Search

Masteroppgave i organisasjon og ledelse, Høgskulen på Vestlandet Bakgrunnen for studien er de siste årenes økende antall nasjonale føringer med stor oppmerksomhet rettet mot kvalitet, og det store antall skader som er påført pasienter i helseogomsorgstjenesten. En har som mål å blant annet redusere pasientskader, redusere liggetid i sykehus, sette pasientsikkerhetsarbeid i system, øke kompetansen hos de ansatte i helsevesenet og øke ledelseskunnskapen på området. Helsedirektoratet har publisert ulike metoder og verktøy i arbeidet med pasientsikkerhet. Disse er med å systematisere arbeidet, og er hjelpemidler til å øke kvaliteten på tjenestene. Å implementere disse metodene og verktøyene i drift, innebærer en ny måte å jobbe på for ledere og ansatte. Formål Formålet med studien er å se på leders opplevelse av arbeidet med implementering av nye metoder og verktøy i forbedringsarbeidet innenfor området pasientsikkerhet. Jeg ser på leders rolle i implementeringsprosessen, og ikke på om den ene kommunen har et mer vellykket implementeringsarbeid enn den andre. Gjennom bruk av ulike teorier har jeg belyst sammenhenger som kan forklare det som er kommet frem gjennom intervjuene og dokumentene. Problemstillingen for studien er: “Hvordan opplever ledere implementering av nye metoder og verktøy relatert til pasientsikkerhetsarbeid?” Metode Dette er en kvalitativ fler-casestudie hvor metodene intervju og dokumentanalyse er brukt. Det er åtte deltakere i studien, og disse kommer fra to ulike ledernivå i to kommuner. Deltakerne er ledere på institusjoner med avdelinger for somatisk syke, og avdelinger for personer med demens. Alle pasientene/beboerne har langtidsvedtak på oppholdet. Intervjuene er gjennomført som semistrukturert intervju, og som en – til – en samtaler. Kilder til dokumentanalysen er referater fra ulik møtevirksomhet ved implementering, dokumentasjon på bruk av metoder/verktøy og planer/strategier for videre arbeid. Dokumentanalysens hensikt er å komplementere intervjuene. Det er brukt hermeneutisk tilnærming i analysen av informasjonen fra intervjuer og dokumenter. Resultater Allerede eksiterende drift ved avdelingene/virksomhetene skal opprettholdes i tillegg til at det er en forventning og et ønske om implementering av nye metoder og verktøy fra overordnet ledelse. Det er forventninger om bred ansattinvolvering, synlig og tydelig lederskap, ledelsesforankring, direkte involvering i arbeidet, tilrettelegging for arbeidet og opplæring for ansatte. Samtidig er det krav om å arbeide kostnadseffektivt. Utfordringer med nok tid til å få alt gjennomført er krevende, og lederne opplever tidsklemme på jobb. Konklusjon Informasjonen fra deltakerne indikerer en lederrolle som er kompleks og utfordrende. Å balansere utviklingsarbeid, allerede eksisterende drift og krav fra myndigheter, ansatte og pasienter/pårørende oppleves av lederne å være en utfordring. Det er ulik opplevelse av støtte fra overordnet ledelse både ved den enkelte virksomhet og ved overordnet ledelse i begge kommunene. Det er også ulik tilnærming til systematisering av, og strategi, for kvalitetsarbeidet. Det kommer tydelig frem at kulturen i den enkelte organisasjonen har en betydning for implementeringen. Det nevnes spesielt faktorer som motstand i ansattgruppen, uformelle ledere, kultur for kompetanseheving, kultur for ledelse, ledelsesforankring og tidsklemme. Det er påpekt ulike hemmende og fremmende faktorer ved implementering hvor faktorer som organisering, lederspenn, nærledelse, ansattinvolvering, kompetanse, deltidsstillinger, språk-barrierer og fravær er fremtredende. MR691

Denne studien forsker på norsk vindkraftmotstand. Vindkraft har vært et av de mer intense debattemaene de siste årene, og fra et statsvitenskapelig perspektiv er det interessant å se på hvorfor et klimatiltak som vindkraft har blitt møtt med mye motstand. Som forskningsdesign har studien brukt en kvalitativ casestudie. Datamaterialet har kommet ifra intervjuer med respondenter fra energiselskapene Østfold Energi og Zephyr, og fra interesseorganisasjonene Naturvernforbundet og Den Norske Turistforening, samt fra dokumenter. Ved å bruke teorier om politiske skillelinjer, gjenstridige problemer, og institusjonell teori har masteroppgaven sett på grunnlaget for vindkraftmotstanden, og hvorfor vindkraftmotstanden har økt i tidsperioden 2017-2020. Det studien viser er at den hyppige utbyggingen av vindkraftverk fra 2017 og utover intensiverte vindkraftmotstanden, men det var ved etableringen av Motvind i 2019 at dynamikken i vindkraftdebatten ble endret. Som en aktør taler Motvind de absolutte vindkraftmotstanderne sin sak, og kanalisere den motstanden inn i konfrontasjoner med de allerede etablerte aktørene på feltet. Vinkdraftdebatten kommer i krysningspunktet mellom natur- og klimahensyn. Det er en konflikt mellom globale hensyn, lokale ulemper og sentrum-periferiskillelinjer. Det er mange grunner til motstand, og den motstanden Motvind representerer har endret hvordan vindkraft som et klimatiltak implementeres. Det som er verdt å forske videre på er om denne vindkraftmotstanden vil fortsette ved utbyggingen av havvind, og om myndighetene kommer til å komme motstanderne mer i møte i fremtiden. Masteroppgave i administrasjon og organisasjonsvitenskap AORG350 MASV-AORG

Title: “Bitter bitches and incels” - A qualitative study about how the conflict between feminists and antifeminists is expressed in discussion forums at Flashback Authors: Ella Östman Skala and Molly Lindman The purpose of this study is to examine the conflict between feminists and antifeminists and how it is expressed on the internet through interaction at the discussion forum Flashback. We also aim to shed particular light to the antifeminist approach to the feminist movement in order to contribute to a greater understanding of the nature of the conflict as well as to gain an idea of the reasoning behind the resistance. Our data is collected through a qualitative method in the form of netnography where we observe six discussion forums online. The theoretical perspectives that are used in order to interpret the empirical data are: Wettergren & Jamison´s (2013) understanding of social movements, Gemzöe´s definitions of feminist orientations (2002), Mollwing´s definitions of antifeminist orientations (2021) as well as Brown´s (1988) theory about intergroup conflict and Allport´s (1979) contact hypothesis. Theoretical concepts that came to be crucial in our understanding of the conflict and its aspects were stereotyping, incompatible goals, collective identity and structural tensions. The results of the study shows that the expression of the conflict can be understood through the following three fundamental aspects: the occurrence of different perceptions about the significance of feminism, attribution of negative characteristics as well as stereotypes to each other and lastly, disagreements about whether today's society can be considered equal or not. Feminists tend to argue that the society we live in today still requires development for us to be able to entitle ourselves as equal, and the feminist movement is seen to be striving to achieve this equality between the sexes. As a result of this, feminists are assigned negative attributes by antifeminists, such as being annoying, incomprehensible and unnecessary. Antifeminists however claim that feminism cannot be equated with gender equality as the movement has undergone a radicalization that results in feminism being interpreted as a man hating movement that only favors women and therefore oppresses men. The society we live in today is by antifeminists perceived to be equal since a long way back, which makes the continued feminist battle unjustified. As a consequence of this antifeminists are, by feminists assigned with characteristics such as being misogynistic, conservative, diminishing and deniers of a major societal problem. The process of attributing negative characteristics to one another indicates that there is a will to distance themselves from each other that goes beyond the natural distancing that occurs as a part of the dynamics between two groups.

I denna studie studeras förutsättningarna för att implementera policyn om jämställdhetsintegrering inom en STEM-fakultet på ett lärosäte inom akademin. Detta görs genom att studera vilka former av individuella och institutionella motstånd som manifesteras i kvalitativa intervjuer med akademiska chefer. Vidare studeras det även vilka konsekvenser dessa motstånd får på förutsättningarna för uppdragets implementering inom STEM-fakulteten. Studien ämnar även att bidra till det aktuella forskningsfältet och bidra med teoriutveckling vad gäller att undersöka hur individuellt och institutionellt motstånd samspelar och påverkar förutsättningarna för jämställdhetsintegrering. Studiens syfte analyseras med hjälp av feministiskt institutionell teori samt Lombardo och Mergaerts (2013) teoretiska ramverk om motstånd som är sprungen från feministisk institutionell teori. Resultatet visar att det finns en hög grad av institutionellt motstånd som samspelar med en lägre grad individuellt motstånd vilket bedöms påverka förutsättningarna för implementeringen av jämställdhetsintegrering inom STEM-fakulteten.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare förstår och förhåller sig till yngre barns motstånd i övergångar mellan aktiviteter och rutiner som är initierade av förskollärare. Frågeställningarna i studien fokuserar på förskollärares beskrivningar av barns motstånd kring övergångar mellan aktiviteter och hur de beskriver att de bemöter motstånden samt vilken makt som framträder i förskollärarnas beskrivningar. En kvalitativ metod har använts och består av sex semistrukturerade intervjuer med förskollärare som arbetar på avdelningar med ett och tvååringar. Studiens teoretiska utgångspunkt hämtar sin inspiration från filosofen Michel Foucaults tankar kring begreppen makt och motstånd. Resultatet har analyserats fram genom en tematisk analys. Resultatet visar att barn gör motstånd på olika vis, bland annat känslomässiga, fysiska och tysta. I förskollärarnas beskrivningar av hur de bemöter barns motstånd framkommer olika strategier och makttekniker. I resultatet framkommer även trygghetens betydelse för barns motstånd samt att rutinerna som verksamheten vilar på kan hindra att yngre barns visade motstånd leder till inflytande över sin utbildning.

Vårt syfte med föreliggande studie är att undersöka hur makt, motstånd och delaktighet kommer till uttryck i relationen mellan barnet och pedagogen i samband med samlingen. Vi har valt att studera dessa olika perspektiv utifrån en samling eftersom det är en aktivitet som fångat vårt gemensamma intresse. För att kunna besvara vårt syfte samt frågeställningar kommer vi göra en kvalitativ studie. Vi kommer genomföra observationer på två olika förskolor för att ta reda på naturligt förekommande skeenden samt beteenden från barnen och de vuxna. Studiens resultat analyseras med hjälp av Michel Foucaults teori om makt och motstånd, delaktighetsperspektivet samt det institutionella perspektivet. Resultatet av studien visar att förskolans regler och rutiner finns framför allt för att kunna upprätthålla en social ordning. Samlingens struktur synliggör vilka normer som finns och det är normbrotten som åskådliggör institutionens osynliga regler. Barnens brott mot normen har framhävts både av pedagogerna samt av barnen själva. Pedagogerna har använts sig av olika styrningstekniker för att styra barnen mot önskvärd riktning. Barnens motstånd gentemot pedagogernas styrning har yttrat sig genom olika strategier såsom ignorans, protester, tystnad, passiv motsträvighet samt ändring av en befintlig regel. Barns delaktighet i samlingen visade sig variera eftersom barn är individuella och därav olika behov. Somliga barn har gjort sig delaktiga på eget bevåg och vissa barn har behövt stöd av en vuxen. Pedagogernas förhållningssätt har visat sig ha betydelse för barns delaktighet genom att de kan utmana de barn som inte gör sig hörda på eget initiativ samt tysta de barn som tar stor plats. Abstract Vårt syfte med föreliggande studie är att undersöka hur makt, motstånd och delaktighet kommer till uttryck i relationen mellan barnet och pedagogen i samband med samlingen. Vi har valt att studera dessa olika perspektiv utifrån en samling eftersom det är en aktivitet som fångat vårt gemensamma intresse. För att kunna besvara vårt syfte samt frågeställningar kommer vi göra en kvalitativ studie. Vi kommer genomföra observationer på två olika förskolor för att ta reda på naturligt förekommande skeenden samt beteenden från barnen och de vuxna. Studiens resultat analyseras med hjälp av Michel Foucaults teori om makt och motstånd, delaktighetsperspektivet samt det institutionella perspektivet. Resultatet av studien visar att förskolans regler och rutiner finns framför allt för att kunna upprätthålla en social ordning. Samlingens struktur synliggör vilka normer som finns och det är normbrotten som åskådliggör institutionens osynliga regler. Barnens brott mot normen har framhävts både av pedagogerna samt av barnen själva. Pedagogerna har använts sig av olika styrningstekniker för att styra barnen mot önskvärd riktning. Barnens motstånd gentemot pedagogernas styrning har yttrat sig genom olika strategier såsom ignorans, protester, tystnad, passiv motsträvighet samt ändring av en befintlig regel. Barns delaktighet i samlingen visade sig variera eftersom barn är individuella och därav olika behov. Somliga barn har gjort sig delaktiga på eget bevåg och vissa barn har behövt stöd av en vuxen. Pedagogernas förhållningssätt har visat sig ha betydelse för barns delaktighet genom att de kan utmana de barn som inte gör sig hörda på eget initiativ samt tysta de barn som tar stor plats.

Bakgrunn: Man tenker at motstand er en viktig årsaksfaktor til dropout innen rus- og psykisk helsearbeid. Motstand innenfor miljøterapi er likevel lite undersøkt, og det finnes få studier som tar opp behandlernes erfaringer med motstand. Hovedmålet med dette prosjektet er derfor å undersøke hvordan psykisk helse-arbeidere opplever og forstår dette fenomenet i en miljøterapeutisk setting. Motstand belyses fra miljøterapeutenes perspektiv ved hjelp av tre forskningsspørsmål: 1) erfaringer med motstand 2) handling i møte med motstand, og 3) betydning for miljøterapeuter og miljøterapeutisk behandling Metode: Dette er en kvalitativ studie med en hermeneutisk fenomenologisk tilnærming, gjennom bruk av systematisk tekstkondensering. I en trinnvis analytisk tilnærming brukes transkriberte intervjuer av fem miljøterapeuter som arbeider ved et tverrfaglig spesialisert dagsenter. Teksten evalueres i fire trinn: 1) helhetsinntrykk, 2) meningsfulle enheter, 3) kondensering, og 4) sammendrag av funn. Resultater: Studien gir ny innsikt i miljøterapeuters erfaringer med å forholde seg til motstand. Det ser ut til å være utfordrende å behandle pasienter når terapeuten opplever en høy grad av motstand hos pasienten. Motstand assosieres med negativ følsomhet, og dette utfordrer behandlerens evne til å likevel møte pasienten med et åpet sinn. Motstand beskrives noen ganger som et hinder, men også som en nødvendig og positiv kraft som kan være nyttig i terapeutiske prosesser. Mye tyder på at behandlere innen rus og psykisk helse har behov for veiledning. Konklusjon: I tråd med hypotesen om motstand som en sentral faktor i miljøterapeutisk arbeid med rus og psykisk helse, avdekker studien flere faktorer forbundet med erfaringer, handlinger og betydning, som kan spille en kritisk rolle i forhold til drop-out. Pasientens ambivalens og behandlerens negative følelser i møtet med motstand ser ut til å være en av de mest utfordrende behandlingssituasjonene med denne pasientgruppen. Veiledning er etterspurt, og det er en mulighet for at motstand kan representere en ressurs. Bakgrunn: Man tenker at motstand er en viktig årsaksfaktor til dropout innen rus- og psykisk helsearbeid. Motstand innenfor miljøterapi er likevel lite undersøkt, og det finnes få studier som tar opp behandlernes erfaringer med motstand. Hovedmålet med dette prosjektet er derfor å undersøke hvordan psykisk helse-arbeidere opplever og forstår dette fenomenet i en miljøterapeutisk setting. Motstand belyses fra miljøterapeutenes perspektiv ved hjelp av tre forskningsspørsmål: 1) erfaringer med motstand 2) handling i møte med motstand, og 3) betydning for miljøterapeuter og miljøterapeutisk behandling Metode: Dette er en kvalitativ studie med en hermeneutisk fenomenologisk tilnærming, gjennom bruk av systematisk tekstkondensering. I en trinnvis analytisk tilnærming brukes transkriberte intervjuer av fem miljøterapeuter som arbeider ved et tverrfaglig spesialisert dagsenter. Teksten evalueres i fire trinn: 1) helhetsinntrykk, 2) meningsfulle enheter, 3) kondensering, og 4) sammendrag av funn. Resultater: Studien gir ny innsikt i miljøterapeuters erfaringer med å forholde seg til motstand. Det ser ut til å være utfordrende å behandle pasienter når terapeuten opplever en høy grad av motstand hos pasienten. Motstand assosieres med negativ følsomhet, og dette utfordrer behandlerens evne til å likevel møte pasienten med et åpet sinn. Motstand beskrives noen ganger som et hinder, men også som en nødvendig og positiv kraft som kan være nyttig i terapeutiske prosesser. Mye tyder på at behandlere innen rus og psykisk helse har behov for veiledning. Konklusjon: I tråd med hypotesen om motstand som en sentral faktor i miljøterapeutisk arbeid med rus og psykisk helse, avdekker studien flere faktorer forbundet med erfaringer, handlinger og betydning, som kan spille en kritisk rolle i forhold til drop-out. Pasientens ambivalens og behandlerens negative følelser i møtet med motstand ser ut til å være en av de mest utfordrende behandlingssituasjonene med denne pasientgruppen. Veiledning er etterspurt, og det er en mulighet for at motstand kan representere en ressurs.

Denna artikels tänkbara svar på frågan varför vi har slöjd i den svenska grundskolan är förankrat i teorier om motstånd (Senneth, 2008) och teorier om kommunikation och ledarskap (Hamre m.fl., 2013). Svaret pekar på en potential knuten till att lärare i slöjd medvetet leder elever till motstånd i slöjdundervisningen och stannar hos dem under motstånd genom att erbjuda både krav och stöd. Utifrån en re-analys av tidigare insamlade videoobservationer beskrivs tre lärare, i olika slöjdgrupper, som förhåller sig på skilda sätt till en av sina elever som möter externt eller skapar internt motstånd i pågående slöjdarbete. Analysen syftar till fördjupad förståelse av hur elevers möte med motstånd uppstår och hur detta kan relateras till lärares förhållningssätt. De tre lärarna har delvis olika sätt att leda undervisning och att erbjuda sina elever mer eller mindre emotionellt stöd, organisatoriskt stöd och stöd för lärandet. Genom sina olika sätt att förhålla sig till, arbeta med och språkliggöra motståndet gör deras elever olika erfarenheter av möten med motstånd i skolslöjd. Keywords: Motstånd, Emotionellt stöd, Lärande stöd, Organisatoriskt stöd, Didaktiskt ledarskap, Re-analys

Positiva hälsoeffekter kopplade till kultur har lett till allt fler initiativ på temat kultur och hälsa inom inte minst vård- och omsorgssektorn. Syftet med föreliggande kvalitativa studie har varit att rikta fokus mot själva arbetet i sig med att implementera kulturaktiviteter inom en vård- och omsorgsverksamhet. Elva medarbetare med varierande roller inom en kommunal äldrevårdsorganisation har intervjuats kring sina upplevelser och erfarenheter av ett internt förändringsprojekt med målet att introducera vardagsnära och individanpassade kulturaktiviteter riktade mot de boende. Resultatet har analyserats med hjälp av tematisk analys. Studiens resultat identifierar både ett genuint engagemang men också tydliga hinder och utmaningar i projektet, både på individ- och organisationsnivå. Individens roll framstår som central i relation till en realisering av projektmålet. Både utifrån driv och motivation grundat i den egna övertygelsen kring projektets visioner och mål. Men också i relation till bristande engagemang och motstånd kopplat till bland annat osäkerhet kring projektets aktiviteter och rollkonflikter. Resultatet pekar också på en bristande samsyn kring formulerade målsättningar och realistiska förutsättningar att förverkliga projektresultatet ute i verksamheten, där tid- och resursbrist samt bristande struktur och uppföljning pekas ut som hindrande faktorer. En slutsats blir att organisationen har allt att vinna på att åstadkomma trygga team och en stödjande kontext som stöttar medarbetarna att agera självständigt och uppmuntrar till att våga utmana och ta risker i arbetet med kultur. Liksom att etablera tydliga strukturer för uppföljning och återkoppling kring genomförda insatser på alla nivåer för att skapa varaktigt lärande och engagemang. Positive health effects linked to culture have led to more and more initiatives around culture and health not least in the health care sector. The purpose of the present qualitative study is to focus on the actual work itself of implementing cultural activities within a health care setting. Eleven employees with different roles within a municipal elderly care organization have been interviewed about their experiences from an internal change project with the goal of introducing individualized cultural activities for the residents on an everyday basis. The results have been analyzed using thematic analysis. The results of the study identify both a genuine engagement and clear obstacles and challenges in relation to the project, both at the individual and organizational level. The role of the individual appears central in relation to a realization of the project goal. Both from drive and motivation based on one's own convictions about visions and goals surrounding the project. But also, in relation to lack of commitment, and resistance linked to for example perceived uncertainty in relation to specific project activities and role conflicts. The result also points to a lack of consensus on formulated objectives and realistic conditions for realizing the project result in the actual setting, where lack of time and resources as well as lack of structure and follow-up are pointed out as hindering factors. One conclusion is that the organization has everything to gain from creating safe teams and a supportive context that supports autonomy and self-regulation in order to encourage challenge and risk taking in working with culture. And also establishing clear structures for follow-up and feedback around performed initiatives at all levels to create learning and commitment.

Dette prosjektet fokuserte på barns uenigheter og konflikter med hverandre i en norsk barnehage. Hvordan kommer barns perspektiver til uttrykk i situasjoner der er uenige med hverandre? Og hvilke vilkår ser ut til å ha betydning for at barn får bevissthet om hverandres perspektiver i uenighetssituasjoner? Denne studien har en mikroetnografisk tilnærming som består av deltakende observasjoner, samt feltnotater knyttet til samtaler med personale. Studien ble gjennomført på to avdelinger i en norsk barnehage med 34 barn i alderen 3-6 år. Studien tar opp forskningslitteratur på medvirknings- og konflikt/motstandsfeltet, og undersøker barns uttrykk for perspektiv i lys av et fellesskaps- og individorientert medvirkningsperspektiv. Prosjektet er hermeneutisk inspirert og tar en fortolkende tilnærming til barns uenighetssituasjoner med hverandre. Gjennom analysen definerte jeg fem avgjørende temaer for barns erfaringer og type erfaring de får med hverandres perspektiver i uenighetssituasjonene. De fem temaene er: • Innsikt i/bevisstgjøring om andres perspektiv o Barna eller personalet gjør forsøk på å synliggjøre og forstå hverandres perspektiver. • Tillit o Tillit fører tilsynelatende til at barna er mer åpne og deler og legger til rette for hverandres uttrykk for uenighet • Gruppestørrelse o Barn i mindre grupper, ser ut til å være mer tilbøyelige for å dele perspektiver med hverandre, enn barn i større lekegrupper. I større lekegrupper bryter derimot personalet oftere inn og tilbyr støtte i uenighetssituasjonene. • Rom og materiell Barn deler både rom og materiell, noe som ser ut til å være en kime til flere konflikter. • Barnehagens bemanningssituasjon o Personalet later til å ha en sentral rolle i å forsøke å bevisstgjøre barna om hverandres perspektiver. Måten personalet interagerer med barn i disse møtene, ser ut til å være et sentralt vilkår for barns erfaringer med hverandres perspektiv, så lenge de har nok tid til å gjøre en god jobb. This thesis focuses on conflicts and disagreements between children aged 3-6 years in a Norwegian kindergarten. How are Children’s perspectives expressed in situations where they disagree with each other? And what conditions seem to be important for children to become aware of each other’s perspectives in disagreement situations? This study has a micro ethnographic approach that consists of participatory observations, as well as field notes related to conversations with staff. The study was conducted in two departments in a Norwegian kindergarten with a total of 34 children aged 3-6 years. The study addresses research literature in the field of participation and conflict/ resistance and examines children’s perspective in the light of a community- and individual-oriented participation perspective. The project is hermeneutically inspired and takes an interpretive approach to children’s disagreement situations with each other. Through the analysis I defined five crucial themes for children’s experiences and the type of experience they gain with each other’s perspectives in disagreement situations. The five themes are: • Insight into/ awareness of each other’s perspectives o The children or staff try to make visible and understand each other’s perspectives. • Trust o Trust apparently leads to children being more open and sharing and facilitating each other’s expressions of disagreement. • Group size o Children in smaller groups, seem to be more likely to shake perspectives with each other, than children in larger playgroups. In larger playgroups, on the other hand, the staff break in more often and offer support in disagreement situations. • Room and equipment o Children share both space and material, which seem to be a starting point of several conflicts. • Staffing in the kindergarten o The staff seems to have a central role in trying to make the children aware of each other’s perspectives. The way staff interact with children in these meetings seems to be a key condition for children’s experiences of each other’s perspectives, as long as the staff has enough time to do a good job.

Studiens syfte är att öka förståelsen för barns motstånd genom att undersöka relationen mellan materialiteter och barns motstånd. För att göra detta tog jag hjälp av en frågeställning med följande frågor: Hur gör barn motstånd i förskolan? Hur använder barn materialiteter i sitt utövande av motstånd? och hur kan relationen mellan barns motstånd och materialiteter tolkas? Metoden jag valde för att besvara dessa frågor var deltagande observation och fältanteckningar. De deltagande barnen var 3 till 5 år gamla. De insamlade fältanteckningarna analyserades med hjälp av Lilja & Vinthagens (2009) definition av motstånd och Barads (2007) posthumanistiska teorier. De posthumanistiska begrepp jag använde mig av var intra-aktion, materialitet och materiell-diskursiv. Resultatet av studien visar att materialiteter var ett centralt inslag i olika former av barns utövande av motstånd. Dessutom formades och omformades detta motstånd, allteftersom nya materialiteter trädde in och uppfattningar ändrades, i intra-aktionen mellan barn och materialiteter. Min slutsats är att materialiteter är av stor betydelse för uppkomsten och möjliggörandet av barns utövande av motstånd. Därutöver framstår utbudet av materialiteter vara av relevans för vilken typ av motstånd som blir möjligt. Att som förskollärare beakta materialiteters betydelse är således av vikt för att förstå hur barns motstånd kan förstås, bemötas, och tas tillvara på.

Bakgrunn: Overganger som et vaktskifte eller mottak av ny pasient, er et sårbart punkt i pasientforløpet og kan utfordre pasientsikkerheten. Det anbefales å etablere rutiner for klinisk undersøkelse av pasienten for å identifisere helsesvikt eller forhøyet risiko for helsesvikt i et tidlig stadium. Hensikt og problemstilling: Hensikten med dette kvalitetsarbeidet er å lage forslag til en plan for implementering av en fagprosedyre for klinisk undersøkelse av intensivpasienten. Ved å implementere en slik prosedyre i avdelingen, kan det bidra til økt pasientsikkerhet ved å redusere uønsket variasjon i helsehjelpen pasienten tilbys. Problemstilling: Forslag til plan for implementering av en fagprosedyre for klinisk undersøkelse av intensivpasienten. Metode: Masteroppgaven er et kvalitetsarbeid. Metodene som er brukt er, Konsmo og medarbeidere (2015) sin modell for kvalitetsforbedringer og Maher og medarbeidere (2016) sin modell for å skape varige forbedringer. Implementeringsplanen er utarbeidet etter prinsippene for kunnskapsbasert praksis. Resultat: Resultatet er et forslag til en lokalt tilpasset implementeringsplan for fagprosedyren «Klinisk undersøkelse av intensivpasienten – voksne», for intensivavdelingen ved Drammen sykehus. Background: Transitions as a shift change or reception of a new patient is a vulnerable point in the patient course and can be a challenge for patient safety. It is recommended to establish routines for clinical assessment of the patient to identify health failure or increased risk for health failure at an early stage. Objective and problem: This quality work aims to propose an implementation plan of a clinical guideline for clinical assessment of the intensive care patient. Implementing such a clinical guideline into the unit may contribute to increased patient safety by reducing the unwanted variation in the health care and treatment the patient is offered. Problem: Proposal for an implementation plan of a clinical guideline for clinical assessment of the intensive care patient. Method: This master’s thesis is a quality work. The methods used are Konsmo et al.’s (2015) model for quality improvement and Maher et al.’s (2016) model of creating lasting improvement. The principles of knowledge-based practice prepare the implementation plan. Results: The result is a locally adapted proposal for an implementation plan of the clinical guideline «Clinical assessment of the intensive care patient – adult», in the intensive care unit at Drammen hospital.

Master's thesis in Change Management Investering i prosessbaserte styringssystem har fått økende popularitet, hvor dette betraktes til å bidra positivt på virksomheters konkurransekraft (Iden, 2011). Oppnåelse av synergiene prosessbaserte styringssystem tilbyr, krever derimot en implementeringsprosess av systemet i virksomheten, og regnes derav som en endringsprosess. Det vises derimot til at om lag 70% av endringsprosjekter mislykkes (Beer & Nohria, 2000; Kotter, 2012), hvor menneskelig motstand mot endringsprosessen betraktes om en vesentlig årsak til at man ikke oppnår synergiene som ønskelig (Gottschalk, 1998). Denne kvalitative studien undersøker hva som oppleves som de fire mest kritiske suksessfaktorene for å redusere motstand mot implementering av ett prosessbasert styringssystem, QLM. Gjennom en tematisk analyse presenterer studien hva tre konsulenter og fire mellomledere opplevde som kritiske suksessfaktorer for å redusere menneskelig motstand under sin gjennomførelse av implementeringsprosessen av QLM. Studien belyser at informantene opplever forankring av endringsbehovet, kommunikasjon, involvering og opplæring som de de fire mest fremtredende suksesskriene for reduksjon av menneskelig motstand. De nevnte suksesskriteriene indikerer at informantene i stor grad enes med rammeverk og implementeringsfaser som teorien trekker frem som vesentlige for implementeringsprosessen (Fixsen, Naoom, Blase, Friedman, & Wallace, 2005; Meyers, Durlak, & Wandersman, 2012). Det trekkes frem viktigheten av at man vektlegger suksesskriteriene så tidlig som mulig i implementeringsprosessen, hvor suksesskriteriene bør inkluderes gjennomgående i en implementeringsplan. Studien argumenterer for hvorfor kriteriene betraktes som suksesskriterier, og viser til hvorfor det bør etterstrebes at de inkluderes i tilstrekkelig grad for å redusere motstand mot implementeringsprosessen av QLM.

This essay explores and examines disgust in five literary figures and books based on scent, bodyfluids and abjection. Together with Julia Kristeva's Powers of Horror: An Essay on Abjection and Sara Ahmed's "The Performativity of Disgust" in The Cultural Politics of Emotion, I analyze these books, and my position as a researchsubject. The questions I ask are: What does disgust mean? How do the subject's boundaries shift when things penetrate the body? How are scents, body fluids and disgust expressed in relation to power and the female body? And what does it mean that I stick my reading experiences on the texts I read? The analysis begins in Mare Kandre's novel Aliide, Aliide and how gaze, power and girlhood are made, as well as how abjection takes place in the intake of milk and larvae. Body in body and body against body are analyzed based on Aliide's disgust in the novel. I discuss how something growing inside is experienced as disgusting and frightening and connect it to the pregnant body and the fetus as abjection. In the second chapter of the analyze, it is Parfymen: berättelsen om en mördare by Patrick Süskind that focuses on the scent of the female body that Grenouille, the main character tries to extract and master. The gaze on the female body and the extraction of fragrance is in focus here and in Nekrofilen by Gabrielle Wittkop, Lucien's desire for the dead body is examined. The body fluids, such as the vomit that the bodies excrete can be read as limits to life and death. In the third and final analysis section, I read these books with affect. I reconnect to my introduction where Ulf Lundell's poems made me feel disgusted. I use Ahmed's concept of performativity to discuss how cannibalism - reading - eating body fluids are connected, and how writing about disgust, is a form om vomiting. I examine my own writing subject and what an affective reading does to literary studies and the research position. In conclusion, I discuss how the universal and the subjective making of disgust effect research.

How are gendered identities enabled, contested, and performed through Nordic popular music? Building on relevant approaches in popular music analysis, this article offers an investigation into the function/s of language and musical style in enabling and engendering agency and subjectivity via two case studies in Norwegian popular music. Gender and language are crucial factors in this. In a global context of popular music, bands and artists who choose to sing in their local language may be seen to take up marginal positions compared to artists who choose to sing in English, as the choice of language would naturally limit their audience. I argue that this overlooks the efficacy of using one’s local language to express points of view that are relevant on a local level; what is more, it overlooks the possibility of subverting globalized trends and using these to one’s own ends. In this article, I offer close readings of Norwegian-language albums by two all-female groups: the hip-hop duo Kuuk (Live fra Blitz) and the electronica duo Skrap (Atlantis). Applying Russell A. Potter’s (1995) concept of the ‘resistance vernacular’ as it has been expanded and operationalized by Tony Mitchell (2004), I contend that the bands’ use of their local language opens their music to a broader set of possibilities when it comes to subverting gender and genre norms at the same time as it enhances the music’s political potential. Working in discernible genres enables both bands to create music that expresses a feminist stance; in the case of Kuuk, deconstructing and subverting expectations of gendered behaviour through parodying hip-hop misogyny, and in the case of Skrap, drawing on strategic naïvety to steer clear of gender stereotypes., I denne artikkelen tar jeg opp spørsmål om kjønnede identiteter i norsk populærmusikk. Med utgangspunkt i relevante teorier fra feltet populærmusikkforskning foretar jeg en utforskning av hvilke funksjoner språk og ulike musikkstiler kan ha i identitetsforhandlinger, og hvordan artister kan etablere agens og subjektivitet gjennom musikken. Språk og kjønn er avgjørende faktorer i det musikalske uttrykket. Grupper og artister fra ikke-engelsktalende land som velger å bruke morsmålet kan ses som at de velger marginale uttrykk, ettersom språket vil føre til at de når ut til et begrenset publikum i forhold til grupper og artister som synger på engelsk. Min påstand er at en slik innstilling overser viktigheten av det lokale språket for å uttrykke synspunkter som er relevante for et lokalt publikum, og at man dessuten kan komme til å overse hvordan band og artister anvender globaliserte musikkuttrykk til å skape egne uttrykk. Mine case-studier i artikkelen er to norske grupper: hip hop-duoen Kuuk og elektronika-duoen Skrap. I analysen bruker jeg Russell A. Potters teori om ”motstandsspråk” (resistance vernaculars) og Tony Mitchells teori om ”lingvistisk skade” (linguistic damage), hvor bruken av lokalmål gjør grupper og artister i stand til å motstå språklig strømlinjeforming. Dette åpner for min påstand om at gruppenes bruk at sitt eget språk, og sine egne dialekter, åpner for utvidete muligheter til å undergrave begrensende kjønnsnormer og sjangerkonvensjoner samtidig som det styrker musikkens politiske potensial. Begge band arbeider innenfor musikalske uttrykk som gir dem muligheten til å lage musikk med et uttalt feministisk tilsnitt.: Kuuk dekonstruerer og undergraver forventninger til kjønnet oppførsel gjennom å parodiere hip-hop-sjangerens misogynistiske holdninger, og Skrap benytter strategisk naivitet til å gå klar av kjønnsstereotypier.

Motivation är ett mycket diskuterat problem i moderna språk undervisning. Hur motiverar man eleverna blir en besvärlig fråga hos alla moderna språklärare. Det här arbetet syftar till att ta reda på hur problem/relationsorienterade temaarbeten motiverar elevernas lärande teoretiskt och hur det ser ut i praktik när det gäller moderna språk undervisning. Teoretiska stöd kommer från Vygotskijs och Piagets teorier om lärande och utveckling i sociokulturellt perspektiv, och tidigare forskningar om temaarbete och motivation från olika pedagoger undersöks för att inspirera valet av tema i mitt arbete. Genom intervjuer samlade jag elevernas åsikter om och olika moderna språklärares erfarenheter och reflektioner kring problem/relationsorienterade temaarbete. Med hjälp av observation av en lektion jämförde jag lärarnas beskrivningar med praktiska situationen av undersökningsfenomenet. Undersökningen visar att problem/relationsorienterade temaarbete kan stärka elevernas motivation i varierande grad. Många pedagoger har lyckats med att nå deras pedagogiskt mål med sina satsningar på temaarbete. Samtidigt innebär temaarbete också högre krav på undervisande lärarna. De förväntas vara pedagogiskt skickliga. Dessutom bör de ha ett tydligt ledarskap när det gäller att planera och strukturera undervisning. De förväntas också kunna samspela med och leda eleverna. Praktik kan skilja sig från teorin, som när lärarens väl planerade temaarbete bryts ibland av elevernas passiva beteende eller motstånd på grund av brist på kunskaper. Därför är det viktigt för läraren att ta reda på orsaker varför de omotiverade eleverna inte sköter sig i lektionen och sen göra lärande främjande anpassningar för dem. I slutet av arbetet diskuteras också möjliga framtida undersökningar kring frågorna t.ex.: hur ska läraren hitta ett individuellt anpassade tema för varje elev, kan mer kunskaper i ett område främja ens förståelse i ämnet? I så fall, hur ska elevernas kunskap i målspråket bedömas?

Syftet med studien är att undersöka om medarbetare på ett vårdboende har upplevt motstånd och/eller organisationsengagemang till den genomförda omorganiseringen på deras arbetsplats och i så fall på vilket sätt, vad upplevelserna kan grunda sig i samt om motstånd och organisationsengagemang kan upplevas samtidigt. I studien tillämpades en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. I studien framgick att vissa medarbetare upplevde motstånd, och att samtliga upplevde ett organisationsengagemang, och i vissa fall har dessa upplevts samtidigt. Motstånd upplevdes genom känslor av frustration, ilska och rädsla, och skulle kunna grunda sig i bristande kommunikation och delaktighet, stress och att inte se förändringen som givande. Organisationsengagemang upplevdes genom att medarbetarna försökte göra det bästa av situationen, uppvisade samarbetsvillighet, anpassade sig till situationen, samt att de gjorde vad som var bäst för vårdboendet. Detta skulle kunna grunda sig i en vilja eller en skyldighet, men även en identifikation och lojalitet gentemot vårdboendet.

Present day enterprise and public sector are organisations subject to constant change, that is they are not stable over time. Most organisations adapt to surrounding change. A successful implementation of change in any organisation requires an interacting of more than one factor. In this research I have studied the communication between leaders and collaborators in process of change based on a qualitative case study in public home help service. The purpose is to give a better understanding of the need of communication and information from the perspective of both the leaders and the collaborators. Have the leaders communicated the need of change to the collaborators and in what degree took the collaborators part in the communication concerning the change? There is an array of studies concerning communication in change processes but most of them has either the perspective of the leadership or the perspective of the collaborators. The aim of this study is therefore to focus on both perspectives to receive best data possible.

Syftet med studien var att undersöka varför människor söker sig till Vipassanakurser, vad de upplever under kursen samt om och i så fall hur livet påverkats efter kursen. Datainsamlingen genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med åtta deltagare som medverkat i minst en tiodagars Vipassanakurs. Gunnar Karlssons (1995) Empirical Phenomenology Psychological Method (EPP) användes som analysmetod. Genom analysen framkom fem teman som belyser drömmen om förändring, processen deltagarna genomgår under kursen med tre underteman: (1) obehagliga och behagliga upplevelser, (2) förändring och (3) förhållningssätt i form av motstånd/strävan samt acceptans, reflektioner, insikter efter kursen samt paradoxen. Resultatet visar att de som söker sig till en Vipassanakurs har en dröm om förändring, att antingen komma bort från något, ändra något i sin verklighet eller att uppnå något nytt. Deltagarna går igenom en process under kursen som innefattar obehagliga och behagliga upplevelser. Förhållningssätten till upplevelserna är motstånd/strävan som ofta leder till ett lidande och acceptans som karaktäriseras av frid och lugn. I alla delar av studien är förändring en röd tråd genom deltagarnas berättelser. Deltagarna gör reflektioner om de förhållningssätt och regler som råder på kursen, bland annat över hur tystanden upplevs och jämförelser med sekter. Insikter efter kursen ger både nya insikter om livet i stort och nya livsstilsvanor. Det sista temat är paradoxen som beskriver flertalet deltagares svårigheter att upprätthålla meditationen efter kursen trots erfarenheten av de goda effekter de märkt av meditationen under kursen. The purpose of this study was to investigate why people attend to silent meditation courses, what they experience and if their lives are affected after the course. The data collection was carried out through semi-structured interviews with eight participants who had attended at least one ten days Vipassana course. The Empirical Phenomenology Psychological Method (EPP) of Gunnar Karlsson (1995) was used for analysis method. From the analysis, five themes emerged: dream of change, the process that they go through with three under themes: unpleasant and pleasant experience, change and approach either in form of resistance/striving and acceptance, reflections, insights after the course and the paradox. The result shows that those who attend in a Vipassana course have a dream of change, either to get away from something, change something or to reach something new. The participants are going through a process during the course that involves unpleasant and pleasant experiences. The approaches that emerge are resistance/striving that leads to suffering and acceptance that is characterised by peace. Through the study change is a returning theme in the participants stories. The participants are making reflections about approaches and rules that need to be applied during the course, e.g. how silence is experienced and comparisons to cults. Insights after the course arise about life in general and new life styles. The last theme is the paradox that describes the majority of the participant’s difficulties to maintain the meditation after the course despite the experience of the positive effects they noticed from the meditation during the course.

Studien syftar till att bidra med mer kunskap om hur förskollärare uppfattar barns motstånd samt för hur de beskriver vilka olika strategier de använder i dessa situationer. Studiens syfte har följande frågeställningar: Hur beskriver förskollärare vad barns motstånd innebär? Hur beskriver förskollärare de strategier de använder vid barns motstånd? Studien är genomförd med hjälp av kvalitativa intervjuer. Empirin har samlats in genom åtta intervjuer med fyra förskollärare som intervjuades två gånger vardera. Därefter analyserades empirin utifrån tematisk analys. Studiens teoretiska bakgrund är normkritiskt perspektiv. Studiens resultat visar att förskollärarna har skilda syner på vad motstånd är och att begreppet är komplext. Det lyfter även flera av de strategier som utmärker sig i förskollärarnas berättelser.

Måltider är viktiga rutiner i förskolan där förskollärares ledarskap och bemötande av barn påverkar hur måltiderna upplevs. I studien undersöks förskollärares beskrivningar av att använda sitt ledarskap under måltider i förskolan och i bemötandet av barns motstånd vid dessa måltider. Frågeställningarna studien utgår från är: Vad beskriver förskollärare att de använder för ledarskap under förskolans måltider och vilket bemötande beskriver förskollärare att de använder mot barn som gör motstånd under måltiderna? Studien är kvalitativ och utgår från fem intervjuer med förskollärare där resultatet analyseras utifrån en tematisk analys. Med utgångspunkt i en relationell pedagogik analyseras förskollärarnas beskrivningar utifrån begreppen mellanmänskliga möten och dialog. Resultatet i studien visar att förskollärarna använder sitt ledarskap på främst tre sätt under måltiderna, dessa är för att skapa undervisningstillfällen, individanpassa sina bemötanden och förhandla med barnen. I studien framkommer även vikten av att förskollärare reflekterar över sitt ledarskap och bemötande av barnen för att skapa möjligheter till förändring under förskolans måltider.