Search

I en värld som ständigt blivit mer digitaliserad, där marknadskrav och affärsbehov reformeras samt tekniken går framåt i en allt snabbare takt, är det viktigt att organisationer följer den digitala utvecklingen för att överleva på en allt mer konkurrensutsatt marknad. Till följd av coronapandemin har många organisationer tvingats in i en snabb digital transformation, en transformation som varit nödvändig men delvis även oundviklig. Många organisationer har därför initierat en ansats till att anpassa och omstrukturera sin verksamhet genom att transformera sina normala arbetssystem för att bli mer digitaliserade. Många av dessa förändringar misslyckas av olika anledningar. I många avseenden är dessa anledningar unika vid varje förändringsarbete. I denna kvalitativa studie undersöks därför vilka organisatoriska utmaningar som skapas när digital transformation är påtvingad och hur förändringsledningen anpassas för att effektivt hantera motstånd vid förändringsarbete. Genom studien kunde teori som ansågs viktig för studiens syfte identifieras och denna gav oss ökad kunskap om ämnet. Empirisk data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med både chefer och medarbetare och denna data analyserades sedan med hjälp av den teoretiska referensramen. Resultatet av studien är mångfacetterade. De utmaningar som identifierades under studiens gång kring förändringsarbeten inom organisation till följd av en påtvingad digital transformation var oro, osäkerhet, kompetensbrist och motstånd. Dessutom fann vi att bristande nivå på vision och kommunikation var de största möjliga orsakerna till uppkomsten av de nämnda utmaningarna. För att möta dessa utmaningar har vi konstaterat att ett planerat tillvägagångssätt för förändringsledning kan vara fördelaktig för att skapa en tydlig och gemensam vision och tillit som genomsyrar hela organisationen. In a world that has become increasingly digitized, where market demands and business needs are reforming and technology is advancing at an ever-faster pace, it has become more important for organizations to keep pace with digital developments in order to survive in an increasingly competitive market. As a result of the corona pandemic, many organizations have been forced into a rapid digital transformation, a transformation that has been necessary but also partly unavoidable. Many organizations have therefore started an initiative to adapt and restructure their operations and transform their normal working systems to become more digitalized. Many of these changes fail for several reasons, however, these reasons are often unique to each transformation effort. This qualitative study therefore explores the organizational challenges that are created when digital transformation is imposed and how change management is adapted to effectively manage resistance in change efforts. Through the study, a theory that was considered important for the purpose of the study was identified and this gave us more knowledge about the topic. Empirical data was collected through semi-structured interviews with both managers and employees and this data was then analyzed using the theoretical frame of reference. The results of the study are multifaceted. The challenges identified during the course of the study around organizational change due to an imposed digital transformation were worry, uncertainty, skills shortages and resistance. In addition, we found that lack of level of vision and communication were the two main possible causes for the emergence of the mentioned challenges. To address these challenges, we found that a planned approach to change management can be beneficial in creating a clear and shared vision and trust that permeates the entire organization.

Title: “Bitter bitches and incels” - A qualitative study about how the conflict between feminists and antifeminists is expressed in discussion forums at Flashback Authors: Ella Östman Skala and Molly Lindman The purpose of this study is to examine the conflict between feminists and antifeminists and how it is expressed on the internet through interaction at the discussion forum Flashback. We also aim to shed particular light to the antifeminist approach to the feminist movement in order to contribute to a greater understanding of the nature of the conflict as well as to gain an idea of the reasoning behind the resistance. Our data is collected through a qualitative method in the form of netnography where we observe six discussion forums online. The theoretical perspectives that are used in order to interpret the empirical data are: Wettergren & Jamison´s (2013) understanding of social movements, Gemzöe´s definitions of feminist orientations (2002), Mollwing´s definitions of antifeminist orientations (2021) as well as Brown´s (1988) theory about intergroup conflict and Allport´s (1979) contact hypothesis. Theoretical concepts that came to be crucial in our understanding of the conflict and its aspects were stereotyping, incompatible goals, collective identity and structural tensions. The results of the study shows that the expression of the conflict can be understood through the following three fundamental aspects: the occurrence of different perceptions about the significance of feminism, attribution of negative characteristics as well as stereotypes to each other and lastly, disagreements about whether today's society can be considered equal or not. Feminists tend to argue that the society we live in today still requires development for us to be able to entitle ourselves as equal, and the feminist movement is seen to be striving to achieve this equality between the sexes. As a result of this, feminists are assigned negative attributes by antifeminists, such as being annoying, incomprehensible and unnecessary. Antifeminists however claim that feminism cannot be equated with gender equality as the movement has undergone a radicalization that results in feminism being interpreted as a man hating movement that only favors women and therefore oppresses men. The society we live in today is by antifeminists perceived to be equal since a long way back, which makes the continued feminist battle unjustified. As a consequence of this antifeminists are, by feminists assigned with characteristics such as being misogynistic, conservative, diminishing and deniers of a major societal problem. The process of attributing negative characteristics to one another indicates that there is a will to distance themselves from each other that goes beyond the natural distancing that occurs as a part of the dynamics between two groups.

Vårt syfte med föreliggande studie är att undersöka hur makt, motstånd och delaktighet kommer till uttryck i relationen mellan barnet och pedagogen i samband med samlingen. Vi har valt att studera dessa olika perspektiv utifrån en samling eftersom det är en aktivitet som fångat vårt gemensamma intresse. För att kunna besvara vårt syfte samt frågeställningar kommer vi göra en kvalitativ studie. Vi kommer genomföra observationer på två olika förskolor för att ta reda på naturligt förekommande skeenden samt beteenden från barnen och de vuxna. Studiens resultat analyseras med hjälp av Michel Foucaults teori om makt och motstånd, delaktighetsperspektivet samt det institutionella perspektivet. Resultatet av studien visar att förskolans regler och rutiner finns framför allt för att kunna upprätthålla en social ordning. Samlingens struktur synliggör vilka normer som finns och det är normbrotten som åskådliggör institutionens osynliga regler. Barnens brott mot normen har framhävts både av pedagogerna samt av barnen själva. Pedagogerna har använts sig av olika styrningstekniker för att styra barnen mot önskvärd riktning. Barnens motstånd gentemot pedagogernas styrning har yttrat sig genom olika strategier såsom ignorans, protester, tystnad, passiv motsträvighet samt ändring av en befintlig regel. Barns delaktighet i samlingen visade sig variera eftersom barn är individuella och därav olika behov. Somliga barn har gjort sig delaktiga på eget bevåg och vissa barn har behövt stöd av en vuxen. Pedagogernas förhållningssätt har visat sig ha betydelse för barns delaktighet genom att de kan utmana de barn som inte gör sig hörda på eget initiativ samt tysta de barn som tar stor plats. Abstract Vårt syfte med föreliggande studie är att undersöka hur makt, motstånd och delaktighet kommer till uttryck i relationen mellan barnet och pedagogen i samband med samlingen. Vi har valt att studera dessa olika perspektiv utifrån en samling eftersom det är en aktivitet som fångat vårt gemensamma intresse. För att kunna besvara vårt syfte samt frågeställningar kommer vi göra en kvalitativ studie. Vi kommer genomföra observationer på två olika förskolor för att ta reda på naturligt förekommande skeenden samt beteenden från barnen och de vuxna. Studiens resultat analyseras med hjälp av Michel Foucaults teori om makt och motstånd, delaktighetsperspektivet samt det institutionella perspektivet. Resultatet av studien visar att förskolans regler och rutiner finns framför allt för att kunna upprätthålla en social ordning. Samlingens struktur synliggör vilka normer som finns och det är normbrotten som åskådliggör institutionens osynliga regler. Barnens brott mot normen har framhävts både av pedagogerna samt av barnen själva. Pedagogerna har använts sig av olika styrningstekniker för att styra barnen mot önskvärd riktning. Barnens motstånd gentemot pedagogernas styrning har yttrat sig genom olika strategier såsom ignorans, protester, tystnad, passiv motsträvighet samt ändring av en befintlig regel. Barns delaktighet i samlingen visade sig variera eftersom barn är individuella och därav olika behov. Somliga barn har gjort sig delaktiga på eget bevåg och vissa barn har behövt stöd av en vuxen. Pedagogernas förhållningssätt har visat sig ha betydelse för barns delaktighet genom att de kan utmana de barn som inte gör sig hörda på eget initiativ samt tysta de barn som tar stor plats.

Studiens syfte är att öka förståelsen för barns motstånd genom att undersöka relationen mellan materialiteter och barns motstånd. För att göra detta tog jag hjälp av en frågeställning med följande frågor: Hur gör barn motstånd i förskolan? Hur använder barn materialiteter i sitt utövande av motstånd? och hur kan relationen mellan barns motstånd och materialiteter tolkas? Metoden jag valde för att besvara dessa frågor var deltagande observation och fältanteckningar. De deltagande barnen var 3 till 5 år gamla. De insamlade fältanteckningarna analyserades med hjälp av Lilja & Vinthagens (2009) definition av motstånd och Barads (2007) posthumanistiska teorier. De posthumanistiska begrepp jag använde mig av var intra-aktion, materialitet och materiell-diskursiv. Resultatet av studien visar att materialiteter var ett centralt inslag i olika former av barns utövande av motstånd. Dessutom formades och omformades detta motstånd, allteftersom nya materialiteter trädde in och uppfattningar ändrades, i intra-aktionen mellan barn och materialiteter. Min slutsats är att materialiteter är av stor betydelse för uppkomsten och möjliggörandet av barns utövande av motstånd. Därutöver framstår utbudet av materialiteter vara av relevans för vilken typ av motstånd som blir möjligt. Att som förskollärare beakta materialiteters betydelse är således av vikt för att förstå hur barns motstånd kan förstås, bemötas, och tas tillvara på.

Motivation är ett mycket diskuterat problem i moderna språk undervisning. Hur motiverar man eleverna blir en besvärlig fråga hos alla moderna språklärare. Det här arbetet syftar till att ta reda på hur problem/relationsorienterade temaarbeten motiverar elevernas lärande teoretiskt och hur det ser ut i praktik när det gäller moderna språk undervisning. Teoretiska stöd kommer från Vygotskijs och Piagets teorier om lärande och utveckling i sociokulturellt perspektiv, och tidigare forskningar om temaarbete och motivation från olika pedagoger undersöks för att inspirera valet av tema i mitt arbete. Genom intervjuer samlade jag elevernas åsikter om och olika moderna språklärares erfarenheter och reflektioner kring problem/relationsorienterade temaarbete. Med hjälp av observation av en lektion jämförde jag lärarnas beskrivningar med praktiska situationen av undersökningsfenomenet. Undersökningen visar att problem/relationsorienterade temaarbete kan stärka elevernas motivation i varierande grad. Många pedagoger har lyckats med att nå deras pedagogiskt mål med sina satsningar på temaarbete. Samtidigt innebär temaarbete också högre krav på undervisande lärarna. De förväntas vara pedagogiskt skickliga. Dessutom bör de ha ett tydligt ledarskap när det gäller att planera och strukturera undervisning. De förväntas också kunna samspela med och leda eleverna. Praktik kan skilja sig från teorin, som när lärarens väl planerade temaarbete bryts ibland av elevernas passiva beteende eller motstånd på grund av brist på kunskaper. Därför är det viktigt för läraren att ta reda på orsaker varför de omotiverade eleverna inte sköter sig i lektionen och sen göra lärande främjande anpassningar för dem. I slutet av arbetet diskuteras också möjliga framtida undersökningar kring frågorna t.ex.: hur ska läraren hitta ett individuellt anpassade tema för varje elev, kan mer kunskaper i ett område främja ens förståelse i ämnet? I så fall, hur ska elevernas kunskap i målspråket bedömas?

Studien har genomförts på Akademiska Sjukhusets Utvecklingsavdelning, i Uppsala. Från förstudien som genomfördes på samma avdelning framkom ett förbättringsområde inom styrning och ledning. Studien fokuserade därigenom på området styrning och ledning och syftade till att kartlägga och ge förbättringsförslag till Utvecklingsavdelningens arbete kopplat till dess syfte och mål. För att uppnå studiens syfte har följande frågeställningar använts: 1.Vad är syftet med Utvecklingsavdelningen? 2.Hur arbetar avdelningen? 3.Hur kan avdelningens arbete förbättras? För att svara på frågeställningarna har observationer, medarbetarintervjuer, en gruppintervju med styrgruppen på avdelningen och en enkätundersökning använts som datainsamlingsmetoder.Till analysen användes ett relationsdiagram, träddiagram och fem varför-metoden. Resultatet visade att syftet med avdelningen var otydligt definierat i styrgruppen och därmed otydligt kommunicerat till medarbetarna. Medarbetarna i sin tur arbetade patientfokuserat, som beskrivs som en av två delar av deras syfte med avdelningen. Till analysen har teori kopplat till ledarskap använts. Teorin omfattar kategorierna mål, ledarstil kopplat till gruppens utveckling, prokrastinering, förändringsledning och motstånd till förändring. Från analysen har det konstaterats att medarbetarna befinner sig i det första stadiet i grupputvecklingen, vilket i sin tur påverkar deras känsla av trygghet. Det otydligt definierade syftet (och målen för avdelningen) bidrog i sin tur till ett ytterligare starkare behov av att införskaffa trygghet. Det i sin tur ansågs genom studiens analys vara orsaken till att medarbetarna på avdelningen arbetade patientfokuserade mer än utvecklingsfokuserat, vilket också ingår i syftet med avdelningen. Slutsatserna för studien resulterade i att avdelningen ska följa tre steg. De tre stegen presenteras nedan: 1.Tydliggöra syftet(varför avdelningen finns till) och se till så att syftet är rätt definierat och överenskommet inom ledningen 2.Sätt upp mål som bidrar till uppfyllandet av syftet. Kommunicera målen i hela organisationen genom måldelning med SMARTa mål. 3.Tydliggör ledarskapet, tydligare styrning (som kommer genom att uppfylla punkt 1–2), uppföljning och bekräftelse. Planera arbetet utefter målen och tydliggör vem som ska göra vad och när. The study has been carried out at the hospital, Akademiska's development unit, in Uppsala,Sweden. From the feasibility study, conducted in the same unit, an area of improvements was found, control and management. The study has therefore focused on that area of managementand control. The study aimed to identify improvements to the development unit's work, related to their purpose and goals. In order to achieve the purpose of the study, the following questions wave been used: 1. What is the purpose of the Development unit in Akademiska's hospital? 2. How do the unit's coworkers work? 3. How can the unit's work be improved? To answer the following questions, different methods were used, observation, interviews withthe employees, a group interview with the management group and a survey were used. In the analysis, tools like the relationship diagram, a tree diagram and a "five why"-method were used. The results of the data collection found that the purpose of the unit was defined unclearly and not properly communicated to the coworkers. The employees work tended to be patient-focused, which is also described as one of the two parts of the purpose of the unit. Theories related to leadership and management has been used for the analysis. The theoriesalso refer to goals, group development, procrastination and resistance to development. From the analysis, it has been found that the employees are in the first stage of the group development stages. The uncleared defined purpose tended to be the reason to why employeesworked patient-focused. The conclusion of the study resulted in the three following steps: 1. Clarify the purpose (why the unit exist) 2. Set goals that contribute to the fulfillment of the purpose. Communicate the goals throughthe entire organization and use SMART goals 3. Slightly change the leadership to more controlling leadership, follow up and confirm thecoworkers work. Plan the work towards the goals and clarify what should be done and when it should be done. Key words: change, development, group development, leadership, opposition, safety

Arbetsmarknaden är könssegregerad där andelen män och kvinnor skiljer sig inom olikabranscher. Även om arbetet för en jämställd arbetsmarknad har utvecklats tenderar killar ochtjejer att välja könsstereotypiska program på gymnasiet. Detta bidrar till att exempelvis lönenskiljer sig åt mellan könen och att könsnormerna reproduceras. För att nå en jämställdarbetsmarknad behöver könssegregeringen minska. Studiens syfte är att undersöka ochjämföra vad som format killarnas traditionella val och tjejernas normbrytande val till detmansdominerade yrkesprogrammet fordon- och transport. De frågeställningar vi besvarar är:Vad har format deras utbildningsval? Hur ser deras självuppfattning ut i relation till derasutbildningsval och vilka föreställningar har de om det valda yrket? En kvalitativ metod haranvänts och killar och tjejer i årskurs ett och två på gymnasiet har intervjuats. Vi analyserarempirin med Linda Gottfredsons begrepp självuppfattning, bilder av yrken och kognitiv kartaav yrken. Andra begrepp som används är Pierre Bourdieus begrepp kapital och habitus,Hodkinson och Sparkes begrepp handlingshorisont samt begreppet genus. Analysen visar attdels influenser från familj och vänner och dels möjligheter på arbetsmarknaden har bidragittill valet. Tjejerna har lättare att beskriva hur de uppfattar sig själva i förhållande till sittyrkesval än killarna. Informanterna har liknande stereotypiska föreställningar om vilken typav person som arbetar med fordon. En slutsats vi försiktvis drar är att tjejerna är mermedvetna om vad som format deras utbildningsval än killarna. Detta kan bero på att debehövt försvara sitt normbrytande val för omgivningen medan killarna inte behövt reflekteralika mycket över sitt traditionella utbildningsval.

Den här studien undersöker hur kvinnor i text skildrar sina levda erfarenheter av sexualiserat våld i samband med me too-rörelsen med inriktning på vilket utrymme det sexualiserade våldet får, hur ansvaret beskrivs för utövandet av det samt motstånd gentemot det. Valet av studieområde har uppkommit utifrån att vi uppfattat en stor kunskapslucka gällande forskning om kvinnors egna skriftliga återberättelser om levda erfarenheter av sexualiserat våld. Studiens fokus på utrymme, ansvar och motstånd grundar sig i att Isdal (2017) anser att synliggörande av sexualiserat våld är en av den viktigaste komponenten i bekämpandet av det. Coates och Wade (2007) menar att ansvar för våld i stor utsträckning beskrivs på ett tvetydigt sätt och att offrets motstånd ofta döljs. Genom riktad och summerande innehållsanalys samt abduktiv ansats har texterna studerats. Resultaten visar att det sexualiserade våldet i genomsnitt ges 50 % av utrymmet i texterna, och att det verbala sexualiserade våldet är mest förekommande. Två typer av berättarstilar avseende hur skribenterna beskriver sina levda erfarenheter har noterats. I den första berättarstilen innehåller texterna längre beskrivningar kring bakgrund och följder av det sexualiserade våldet, medan den andra berättarstilen ger den levda erfarenheten av sexualiserat våldet en stor plats i texten i förhållande till övrigt innehåll. Gällande ansvaret för det sexualiserade våldet förmedlar texterna direkt och indirekt att det både ligger på skribenterna, på personen som beskrivs som förövare samt på utomstående. Detta görs bland annat genom skribenternas sätta att beskriva det sexualiserade våldet på ett ensidigt eller ömsesidigt sätt. I regel tillskriver skribenterna personen som beskrivs som förövare subjektsposition, medan de själva ibland framställs som objekt och ibland som subjekt. Motstånd mot det sexualiserade våldet skildras i 94 % av de analyserade texterna i form av fysiskt, psykiskt, intellektuellt och/eller spirituellt motstånd. De olika typerna av motstånd benämns 353 gånger, där det fysiska motståndet är mest förekommande. Trots detta innehåller många av texterna uttryck av att skribenten inte anser sig ha gjort motstånd. Samtliga texter synliggör mäns sexualiserade våld mot kvinnor. Skribenterna säger ifrån genom att dela med sig av sina levda erfarenheter och synliggör på så sätt sexualiserat våld.

Syftet med studien är att studera hur maktrelationer och barns normbrytande kulturer kommer till uttryck under samlingar i förskolan. Frågeställningarna som används är hur barn styrs mot önskvärt beteende och kunskap samt hur barns normbrytande kulturer och motstånd kommer till uttryck till följd av denna styrning. Den teoretiska utgångspunkten för studien är Foucaults teori kring makt kompletterat av Corsaros barndomssociologi. I avsnittet tidigare forskning beskrivs relevant forskning kring samling, normer, styrning och motstånd ur ett nationellt och internationellt perspektiv. Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi utfört observationer, tillsammans med fältanteckningar och ljudinspelning, vid fyra olika samlingar på två avdelningar på samma förskola. Empirin har analyserats utifrån ovanstående teoretiska perspektiv. Resultatet visar att pedagoger, med barnens bästa i åtanke, använder sig av olika styrtekniker som till exempel normaliserande frågeställningar och förändrat tonläge för att styra barnen mot det beteende de ser som önskvärt. Vi har även sett hur pedagoger ändrar sin styrteknik beroende på hur barn reagerar på den initiala styrningen. Utifrån den andra frågeställningen har vi kunnat urskilja tre former av motstånd. Barnen använder sig av dessa metoder separat eller parallellt för att kunna motsätta sig pedagoger och på så sätt uppnå större inflytande. Barns individuella motstånd leder många gånger till att fler barn ansluter sig vilket synliggör deras gemensamma normbrytande kultur.

Uppsatsens målsättning har varit att undersöka hur motstånd kan ses och förstås som en del av den vardagliga interaktionen mellan socialsekreterare inomorganisatoriskt. Metodologiskt har uppsatsen utgått från etnografi och inkluderar deltagande observationer och öppet tematiska intervjuer. Intervjuerna har utförts före och efter de deltagande observationerna. Detta möjliggjorde ett fokus på deltagarnas egna meningsskapandeprocesser och skapade även en möjlighet att kontextualisera det som observerats. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt var symbolisk interaktionism samt en förståelse av motstånd baserad på James C. Scotts teori om hidden- och public transcripts. Både de deltagande observationerna och i intervjuerna utfördes med tonvikt på deltagarnas egna meningsskapande och upplevelse. Motstånd kan förstås som vardagligt vilket är baserat på ett interaktionistiskt perspektiv. Detta möjliggjorde ett fokus på vardaglig interaktion och arbetsuppgifter vilka socialsekreterarna befann sig i inomorganisatoriskt med sina kollegor. Uppsatsens resultat och analys kapitel presenteras som uppdelat mellan scen och agerande detta för att underlätta läsningen samt erbjuda ett tydligt narrativ. Uppsatsen är centrerad kring de olika teman: makt, rum, kropp och språk. Dessa teman utvanns ur innehållsanalysens empiri. Slutsatsen för uppsatsen gör gällande att motstånd i den undersökta kontexten kan förstås som ett agerande på scener genom social interaktion vilket skapar relationell mening till arbetet, kollegerna samt klienterna. Allt beroende av den maktdelning som finns närvarande. Detta gör sammanfattningsvis att uppsatsen ser motstånd som ett interaktionistiskt och relationellt agerande. The aim of this study was to examine and investigate if and how resistance can be seen as a part of everyday social interactions between social workers within an organization. The method of the essay was ethnographic and included participant observations and interviews. The interviews were held in the beginning of the period for observation and at the end. This way of working made it possible to focus on the participants' own meaning-creating process and also created a way to contextualize the observed. The essay was based on the theoretical perspective of symbolic interactionism and an understanding of resistance as part of James C. Scott's theory hidden- and public transcripts. In the participatory observations and in the interviews, participants' own statements and opinions were focused on. Resistance can be understood as everyday resistance. The everyday resistance was based on a interactionist perspective which focused on everyday interactions and general tasks and situations of social workers within the office and between colleagues. How resistance is acted out, in what place is the resistance acted out and what meaning does the social worker give the resistance are questions which the essay centers around. The results and analysis of the essay were presented divided between the concepts of stage and acting. This for clarity and narrativity. The findings of the essay are centered on the themes of power, space, body, and language. Themes that emerged from the content analysis of field notes and interviews. The essay concludes that resistance can be understood as acted on stages through social interaction which creates relational meaning to work, colleagues and clients. And is dependent on power distribution, which affects language, body and space.

Denna studie syftar till att öka förståelsen för hur chefer inom kommunal sektor arbetar med förändringsarbete. Det finns tre frågeställningar som är utvecklade utifrån syftet. Frågeställningarna besvarades med hjälp av intervjuer som genomfördes med personer som arbetade på kommuner i Sverige och hade en arbetsledande ställning. Studiens resultat visar att ledaren måste informera personalen om ett kommande förändringsarbete tidigt. När personalen har fått information om förändringen bör det skapas möjlighet till bearbetning av informationen för personalen, det är viktigt att även ge återkoppling till personalens respons. Det är också viktigt att inte fastna i en dialog utan gå vidare när kommunikationen inte leder till förbättringar i tillvägagångssättet. Under pågående förändringsarbete är det viktigt att finnas tillgänglig när personalen är i behov av stöd i förändringsarbetet. När förändringen är genomförd är det viktigt att se tillbaka och dra lärdom av erfarenheterna.

Många forskare och samhällsteoretiker menar att den tid vi lever i präglas av individualism, strävan efter självbestämmande och självförverkligande. Några forskare problematiserar detta och menar att individualismen inte bara befriar utan också lägger ett orimligt ansvar på individen att forma sitt eget liv. Den här studien tar avstamp i en del av Sveriges vägledarförenings riktlinjer som talar om att vägledningen sätter individen i centrum och verkar för självbestämmande och fria val . Syftet med uppsatsen är att undersöka hur vägledare förhåller sig till individens självbestämmande och egna fria val. Vidare är syftet att synliggöra om den individualiserade grundsynen i vägledning kan innebära dilemman för vägledarna. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med sex utbildade studie- och yrkesvägledare. Det empiriska materialet har analyserats genom begreppen frigörelse , ontologisk trygghet och motstånd hämtade främst från Ulrich Beck, Anthony Giddens och James Scott.Studiens resultat visar att studie- och yrkesvägledarna värderar individens självbestämmande högt och att den genomsyrar tanken om vad vägledning är för samtliga respondenter. Samtidigt ger resultatet en tydlig bild av hur respondenterna ställs inför dilemman när de ska få ihop de etiska riktlinjerna och individualiserade grundsynen inom vägledning med de enskilda individernas behov. Här urskiljer vi ett antal paradoxer som vi diskuterar i studiens sista kapitel.

Andersson, Nadia Maria (2018). ”Hundarna skäller, men karavanen drar vidare” Utvecklande motstånd som katalysator för en professionell förändringsprocess. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp

Studiens syfte är att undersöka olika typer av avbrott i förskolans verksamhet, hur barn reagerar på dessa och vilka maktrelationer som kan skapas i dessa situationer. Barnen i förskolan blir ofta avbrutna i sin lek eller aktiviteter som de håller på med och utifrån ett maktperspektiv har jag undersökt dessa avbrott och barns reaktioner på dessa. För att kunna undersöka detta har jag gjort en kvantitativ studie i form av observationer på en förskola. För att analysera materialet använde jag mig av Michael Foucaults teorier kring makt och tidigare forskning om bland annat makt och motstånd.I min studie har jag sett att barns reaktioner varierar. Ibland följer barnen de förväntningar som pedagogerna har vid ett avbrott och ibland motsätter sig barnen och visar att de har en annan åsikt än pedagogen om vad som ska ske. Motstånden kan vara tydliga och verbala men de kan även vara tysta och lätt missuppfattas som något annat än motstånd. Jag har även sett att vissa barn följer de regler som gäller och styr varandra till att göra det som anses vara rätt.

The study aims to analyze claimants encounter with Swedish Social Insurance Agency (Försäkringskassan) drawing on theories of power. It investigates how this contact has affected the claimants’ view of themselves as contributing citizens. The study has mainly focused on the experiences of assessments for sickness benefit claims as well as the interaction with case officers during the proceedings. The study found that the institutionalized power relations between the citizen and the agency were internalized by the informants. Specifically, it resulted in an altered sense of human worth and societal contribution. Informants described being distanced with regards to agency and society, and internalizing the perception of being a second class citizen. The study showed that the claimants’ experiences of the assessment proceedings led to feeling systematically marginalized by the state. The power influence the informants were subjected to by the agency, resulted in introverted as well as extroverted resistance and ultimately power reclaim. It is in part demonstrated through their participation in the study and their wish to bring the question to light.

Denna studie handlar om ledarens erfarenhet av förändringsarbete i förskolan. Undersökningen tar reda på förskolechefens syn på medarbetarnas delaktighet i förändringen samt vilka faktorer som påverkar genomförandet med anknytning till medarbetarnas lärande och utveckling. En kvalitativ metod har använts där sex stycken förskolechefer i intervju har berättat om sina erfarenheter. Resultatet visar att medarbetarna behöver förstå och se meningen med förändringen, dess syfte och mål för att kunna verkställa själva genomförandeprocessen. Faktorer som påverkar medarbetarnas engagemang i förändringsprocessen är kommunikation, känsla av delaktighet och samarbete. Det framkommer att ledaren har en betydande roll i förändringsarbete. Förskolechefen behöver skapa förutsättningar både ekonomiska och organisatoriska för att medarbetarna ska kunna fullfölja förändringen.

Bakgrunden till vårt intresse av att undersöka barns inflytande och delaktighet i förskolan har kommit av diskussioner med pedagoger ute på olika förskolor. Pedagogerna menar att barnen har mycket inflytande och delaktighet i verksamheten men vi har inte sett att detta förekommit när vi varit på VFU (verksamhetsförlagd utbildning) eller arbetat som vikarie. Syftet med den här studien har därför varit att undersöka hur barns inflytande och delaktighet vid måltidssituationen i förskolan ser ut i förhållande till pedagogers syn. Våra frågeställningar har fokuserats på hur pedagogerna generellt ser på barns inflytande och delaktighet i förskolan och vilken bild pedagogerna har av barnens inflytande vid måltidssituationen. Vi ställde oss även frågan om hur barns inflytande begränsas vid måltidssituationen genom pedagogernas styrning och hur barnen ser på sitt eget inflytande i förskolan samt vid måltidssituationen. Vi har använt oss av Foucaults (2000, 2002) teorier om makt och maktrelationer och Arnérs (2009) förståelser av begreppen inflytande och delaktighet, för att analysera intervjuer med barn, intervjuer med pedagoger och observationer av måltidssituationen. Vi har gjort en kvalitativ studie där vi intervjuade fyra pedagoger och fyra barn. Vi genomförde också två observationer vid måltidssituationen i förskolan.Resultatet visar att pedagogerna har en gemensam syn på begreppen inflytande och delaktighet, men att de inte är riktigt medvetna om hur mycket de faktiskt styr barnen. Detta blir tydligt i intervjuer med barnen och i observationerna, då det visar sig att barnens inflytande och delaktighet ofta får stå tillbaka på grund av pedagogernas styrning och makt.

Studiens syfte är att undersöka vilka makttekniker pedagoger använder samt hur barnens motstånd kommer till uttryck vid övergångarna från den fria leken till planerade aktiviteter. I vår studie har vi utgått från våra frågeställningar. Vilka makttekniker använder pedagogerna för att bryta barns lek och samla de inför nästa aktivitet? Vilken typ av motstånd kommer till uttryck i barngruppen gentemot pedagogerna? För att få svar på våra frågeställningar gjorde vi en kvalitativ studie på en förskola i ett mindre samhälle. Metoden som vi använde var observation genom filmning. Därefter transkriberade vi vårt insamlade material och strukturerade det efter fyra teman.Grunden för vårt analysarbete är Michel Foucaults teori om makt och styrning. Vi har även kompletterat med studier av Dolk, Nordin-Hultman, Markström och Tullgren som även de har utgångspunkt i Foucaults teorier med i sin forskning. Resultatet av vår studie visar att det finns många olika makttekniker som pedagogerna använder för att styra barnen i önskvärd riktning. Vår studie visar också på hur bjällran som är en disciplineringsteknik styr både barn och pedagoger i verksamheten. Barnen använder sig av olika motståndsstrategier beroende på vilken styrteknik pedagogerna använder och även när barnen gör motstånd tvingas de att inordna sig i verksamhetens rutiner. De slutsatser vi har gjort är att den makt pedagogerna använde sig av för att styra barnen i önskvärd riktning har skett i all välmening.

Aktuella trender verkar tyda på och mena att självledarskap och aktivitetsbaserat arbetssätt är framtidens sätt att leda och organisera. Förespråkare menar att införandet av dessa sätt att arbeta och leda ökar kreativitet och kommunikationsmöjligheter samt individens förmåga att motivera och engagera sig själv. Samtidigt hävdar motståndare att detta inte är ett arbetssätt som passar för alla. Syftet med denna studie är att belysa och beskriva hur implementeringen av självledarskap kan gå till. Under studiens gång visade det sig att denna implementering ofta sker i samband med en övergång till ett aktivitetsbaserat arbetssätt varför dessa ofta syns i kombination. Vidare syftar studien till att undersöka ledningens motiv och vilket motstånd som de kan möta vid denna typ av förändringsarbete. Fem företag som genomfört självledarskapsutbildning hos SelfLeaders har undersökts genom djupintervjuer och observation. Studien visar bland annat att motstånd kan bestå i chefers oro kring nya arbetsuppgifter samt att även medarbetarna kan uppleva oro och missnöje, främst på grund av ovisshet och otydliga förväntningar. Flera av studiens respondenter uppgav att deras medarbetare uttryckte att de var obekväma kring att prata om sina privata känslor, drivkrafter och värderingar på arbetsplatsen. Detta blir problematiskt eftersom arbetet med att identifiera sina personliga värderingar och drivkrafter är själva fundamentet i självledarskap. Studiens resultat och analys sammanfattas till ett antal punkter som kan ses som inspiration till chefer och ledare vid införandet av självledarskap.

Reglering och styrning av barns beteende och agerande kan ses som en del av deras uppfostran i såväl förskolan som i det övriga samhället. Men vad är det som regleras och vad eller vem är det som styr och reglerar och vad förväntas regler och styrning leda till? Kan barns motstånd ses som betydelsefullt? Den här studien har som syfte att belysa ovanstående frågor men den berör även barns förmåga att självreglera samt vilka former makthandlingar kan ta i den institutionella förskolemiljön. Det teoretiska perspektivet som används i analysen av det empiriska materialet bygger på maktbegrepp och tankar vilka lånats ifrån Foucault med tyngdpunkt på reglering och styrning. Studien bygger på ett antal observationer gjorda i förskolemiljö. Det som bland annat blir synligt i resultatet är att barn anpassar sig till de regler som pedagoger satt upp men även att de reglerar varandra samt att barn i stora grupper verkar styras av fler regler än individen. Det som regleras är bland annat beteende, agerande och rumslig kontext, vissa aktiviteter ska ske på bestämda platser men även individantalet på dessa platser regleras i stor utsträckning. Förskolemiljöerna är därmed en aktiv del i den styrning och reglering som existerar och pedagogerna använder sig ofta av miljön för att tydliggöra regler. Det visuella i miljön kan tänkas underlätta för barns inlärning av regler, förhållningssätt och självreglering men är inte alltid tillräckligt enligt denna studie. En del barn besitter förmågan att självreglera i vissa situationer medan andra barn har svårigheter och behöver stöd i de samma. Detta innebär att det finns ett behov av kunskap hos pedagoger i hur stöttning av barns förmåga att självreglera kan utformas. Det som också blir synligt i resultatet är ett frekvent förekommande motstånd mot regler och styrning. Motståndet sker på olika sätt och ibland i ganska subtila former men kan ses som barns möjlighet att utöva delaktighet och erhålla inflytande över sin tillvaro i förskolan.

I dagens samhälle spenderar barn en stor del av sin barndom på förskolan. Min erfarenhet är att barngrupperna är stora och att barnen ingår i många olika relationer, bland annat maktrelationer. Utifrån mina erfarenheter är av relevans att pedagogerna behöver öka sina kunskaper om barns maktrelationer för att hantera konflikter och förbättra klimatet i gruppen.Syftet med studien är att undersöka hur maktrelationer kommer till uttryck i förskolebarns fria lek.Jag genomförde studien med hjälp av kvalitativ metod i form av icke-deltagande observation där jag använde ljudupptagning och anteckningar för att samla in data. Jag observerade barnens fria lek under tre veckors tid på en åldersblandad förskoleavdelning.Studien visar att:- Maktutövning pågår hela tiden i barns egenstyrda lek;- Makt handlar om rätten att bestämma och kontrollera barns villkor, andra barn och själva leken;- Barn uttrycker maktutövning verbalt respektive icke-verbalt och använder makt både positivt och negativt;- Barnen använder olika strategier i maktrelationer;- Maktutövning kan innebära både möjligheter och begränsningar för barn;- Barngruppen som jag observerade kräver åtgärder för att klimatet ska kunna förbättras.

”We know what you need”: Construction and resistance of ”unaccompanied minors” at residential care units e aim of the article is to highlight and analyse how ”unaccompanied minors” view the sta at the residential care units (called HVB) where they live. rough repeated qualitative inter- views with twenty young individuals over more than a year, the researchers have captured cen- tral themes. One such theme is the experience of being de ned as a child by the sta . is can be provocative for the young people who feel they are not being acknowledged as competent actors. Another central theme is being described as homogeneous and primitive, as a person that needs to be processed to live up to a desired Swedishness. e informants experience their treat- ment as children and undeveloped immigrants as a solid structure, a power system that is hard to question since it is so well institutionalized. e article also describes sanctions used by the sta to discipline the residents. Such sanctions are often directed at limiting the possibilities for the young people to participate in social activities, but also at increasing surveillance and documenta- tion. It is di cult for these young people to openly resist since they do not want to be punished. Resistance, thus, becomes hidden. e informants’ experiences show how di cult it is to deve- lop a social environment in which they can feel truly recognized by the sta as complete human beings with valuable competences.

Förskolan genomgår hela tiden förändringar, såväl på nationell som på kommunal och lokal nivå. På senare år har till exempel läroplanen reviderats, men det sker även mindre förändringar på de lägre nivåerna. Dessa förändringar påverkar ett stort antal individer som rör sig i förskolans miljöer. Syftet med denna studie är att ta reda på vilket förhållningssätt förskollärare har till förändringar i förskolan samt vilken möjlighet de upplever att de har att påverka dessa och förskolans verksamhet i stort. Utifrån detta analyseras förskollärarnas syn på förändringsarbete och dess påverkan på aktörerna inom institutionen. För att ta reda på detta har jag intervjuat sju olika förskollärare och analyserat det materialet mot de teoretiska utgångspunkterna som berör de ramar förskolan som institution sätter upp för förskollärarna och hur denna makt tar sig uttryck. Som hjälp till detta har jag använt mig av Michel Foucaults teorier om makt och institutioner. Andra delar i det teoretiska ramverket handlar om motståndsstrategier och professionaliseringsprocesser. Ställt mot resultatet i analysen blir detta ett sätt att studera hur förskollärarna upplever att de begränsas i sitt yrkesutövande relaterat till förändringar men också vilka strategier de har för att göra motstånd mot detta samt hur de positionerar sig i sin yrkesroll i dessa sammanhang. Analysen visar att det finns olika uppfattningar om förskolans förändringar hos de olika förskollärarna, beroende på hur deras förutsättningar för att implementera dessa ser ut. Det blir tydligt att förskollärarna upplever att institutionen påbjuder en rad begränsningar genom att inte släppa in dem i de beslutsfattande rummen, men även att förskollärarna skapar egna strategier för att hantera detta. De förändringar som genomförs har ofta ett uttalat professionaliserande syfte, men visar sig snarare leda till en ökad kontroll av yrkesutövning – något som i sig är deprofessionaliserande. I analysen blir det även synligt att en viktig aspekt vid genomförande av förändringar är att erbjuda förskollärarna djupgående reflekterande samtal med kollegor. Förskollärarna i denna studie upplever dock att detta ofta förbises. Resultaten bör även kunna relateras till andra liknande institutioner och säger då något om villkoren för många individer i deras yrke eller i deras bruk av institutionens tjänster.

SammanfattningStudiens syfte är att vidga förståelsen kring hur förskolepersonal konstruerar sitt professionella subjekt. Förskolepersonalens föreställningar om och intentioner i verksamheten visar på olika former för makt och motstånd i deras positionering som professionella. De centrala frågeställningarna för studien är: Vilka föreställningar, intentioner och former för makt och motstånd kan skönjas i förskolepersonalens samtal om förskolan och reflektioner kring egen praxis? Vad framträder som betydelsefulla delar i förskolepersonalens konstruktion av det professionella subjektet? Hur, i förhållande till dessa delar, positionerar sig deltagarna som professionella? Deltagarnas gemensamma samtal och enskilda reflektioner kring eget agerande står i fokus i studien.Förutom Foucaults teorier om makt används feministisk poststrukturalism i en strävan efter multipla förståelser av såväl subjektkonstruktionens processer som ställningstaganden och övervägande angående studiens utformning och innehåll. Intervjusamtal med respektive arbetslag och individuella reflektionssamtal utgör studiens empiriska material. Som underlag för reflektionssamtalen används Stimulated Recall där, av deltagarna, förbestämda sammanhang filmats.Förskolepersonalens konstruktion av det professionella subjektet visar sig göras i relation till egna föreställningar, diskurser, barn, kollegor och förväntningar i samhället formulerade i tanken om det goda och rätta. Självstyrning är framträdande i deltagarnas konstruktion av sina professionella subjekt och ställs återkommande i relation till dominerande diskurser, styrdokument och verksamhetens ledord. Samtidigt som deltagarna konstaterar att de aldrig pratar om makt uttrycker de en medvetenhet om sin positionering i maktrelationer med barn, föräldrar och kollegor och de etiska dilemman det innebär för dem. Pastorala, välmenande makttekniker präglar deltagarnas styrning av barn och verksamhet men öppnar även upp för motstånd. I en strävan efter att lyssna, vilja förstå och tillvarata det som tycks vara viktigt för barnen framträder etiska val i relation till sig själva och andra i förskolepersonalens positionering som professionella. Därmed utmanas strukturer, dominerande diskurser och ojämlika maktrelationer. Nyckelord: förskola, subjektskonstruktion, professionellt subjekt, diskurs, makt, styrningstekniker, motstånd AbstractThe aim of the study is to widen the understanding of how preschool personnel con-struct their professional subject. Positioning as professionals, their perceptions and in-tentions show different forms of power and resistance. The major questions of the study are: Which perceptions, intentions and forms of power and resistance can be seen in preschool personnel´s conversations about kindergarten and their reflections within their own practice? What significant parts emerge in the preschool personnel´s construction of the professional subject? How do the participants position themselves as professionals in regard to these elements? This study focuses on the participant’s conversations and individual reflections on their own actions in a preschool environment. In addition to Foucault’s theory of power, feminist post structuralism is applied in the pursuit of multiple understandings of both the processes of constructing the subject and as standpoints and considerations regarding the study design and substance. The study´s empirical material consists of conversations from interviews with the participants and their individual reflections. As a basis for reflection, Stimulated Recall is being used with filmed contexts pree-defined by the participants.Expressed in the idea of good and rightness, the preschool personnel´s construction of the professional subject is found to be made in relation to their own perceptions as well as discourses, children, colleagues and expectations from society. Technologies of the self are prominent in the participants construction of their professional subject, re-current placed in relation to dominant discourses, policy documents and mutual state-ments regarding their practice. While the participants note that they never talk about power, they express an awareness of their position in power relations with children, par-ents and colleagues, and the ethical dilemma it puts them in. The participant’s conduct of children and practice is characterized by pastoral, well-intentioned power techniques which also are found to enable a practice of resistance. In their strive for wanting to lis-ten, understand and take charge of what appears to be important to the children, posi-tioning as professionals, ethical choices emerges in relation to themselves and others. This is found to challenge structures, dominant discourses and unequal power relations. Key words: preschool, construction of the subject, professional subject, discourse, pow-er, technologies of power, resistance

Bakgrund I dagens arbetsliv ökar förändringstakten på grund av ett alltmer internationaliserat samhälle. För att organisationer ska överleva är omorganiseringar och utvecklingsarbeten nödvändiga. Den första januari 2011 genomfördes en omfattande omorganisation i Borås Stad som bland annat innebar en omorganisering av de tio befintliga kommundelarna, vilka blev koncentrerade till tre stadsdelar. Då kommunen bygger på beslut med demokratiskt folkvalda representanter anser vi att det är viktigt att ta hänsyn till hur omorganiseringen har upplevts för att få veta om förändringsarbetet resulterat i engagemang hos medarbetarna och därmed framgång. Vi finner därför ett intresse att studera hur omorganiseringen av kommundelar till stadsdelar har upplevts av enhetschefer inom äldreomsorgen i Borås Stad.Syfte Syftet med studien är att få förståelse för hur åtta enhetschefer upplever den omorganisering av kommundelar som genomfördes vid årsskiftet 2010/2011 inom Borås Stads verksamhetsområde äldreomsorg. Fokus kommer att ligga på delaktighet, information och kommunikation samt hur enhetscheferna upplever att deras arbete har förändrats i jämförelse med innan omorganiseringen.Metod I studien används en kvalitativ metod med ett hermeneutiskt perspektiv. Vi genomförde åtta semistrukturerade och individuella intervjuer. Det empiriska materialet har jämförts och analyserats med stöd av vetenskapliga artiklar och teorier för att komma fram till ett resultat och en diskussion.Resultat Vi tycker oss kunna utläsa av vårt resultat att respondenterna upplever att de har en förståelse för varför omorganiseringen behövde genomföras. Några respondenter upplever att det var för lite information och kommunikation kring omorganiseringen samt att tiden för genomförandet av omorganiseringen var för kort. Flera respondenter upplever att administrationen har ökat efter omorganiseringen samt att det nu är fler personer som ska vara med och bestämma vilket en del respondenter upplever bidrar till ett trögare system och längre beslutsvägar. Dock upplever en del respondenter en ökad trygghet och tydlighet i den förändrade strukturen. Flera respondenter upplever fördelar i att det nu går att samverka och lära sig mer av varandra stadsdelarna emellan. Några respondenter upplever att de inte fått möjlighet att vara delaktiga i omorganiseringen i någon särskilt stor utsträckning. En del uttrycker att de fått vara med och påverka arbetet på den egna arbetsplatsen när omorganiseringen väl var genomförd. Några respondenter upplever att mycket kompetent personal har gått förlorad vid omorganiseringen och anser att en del personal borde fått vara kvar på sina gamla positioner för att behålla en del av kompetensen. En del upplever att positioner blivit otydliga vilket skapat en förvirring kring vem som ska göra vad och upplever att en avgränsning av positioner med fördel kunde genomförts inför omorganiseringen. Kandidatuppsats i ArbetsvetenskapProgram: Organisations- och personalutvecklare i samhället

Den här artikeln undersöker hur individer inom den svenska funktionshinderrörelsen resonerar kring de inom cripteori viktiga teman normalitet, identitet och motståndsstrategier. Aktiva inom funktionshinderförbunden Delaktighet Handlingskraft Rörelsefrihet (DHR), Unga Rörelsehindrade samt aktivister utanför förbunden intervjuas. Resultaten påvisar en brist på normkritik inom DHR och Unga Rörelsehindrade. Det framkommer också att cripteorins begrepp “att komma ut” skulle kunna vara användbar för denna grupps frigörelse. I frågan om vem som kan komma ut som crip och vilken roll personer utan funktionsnedsättning kan spela i rörelsen råder det delade meningar. Ett ökat samarbete med andra sociala rörelser efterfrågas, men otillgänglighet och dåligt bemötande beskrivs som hinder i tidigare försök till samarbete. Samtliga respondenter upplever ett behov av kraftfullare motståndsstrategier i kampen för ett tillgängligare samhälle. Studien visar på att detta skulle kunna uppnås genom en tydligare uttryckt ilska och stolthet hos funktionshinderrörelsen, något som aktivisterna visar tydligare prov på än representanterna för förbunden.

På senare tid har det blivit allt vanligare med förändringsarbeten där kommuner bygger om sina centrum för att göra dem mer attraktiva att både handla och vitsas i. I många fall uppstår dock problem i samband med nya förändringar. Det kan i sin tur leda till att motstånd uppstår från olika aktörer, vilket är något som ledarna måste handskas med på olika sätt. När vi ser till den forskning som finns inom ämnet förändringsarbete och motstånd beskrivs det bland annat; för att lyckas med en förändring måste ledningen arbeta med att involvera intressenter och få deras synpunkter på de olika förslagen som tas fram. De som är negativt inställda måste motiveras till att bli positiva och det kan ske genom att organisationen förmedlar de visioner och mål som finns angående projektet på ett sådant övertygande sätt att de kan övervinna de negativa aspekterna.I litteraturen beskrivs även att motstånd kan uppstå bland annat när ledningen inte är lyhörd och inte tillåter medarbetarna vara med i beslutsfattandet. Desto komplexare en förändring är desto större risker måste verksamheten ta. Det tas upp vikten av att kommunicera utåt mot alla berörda parter så inga missförstånd sker och att alla involverade får en fullständig bild av varför förändringen sker och vilka konsekvenser den kan innebära.Som praktiskt exempel och studiens undersökningsmaterial tas förändringsarbetet i Kinna centrum upp. Det är inte ovanligt att läsa rubriker angående förändringsarbetet av Marks kommuns största centrum – Kinna: ”Miljonerna som försvann”, ”Dålig skyltning” och ”Butik som tvingas stängas” är bara några som beskrivs i de lokala medierna som kommit till följd av förändringsarbetet. Kritik har bland annat riktats mot projektet från medborgare och handlare. Det finns en debatt om själva ombyggnationen som enligt många både är onödig och dåligt genomtänkt. Anledningen till ombyggnaden av Kinna Centrum har enligt många inte heller nått ut till markborna vilket skapat förvirring som lett till att de motsätter sig förändringen.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur det är att leda under motstånd i ett förändringsarbete. För att svara på forskningsfrågan har berörda politiker, tjänstemän och handlare intervjuats för att höra deras historia om hur de uppfattat motståndet och ageranden i samband med förändringsarbetet. Meningen med studien är inte att söka efter de ”rätta” svaren eller några sanningar utan målsättningen är att belysa ett exempel om hur det är att leda under motstånd. Program: Magisterutbildning i företagsekonomi

Detta examensarbetes syfte är att undersöka påverkansfaktorer kring studie och yrkesvägledares val av gruppbaserad studie och yrkesvägledning på högstadiet. I genomförandet av detta arbete har vi valt att intervjua sex personer, vilka arbetar som vägledare på olika grundskolor. Studien är gjord med ett kvalitativt förhållningssätt för att särskilja informatörernas sätt att tänka, samt att hitta mönster i deras förhållningssätt. Teorier i arbetet är hämtade från flera skilda forskningsfält, sociologi, filosofi och det organisationsteoretiska. Dessa teorier har hjälpt till att ge en ökad förståelse om intervjupersonernas handlingar ur olika perspektiv. Med utgångspunkt i frågan om vägledning i grupp sammanställer vi resultatet kring huruvida det finns ett motstånd eller inte. Analysen av intervjuerna visar att individcentrerade samtal är dominerande hos intervjupersonerna. Vi har erfarit att intresset finns för att fördjupa sina kunskaper i användandet av vägledning i grupp och få in det i arbetet på ett naturligt sätt.

Magisteruppsatsen studerar pedagogers erfarenhet av motstånd mot genusarbete samt försöker förklara motståndet utifrån socialpsykologiska teorier. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med lärare som arbetar med skolans äldre åldrar. Samtliga lärare var engagerade i genusarbete på sina skolor. Tidsbrist samt ointresse var två former av motstånd som kollegor och skolledning utövade. En svårare form av motstånd visade sig vara tillmötesgående motstånd – då motståndsaktörer ger sken av att vilja arbeta med genusperspektiv men i själva verket låter det bero. Ett annat hinder är pedagogers goda självbild vilken försvårar medvetandegörande av genusstrukturerna. Lärarna lyfte också fram genusarbetets känsliga natur som ett skäl till varför motstånd uppstår. Socialpsykologiska teorier kring förändringens fyra rum, kognitiv dissonans samt inkongruens används för att förklara motstånd mot genusarbete. Slutsatsen är att dessa svårigheter med att förändra perspektiv beror på att människor ofta försöker motstå förändring då det nya är arbetsamt att hantera. Motståndet kan också förklaras utifrån människans strävan mot att uppnå kongruens, denna strävan kan dock även förklara varför förändring kan ske. Slutligen betonas vikten av att uppmärksamma motståndets effekter. Semi-structured interviews were conducted with teachers working with teenagers. The teachers all had experience in working with gender perspectives in a school context. This thesis studies the resistance against gender equality efforts that these teachers had experienced coming from colleagues and principals. Resistance was shown through blaming (rightfully or wrongfully) an inability to work with gender issues to lack of time or interest. A more difficult type of resistance to manage is the type that appears to be accommodating – the person says that he or she will take on a gender perspective but in the end there is nothing done. The teachers also view the sensitive nature of gender issues to play a large roll in why the different types of resistance emerge. The thesis then tries to explain why resistance exists through social psychological theories. Theories about cognitive dissonance, incongruence and the four rooms of change explain why humans have a problem with changing their views and perspectives and therefore show resistance. People resist change (such as gender equality efforts) since the unknown is difficult to handle. Another reason for why a change of views does not occur is due to the pursuit towards congruence, though this tendency also explains why change does occur. Finally the importance of paying attention to the effects of the resistance is stressed.

The purpose of this Master’s thesis is to examine the relationship between fiction and resistance from a postcolonial and feminist perspective. More specifically, the study is an examination of this relationship in ten novels by the Nigerian writer Buchi Emecheta. The resistance is studied by examining the way it is depicted in the texts, as well as whether the texts can be seen as a form of opposition. Both the resistance and its context are studied. The analysis is performed through a content analysis of ideas concerning the following four dimensions in Emecheta’s texts: intersectionality, colonialism and imperialism, traditional patriarchal structures and strategies of resistance. The study shows that Emecheta’s novels have a clear political perspective and perform a powerful critique of both imperialist exploitation and traditional patriarchal structures, whilst at the same time illustrating the way different power structures are interoperating. The main strategies for resistance in the texts are based on solidarity, decolonization and self-definition. The context for resistance that is presented to the reader in Emecheta’s novels is a highly variable reality in which different power structures interact and change, which implicates that the methods of resistance varies too. The novels depict as well as constitute resistance, through the ideas conveyed and by the act of writing. The novels present a counter argument against imperialist and patriarchal notions, at the same time as they are offering an opportunity for increased self-understanding, self-definition and transcendence of given positions.

Syftet med uppsatsen är att beskriva hur chefer uppfattar, vad vi väljer att kalla, otillåtet beteende. Vi har valt att definiera otillåtet beteende enligt Karlssons (2008:132) definition av organisatorisk olydnad vilken lyder: ”Allt som anställda gör, tänker och är som överordnade inte vill att de ska göra, tänka och vara”. Uppsatsen grundar sig i en förförståelse om att otillåtet beteende finns i alla organisationer och att chefer inte bara anvisar tillåtet beteende utan också definierar vad som är otillåtet (Ackroyd och Thompson (1999:12). Vi har arbetat utifrån frågeställningarna: Vad uppfattas av chefer som otillåtet beteende? Hur påverkar anställdas grad av autonomi chefers uppfattning av otillåtet beteende? Hur hanterar och bemöter chefer anställdas otillåtna beteende? Hur kan chefers syn på otillåtet beteende kategoriseras?Tidigare forskning vi tagit del av är bland annat av vedertagna motståndsforskare såsom Ackroyd och Thompson (1999) vilka skriver ur anställdas perspektiv och Vardi och Weitz (2004) som framförallt skriver utifrån ett ledningsperspektiv. Teorin belyser vad som innefattas i otillåtet beteende, hur beteendet tar sig uttryck och vilka skäl som kan ligga till grund för beteendet. Vi skriver även utifrån Bergengren (2001) och Northouse (2007) om olika ledarstrategier vilka hjälper oss till en indelning av chefernas ledarstilar.För denna undersökning har vi valt en kvalitativ ansats med intervjuer som underlag. Intervjuerna har varit åtta till antalet och dessa har genomförts på olika företag inom olika branscher i Karlstad. Respondenterna är chefer med personalansvar då cheferna representerar ledningen och dess syn på otillåtet beteende vilket vi syftar till att undersöka. Vi har valt olika branscher för att få ett bredare underlag till jämförelser cheferna emellan.Med hjälp av frågeställningarna har vi kommit fram till hur cheferna bemöter otillåtet beteende och vilka strategier de agerar utifrån. I analys – och resultatdelen sammanfattas resultaten från intervjuerna och kopplas till tidigare teori. I denna del besvaras även frågeställningarna. Vad vi kommit fram till är att chefer inte uppfattar otillåtet beteende som en motståndshandling mot ledningen utan snarare ser beteendet som en naturlig följd av att anställda är olika individer. Framförallt beskrivs handlingar såsom stöld, illojalitet, frånvaro, längre raster och motsättning av riktlinjer ingå i otillåtet beteende. Detta otillåtna beteende står i relation till arbetsplatsens grad av autonomi vilket i sin tur står i relation till arbetsplatsens grad av kontroll och dessa tre komponenter samspelar med varandra. Det finns skillnader för hur cheferna bemöter det otillåtna beteendet, mycket beroende av bransch och grad av autonomi. Gemensamt för cheferna är dock att kommunicera med de anställda för att komma till botten med problemen. För att utarbeta strategier för chefernas bemötande har vi reviderat det preliminära resultatet för en idé om ledningens ”omedelbara försvar” mot motstånd och brutit ut kategorierna avleda, avgränsa, avdramatisera, utmana samt lagt till kategorin acceptera.I diskussionen reflekterar vi kring autonomins betydelse för studiens resultat. Vi ser en koppling mellan huruvida arbetet går ut över anställdas fritid och chefernas inställning till anställdas agerande. På företag med lägre autonomi används kontroll i högre utsträckning för att hantera otillåtna beteenden. Genom att skärpa kontrollen och styra upp arbetet ytterligare motverkas möjligheten för de anställda att på egen hand korrigera sitt beteende. Vår slutsats blir att autonomi leder till att anställda identifierar sig mer med företaget. Vi har även diskuterat förslag på vidare forskning.

Denna studie bygger på en fältstudie i två klasser på gymnasieskolans Byggprogram. Intresset är riktat mot hur ett antal ungdomar, vilka samtliga är pojkar och i varierande grad är ointresserade av så kallade teoretiska studier, förhåller sig till kärnämnena. Mer precist är syftet att analysera deras förhållningssätt till kärnämnena som en del av deras identitetsskapande i relation till dessa ämnen. I studien ses skolan och klassrummet som en social arena där mycket annat än formell undervisning pågår och är relevant för ungdomar när de befinner sig i skolan. Den teoretiska förankringen för studien består i ett interaktionistiskt perspektiv på identitet, bland annat influerat av Richard Jenkins. Därutöver utgörs den av ett genus- och klassperspektiv, samt motståndsteoretiska utgångspunkter. Metodologiskt ansluter sig studien till den etnografiska traditionen. Data som analyseras är observationsdata, intervjudata och inspelade samtal mellan eleverna. Analysen visar bland annat att ungdomarna använder sitt kommande yrke och sitt ointresse för skolarbete i teoretisk tappning som utgångspunkter när de pratar om sin utbildning, olika ämnen eller sitt agerande i relation till skolarbetet. Analysen visar också att ungdomarna både är konforma och oppositionella gentemot kärnämnena. De anpassar sig efter skolans makt att bedöma deras studieinsatser, men gör bl.a. motstånd mot den ordning lärare söker åstadkomma och den tristess och påfrestning som de menar att kärnämnena medför. Till sina konsekvenser innebär denna form av motkultur ett identitetsskapande som avviker från ideal som låg bakom införandet av kärnämnena, vilket innebär ett motstånd mot en statlig påverkan på deras liv, så som denna påverkan kommer till uttryck genom utbildningssystemet. Mot bakgrund av deras kombination av motstånd och konformitet tolkas deras förhållningssätt till kärnämnena emellertid som motsträvighet än som ett renodlat motstånd. This study is based on a field study that was conducted in two classes in a vocational programme (the Construction Programme) at a Swedish upper secondary school. The main concern of the study is how the pupils, all of whom are boys who are indifferent to varying degrees to so-called theoretical studies, relate to the academic subjects (or core subjects) of their education. More precisely, the aim is to analyze their attitudes towards the core subjects as part of their identity work. In this respect, the school setting is viewed as a social arena in which much more than formal education is going on and has relevance for the pupils when they are in school. The theoretical framing of the study is based on an interactional perspective on identity, primarily influenced by Richard Jenkins. Additionally, a gender and class perspective as well as theories of resistance are used to understand the views and actions of the boys. Methodologically, the study draws on an ethnographic tradition. The data consist of observations, interviews and recorded conversations between the pupils. The analysis points out that the pupils use their future work as construction workers and their indifference to theoretical schoolwork as important starting points when they talk about their education, different subjects or their own actions in relation to their schoolwork. The analysis also stresses that the boys employ modes of both conformity and opposition in relation to the academic subjects. They adjust to the power the school has when it comes to assessing their schoolwork, but they also resist the classroom order their teacher is trying to achieve and the stress and strain of everyday life in the academic subjects. This forms a counter culture, the consequences of which imply identity work that to a large extent differs from the ideas that conditioned the implementation of the core subjects. In this respect the pupils are also resisting governmental steering of their lives as it is expressed in the educational system. However, since the boys have modes of both conformity and opposition in their attitudes towards academic subjects, their overall attitude towards this part of their education is interpreted as a form of reluctance rather than full-scale resistance.

Denna studie bygger på en fältstudie i två klasser på gymnasieskolans Byggprogram. Intresset är riktat mot hur ett antal ungdomar, vilka samtliga är pojkar och i varierande grad är ointresserade av så kallade teoretiska studier, förhåller sig till kärnämnena. Mer precist är syftet att analysera deras förhållningssätt till kärnämnena som en del av deras identitetsskapande i relation till dessa ämnen. I studien ses skolan och klassrummet som en social arena där mycket annat än formell undervisning pågår och är relevant för ungdomar när de befinner sig i skolan. Den teoretiska förankringen för studien består i ett interaktionistiskt perspektiv på identitet, bland annat influerat av Richard Jenkins. Därutöver utgörs den av ett genus- och klassperspektiv, samt motståndsteoretiska utgångspunkter. Metodologiskt ansluter sig studien till den etnografiska traditionen. Data som analyseras är observationsdata, intervjudata och inspelade samtal mellan eleverna. Analysen visar bland annat att ungdomarna använder sitt kommande yrke och sitt ointresse för skolarbete i teoretisk tappning som utgångspunkter när de pratar om sin utbildning, olika ämnen eller sitt agerande i relation till skolarbetet. Analysen visar också att ungdomarna både är konforma och oppositionella gentemot kärnämnena. De anpassar sig efter skolans makt att bedöma deras studieinsatser, men gör bl.a. motstånd mot den ordning lärare söker åstadkomma och den tristess och påfrestning som de menar att kärnämnena medför. Till sina konsekvenser innebär denna form av motkultur ett identitetsskapande som avviker från ideal som låg bakom införandet av kärnämnena, vilket innebär ett motstånd mot en statlig påverkan på deras liv, så som denna påverkan kommer till uttryck genom utbildningssystemet. Mot bakgrund av deras kombination av motstånd och konformitet tolkas deras förhållningssätt till kärnämnena emellertid som motsträvighet än som ett renodlat motstånd. This study is based on a field study that was conducted in two classes in a vocational programme (the Construction Programme) at a Swedish upper secondary school. The main concern of the study is how the pupils, all of whom are boys who are indifferent to varying degrees to so-called theoretical studies, relate to the academic subjects (or core subjects) of their education. More precisely, the aim is to analyze their attitudes towards the core subjects as part of their identity work. In this respect, the school setting is viewed as a social arena in which much more than formal education is going on and has relevance for the pupils when they are in school. The theoretical framing of the study is based on an interactional perspective on identity, primarily influenced by Richard Jenkins. Additionally, a gender and class perspective as well as theories of resistance are used to understand the views and actions of the boys. Methodologically, the study draws on an ethnographic tradition. The data consist of observations, interviews and recorded conversations between the pupils. The analysis points out that the pupils use their future work as construction workers and their indifference to theoretical schoolwork as important starting points when they talk about their education, different subjects or their own actions in relation to their schoolwork. The analysis also stresses that the boys employ modes of both conformity and opposition in relation to the academic subjects. They adjust to the power the school has when it comes to assessing their schoolwork, but they also resist the classroom order their teacher is trying to achieve and the stress and strain of everyday life in the academic subjects. This forms a counter culture, the consequences of which imply identity work that to a large extent differs from the ideas that conditioned the implementation of the core subjects. In this respect the pupils are also resisting governmental steering of their lives as it is expressed in the educational system. However, since the boys have modes of both conformity and opposition in their attitudes towards academic subjects, their overall attitude towards this part of their education is interpreted as a form of reluctance rather than full-scale resistance.

Föräldrasamverkan är viktig och många gånger helt avgörande för att målen, som finns för verksamheterna, ska kunna nås. Vår teori, som stödjer sig på Bronfenbrenners ekologiska utvecklingsteori, är att föräldrasamverkan, vilken äger rum i mesosystemet, är en viktig del av en specialpedagogs arbete. Ingen av de specialpedagoger vi intervjuat har sagt emot detta. De allra flesta har svarat att det är en förutsättning för att de ska kunna göra ett fullvärdigt arbete. Förutsättningarna för samverkan skiljer sig åt i verksamheterna. De har arbetat sig fram till olika mer eller mindre lyckade samverkansstrategier för att kunna nå sina mål. Kanske de genom att snegla lite på varandras arbetssätt skulle kunna förändra sitt eget arbete till ett sätt som skulle kunna ge en högre måluppfyllelse. Målet för samtliga verksamheter måste vara att barnet/individen ska kunna leva ett värdigt liv i samklang med resten av världen.Inledningsvis talar vi om ett återförande av ansvaret för den grundläggande fostran till hemmet. En av andra vägar mot detta, skulle kanske kunna vara att vi i skolverksamheterna lånade tankarna från barn- och ungdomshabiliteringen om att se familjerna som en helhet för samverkan. I vår undersökning har vi fått beskrivet för oss hur habiliteringen har utvecklats från en reaktiv verksamhet, där arbetet ofta gick ut på att så fort som möjligt försöka dämpa föräldrarnas ångest över sitt barns funktionsnedsättning, till en proaktiv verksamhetskultur, där arbetet präglas av kontinuitet med bl. a. föräldrautbildning. Intresse har väckts hos oss för vad som skulle hända om skolverksamheterna genomgick samma utveckling.

Motstånd har länge hört till honnörsorden i diskussionen om ungdomskultur, svårt att komma förbi när man studerar unga människors kulturella uttryck och praxis. Ålders- och generationsbundet motstånd mot vuxnas makt tycks vara en ungdomsfasens sega tradition, ideligen sammanvävd med motstånd mot andra maktstrukturer, knutna till kön, klass eller etnicitet. Men ofta tas begreppen för givna, som om alla visste vilka som gör motstånd mot vad, när det vid närmare eftertanke visar sig finnas en snårskog av ytterst skilda perspektiv. Här ska jag röja några stigar i djungeln genom att sätta in motståndsbegreppet i en rad olika teoretiska ramar som alla på var sitt sätt har med samhällssfärer att göra. Sfärernas institutionella ramverk utgör alltid i viss mån apparater för maktutövning. Olika polariteter av makt och motstånd samverkar på ett högst intrikat sätt med varandra, men ibland knyter sig olika motståndsembryon samman och bildar tydliga motstrukturer. Ungdomskulturforskningen har rört sig på alla sådana nivåer, från vardagens små potentialer eller embryon till motkulturerna och de organiserade rörelserna. Samtidigt som nivåerna hänger ihop med varandra är det ibland viktigt att hålla dem isär och veta vad man pratar om. I stället för att skrota det vaga och inflationsdrabbade motståndsbegreppet vill jag förorda att vi preciserar det. Här ska jag därför först bena ut begrepp som sfärer, fält, områden, rum, arenor, scener, institutioner, ramar, ordningar och strukturer. Därefter diskuterar jag utförligare några teoribildningar runt begrepp som institutioner, rörelser, offentligheter, smakfält och delkulturer. Slutligen handlar det om olika sätt att teoretiskt analysera makt och motstånd, för att se om och i så fall hur sådana begrepp är användbara i aktuell kultur- och ungdomskulturforskning. I början blir det en del teoretiskt utredningsarbete, men jag hoppas att det ska tjäna sitt syfte väl, genom att lägga grunden för de mer politiskt och strategiskt orienterade resonemangen mot slutet.