Search

Introduktion: I den perioperativa vården har operationssjuksköterskan ett omvårdnadsansvar för patienten och ska jobba preventivt för att undvika att vårdskador uppstår. När en patient genomgår en operation finns en ökad risk att utveckla trycksår, detta gäller även vid kortare operationer. Syfte: Syftet med studien var att undersöka operationssjuksköterskors erfarenheter av uppkomst och prevention av trycksår inom dagkirurgi. Metod: Metoden var en deskreptiv kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade öppna frågor. Intervjuerna analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys. Sammanlagt intervjuades 15 operationssjuksköterskor. Resultat: Det framkom tre kategorier med sex underkategorier. I kategorin ”Vanligt med hudrodnad, men inte trycksår, beskrev operationssjuksköterskorna att det var vanligt att patienter fick en hudrodnad av tryck, men de hade ingen erfarenhet av att patienter utvecklat trycksår under operation. I kategorin ”Trycksårsförebyggande insatser utförs alltid” beskrevs vikten av att identifiera riskfaktorer hos patienten och att jobba preventivt mot trycksår. I kategorin ”Utebliven återkoppling om hudrodnader” beskrevs saknad av återkoppling om hur hudrodnader utvecklades efter operationen. Slutsats: Operationssjuksköterskorna hade erfarenhet av att patienter som opererats dagkirurgiskt fått en hudrodnad men inte trycksår. Hudrodnaderna behöver uppmärksammas, omhändertas och benämnas korrekt.

Operationssjuksköterskan verkar i en tekniskt avancerad miljö och arbetar aktivt att förebygga risker och vårdrelaterade skador genom att planera och dokumentera patientens vård utifrån en omvårdnadsprocess. Utebliven eller bristfällig dokumentation av tyst kunskap kan påverka patientsäkerheten negativt då utförda handlingar inte är spårbara i patientens journal och osynliggör operationssjuksköterskans kompetens för omvårdnad. Syfte: Syftet var att beskriva operationssjuksköterskors erfarenheter av dokumentation av perioperativa omvårdnadsåtgärder utifrån patientsäkerhet. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats där femton semistrukturerade intervjuer genomfördes med operationssjuksköterskor. Materialet tolkades utifrån konventionell innehållsanalys. Resultat: Materialet resulterade i tre kategorier: Tekniska förutsättningar, Ett personligt- och delat ansvar och Meningsfullheten med dokumentationen. Kategorierna beskriver operationssjuksköterskans erfarenheter kring dokumentation med olika känslor och förbättringsförslag lyfts och redovisas. Konklusion: Studien visar att operationssjuksköterskans dokumentation kan kompletteras i form av muntlig rapportering till postoperativa avdelningen för att stärka, upprätthålla patientsäkerheten och för att synliggöra operationssjuksköterskans kompetens för omvårdnad och motverka tyst kunskap. Mycket av rutinerna kring dokumentationen är relaterat till kulturen på arbetsplatsen vilket operationssjuksköterskorna var medvetna om och ville förändra. Det visade sig även att dokumentationen var något som operationssjuksköterskan själv kunde påverka genom att prioritera och skapa goda förutsättningar för samarbete med assistenten på sal., The theatre nurse works in a technologically advanced environment and works actively to prevent risks and health-related injuries by planning and documenting the patient's care based on a nursing process. Missing or deficient documentation of tacit knowledge that can adversely affect patient safety as performed actions are not traceable in the patient's journal and invisible to the theatre nurses’ expertise in nursing. Aim: The aim was to describe the theatre nurses’ experiences of documentation of perioperative nursing from patient safety. Method: Qualitative method with inductive approach and fifteen semi-structured interviews were conducted. The material was interpreted based on conventional content analysis. Result: The material resulted in three categories: Technical conditions, A personal and shared responsibility, and the Meaningfulness of the documentation. The categories describe the operations nurse’s experiences regarding documentation with different emotions and improvement suggestions are raised and reported. Conclusion: The study shows that the theatre nurses’ documentation can be reinforced in the form of verbal reporting to the post-anaesthesia care unit to strengthen and maintain patient safety, and to make visible the nurse competence for nursing where tacit knowledge emerges. Much of the routines around the documentation are related to the culture in the workplace, which the theatre nurses were aware of and wanted to change. It also turned out that the documentation was something that the operating nurse herself could influence by prioritizing and creating good conditions for and collaboration with the assistant on ward.

Introduktion: Operationssjuksköterskan medverkar i ett interprofessionellt team på operationssalen där teamarbeten sker kontinuerligt i det dagliga arbetet. I teamet har operationssjuksköterskan ett omvårdnadsansvar för patientens perioperativa vård. Förmågan till teamarbete beskrivs vara en kärnkompetens då ett fungerande teamarbete är betydande för en god och patientsäker vård. Forskning har visat att bristande teamarbete leder till ökad risk för vårdskador. Syfte: Att beskriva operationssjuksköterskors upplevelser av teamarbete på operationssal. Metod: Systematisk litteraturstudie utifrån SBU, med beskrivande syntes utifrån Evans. Datainsamling har skett i databaserna CINAHL och PubMed, vilket resulterade i elva studier. Resultat: Analysen resulterade i temat Samspelets inverkan med subteman Betydelsen av respektfullt bemötande, Betydelsen av samförstånd samt Betydelsen av att vara flexibel. Det andra temat var Teamsammansättningens inverkan med subteman Betydelsen av personlig kännedom samt Att känna sig avskild inom teamet. Konklusion: Sammanställd forskning har visat att operationssjuksköterskor upplevde att olika aspekter beträffande samspel och teamsammansättning hade en inverkan på upplevelsen av teamarbete på operationssalen. Dessa inverkningar kunde vara både främjande och hämmande., Introduction: The operating theatre nurse is part of an interprofessional team within the operating theatre wherein teamwork continuously occurs in daily practise. Within the team a responsibility for the perioperative nursing lies upon the operating theatre nurse. The ability to cooperate as part of teamwork is described as a core competence which is considered a fundamental part of giving patients high quality care and patient safety. Research has shown that lack of teamwork could lead to increased risk of care damage. Aim: To describe operating theatre nurses’ experiences of teamwork within an operating theatre. Method: A systematic literature review following guidelines of SBU, with descriptive synthesis according to Evans. Data collected through databases CINAHL and PubMed, which resulted in eleven studies. Results: Analysis resulted in Meaning of interaction, including subthemes Meaning of respectful attitude, Meaning of consensus and Meaning of flexibility. The second theme was Impact of team composition, including subthemes Meaning of personal knowledge and To feel secluded within the team. Conclusion: Compiled research have shown that operating theatre nurses experience that different aspects of interaction and team composition have impact on the experience of teamwork within the operating theatre. These impacts could be both promoting and inhibiting.

Introduktion Operationssjuksköterskor handhar dagligen vassa instrument och har ett nära samarbete med operatören. Det finns risk för stick- och skärskador, varför flera utarbetade preventiva metoder finns att tillgå. Instrumenteringen av vassa instrument ska vara effektiv och säker. Handhavandet kräver kunskap och ställer krav på operationssjuksköterskan. Syfte Syftet med studien var att beskriva operationssjuksköterskors upplevelser av det intraoperativa handhavandet av vassa instrument. Metod Kvalitativ metod med induktiv ansats och individuella semistrukturerade intervjuer. Data analyserades genom manifest och latent innehållsanalys. Resultat Sju underkategorier, tre huvudkategorier samt ett övergripande tema framkom. Operationssjuksköterskorna var trygga i sin roll och arbetade med lugnt och fokuserat förhållningssätt utifrån personligt utformade arbetssätt för att bevara kontrollen. Säkert handhavande hos operatören upplevdes respektfullt och operationssjuksköterskorna anpassade sig och sade ifrån när riskfyllt handhavande observerades. Vid stick- och skärskada var professionellt handlande med bevarad aseptik angeläget. En viss rädsla för blodburen smitta fanns, men de såg samtidigt stick- och skärskador som en del av vardagen i deras arbetsmiljö. Slutsats Operationssjuksköterskorna var trygga i handhavandet av vassa instrument vilket gav dem förmåga till att anpassa sig. Konsekvent användande av personligt utformade arbetssätt upplevdes säkert och bidrog till kontroll. Stick- och skärskadepreventiva metoder användes i synnerhet vid känd blodburen smitta då rädsla förelåg att drabbas av smitta., Introduction Theatre nurses manages sharp instruments and works closely with the surgeon. There is a risk of sharps injury and several developed preventative methods are avaliable. Instrumentation of sharp instruments must be effective and safe. The management requires knowledge and puts demands on the theatre nurse. Aim To describe the theatre nurses’ experiences of the intraoperative management of sharp instruments. Method Qualitative method with an inductive approach and individual semi-structured interviews. Data was analyzed with manifest and latent content analysis. Results Seven subcategories, three main categories and one covering theme. Theatre nurses were confident in their role and worked with a calm and focused approach with own personal designed work routines to maintain control. Safe management by the surgeon led to feelings of respect towards the theatre nurses and they adapted and reprimanded the surgeon when hazardous management was observed. In case of sharps injury, professional managing with remained asepsis was important. There was some level of fear towards bloodborne pathogen, but at the same time they saw sharp injuries as a common occurrence in their work environment. Conclusion Theatre nurses were confident in the management of sharp instruments which gave them the ability to adapt. Consistent use of personal designed work routines was percieved as safe and contributed to control. Preventative methods against sharps injury were especially used in care of patients with known bloodbourne pathogene as there was a fear of being infected.

Introduktion: Vården som operationssjuksköterskan bedriver ska ske i enlighet med etiska riktlinjer och lagar. Kognitiv funktionsnedsättning innebär intellektuell nedsättning där bristande kommunikationsförmåga och förståelse kan föreligga. Studier har visat att etiska dilemman kan uppstå vid omvårdnad av kognitivt funktionsnedsatt patient. Syfte: Syftet med studien var att beskriva operationssjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av etiska dilemman vid pre- och intraoperativ vård av patienter med kognitiv funktionsnedsättning. Metod: Konventionell, kvalitativ innehållsanalys (Hsieh & Shannon, 2005) med induktiv ansats och semistrukturerade intervjuer (n=10) användes. Strategiskt- och bekvämlighetsurval användes. Resultat: Resultatet gav tre kategorier med totalt sju subkategorier. Operationssjuksköterskorna upplevde svårigheter med att definiera etiska dilemman. Det definierades som situationer där en vårdhandling önskas utföras men patienten inte vill deltaga på grund av begränsad förståelse. Etiska dilemman kunde vara vård under tvång eller avgöra huruvida anhöriga bör närvara. Konklusion: Etiska dilemman var svårt att definiera för operationssjuksköterskor. De upplevde att rädsla hos patienten kan leda till att etiska dilemman uppstår. Operationssjuksköterskorna beskrev åtgärder och arbetssätt för att motverka etiska dilemman, vilket kan användas till förbättringsarbete och vidare forskning. Det är av vikt att ta sig tid och arbeta för att främja autonomin och personcentrera vården och undvika rädsla, därmed motverka etiska dilemman., Introduction: As a theatre nurse, nursing care should be performed in relation to ethical guidelines and laws. Cognitive impairment implies intellectual impairment where difficulties in communication and understanding may be present. Studies have shown that ethical dilemmas can arise when nursing patients with cognitive impairment. Aim: The aim of this study was to describe the theatre nurses’ experiences of ethical dilemmas in pre- and intraoperative nursing of patients with cognitive impairment. Method: A conventional, qualitative content analysis (Hsieh & Shannon, 2005) with an inductive approach and semi-structured interviews (n=10) was used. Purposive and convenience sampling methods were used. Results: The results showed three categories with a total of seven subcategories. The theatre nurses experienced difficulties in defining ethical dilemmas. It was defined as situations in which a caring intervention wishes to be conducted, yet the patient refuses to participate due to limited understanding. Forced care or determine whether a patient’s relative should participate could be ethical dilemmas. Conclusion: Ethical dilemmas were difficult for the theatre nurses to define. They experienced that patients’ fear may result in ethical dilemmas. The theatre nurses described working methods to avoid ethical dilemmas, which might be used for improvements within the clinic as well as in further research. It is important to dedicate time to work towards person-centered care and to avoid fear, and accordingly counteract ethical dilemmas.

Introduktion: Operationssjuksköterskans profession innebär att säkerställa en god perioperativ omvårdnad. Att bistå vid traumatisk kirurgi utanför operationsavdelning och i en ovan miljö kan vara en utmaning. Syfte: Syftet är att undersöka operationssjuksköterskans upplevelser av att medverka vid urakuta kirurgiska ingrepp utanför operationsavdelning. Metod: Som metod användes kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. Sammanlagt tretton operationssjuksköterskor från två olika sjukhus intervjuades. Dataanalysen skedde genom en induktiv kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studien resulterade i ett tema: Att vara medlem i teamet med fullständigt fokus, och tre kategorier; Att prestera under press, Försvårande omständigheter och Prioriteringar i det akuta skedet. Kategorierna delades upp i åtta subkategorier. Konklusion: Operationssjuksköterskorna upplevde ett adrenalinpåslag med hög puls vid medverkan av urakuta kirurgiska ingrepp utanför operationsavdelning. De upplevde även att teamarbetet fungerade väl och att en god kommunikation var viktig vid urakuta kirurgiska ingrepp i en rörig och kaotisk situation. De svårigheter som upplevdes relaterades av operationssjuksköterskorna till en för dem ovan arbetsmiljö och ovana arbetsuppgifter., Introduction: The theater nurse's profession means ensuring good perioperative care. Assisting in traumatic surgery outside the surgical ward and in an unfamiliar environment can be a challenge. Purpose: The purpose of the study is to investigate the experiences of the theater nurse, when participating in emergency surgical procedures outside the operating ward. Method: As a method, qualitative study was used with semi-structured interviews. Thirteen theater nurses in two different hospitals were interviewed. The data analysis was done through one with an inductive qualitative analysis. Results: The study resulted in a theme: a member of a team with complete focus, and three categories; To perform under pressure, aggravating circumstances and priorities in the urgent stage. The categories were divided into eight sub-categories. Conclusion: The theater nurses experienced a high pulse adrenaline rush when participating in emergency surgical procedures outside the operating ward. They also felt that the teamwork worked well and that a good communication was important in emergency surgical procedures in a messy and chaotic situation. The difficulties the theater nurses experienced were related to performing unfamiliar tasks in an unfamiliar work environment.

Bakgrund: Trycksår kan uppkomma i samband med operation och påverka patientens livskvalité. Uppkomsten av trycksår kan vara orsakade av en kombination av flera faktorer och operationssjuksköterskornas ansvar är att minimera uppkomsten av trycksår i den pre- och intraoperativa omvårdnaden.Syfte: Syftet var att belysa operationssjuksköterskors erfarenheter av det trycksårsförebyggande arbetet i den pre- och intraoperativa omvårdnaden.Metod: En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor som analyserats genom konventionell innehållsanalys. Deltagarna bestod av 12 operationssjuksköterskor, alla kvinnor, på tre sjukhus i Mellansverige.Resultat: Resultatet visade att operationssjuksköterskorna inhämtade information inför operationen för att utföra adekvata omvårdnadsåtgärder. När trycksårsförebyggande åtgärder utfördes användes olika tryckavlastande material. Erfarenhet gav operationssjuksköterskorna kunskap för att hantera de utmaningar som det trycksårsförebyggande arbetet innebar. Samarbetet i operationslaget kring patienten belystes som en viktig del i det trycksårsförebyggande arbetet.Konklusion: Operationssjuksköterskorna hade tillsammans med operationslaget en del utmaningar i det trycksårsförebyggande arbetet. Utmaningarna bemötte operationssjuksköterskorna med sin kunskap för att göra operationen så bra som möjligt för patienten. Uppmärksamhet på patientens pre- och intraoperativa positionering borde lyftas fram eftersom komplikationer från positionering fortfarande existerar, särskilt hos patienter med flera riskfaktorer. Därför är rutindokument och uppföljning av patientens pre- och intraoperativa positionering betydelsefull., Background: Pressure ulcers may occur in connection with surgery and affect the patient's quality of life. The occurrence of pressure ulcers may be caused by a combination of several factors and the responsibility of the operating nurses is to minimize the occurrence of pressure ulcers in the pre- and intraoperative nursing care.Aim: The aim was to elucidate the operation nurses’ experiences of the pressure ulcerprevention work in pre- and intraoperative nursing.Method: A qualitative interview study with semi-structured questions analyzed through conventional content analysis. The participants consisted of 12 operating nurses, all women, at three hospitals located in the middle of Sweden.Result: The result showed that the operating nurses obtain information before the operationto be able to perform adequate measures. To carry out pressure ulcer prevention they used various pressure-relieving materials. Through experience, the operating nurses developed knowledge of the pressure ulcer prevention work so they could handle the challenges that occurs in a better way. The collaboration in the operating room around the patient was highlighted as an important part of the pressure ulcer prevention work.Conclusion: The operating nurses, together with the operating team, had some challenges in the pressure ulcer prevention work. To make the surgery as good as possible for the patient the operating nurses used their nursing knowledge. Attention to patients pre- and intraoperative positioning should be kept emphasized as patients still are suffering from complications due to pressure ulcer. Especially patients with multiple risk factors. Therefore, the use of routine documents and follow-up of the patient's pre- and intraoperative positioning are important.

Bakgrund: Dagens sjukhus producerar dagligen stora mängder avfall till följd av den vård som sker och operationsavdelningarna står för en betydande del av det avfallet. Fler operationer sker idag än det gjorts tidigare och vi använder fler och mer engångsmaterial. Det ligger i allas intresse att minimera de kvantiteter av sopor som produceras, speciellt den del som går att återvinna. Operationssjuksköterskan har möjlighet att bidra till att en stor del av det som annars skulle gått till förbränning istället källsorteras. Motiv: Motivet för denna studie är att belysa operationssjuksköterskans roll i källsortering med målet att fler kan motiveras att källsortera på sin arbetsplats. Jordens begränsade resurser behöver tas tillvara och operationssjuksköterskan har möjlighet att bidra genom att källsortera de stora mängder förpackningsmaterial som de förbrukningsartiklar som används under operationerna genererar. Syfte: Att belysa operationssjuksköterskors erfarenheter av och inställning till källsortering på operationssal. Metod: Semistrukturerade intervjuer med operationssjuksköterskor på fyra olika operationsavdelningar. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Operationssjuksköterskornas erfarenheter av källsortering på operationssal framkom vara av varierande sort och grad, men samtliga hade en mestadels positiv inställning till ämnet även om tydliga hinder framkom. Analysen resulterade i tre kategorier; Önskan om att göra mer, Faktorer som försvårar och En personlig ambitionsnivå. Konklusion: Operationssjuksköterskor är generellt positivt inställda till miljöarbete på sin arbetsplats, men på grund av ett flertal hinder upplever de att det kan vara svårt. Ytterligare forskning skulle kunna bidra till att förstå hur man i framtiden kan utveckla och effektivisera källsortering på operationssal samt att få samtliga yrkeskategorier involverade.

Bakgrund: Operationssjuksköterskan har en skyddad yrkestitel som innebär specifikt ansvar för patienten både före, under och efter det kirurgiska ingreppet. Ansvaret formuleras i kärnkompetenserna i kompetensbeskrivning för specialistsjuksköterska inom operationssjukvård. Syfte: Att beskriva operationssjuksköterskors upplevelser av att arbeta på operationssalen. Metod: En kvalitativ metod användes där fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med operationssjuksköterskor med minst ett års yrkeserfarenhet. Datamaterialet analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i ett övergripande tema: Operationssjuksköterskans arbete präglas av att omväxlande fokusera på helhet och delar, samt tre kategorier; att arbeta i team, att hitta sin plats och att ha patienten i fokus. Konklusion: Studien visade att kontinuitet i teamets sammansättning har betydelse för hur väl kommunikation och samarbete fungerar under en operation. Väl inarbetade team medför ett effektivare och kvalitativt bättre arbete och en säkrare vård för patienten., Background: The operating theater nurse has a protected work title that includes specific responsibilities for the patient before, during and after the surgical procedure. The aim: The aim of the study was to describe operating theater nurses’ experiences of working in the operating theater. Method: A qualitative method was used, five semi-structured interviews were made with operating theater nurses that have worked at least one year in the profession. The data was analysed with qualitative content analysis. Result: The analysis resulted in one overarching theme: The work of the operating theater nurse is characterized by continually changing focus between the whole and its parts, and three categories; To work in a team, To find one's place and To focus on the patient. Conclusion: The study showed that team continuity has an impact on how well the communication and teamwork works during a surgical procedure. Teams that often work together will result in a more effective process, a better quality of the outcome and a safer care of the patient.

Bakgrund: För att uppnå ett tydligt kirurgiskt fält opereras extremiteter i blodtomt fält. Fördelen är att det minskar intraoperativ blödning hos patienter, förbättrar cementering och reducerar operationstiden. Total knäledsplastik är en av de mest utförda ortopediska operationerna i blodtomt fält. Syfte: Tydliggöra postoperativa komplikationer efter total knäledsplastik (TKA) utförd i blodtomt fält. Metod: En kvantitativ strukturerad litteraturstudie genomfördes för att skapa en översikt över det valda området. Studierna granskades enligt SBU: Mall för kvalitetsgranskning av randomiserade studier. Vald data analyserades och presenterades med en deskriptiv analys som klargjordes med hjälp av tabeller. Resultat: Postoperativa komplikationer som identifierades och tydliggjordes var smärta, svullnad, blödning, minskad knäflexion, minskad muskelstyrka i quadriceps, intramuskulär trombos och djup ventrombos. Slutsats: Forskning styrker att TKA går att utföras utan manschett utan ökad frekvens av postoperativa komplikationer. Operationer utförda utan blodtomt fält kan dock öka intraoperativ blödning hos patienter samt ta längre tid, relaterat till en sämre sikt för operatören. Resultatet tydliggör att det finns fördelar för patienten att opereras utan manschett hela operationen eller enbart med manschett under cementering. Patienter får mindre svullnad och smärta postoperativt, tidigare rehabiliteringsmöjligheter med bättre muskelstyrka, minskad total postoperativ blodförlust och minskad risk för trombos.

Bakgrund: Det råder en uttalad brist på operationssjuksköterskor i dagens hälso- och sjukvård. En del av denna brist kan förklaras av en åldrande personalgrupp och en allt mer utmanande arbetsmiljö. Begränsad insyn av operationssalar och det perioperativa arbetet leder till förutfattade meningar bland sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter rörande operationssjuksköterskans yrkesroll, vilket får till följd att färre söker sig till yrket. Genom att undersöka vilka förväntningar operationssjuksköterskestudenter har på den kommande yrkesrollen kan värdefull information i arbetet med att rekrytera nya studenter och medarbetare inhämtas. Syfte: Att beskriva operationssjuksköterskestudenters förväntningar på den kommande yrkesrollen. Metod: Kvalitativ intervjustudie med en induktiv ansats. Informanter rekryterades från fyra svenska universitet spridda över landet. Datainsamlingen utfördes genom åtta semistrukturerade intervjuer. För analysering av insamlad data användes Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier och sju subkategorier framkom. De tre kategorierna var: utmaningar med att vara ny, en egen utveckling och ett tillåtande arbetsklimat. Slutsats: Olika förväntningar bidrar till varför sjuksköterskor väljer att vidareutbilda sig till operationssjuksköterska. Begränsad insyn i operationssjukvården leder till förutfattade meningar och en negativ bild av operationssjuksköterskans yrkesroll. Denna information är viktig i arbetet med att rekrytera nya studenter och medarbetare.

The overall aim was to describe and deepen the understanding of what operating theatre nurses experience as caring and responsibility as well as ethical problems in perioperative practice. The aim was also to investigate how operating theatre nurses perceive clinical competence in perioperative nursing. Methods: This research has a hermeneutic design. Qualitative, quantitative and mixed method was used. In the study (I), data were collected through interviews and analysed with phenomenographic method. In studies (II-III) the interview texts from the study (I) was reused. Secondary analysis were performed with hermeneutic text interpretation. In the study (IV), data were collected through a modified questionnaire PROFFSNurse SAS I, which was supplemented with an open question. These data were analysed using statistics and qualitative conventional content analysis. Results: Operating theatre nurses have the will to meet the patient, be involved and created continuity in the perioperative nursing process (I). Operating theatre nurses experience that they have a formal responsibility to ensure that patients are not at risk and maintain patient integrity and dignity based on personal ethical values (II). Ethical problems and value conflicts can occur if routines and habits prevent operating theatre nurses from caring and when their clinical competence are not utilized in perioperative practice (III). The operating theatre nurses’ self-assessment of clinical competence showed that academic degree, professional experience and interprofessional learning were important for the development of clinical competence. On the other hand, existing routines and habits, as well as inadequate resources, were an obstacle (IV). Conclusion: Perioperative nursing care includes a nursing process and the operating theatre nurses have responsibility based on ethical values. When the operating theatre nurses are prevented from being a caregiver or that their clinical competence is not utilized, Operationssjuksköterskans vårdande omfattar patientens pre-, intra- och postoperativ vård. Det perioperativa vårdarbetet ställer krav på att kunna integrera vårdandet med medicinsk teknik för att skapa en god och säker vård i en högteknologisk miljö. Genom att ge tid och möjlighet för operationssjuksköterskorna att möta patienter före, under och efter operationen kan deras vårdande bli till för patienten som skall genomgå en operation. Det finns en vilja att vara delaktiga och skapa kontinuitet i den perioperativa vårdprocessen. I det perioperativa vårdarbete tar de ansvar för att skydda patienten i en utsatt och sårbar situation och utifrån inre personliga etiska värderingar upprätthålls integritet och värdighet. Etiska problem uppstår i det perioperativa vårdarbete när vården styrs av rutiner och vanor som kan skapa värdekonflikter vilket hindrar operationssjuksköterskorna från att vara vårdande. När operationssköterskorna självskattat sin kompetens framkom att akademisk examen och lång yrkeserfarenhet är av betydelse för att kunna hantera komplexa situationer och ta ansvar för de beslut som fattas i vårdandet av patienten. Vetenskaplig kunskap, medicinsk teknik, omvårdnad/vårdande och interprofessionellt utveckling av lärande är av betydelse för klinisk kompetens. Utifrån denna avhandlings resultat framkom ny fördjupad förståelse för vad operationssjuksköterskorna uppfattar som att vara en professionell vårdande operationssjuksköterska och behov av utveckling av klinisk kompetens., Artikel 4 ingick som manuskript i avhandlingen, nu publicerad.

Bakgrund: Genom perioperativt arbetssätt vårdar anestesi- och operationssjuksköterskortillsammans patienten före, under och efter ingreppet. Urakut kejsarsnitt är ett komplextingrepp med fokus att rädda liv. Komplikationer kan uppstå, vilket leder till att ingreppetsnabbt skiftar i intensitet. Specialistsjuksköterskor försätts då i en position där det ställskrav på stresstålighet och kompetens. Båda bidrar med sin unika spetskompetens och sittperioperativa förhållningssätt, vilket kan lindra lidande för patienten. Detta gör anestesiochoperationssjuksköterskor till en viktigt medarbete i teamet. Syfte: Syftet med studien var att belysa specialistsjuksköterskors upplevelse under denperioperativa vården vid urakut kejsarsnitt. Metod: I studien användes kvalitativ metod där datamaterialet analyserades med kvalitativinnehållsanalys. Datamaterialet bygger på intervjuer som genomfördes med fyraanestesisjuksköterskor och fyra operationssjuksköterskor.Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde tre kategorier; den relationsinriktadeomvårdnaden, en utmanande arbetssituation samt teamets betydelse med sjuunderkategorier.Konklusion: I resultatet framkommer att genom att vara en trygg person kan en godpatientrelation upprätthållas, när värdighet visas för patienten kan det minska lidande.Kommunikation och känna stöttning inom teamet är viktigt för att samarbetet ska fungera.När arbetssituationen är utmanande vid exempelvis komplikationer medför detta stress.Scenarioträning kan ge möjligheten till kompetenshöjning och ge mer trygghetspecialistsjuksköterskors arbetsroll., Background: Through perioperative nursing, nurse anaesthetist and theatrical nurse together care for the patient before, during and after surgical procedure. Emergency caesarean section (Ecs) is a complex situation where focus is to save lives. Complications can occur, leading to a rapid change in work intensity. The special nurses are then placed in a position where there is a demand for stress resistance and competence. Both contribute with their unique competence and perioperative nursing, which can alleviate suffering for the patient. This makes the nurse anaesthetist and theatrical nurse`s an important part of the team. The aim: The aim of the study was to elucidate the experience of special nurses during theperioperative care of the Ecs. Method: The study used a qualitative method where the data material was analyzed with qualitative content analysis. The data is based on interviews conducted with four nurse anaesthetist and four theatrical nurse s. Results: Three categories emerged from the analysis; the relational care, a challenging work situation, the importance of the team with eight subcategories. Conclusion: The result point out by being a confident person a good patient relationship can be maintained, when dignity is shown it can reduce suffering for the patient.Communication and support within the team is important for the collaboration to work.When work situation is challenging this causes stress. Scenario training can provide the opportunity for skills enhancement and provide more security for the specialist nurse's jobrole.

Bakgrund: Ett operationsteam består av olika professioner som bör samverka mot ett gemensamt mål för att uppnå hög patientsäkerhet. Operationssjuksköterskan har en central roll i teamet på operation och bör besitta goda kunskaper i verbal och icke verbal kommunikation. Kommunikation är komplext och dynamiskt och bör vara effektiv, då detta är en av hörnstenarna i teamet som påverkar teamarbetet och patientsäkerheten. Bristande kommunikation är en av de vanligaste orsakerna till att patienter drabbas av vårdskada. En av anledningarna till detta kan vara de skilda utbildningarna i kommunikation bland de olika professionerna i operationsteamet i Sverige och internationellt. Syfte: Att beskriva operationssjuksköterskans upplevelser av faktorer som påverkar teamarbetet på operationssal.Metod: En systematisk litteraturstudie med induktiv och kvalitativ ansats. Analys har utförts genom metasyntes. Resultat: Det finns flera olika faktorer som operationssjuksköterskan upplever påverkar teamet på operationssal, dessa presenteras i tre huvudteman och åtta subteman. Huvudtema ett är Teamets funktion med subteman Beteenden som påverkar teamet, Kompetens i teamet och Att inte ledarrollen. Huvudtema två är Kommunikation med subteman Kommunikativ förmåga i teamet, Informationsutbytets betydelse för situationsmedvetenhet och Kommunikationsverktyg. Huvudtema tre är Arbetsmiljön med subteman Organisation samt tidsplanering av operationsschemat och Arbetsklimatets betydelse för teamet. Slutsats: Operationsteam är ett komplext team där de olika professionerna arbetar i en högrisk- och högteknologisk miljö, och samverkar mot ett gemensamt mål. De olika professionerna kan ha olika kulturell bakgrund, men trots detta bör kommunikationen vara tydlig och rak för att uppnå en god och säker vård för patienten.

Bakgrund: Varje år drabbas patienter i Sverige av vårdskador på grund av bristfällig patientsäkerhet inom sjukvården. Operationspersonalen arbetar i en högriskmiljö där det ställs stora krav på deras kommunikation inom teamet. Operationssjuksköterskan, tillsammans med det interprofessionella teamet, måste fullfölja sitt ansvar och upprätthålla kompetensen vilket annars kan leda till bristande patientsäkerhet. Syfte: Studiens syfte var att beskriva operationspersonalens uppfattningar om faktorer som är av betydelse för ett välfungerande team. Metod: Systematisk litteraturstudie med kvalitativ metod och innehållsanalys enligt Bettany-Saltikov & McSherry`s, (2016) niostegs-metod. Artiklar har sökts i databaserna Pubmed och Cinahl med ett strukturerat arbetssätt. Resultat: Litteraturstudiens resultat bygger på analyser av 17 vetenskapliga artiklar. Det framkom två huvudteman med sex subteman som belyste vilka faktorer som var av betydelse för teamet på operationssal. Första huvudtemat är Organisationens ansvar med tre subteman; Utbildning till effektiva interprofessionella team, Förutsättningar till ett tryggt och säkert interprofessionellt team och Kompetens i det interprofessionella teamet. Andra huvudtemat är Samverkan med tre subteman; Interprofessionellt team, Kommunikation i samverkan, Betydelsen av WHO Surgical Safety Checklist. Slutsats: I det interprofessionella teamet ingår flera professioner med ett gemensamt mål, att ge en trygg och säker vård till patienten, för att förhindra vårdskada. Det är ett flertal faktorer som påverkar patientsäkerheten såsom samverkan och kommunikation., Background: Every year, patients in Sweden suffer from healthcare injuries due to inadequate patient safety in healthcare. The operating staff work in a high-risk environment where great demands are placed on the operating team and their communication. An operating theatre nurse, must together with the interprofessional team, fulfill their responsibilities and maintain their expertise, which could otherwise lead to a lack of patient safety. Purpose: The aim of the study was to describe the operating staff's perceptions of factors that are important for a wellfunctioning team. Method: Systematic literature study with qualitative method and content analysis according to Bettany-Saltikov & McSherry`s, (2016) nine-step method. Articles were found using structures search methods in the databases Pubmed and Cinahl. Results: The results of the literature study are based on analyzes of 17 scientific articles. Two main themes emerged with six sub-themes highlighting which factors that were of importance in the operating room. The first main theme is the Organization's responsibility with three sub-themes; Education for effective interprofessional teams, Prerequisites for a safe and secure interprofessional team and Expertise in the interprofessional team. The second main theme is Collaboration with three sub-themes; Interprofessional team, Communication in collaboration, Importance of WHO Surgical Safety Checklist. Conclusion: The interprofessional team includes several professions with a common goal, to provide a safe and secure care to the patient in order to prevent care damage. There are several factors that affect patient safety such as collaboration and communication.

Bakgrund: Kejsarsnitt är ett vanligt ingrepp i den svenska vården där bland annat operationssjuksköterskan och barnmorskan är en del av det interprofessionella teamet runt patienten. Dessa två professioner behöver samarbeta för att säkerställa kvalitet och säkerhet på vården vid detta ingrepp. Kejsarsnitt förknippas med ett flertal risker och komplikationer där operationssjuksköterskan och barnmorskan behöver ha ett väl fungerande samarbete för att tillsammans kunna hantera dessa. Syfte: Att undersöka barnmorskors upplevelse av samarbetet med operationssjuksköterskan i samband med kejsarsnitt. Metod: En intervjustudie med kvalitativ ansats utfördes, där 14 barnmorskor från två olika sydsvenska sjukhus intervjuades om sina upplevelser. Intervjuerna var semi-strukturerade och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ur analysen av intervjumaterialet framträdde tre huvudkategorier; Möjligheter och begränsningar för interprofessionellt samarbete vid kejsarsnitt, Kommunikationens betydelse samt Olika specialistprofessioner interagerar. Till dessa huvudkategorier tillhörde sju underkategorier som beskrev hur barnmorskan upplevde samarbetet med operationssjuksköterskan vid kejsarsnitt; Att vistas på ”annans mark”, Att vara beroende av operationssjuksköterskans kunskap, Vikten av att kommunicera, Vikten av hur man kommunicerar, Att mötas i akuta situationer, Att prioritera olika samt Vem gör vad? – att ha tydliga arbetsroller i operationssalen. Slutsats: Slutsatsen av studien är att barnmorskors upplevelse av samarbetet med operationssjuksköterskor präglas av känslan av att arbeta på en plats som kan kännas främmande, där ett beroende finns gentemot den andre partens kunskaper. Kommunikation var av stor betydelse och samarbetet präglades av hur tydliga arbetsrollerna var, hur lika eller olika prioriteringar professionerna hade samt den stundande situationens behov av skyndsamhet., Background: Caesarean section is a common operative intervention in the Swedish healthcare where operating theater nurses and midwives, amongst others, is a part of the interprofessional team around the patient. These two professions needs to cooperate to secure the quality of care and patient safety in conjunction with the operative intervention. Caesarean section is associated with several complications and the operating theater nurse and the midwife needs to have a well functioning collaboration to be able to cope with these. Aim: To investigate midwives’ experiences working together with operating theater nurses in conjunction with Caesarean section. Method: An interview study with qualitative design was conducted, where 14 midwives from two different hospitals in the south of Sweden were interviewed about their experiences. The interviews were semi-structured and analyzed with qualitative content analysis. Result: From the analysis of the interviews three main categories appeared; Possibilites and limitations for interprofessional collaboration in conjunction with Caesarean section, The importance of communication and Interaction between different specialist professions. With these main categories seven subcategories belonged, which described how the midwives experienced the collaboration with the theater nurse in conjunction with Caesarean section; To be on ”foreign territory”, To be dependent on the knowledge of the theater nurse, The importance of communicating, The importance of how to communicate, To meet in an emerency situation, To have different priorities and Who does what? – to have distinct working roles in the operating theater. Conclusion: The conclusion of this study is that midwives’ experiences of collaboration with the theater nurse is characterized by the sense of working in a foreign place, where there is a dependency towards the knowledge of the others. The communication was of great importance and the collaboration was characterized by how

Bakgrund: Hypotermi är ett vanligt förekommande problem inom operationssjukvården som kan leda till allvarliga följder för patienten och ökade kostnader för samhället. Förebyggande åtgärder i det preoperativa skedet har visat sig viktiga för att minska risken att hypotermi utvecklas. Syfte: Syftet var att undersöka patienters kärn- och perifera temperatur under de preoperativa förberedelserna vid dagkirurgi. Hypotesen var att patienters kärn- och perifera temperatur sjönk under de preoperativa förberedelserna. Metod: Totalt 50 patienter på en dagkirurgisk avdelning på ett mellanstort sjukhus i Sverige gav sitt muntliga samtycke att medverka i studien. Kroppstemperaturen mättes vid två tillfällen; när de precis bytt om till patientskjorta samt när de placerats på operationsbordet. Kärntemperaturen mättes med en axillartermometer, och den perifera temperaturen mättes på fyra punkter med en infraröd termometer. Datan var normalfördelad och statistisk signifikans beräknades med parat t-test. Resultat: Resultatet visar att det inte sker någon signifikant förändring av patienternas kärntemperatur men att den perifera temperaturen förändras. Riktningen är dock inte entydig då resultatet visar att mätpunkterna på överkroppen sjunker medan mätpunkterna på underkroppen stiger. Slutsats: Kärntemperaturen kan vara oförändrad genom de preoperativa förberedelserna, men det innebär inte att temperaturen ligger inom rekommendationerna för preoperativ kärntemperatur. Mer forskning krävs för att studera patientens kroppstemperatur genom hela den perioperativa processen, dvs. pre- intra, och postoperativt., Background: Hypothermia is a common problem within the surgical context and can lead to serious consequences for the patient and increased costs for society. Efforts to prevent hypothermia in the preoperative phase have proven important to minimize the risk of developing hypothermia. Aim: The aim was to examine core- and peripheral temperature of surgical outpatients, during the preoperative phase. The hypothesis was that the temperature would decrease during the preoperative preparation. Method: 50 patients, at a medium-sized hospital in Sweden, participated. The temperature was measured twice; when the patient had changed into surgical attire, and when placed on the operating table. The core temperature was measured using an axillary thermometer, and the peripheral temperature was measured at four locations using an infrared thermometer. The data was normally distributed and paired t-test was used for statistical analysis. Result: The results show that there was no significant change in core temperature, whereas a change occurred in the peripheral temperature. The direction of change was incoherent, where the points of measurements on the upper body decreased in temperature, while the points of measurement on the lower extremities increased. Conclusion: The core temperature can remain unchanged during the preoperative period. This does not imply that the temperature is within preoperative temperature recommendations. More research, studying the temperature throughout the perioperative process, is necessary to attain knowledge regarding the development of the temperature of the patient undergoing surgery.

Bakgrund: Postoperativa sårinfektioner orsakar ett lidande för patienten och medför stora kostnader för samhället. En central del i operationssjuksköterskans arbete är att ge en säker vård och undvika patientskador i samband med operation. Operationssjuksköterskans kompetens inom hygien och att upprätthålla det sterila fältet under operation behövs för att förhindra uppkomsten av postoperativa sårinfektioner. Syfte: Att belysa operationssjuksköterskans erfarenheter av situationer när det sterila fältet äventyras intraoperativt och vilka åtgärder som då vidtas. Metod: Kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer av 12 operationssjuksköterskor från ett sjukhus i södra Sverige. Induktiv innehållsanalys av Elo och Kyngäs (2008) användes för analys av data. Resultat: Studien visar att kommunikation och teamsamverkan är viktigt för att operationssjuksköterskan ska kunna upprätthålla det sterila fältet. Operationssjuksköterskan måste hela tiden hålla koll på allt som händer i operationssalen för att kunna uppmärksamma om det sterila fältet äventyras. Vid akuta operationer är steriliteten sekundär då patientens liv är i fara vilket gör att det gäller att prioritera. Oförutsägbara händelser kräver kreativitet för att återställa det sterila fältet men med åren blir det lättare i alla situationer. Slutsats:Operationssjuksköterskan har många erfarenheter av situationer där det sterila fältet äventyras. Flera faktorer spelar in i arbetet med att upprätthålla det sterila fältet. Forskning som underlättar för operationssjuksköterskan i arbetsuppgifterna med att upprätthålla det sterila fältet bör studeras vidare., Background: Surgical site infections increase suffering for the patient and entails great cost for society. The theatre nurse should work to make sure patient safety and to avoid patient injuries correlated to the surgery. The theatre nurse competence in hygiene and adherence to conduct the sterile field is needed to prevent surgical site infections. Aim: To describe the theatre nurse experiences of situations where the sterile field is jeopardized intraoperative and the actions to prevent it. Method: Qualitative design, semi structured interviews with 12 theatre nurses from a hospital in southern Sweden. Inductive content analysis by Elo and Kyngäs (2008) was used to analyze the data. Results: The study shows that communication and teamwork is necessary for the theatre nurse to maintain the sterile field. For the same reason the theatre nurse needs to be observant of everything going on in the operating room. When the patient's life is in danger, sterility comes in second place, and makes it necessary to prioritize. Unpredicted situations demands creativity to restore the sterile field but it gets easier with work experience Conclusion: The theatre nurse has a lot of experiences regarding situations where the sterile field is jeopardized. Several factors play a role in maintaining the sterile field. Research that facilitates the theatre nurse tasks in maintaining the sterile field should be further studied.

Bakgrund: Operationssjukvården kännetecknas av en högteknologisk arbetsmiljö där operationssjuksköterskan har ett stort ansvar för patienten. Fokus är att se och skydda hela patienten för att förebygga vårdlidande till följd av vårdskada. Genom att ha ett vakande öga på omgivningen kan olika riskfaktorer förebyggas. Det finns omfattande forskning som berör området, men det är sparsamt studerat utifrån operationssjuksköterskans erfarenheter och hur hen anser att olika faktorer pre- och intraoperativt kan påverka patientsäkerheten. Syfte: Syftet var att utifrån operationssjuksköterskans erfarenheter synliggöra faktorer som påverkar patientsäkerheten pre- och intraoperativt. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes i enlighet med Bettany-Saltikov och McSherry (2016). För att få en djupare tolkning och förståelse av valt problemområde användes en induktiv och kvalitativ ansats. I analysen ingick tolv stycken vetenskapliga artiklar som sammanställdes till ett resultat. Resultat: Resultatet visade att det fanns många faktorer som spelade en betydande roll för patientsäkerheten, både pre- och intraoperativt. Fyra huvudkategorier framkom i resultatet; arbetsmiljöns betydelse, teamets betydelse, planering och förberedelse och yrkesspecifik kompetens. Slutsats: Att arbeta som operationssjuksköterska innebar att ha fullt fokus på både patienten och omgivningen för att på så vis förebygga riskfaktorer. Det fanns flera faktorer som påverkade patientsäkerheten pre- och intraoperativt, både positiva och negativa. En faktor var att arbetsmiljön speglades av hög arbetsbelastning och stress vilket var ett stort bekymmer. En annan faktor visade att samarbetet inom operationsteamet påverkades av hur vi bemöter varandra. Genom att bemöta varandra med respekt främjades ett gott samarbete och därmed en säkrare vård., Background: The surgical care is characterized by a hich-tech work environment where the operating theatre nurse has a great responsibility for the patient. The focus is on seeing and protecting the entire patient in order to prevent suffering of the patient as a result of adverse event. By keeping a watchful eye on the environment various risk factors can be prevented. There is a lot of research that concerns the area, but it is very sparingly studied on the basis of the operating theatre nurse experiences and how they consider that different factors pre- and intraoperatively affect patient safety. Purpose: The purpose was to make visible factors that affect patient safety pre- and intraoperatively, based on operating theatre nurse experiences. Method: A systematic literature review was conducted in accordance with Bettany-Saltikov and McSherry (2016). In order to get a deeper interpretation and understanding of the chosen problem area, an inductive and qualitative approach was used. The analysis included twelve scientific articles that were compiled into a result. Result: The result showed that there were many different factors that played a considerable role in patient safety, both pre- and intraoperatively. Four main categories emerged from the result; the importance of the working environment, the importance of the team, planning and preparation and professional-specific skills. Conclusion: Working as an operating theatre nurse meant having full focus on both the patient and the environment in order to prevent risk factors. There were several factors that affect patient safety pre- and intraoperatively, both positive and negative. One factor was that the working environment was characterised by high workload and stress, wich was a major concern. Another factor showed that the cooperation within the operation team was influenced by how we respond to each other. By responding to each other with respect, good cooperation and thus a safer care was promoted.

I Sverige drabbas ca 100 000 patienter av vårdskador varje år. Postoperativ sårinfektion är en vårdskada som medför lidande och omfattande kostnader för hälso- och sjukvården. Samtidigt råder det stor personal- och tidsbrist inom operationssjukvården. Syfte: Undersöka förekomst av bakterietillväxt på uppdukningsbord över totalt 12 timmar. Metod: En jämförande observationsstudie med kvantitativ ansats genomfördes. Vid tre tillfällen togs bakterieodlingar på 2 uppdukningsbord efter 0,4,8 och 12 timmar på det ena bordet och efter 0 och 12 timmar på det andra. Resultat: Odlingssvaren visade ingen bakterietillväxt på något av borden under de 12 timmarna. Konklusion: Möjligheten att duka upp instrumenten inför en operation i ett lugnt skede som kvällen innan kan bespara verksamheten tid och pengar.

Bakgrund: Vikten av att utvärdera arbetsbelastning och patientsäkerhet genom vårdtyngds-mätning har påtalats i såväl Sverige som internationellt. I nuläget saknas dock nationella mätinstrument för vårdtyngd. Syfte: Avsikten var att undersöka innehållsvaliditet för ett mätinstrument under utveckling avseende vårdtyngd inom ortopedisk operationssjukvård. Metod: Studien baseras på enkäter besvarade av en expertpanel bestående av sex seniora operationssjuksköterskor. Enkäten innehöll 50 KVÅ-koder och innehållsvaliditet (Content validity Index, CVI) analyserades kvantitativt för varje enskild KVÅ-kod (Item-CVI) samt övergripande för instrumentet (Scale-CVI). Resultat: Av de totalt 50 KVÅ-koder som analyserades erhöll 20 ett acceptabelt I-CVI. Innehållsvaliditeten för instrumentet som helhet bedöms som lägre än acceptabelt. Slutsatser: Vidare bearbetning av mätinstrumentet krävs innan det är möjligt att kliniskt utvärdera vårdtyngd för operationssjuksköterskor inom ortopedisk operationssjukvård.

Inledning: Som ett resultat av utvecklingen inom anestesi och kirurgi kan allt mer komplexa operationer utföras i lokala eller regionala anestesier. Detta innebär att den kirurgiska patienten kan förbli mer eller mindre vaken genom hela den intraoperativa fasen. Syfte: Syftet med denna avhandling var att få en djupare förståelse för den intraoperativa omvårdnaden när patienten är vaken. Avhandlingen består av två delstudier [I-II] vilka har, beroende på delstudiens syfte, utgått från operationssjuksköterskans perspektiv [I] och patientens perspektiv [II]. Metod: Utifrån syftet valdes kvalitativa metoder för båda delstudierna. Data samlades in genom fokusgruppintervjuer [I] och individuella intervjuer [I,II]. Insamlad data analyserades i enlighet med Grundad teori [I] och kvalitativ innehållsanalys [II]. Resultat: Studie I visade att det som ansågs vara operationssjuksköterskans huvudangelägenhet var att ta den vakna patienten i beaktande vilket de försökte åstadkomma genom att uppnå och bibehålla en hög moral på sal genom hela processen. För att uppnå hög moral var det tre aspekter som operationssjuksköterskan tog hänsyn till; patienten, teamet och den professionella yrkesrollen. För att uppnå hög moral på sal var operationssjuksköterskorna vaksamma och flexibla. De balanserade mellan patientens behov, teamets behov de behov som var förknippade med säker kirurgi. Moralen beskrevs vara en helhet med målet att ge patienten en positiv upplevelse. Resultatet i studie II visade att patienterna upplevde att de var i en situation de inte hade kontroll över och de var uppmärksamma och reflekterande för att skapa mening och trygghet åt situationen. Det övergripande temat ”att söka efter förtroende i en utsatt och beroende situation” illustrerar hur patienterna tenderade att i första hand tolka det som skedde omkring dem på så sätt att det bringade känslan av att vara trygga. De fyra kategorierna; att erfara stämningen på sal, att möta[o]väntade känselförnimmelser, att uppfat, Introduction: As a result of unaesthetic and surgical development, more complex procedures are performed under local or regional anaesthesia, which allows for a patient to be conscious throughout the intraoperative phase. Aim: The aim of this thesis was to gain a deeper understanding of the intraoperative nursing care when the patient remains conscious during surgery. The thesis comprises two studies [I-II] and has, depending on the purposes, focused on the perspective of the operating theatre nurses [I] and the patients [II]. Method: based on the aim, a qualitative approach was used for both studies[I, II]. Data were collected through focus group interviews [I] and individual interviews [I, II]. Collected data were analysed in accordance with grounded theory [I] and by using qualitative content analysis [II]. Result: Study I showed that the main concern among the operating theatre nurses was to take the conscious patient into consideration by achieving and maintaining high ethical standards in the operating theatre throughout the process. In order to achieve high ethical standards, there were three aspects that the operating theatre nurses took into consideration: the patient, the team and the morale of the professional role. In order to achieve high morale, the nurses were vigilant and flexible and balanced between patient needs, team needs, and the needs associated with safe surgery. The ethical standards was described as a whole, with the goal of giving the patient a positive experience. Results in Study II showed that the patients felt that they were in a situation they could not control and they were attentive and reflective to make sense and feel trust in the situation. The overarching theme “to seek for trust in a sensitive and dependent situation”, illustrates how the patients tended to assess the events that occurred around them in such a way that it brought the feeling of being in safety in the first place. The four categories; to experience the OT settin, Vid tidpunkten för framläggningen av avhandlingen var följande delarbete opublicerat: delarbete 2 manuskript.At the time of the defence the following paper was unpublished: paper 2 manuscript.

En viktig del i operationssjuksköterskors arbete är att genom lämpliga omvårdnadsåtgärder förhindra att patienter drabbas av postoperativa sårinfektioner. Operationssjuksköterskan är ansvarig för att operationsområdet är sterilt tills operationen är avslutad. Detta innebär bland annat att hudrengöring efter hudförslutning av operationssåret och steril förbandsläggning görs på ett korrekt sätt. Syfte: Syftet med studien var att beskriva operationssjuksköterskornas erfarenheter av hudrengöring efter hudförslutning av operationssåret samt förbandsläggning. Metod: En kvalitativ intervjumetod med semistrukturerade frågor användes. Sex operationssjuksköterskor deltog i studien. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera intervjuerna som varade mellan 30 - 40 minuter. Resultat: Resultaten visade ett tema ”Stolt yrkeskunskap men begränsande faktorer gällande fortsatt förbättring av arbetsmetoder” samt tre kategorier och sju subkategorier. Konklusion: Rengöring av ett avslutet operationssår utförs i nuläge enligt beprövad arbetserfarenhet och rutiner men det krävs en ny evidensbaserad kunskap tillämpas i det dagliga arbetet för att bedriva en evidensbaserad omvårdnad. Även tydliga riktlinjer för uppföljningen av postoperativa sårinfektioner skall implementeras i det dagligen utkommande arbete., Introduction: An important part of the occupational nurse's work is to prevent patients from postoperative wound infections through appropriate care measures. The operation nurse is responsible for the operation area being sterile until the operation is complete and that the cleaning and reorganization of the completed operating wound with a sterile dressing is correct and aseptic, which prevents postoperative wound infections. Purpose: The purpose of the study was to describe the occupational nurse's experiences of skin cleansing after skin closure and dressings. Method: A qualitative interview method with semistructured questions was used. Six occupational nurses participated in the study. Qualitative content analysis was used to analyze interviews ranging between 30-40 minutes. Result: The results showed a theme "Proof of professionalism but limiting factors for further improvement of working methods" as well as three categories and seven subcategories. Conclusion: Cleaning a completed surgery wound is performed in the current state according to proven work experience and routines, but it is required that a new evidence-based knowledge is applied in the daily work of carrying out evidence-based nursing. Clear guidelines for the follow-up of postoperative wound infections should also be implemented in the daily work.

Background: To maintain the patient's dignity is important for the theatre nurse, which becomes extra clear when the patient is anesthetized. However, there are few studies with focus on dignity of the anesthetized patient in the operating room. Aim: The purpose of this study was to observe how the dignity of the anesthetized patient is utilized in the operating room. Method: An ethnographic observational study with a qualitative approach was used. The study was conducted at a university hospital in Sweden. Through a strategic selection, 20 operations were observed for 40 hours. Result: The result shows differences in staff involvement depending on operation. For operations requiring more extensive preparation, a clearer intention to do the best for the patient was observed. Even the importance of teamwork was observed. The result also showed how the communication between the staff affected the view of the patient and the importance of keeping professionalism in order not to compromise the patient's dignity. Conclusion: The dignity of the patient was preserved by the staff. However, there were situations, conversations and actions that showed a violation of the patient's dignity. On occasion, an offense was followed by a preservation by another staff, showing the importance of teamwork in relation to the maintenance of the dignity. The larger and more extensive intervention, the more signs of commitment and care about the patient were observed. This can be explained by the fact that violations of external dignity can be replaced by actions that strengthen internal dignity., Bakgrund: Upprätthållandet av patientens värdighet är en central del i operationssjuksköterskans roll, vilket är extra viktigt då patienten är sövd. Det finns dock få studier inom operationssjukvård som fokuserar på hur den sövda patientens värdighet upprätthålls på operationssalen. Syfte: Syftet med studien var att observera hur den sövda patientens värdighet bevaras på operationssalen och vad i samtal och beteenden som talar för och emot att värdigheten upprätthålls. Metod: En etnografisk observationsstudie med kvalitativ ansats användes. Studien utfördes på en operationsavdelning på ett universitetssjukhus i Sverige. Genom ett strategiskt urval observerades 20 operationer under 40 timmar. Resultat: Resultatet påvisar olikheter i personalens engagemang beroende på operationens omfattning. Vid operationer som krävde mer omfattande förberedelser observerades en större intention hos personalen att göra det bästa för patienten. Vikten av teamarbete observerades och hur personalen tillsammans kan upprätthålla patientens värdighet. Resultatet visade också hur kommunikationen mellan personalen på salen påverkade synen på patienten och vikten av att bevara sin professionalitet för att inte kränka patientens värdighet. Slutsats: Personal observerades bevara patientens värdighet. Det förekom dock situationer, samtal och ageranden som visade på en kränkning av patientens värdighet. Vid en del tillfällen skedde en kränkning, efterföljt av en bevarande åtgärd av en annan personal, vilket visar betydelsen av teamarbete i relation till upprätthållandet av den sövda patientens värdighet. Ju större ingrepp desto fler tecken på engagemang och omsorg om patienten observerades. Detta kan förklaras med att en kränkning av den yttre värdigheten kan ersättas med ageranden och åtgärder som stärker den inre värdigheten.

SAMMANFATTNING Att vårda patienter som lider av extremt svår fetma på en operationsavdelning kan vara en utmaning. Detta har visats genom tidigare studier som lyfter fram att medicintekniskutrustning, instrument och operationsmaterial inte är utvecklade för dessa patienters storlek och vikt. Syftet med studien var att studera hur operationssjuksköterskor upplever att vårda patienter som lider av extrem svår fetma. Metoden är en kvalitativ intervjustudie med en beskrivande design. Resultatet visar att operationssjuksköterskorna (n=6) känner oro för patientsäkerheten, när det gäller den perioperativa vården av patienterna på operationsbordet. Bordet upplevs för smalt i förhållande till patienternas storlek och det gör det svårt att få patienten i rätt position. Ergonomin för operationssjuksköterskorna upplevs dålig men vid förflyttning finns det hjälpmedel och extra hjälp att tillgå. De upplever att det är komplext att vårda patienter med extremt svår fetma. Operationssjuksköterskorna önskar uppföljning av patienterna för att kunna utveckla vården. Det goda teamarbetet gör vårdnaden av dessa patienter till en positiv upplevelse. Operationssjuksköterskorna berörs av patienterna och önskar mer utbildning för att få förståelse för patienterna och sjukdomen. Slutsats: Att vårda patienter som lider av extrem svår fetma kräver optimal utrustning och ergonomiska förutsättningar. Det krävs specialkompetens, teamarbete och regelbundna uppdateringar. Operationssjuksköterskorna som vårdar dessa patienter värnar om dem, de blir berörda och agerar skyddande. Resultatet av denna studie kan ligga till grund för att utveckla vården för patienter som lider av extrem svår fetma som genomgår operationen Duodenal Switch. Nyckelord: Extrem svår fetma, Operationssjuksköterska, Överviktskirurgi, Vårda, Attityder

Bakgrund: I Sverige rapporteras det årligen om patienter som drabbats av postoperativa trycksår och nervskador, till följd av felaktig positionering och/eller utesluten repositionering. Dessa komplikationer orsakar patienten onödigt lidande och förlängda vårdtider samt orsakar höga kostnader för sjukvården. Trots tidigare forskning som redogör för hur dessa komplikationer kan förebyggas saknas det ännu forskning om hur operationssjuksköterskans kunskaper är inom ämnet. Därmed är studien utförd för att undersöka och beskriva operationssjuksköterskans kunskaper idag utifrån ett stickprov bestående av några slumpmässigt utvalda sjukhus i Sverige. Syfte: Syftet med studien är att belysa operationssjuksköterskans kunskaper om positionering och repositionering för att förebygga postoperativa komplikationer, specifikt trycksår och nervskador. Metod: Studien utfördes som en empirisk tvärsnittsstudie med deskriptiv design och kvantitativ ansats där data samlades in via en egenutformad webbenkät. I studien deltog sju sjukhus i Sverige, vilket totalt resulterade i 137 enskilda deltagare. Resultat: Resultatet visade att dagens operationssjuksköterskor är intresserade av att få mer kunskap om preventivt arbete mot trycksår och nervskador. Det visade även en varierad åsikt om vem som besitter huvudansvaret för repositioneringen under operation. Slutsats: Deltagarna informerade om att de inte får regelbunden information inom ämnet från sin arbetsplats. Detta kan vara en av anledningarna till att repositionering inte utförs i den bemärkelsen som är rekommenderat enligt tidigare forskning. Det bör beslutas om vem som ska besitta huvudansvaret eller om det skall införas fasta rutiner för att därmed bidra till att patienten inte utsätts för onödigt lidande., Background: Yearly in Sweden, patients are reported suffering from postoperative pressure ulcer and nerve damage due to incorrect positioning and/or excluded repositioning. These complications cause patient unnecessary suffering and extended time in care in the hospitals as well causes high costs for healthcare. Despite previous research which describes how these complications can be prevented, there is limited research on how the operating theatre nurse´s knowledge is on the subject. The study is conducted to investigate and describe today´s operating theatre nurses knowledge based on a sample of some randomly selected hospitals in Sweden. Aim: The aim of the study is to highlight the operating theatre nurse´s knowledge of positioning and repositioning to prevent postoperative complications, specifically pressure ulcers and nerve damage. Method: The study was conducted as an empirical cross-sectional study with descriptive design and quantitative approach where data was collected by a self-designed web questionnaire. In the study, seven hospitals in Sweden were participating, which resulted in 137 participants. Results: The results showed that today's theatre nurses are interested in gaining more knowledge about preventive work against postoperative complications, specific pressure ulcers and nerve injuries. It also showed a varied perception about who has the main responsibility for repositioning during surgery. Conclusion: Participants informed that they don´t receive regular information within the subject from their workplace. This may be one of the reasons why repositioning is not performed as recommended by previous research. It should be decided who should be in charge of the repositioning to prevent patients from unnecessary suffering.

Bakgrund: Operationssjuksköterska är den äldsta specialiteten inom sjuksköterskeyrket men trots sin historia har få kännedom om vad operationssjuksköterskeyrket egentligen innebär. Syfte: Studiens syfte var att belysa operationssjuksköterskans upplevelser av och tankar om sitt arbete. Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Elva semistrukturerade intervjuer genomfördes med operationssjuksköterskor från två olika operationsavdelningar i södra Sverige. Intervjuerna transkriberades ordagrant och datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Fyra kategorier och tio subkategorier identifierades i textanalysen. Kategorierna var mångfacetterat yrke, förebyggande omvårdnadsåtgärder, interprofessionellt teamarbete och bristen på operationssjuksköterskor. Slutsats: Operationssjuksköterskorna var glada för sitt arbete men de saknade uppskattning i form av lön och arbetsvillkor. De trivdes med att arbeta i interprofessionella team och kände att de var en lika viktig del av teamet som övrig operationspersonal. Omvårdnaden beskrevs som en stor del i operationssjuksköterskans arbete, alla åtgärder kunde beskrivas som omvårdnadsåtgärder.

Bakgrund: Fallerande kommunikation inom ett operationsteam ökar risken för morbiditet och mortalitet vid kirurgi. WHO har utarbetat Surgical Safety Checklist vilken har associerats med ökad patientsäkerhet och förebyggande av vårdskador. Dock finns det påvisade skillnader i hur checklistan används och följs mellan sjukhus. Syfte: Att jämföra operationssjuksköterskans uppfattning avseende delaktighet i och följsamhet av den avslutande delen i WHO:s checklista mellan operationsenheter på två orter i södra Sverige. Metod: Studien utfördes som en enkätstudie och antalet deltagare blev 66 % (64 st). Resultat: Inga signifikanta skillnader i användandet och följsamheten kunde ses mellan operationsenheterna. På vissa punkter i checklistan kunde god följsamhet ses medan det på andra punkter visade sig vara motsatsen. Konklusion: För att förbättra följsamheten av och därmed öka patientsäkerheten krävs stöd från ledning genom motivation och feedback. Fler studier behövs för att kunna belysa ämnet vidare.

Inträdesperioden som nyutexaminerad operationssjuksköterska på sin arbetsplats kan upplevas som svår och full av olika utmaningar och hinder, eftersom de nyutbildade befinner sig ständigt i obekanta situationer. Syftet med studien var att belysa de nyutexaminerade operationssjuksköterskornas erfarenheter av att börja arbeta inom operationssjukvården. En intervjustudie med sju operationssjuksköterskor genomfördes, där en latent innehållsanalys användes för analys av erhållet material. Resultatet visade på att inträdet i arbetslivet var starkt beroende på operationsavdelning, dess miljö, introduktionstid och samarbetsförhållanden. Introduktionstiden, samt handledare hade en betydande roll i den nyutexaminerades inskolningsprocess. Trots sin oerfarenhet skapade de nyutbildade egna strategier för att känna sig säkra i sina handlingar och bidra till patientsäkerhet.