ivarsson, Lilina
- Subjects
bemötande ,förskola ,jämställdhet ,Social Sciences ,Samhällsvetenskap ,genus ,pedagoger - Abstract
Ett av förskolans uppdrag är att arbeta med genus och jämställdhet. Det står både i läroplanen för förskolan, Lpfö 98 (rev. 2010) och FN:s barnkonvention (unicef.se) att förskolan ska motverka traditionella könsmönster och att alla har lika rättigheter. Syftet med denna studie är att med ett genusteoretiskt perspektiv analysera hur pedagoger bemöter barn i förskolan i rutinmässiga måltidssituationer. Jag har valt att fokusera på hur flickor respektive pojkar bemöts vid måltidssituationer. För att få en bild av hur det ser ut har jag genomfört observationer vid matbordet på en förskola och intervjuer med pedagoger på samma förskola. Barnen på förskolan är i åldern 1-6 år och jag har intervjuat fem stycken pedagoger. Jag har valt att göra observationerna vid måltiden för att det är ett bra tillfälle för meningsfulla samtal mellan barn och pedagog. Det är även en tydlig situation där problematik lätt kan uppstå. Till exempel att pojkarna påkallar mer uppmärksamhet än flickor och att pedagogerna i sin tur låter det ske.Studien är baserad på Hirdmans (2007) teoretiska begrepp genussystem, i vilket det finns två principer, isärhållande och hierarki. Hon menar att kön är något man föds med, men genus är något man formas till. Helén och Granholm (2007) hävdar även att genus är något som är föränderligt, så synen på vad som är manligt respektive kvinnligt förändras över tid.Resultatet av studien visar på att flickor och pojkar behandlas olika, pojkarna får mer uppmärksamhet och hjälp av pedagogerna än vad flickorna får. Flickorna förväntas i de flesta situationerna att klara mer än pojkarna och därför ställs det även högre krav på flickorna än pojkarna. Studien kan användas som underlag för framtida diskussioner kring pedagogens bemötande av barn vid matbordet.
- Published
- 2017
46. Den mångetniska förskolan : En kvalitativ studie om föräldrars och pedagogers upplevelser av föräldrasamverkan i segregerade och mångetniska förskolor
- Author
-
Chaudry, Kunwal
- Subjects
samverkan ,pre-school ,invandrare ,förskola ,cooperation ,Social Sciences ,Samhällsvetenskap ,parental cooperation ,mångetnicitet ,invandrartätt ,multiethnic ,föräldrasamverkan ,educators ,pedagoger - Abstract
The aim of this study is to investigate the experiences of parental cooperation between the pre-school teachers and parents in preschools located in multi-ethnic areas. To get a fair picture of the parental cooperation between the pre-school teachers and parents, both the views of the pre-school teachers and the parents have been explored. The research question has been explored by using qualitative interviews as the method for data collection. The theoretical approach is hermeneutic and focuses on subjective experience of individuals. The main result is that the parental cooperation between the pre-school teachers and parents works dissatisfactory. The reasons for the dissatisfaction that can be found through the analysis in the study are that there are various factors such as prejudice, ignorance and language barriers that create barriers for good parental cooperation. The informants in the study attributes the area to poor characteristics, and the results of the study show a pattern that both parties, i.e., Parents and educators experience a disinterest of parental cooperation from the other party. The study's results also show that prejudices and misunderstandings can lie behind these experiences. Misunderstandings and prejudices in the sense that both parents and educators mean they want to cooperate but that they feel that the opposite party is not interested in this.
- Published
- 2017
47. Hur arbetar pedagoger med barns språkutveckling för att stärka deras språk?
- Author
-
Ahlman, Jeanette and Bengtsson, Pernilla
- Subjects
Pedagoger ,Metod ,Språkutveckling ,Social Sciences ,Samhällsvetenskap ,Verktyg ,Miljö - Abstract
Vårt syfte med detta arbete är att ta reda på hur pedagoger arbetar med barns språkutveckling, för att få en djupare inblick i vilka metoder som pedagogerna använder. Vi har använt oss av observationer och intervjuer som metod när vi har samlat in materialet till vår forskning. Vi har valt att titta på det sociokulturella perspektivet som Lev Vygotskij har forskat i och utvecklat under många år.Vi har under arbetets gång fått se olika metoder för att stärka barns språkutveckling och även hur viktig miljön är. Medan vi har observerat på förskolorna har vi sett att pedagogerna använder sig av olika verktyg för att stärka barnens språkutveckling. Några verktyg som pedagogerna har använt sig av är böcker, bilder, sagoskåp, musik och Ipad. För att fånga barnens intresse för böcker gäller det att ha dem synligt så de fångar deras öga och intresse. Det vi har sett är att miljön har en stor betydelse när det handlar om språkutveckling på förskolan. Miljön ska vara öppen, med rum i rummet och möjlighet att dela barnen i mindre grupper för att få ner ljudnivån. Detta är några sätt att göra miljön mer gynnsam för språkutveckling.
- Published
- 2017
48. Normhantering pågår. Pedagogers erfarenheter och reflektioner kring normmedveten undervisning
- Author
-
Werner, Åse
- Subjects
Normer ,Pedagoger ,Sexualitet ,Undervisning ,Social Sciences ,Samhällsvetenskap ,Normkritik ,Kön - Abstract
Studiens syfte var att undersöka hur pedagoger förhåller sig till, och arbetar med, normer kring kön och sexualitet i skolmiljö. För detta syfte genomfördes djupintervjuer med pedagoger från högstadie- och gymnasieskolor. Frågor ställdes för att ta reda på hur informanterna uppfattar normer kring kön och sexualitet hos elever samt hur de bemöter och hanterar dessa normer i sin undervisning. Frågor ställdes även kring deras syn på skolans uppdrag och struktur för arbetet med normer kring kön och sexualitet. Resultatet analyserades utifrån teoretiska begrepp såsom sexuella script, queer, genus och sexuella värdehierarkier. I studien framkom att pedagogerna tar en tydlig utgångspunkt i skolans värdegrund för att identifiera, arbeta med och utmana vad de uppfattar som ”dåliga normer” hos eleverna. Detta kritiska arbete sker utan att det finns någon uttalad reflektion hos pedagogerna kring att värdegrunden i sig består av normer. En utmaning som pedagogerna lyfter fram i sitt arbete med normer är balansen mellan personligt och privat. Ytterligare en utmaning är att skapa och locka fram diskussioner samtidigt som det måste sättas gränser för vad som får uttalas i klassrummet. I studien framkommer det även att pedagogerna till stor del lämnas ensamma att tolka och implementera värdegrunden – resurser i form av tid, struktur, fortbildning och stöd på skolnivå tenderar att vara bristande. The purpose of the study was to investigate how teachers relate to, and work with, gender and sexual norms in the school environment. For this purpose, deep interviews were conducted with teachers from high school and upper secondary schools. Questions were asked to find out how informants perceive gender and sexuality norms among students as well as how they respond to and handle these norms in their teaching. Questions were also made regarding their views on the school's mission and structure for work on gender and sexuality norms. The result was analysed based on theoretical concepts such as sexual scripts, queer, social gender and sexual value hierarchies. The study found that the teachers uses the school's fundamental values as a platform to identify, work with and challenge what they perceive to be "bad norms" among the students. This work of challenging norms is done without the teachers explicitly reflecting on the fact that the fundamental values of the school itself consists of norms. A challenge that the teachers highlight in their work on norms is the balance between personal and private. Another challenge is to create and facilitate discussions while setting limits for what can be expressed in the classroom. The study also reveals that teachers are largely left alone to interpret and implement the school's fundamental values. Resources in terms of time, structure, training and school-level support tend to be inadequate.
- Published
- 2017
49. Vistelsetid i förskolan
- Author
-
Budde, Linda and Borg, Tina
- Subjects
Pedagoger ,Föräldrar ,Omsorg ,Social Sciences ,Samhällsvetenskap ,Förskola ,Vistelsetid ,Lärande - Abstract
Intresset för vistelsetidens betydelse i förskolan väcktes på grund av debatten och diskussionen om huruvida barn till föräldralediga och arbetslösa, boende i Stockholms stad, skulle få rätt till heltid på förskolan. I debatten framgick det att begreppen lärande och omsorg hade betydelse för barns vistelsetid på förskolan.Syftet med denna studie är att undersöka pedagogers och föräldrars förhållningssätt till barns vistelsetid i förskolan samt hur de talar om begreppen lärande och omsorg i relation till barnens vistelsetid i förskolan.I denna studie har vi valt att använda oss av en kvalitativ forskningsintervju. Detta för att få en större insikt i föräldrars och pedagogers erfarenheter och upplevelser av barns vistelsetid i förskolan. Undersökningen bygger på intervjuer av åtta pedagoger och åtta föräldrar från olika orter i Sverige. Vi har valt att analysera vårt material utifrån begreppen omsorg och lärande. Resultatet av vår studie visar att vistelsetiden i förskolan har stor koppling till omsorg och lärande. Det framgår även att föräldrars och pedagogers tankar skiljer sig åt kring vad lärande i förskolan innebär. Pedagoger och föräldrar talar om omsorg och lärande som viktiga delar i förskolan. I resultatet framgår det att det är verkligheten som styr barnets vistelsetid på förskolan även om föräldrar och pedagoger önskar att det vore annorlunda. I resultatet synliggörs det även att pedagogerna menar att barnet inte behöver vistas i förskolan på heltid för att utveckla sitt lärande, det som pedagogerna nämner är att barnet inte alltid har förmågan att ta in kunskap under alla dessa timmar, vilket även forskningen visar.Vår slutsats utifrån resultatet är att föräldrars och pedagogers tankar kring vistelsetid i förskolan är individanpassade och att de tänker utifrån den egna livssituationen.
- Published
- 2017
50. Children who are abused at home : An interview study about how teachers in preschool observe and follow child abuse at their homes
- Author
-
Viktorsson, Jennie
- Subjects
Barn som far illa ,trygghet ,Social Sciences ,Samhällsvetenskap ,anknytning ,avvikande beteende ,pedagoger - Abstract
Syftet med studien är att genom intervjuer bidra med kunskap om och hur pedagoger i förskolan observerar och följer om barn far illa samt vilka beteende som uppmärksammas. Utifrån studiens syfte har jag valt kvalitativa intervjuer för att få varje enskild pedagogs berättelse om arbetet kring detta ämne i förskolan. Genom intervjuer får jag en syn på hur pedagogerna tänker och arbetar kring barn som far illa i hemmet. Sammanlagt var det sju respondenter som deltog på tre olika förskolor. Studiens resultat visar att pedagogerna har liknande tankar att se när ett barn far illa i hemmet beroende på om det är fysiskt eller psykiskt barnet mår dåligt av. Det framkommer också svårigheter att observera och följa ett barn då signalerna kan vara lite diffusa och barnens signaler varierar från barn till barn.
- Published
- 2016
Catalog
Discovery Service for Jio Institute Digital Library
For full access to our library's resources, please sign in.