Search

Läroplan för förskolan: Lpfö 18 (Skolverket 2018) fastslår att barn ska erbjudas undervisning i förskolans varierande miljöer, såväl inomhus som utomhus. Tidigare forskning visar att mycket tid i förskolan spenderas utomhus, främst på förskolans egna gård, men att undervisning trots det inte prioriteras under utomhusvistelse. Syftet med denna studie är att undersöka och beskriva hur förskollärare uppfattar undervisning på förskolans gård, med särskilt fokus på vilka hinder och utmaningar som pekas ut i användningen av gården i undervisningssammanhang. Studien är en kvalitativ fenomenografisk undersökning där semistrukturerade, skriftliga intervjuer använts som datainsamlingsmetod. Tolv förskollärare från åtta olika förskolor har deltagit i studien. Resultatet visar att förskolans gård generellt uppfattas som en betydelsefull miljö för förskolans undervisning. Förskollärarnas syn på sin egna roll som en avsiktlig lärare på gården är framträdande. Vidare beskrivs att hinder rörande kollegiala och materiella aspekter, gårdens utformning, väderförhållanden och resurser uppfattas påverka undervisningen. Dessutom nämns ett antal strategier som används för att övervinna dessa hinder.

PISA-resultatet (2022) visar på vikten av att utveckla elevernas läs- och skrivförmåga, där skolan förväntas bidra till en likvärdig utbildning för alla elever oberoende deras olika förutsättningar. Tidigare forskning har visat att multimodala arbetssätt kan bidra till ökad läs- och skrivinlärning bland elever i de lägre årskurserna. I denna studie har dramatisering som kompletterande undervisningsmetod i ämnet svenska därför prövats i en årskurs två på grundskolan. Elevernas arbete och erfarenheter av att använda dramatisering som undervisningsmetod har stått i centrum. Observationer och fokusgruppsintervjuer har genomförts. Syftet med studien är att bidra till kunskap om elevers upplevelse av drama som komplimenterande undervisningsmetod. Aktiviteten handlade om elevernas kollaborativa arbete med att skriva en berättelse och genomföra en dramatisering tillsammans med sina klasskamrater.I resultaten uttrycker eleverna en osäkerhet i hur de ska arbeta tillsammans, eftersom de var oerfarna i att arbeta med kollaborativa undervisningsmetoder. Resultatet visar att elevernas erfarenheter av att dramatiseringen gav dem nya möjligheter i att lära och etablera kunskap. De flesta eleverna upplevde det multimodala arbetssättet som positivt, men det fanns också begränsningar kopplade till deras kunskapsnivå i läsning. Detta visar hur viktigt det är att, som lärare, vara medveten om de olika elevernas proximala utvecklingszon och reflektera över denna i planeringen av en aktivitet. Sammanfattningsvis pekar resultatet på att ett multimodalt arbetssätt, genom drama, skapar en lärsituation som bidrar både till elevernas lärande i svenska och samtidigt ger dem erfarenheter i att samarbeta på olika sätt och där eleverna märker sitt eget lärande i läsning och skrivande.

The purpose of the study is to contribute to knowledge about educators' perceptions of biology teaching in the preschool's outdoor environment. The study focuses on educators’ perceptions of biology teaching, biology teaching in the outdoor environment and perceptions of how it can contribute to children's learning. The study is based on John Dewey’s pragmatic learning theory and the didactic questions of what, where, how and why. The study was conducted through a survey in which 44 active preschool educators participated. The educators work work as preschool teachers, principals and special education teachers. The result shows that educators have perceptions of biology teaching that takes place in the outdoor environment contributes that the children gets to take part in several of the curriculum's goals. Therefore, this is assumed to promote the children’s learning and development. The children gets to use all of their senses, experience practically and not only theoretically, and when they learn about their environment, it contributes to them having a further good attitude and approach against our society and the world around them, according to the educators perceptions. The result also showed educators perceptions and awareness of being present and in biology teaching so that the children can acquire knowledge about the subject. The perceptions describes that if educators make the content connected to biology visible so the children can pay attention to it and in a fun and meaningful way get to conquer knowledge in the subject., Syftet med studien är att bidra med kunskap om pedagogers uppfattningarkring biologiundervisning i förskolans utomhusmiljö. Studien fokuserar påvilka uppfattningar pedagoger har om biologiundervisning,biologiundervisning i utomhusmiljön samt uppfattningar kring hur det kanbidra till barnens lärande. Studien utgår ifrån John Dewey’s pragmatiska lärteori och de didaktiskafrågorna vad, var, hur samt varför. Studien genomfördes med hjälp av enenkätundersökning där 44 verksamma pedagoger inom förskolansverksamhet deltog. Pedagogerna arbetar som förskollärare, barnskötare,rektorer och specialpedagoger. I resultatet framkommer pedagogers uppfattningar om attbiologiundervisning som sker i utomhusmiljön bidrar till att barnen får ta delav flera av läroplanens mål och antas därför främja barnens lärande ochutveckling. Barnen får använda sig av alla sina sinnen, uppleva praktiskt ochinte enbart teoretiskt samt att när de lär om sin natur bidrar det till att de fåren vidare bra inställning samt förhållningssätt mot vårt samhälle ochomvärld, uppfattar pedagogerna. Resultatet visade även pedagogers uppfattningar och medvetenhet om att varanärvarande och engagerad vid biologiundervisning för att barnen då skakunna inhämta kunskaper om ämnet. Uppfattningarna beskriver att ompedagogerna synliggör innehållet kopplat till biologi så kan barnenuppmärksamma det och på ett roligt och meningsfullt sätt få erövrakunskaper inom ämnet

Förskolan har genomgått en stor förändring genom årtionden. Genom att förskolan skrevs in i skollagen (SFS 2010:800) kom förskolan att tillhöra utbildningssystemet 2010, det medförde även att förskollärare fick förskollärarlegitimation och då även ansvaret över undervisningen i förskolan. Förskollärarprofessionen har stärkts ytterligare genom Läroplan för förskolan, Lpfö18 (2018). Läroplanen förtydligade ansvarsfrågan och förskollärarnas ledarskap i förskolan där förskolläraren leder förskollärar-kollegor, barnskötare och annan personal på avdelningen. Förskolläraren leder även arbetslagets systematiska kvalitetsarbete genom att följa upp och utvärdera undervisningen. Utvärderingen behöver ha ett tydligt barnperspektiv vilket synliggörs genom dokumentationer av undervisningstillfällen. Syftet med studien är att synliggöra förskollärares skilda syn på sitt pedagogiska ledarskap, mer specifikt tolkning av uppdraget och deras uppfattningar av undervisning i barngrupp. I studien används en fenomenografisk ansats med semistrukturerade interjuver där det empiriska materialet tolkas utifrån det teoretiska begreppet professionell identitet. Studiens resultat visar att informanterna ser positivt på den förändring som har skett inom förskolan där förskollärarens ledarskap har stärkt både genom skollag och läroplan vilket har lett till en starkare förskollärarprofession. När förskolläraren leder sina förskollärar-kollegor behöver ledarskapet vara flexibelt med ett växelvist ledarskap. När det finns fler förskollärare har även de ett ledaruppdrag, då förskolläraren inte leder blir hen en följare i stället. Då förskolläraren leder behöver hen även växla mellan olika ledarstilar för både när det handlar om barngruppen som arbetslaget. Helhetstänket i arbetet hur arbetslaget arbetar med förskolans prioriterade läroplansmål och hur de når de uppsatta målen är viktigt. Förskolläraren ska tolka läroplan, skollag och andra nationella styrdokument och omsätta det till de lokala styrd

Engelskan spelar en central roll i dagens samhälle, och som en konsekvens av digitaliseringens framgång under början av 1970-talet stöter vi dagligen på det engelska språket. Barn och ungdomar utsätts också för betydande mängder engelska under sin fritid, främst genom datorspel och sociala medier. Syftet med denna kunskapsöversikt är att analysera, sammanställa och presentera kännetecknen för digitala verktygs effekter på elever inom engelska som andraspråksundervisning, särskilt med fokus på elever i grundskolan. Två frågeställningar som användes för att uppfylla syftet var: “Hur påverkar användningen av digitala verktyg elevernas motivation och lärintresse inom ämnet engelska?” och “Vilka effekter går att identifiera med användningen av digitala verktyg utifrån forskningen?” Genom noggrant formulerade urvalskriterier och sökord identifierades 11 vetenskapliga artiklar från olika databaser för att kartlägga forskningen. Det är vanligt inom forskningen att undersöka sambandet mellan motivationen för användandet av digitala verktyg och effekterna på inlärningsresultatet. Forskningen analyserade endast studier som använde en kombination av både kvalitativa och kvantitativa metoder. Resultaten från forskningen indikerar på tydliga positiva effekter av användandet av digitala verktyg i engelskundervisningen. Forskningen visar bland annat att elevernas minnesresultat, språkutveckling, syntaktisk medvetenhet och skrivfärdigheter har påverkats positivt i samband med användningen av digitala verktyg.

The following study aims to examine how multimodal texts are used in English as a foreign language education in a Swedish school. It explores both how multimodal texts occur in learning materials as well as how teachers could use these learning materials when teaching their pupils. The study is based on the theory of social semiotics by van Leeuwen (2005) and uses a model for analysis of teaching materials by Danielsson and Selander (2014). Two methods are used in the study: a think-aloud-method and a teaching material analysis. The result of the study shows that the teachers who were part of the survey showed a deep understanding of how different modes in the teaching materials could be used in meaning-making for the pupils. Furthermore the result also showed that the teachers often used external resources, such as movies, books and Youtube clips in their teaching. The teaching material analysis showed that the two pages in the teaching materials that were used were rich of different modal resources and that these resources were of high quality. Using teaching materials and external resources in a well functioning way creates an opportunity for meaning-making for the pupils. The teachers that were part of the survey used these in a well functioning way, even if they were not explicitly conscious of this. The use of multimodal texts in education is a cornerstone in creating a widened literacy within the pupils and giving them the ability to communicate in the modern world of multimedia.

Syftet är att bidra med kunskap om förskollärares perspektiv på att bedriva undervisning i relation till de resurser som finns tillgängliga i verksamheten, samt hur de förstår begreppet undervisning. För att samla in data har jag valt att använda mig av en kvalitativ intervjumetod. Intervjuerna genomfördes med fem förskollärare från fyra olika förskolor i en mellanstor stad i mellansverige. Det insamlade materialet har analyserats med metoden innehållsanalys samt utifrån Bronfenbrenners ekologiska systemteori. Resultatet visar att hinder i undervisningen kan bero på bland annat barngruppens storlek samt att personalen är frånvarande av olika anledningar. Men resultatet visar också konkreta tips på hur förskollärarna genomför undervisningsuppdraget i förskolan genom att de skapar strukturscheman och delar på barngruppen., The aim is to contribute knowledge about preschool teachers’ perspective on teaching in relation to the resources that are available in the preschool, and how they understand the concept of teaching. To collect data, I have chosen to use a qualitative interview method. The interviews were conducted with five preschool teachers from four different preschools in a medium-sized town in central Sweden. The collected material has been analyzed using the content analysis method and Bronfenbrenner's ecological system theory. The results show that obstacles can be due to, among other things, the size of the group of children and that the staff is absent for various reasons. But the results also show concrete tips on how the preschool teachers carry out the teaching assignment in the preschool by creating structure schemes and by dividing the group of children.

Ett av de kärnämnena i grundskolan är matematik. Lärare har uppgiften att organisera sinundervisning på ett sätt som passar alla i klassen, oavsett elevernas förmågor och förutsättningar. Detta uppnås genom differentierad undervisning. Syftet med denna kunskapsöversikt är att belysa faktorer som främjar eller hindrar differentiering inom ämnet matematik. Olika informationssökningar har genomförts för att hitta relevanta vetenskapliga artiklar som besvarar frågeställningar. Resultatkapitlet presenterar sex teman: differentierings effekter på elever, svårigheter med differentiering, elevernas syn på differentiering, lärares förhållningssätt till elevers prestationsnivå, lärares professionella utveckling och differentiering i svensk kontext. Lärare upplever utmaningar med att å ena sidan bedriva inkluderande klassrumsundervisning och å andra sidan tillgodose olika behov och förutsättningar hos enskilda elever och hela klassen. I diskussionskapitlet diskuteras faktorer som bidrar till eller hindrar differentiering i förhållande till läraryrkets profession.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare leder det förebyggande arbetet medkonflikthantering i arbetslaget med fokus på det undervisande uppdraget. Studien utgår från detsociokulturella perspektivet och en kvalitativ metoden med intervju som datainsamlingsmetod.Resultatet visar att kommunikation, samspel och kollegialt lärande är en nyckel iförskollärarnas arbete med att förebygga konflikter i arbetslaget i relation till det undervisandeuppdraget. Det krävs förutsättningar i form av planeringstid för att förskollärare och arbetslagettillsammans ska åstadkomma detta. Resultatet visar även att kulturella mönster lever kvar avden tidigare platta organisationen i förskolan vilket försvårar förskollärarnas positionering iarbetslaget och därmed deras möjlighet att förebygga konflikter i arbetslaget i relation till detundervisande uppdraget. Slutsatsen i studien är att förutsättningar behöver skapas förförskollärare och övrig personal (barnskötare) i arbetslaget att ompositionera sig och genomföradet undervisade uppdraget i relation till en förändrad ansvars- och arbetsdelning.

Uppsatsen analyserar mono- fler- och transspråkande attityder i läromedel för gymnasieskolan. De läromedel som ligger till grund till analysen är läroböckerna Människans texter språket (Sjöstedt, Bengt & Jeppsson, Tomas 2011) vilken används i svenskämnet samt Historia 1b: Den lilla människan och de stora sammanhangen (Långström, Sture et. al. 2019) vilken används i historieämnet. Analysen syftar till att synliggöra mono- fler- och transspråkande språkattityder i de olika läromedlen samt att synliggöra skillnader i dessa attityder mellan de olika skolämnena. Då läromedel i hög grad påverkar skolans undervisningspraktiker syftar studien även till att analysera affordansen av transspråkande i läromedlen. Då analysen syftar till att utifrån läromedlen undersöka möjliga undervisningspraktiker genomsyras analysen av ett didaktiskt perspektiv. Analysen utgår för en kvalitativ textanalys samt teorier om transspråkande. Resultatet av analysen visar att läromedlen i hög grad präglas av monospråkliga språkattityder och att det transspråkande perspektivet saknas i båda läromedlen samt att affordansen för en transspråkande undervisningspraktik i läromedlen är låg.

Denna studie handlar om förskollärares arbete med barns grovmotoriska utveckling inomhus på förskolan. Kvalitativa intervjuer med förskollärare från olika förskolor ligger till grund för studiens resultat. Datan som inhämtades vid intervjuerna transkriberades och kategoriserades. Datan analyseras med begrepp hämtade från utvecklingspedagogiken samt från Gibsons (1986) teori om affordance. Resultatet av studien visar en stor bredd vad gäller material och utrymmen för grovmotorisk utveckling mellan de olika förskoleavdelningarna. Förskollärarna beskriver att undervisning sker både spontant och planerat och det framkommer i studien att förskollärarnas förhållningssätt spelar en nyckelroll för vilka möjligheter barn ges att utveckla sina grovmotoriska färdigheter.

Syftet med denna studie är att studera hur förskollärare använder estetiska lärprocesser för att gynna barnens kommunikation och samspel mellan varandra. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet och den kvalitativa metoden där semistrukturerade intervjuer använts som datainsamlingsmetod. Resultatet visar att förskollärares förhållningssätt och inställning är avgörande för hur estetiska lärprocesser ges plats i undervisningen. Med ett negativt synsätt gällande estetiska lärprocesser menar förskollärarna att vissa estetiska uttryckssätt utesluts, därav att förskollärare behöver vidga sina kompetenser kring estetiska lärprocesser för att gynna barnets individuella processer. Resultatet visar även att estetiska lärprocesser gynnar barns kommunikation och samspel då barnen ges möjlighet att kunna integrera med varandra. Sammanfattningsvis redovisar denna studie hur förskollärare behöver åsidosätta sina egna tankar gällande prestation och resultat, utan att fokusera på barns individuella processer samt hur de ska tillföra ett arbetssätt som bidrar till ett meningsskapande undervisningstillfälle hos barnen.

Matematikundervisningen för högpresterande elever är sällan tillräckligt utmanade och stimulerande, vilket leder till att dessa elever inte ges möjlighet att nå längre i sin kunskapsutveckling. Både Skollagen och skolans styrdokument beskriver att undervisningen ska ge alla elever, inklusive de som lätt når de högre betygskriterierna, förutsättning att utveckla sina kunskaper, något som alltså inte alltid uppfylls. Detta arbete syftar dels till att undersöka om högstadielärare i matematik använder någon metod för att främja dessa elevers kunskaper, dels vilken eller vilka metoder som i så fall används. Det gjordes genom att både observera och intervjua behöriga högstadielärare i matematik. Intervjuerna transkriberades och analyserades utifrån en tematisk analys. Resultatet visade att alla deltagande lärare använder flera metoder för att främja högpresterande elevers kunskapsutveckling. De metoder som var återkommande bland lärarna var att låta eleverna hoppa över uppgifter som de på förhand vet hur de löser, låta eleverna jobba två och två med ett problem, dela ut mer fördjupande material till de högpresterande eleverna, samt ha enskilda genomgångar med mer komplext innehåll. Flera av dessa metoder syntes även under observationerna. Lärarna i denna studie använder alltså inte bara en, utan flera metoder för att högpresterande elever ska ha möjlighet att fortsätta utveckla sina matematiska kunskaper. Arbetet bidrar till uppmärksammande av elever som är högpresterande i matematik och kan även inspirera andra lärare till metoder som kan användas för att dessa elever kan nå längre i sin kunskapsutveckling.

Förskollärare ska sedan 1 juli 2019 arbeta med digitala verktyg enligt läroplanen. Tidigare forskningsresultat visar att förskollärare har olika uppfattningar kring de digitala verktygens betydelse för barns utveckling. Det pågår samtidigt en samhällsdebatt bland förskollärare som diskuterar vilket syfte digitala verktyg ska ha i förskolan samt hur användandet ser ut. Det blev därmed intressant att undersöka hur förskollärare beskriver sina uppfattningar om de digitala verktygen och dess användning i förskolans kontext. Syftet i studien är att undersöka förskollärares uppfattningar om digitala verktyg samt hur de beskriver användandet i undervisningssituationer. Följande frågeställningar har formulerats i avsikt att besvara studiens syfte “Hur planerar och genomför förskollärare undervisning med digitala verktyg för att stimulera barns utveckling och lärande?”, “Vilka möjligheter och/eller utmaningar upplever förskollärare med digitala verktyg i undervisningen?” och “Påverkas undervisningen med digitala verktyg av förskollärarens digitala kompetens?”. I denna studie har en kvalitativ metod tillämpats med avstamp i en fenomenologisk metodansats. Vid insamlandet av data har semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma förskollärare genomförts. I studien medverkar sammanlagt sex förskollärare och de arbetar på fyra olika förskolor som ingår i ett internationellt digitalt utvecklingsprojekt. De semistrukturerade intervjuerna gav förskollärarna möjligheter till att detaljerat dela med sig av sina erfarenheter, uppfattningar och kunskaper kring det undersökta fenomenet. Resultatet i studien visar att förskollärarna är medvetna om att användandet av digitala verktyg grundar sig i ett pedagogiskt syfte. Det framkommer även att förskollärarna upplever många fördelar med att använda digitala verktyg i undervisningen då de anser att det gynnar barns utveckling. Samtidigt visar resultatet att det finns såväl möjligheter som utmaningar med att använda digitala verktyg i e

Fysisk beröring och 1–3 åringars kroppsliga integritet är ett ämne som berörs i förskolan dagligen och är därför ett viktigt ämne att sprida ytterligare kunskap om. Studiens syfte har varit att undersöka hur olika förskollärare ser på 1–3 åringars kroppsliga integritet i förskolan, utmaningar de stöter på i arbetet med detta samt hur de tänker att man kan undervisa de yngsta barnen i förskolan i ämnet. För att analysera resultatet har teorierna och de teoretiska begreppen barns perspektiv, barnperspektivet, det kompetenta barnet, vuxna vet bäst samt anknytningsteorin använts. Dessa teorier och teoretiska begrepp har använts för att analysera resultatet ur ett helhetsperspektiv, där likheter eller andra exempel bland informanternas svar valts ut för att svara på studiens syfte och frågeställningar. Studien är byggd på en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer av fem förskollärare från fem olika förskolor i södra Sverige. Slutsatsen av denna studie visar att 1–3 åriga barns kroppsliga integritet är en stor del av förskolans vardag och är ett komplext ämne som är viktigt att diskutera i arbetslaget då det kan finnas utmaningar i arbetet med det. Det visar även att yngre barns kroppsliga integritet kan uttryckas på många olika sätt och att alla barn är olika gällande kroppslig integritet. Vidare visar slutsatsen att det är vanligare att undervisa de yngsta barnen i förskolan om kroppslig integritet genom spontan undervisning. Denna studie kan påverka barns kroppsliga integritet i förskolan genom att kunskapen bidrar till att ämnet får större plats i verksamheten där det öppnas upp för diskussioner i arbetslagen, samt en möjlighet att utveckla förskollärarutbildningen till att den berör detta komplexa ämne mer och ger framtida förskollärare en ökad kompetens inom området.

Oro för klimatet är något som blir allt vanligare hos både barn och vuxna. Majoriteten av de studier som genomförts inom området klimatoro har undersökt äldre barn och vuxnas mående kopplat till klimatkrisen. Fokus för denna studie ligger därför på de yngre barnen, i årskurs två och tre, för att undersöka vad de känner inför klimatförändringarna. Tidigare forskning har visat att transformativa och deliberativa arbetsmetoder är fördelaktiga att använda vid undervisning om komplexa ämnesområden som klimatförändringar. Därför undersöker denna studie även om lärare använder dessa arbetssätt under sin geografiundervisning. Studien är genomförd med semistrukturerade intervjuer av två lärare och tre elevgrupper med fem elever vardera. Förutom intervjuer genomfördes även mer kreativa inslag som rankningsövningar och teckningsmoment. Resultatet visade att de intervjuade lärarna, till viss del, använde transformativa och deliberativa arbetsmetoder när de hade möjlighet att dela upp klassen i mindre grupper. De intervjuade lärarna ansåg att dagens elever var väl insatta i miljörelaterade frågor, jämfört med tidigare årskullar och gärna deltog i diskussioner inom ämnet. Samma lärare ansåg däremot inte att undervisningen bidragit till att förändra elevernas inställning till klimatet. Det framgår dessutom av resultatet att klimatförändringar är ett komplext ämnesområde som är svårt för ett flertal elever att samtala om. Det kan bero på elevernas unga ålder, då de på grund av detta ännu inte haft så omfattande undervisning inom området samt att eleverna ännu inte nåtts av stora mängder information om klimatförändringar. Resultatet för teckningsmomentet, som genomfördes med eleverna, visade att drygt hälften av eleverna kände oro för klimatförändringar vilket är en lägre andel än vad tidigare forskning visat. Det bedöms bero på att eleverna i denna studie är yngre än de barn och unga vuxna som deltagit i tidigare forskning. På grund av studiens begränsade storlek kan den dock inte, Concern about the climate is something that is becoming increasingly common among children. Most of the studies that have been done around this subject have investigated older childrens feelings about to the climate crisis. This studie will therefore focus on the younger children, in class two and three, to see how they feel about climate change. Previous research has shown that transformative and deliberative methods are beneficial to use when teaching about complex areas such as climate change. Therefore, our study examines whether the interviewed teachers use these working methods during their geography teaching. The study3 av 52is carried out with semi-structured interviews of two teachers and three student groups with five students each. In addition to the interview, we also used more creative elements such as ranking exercises and a drawing session. The results showed that the interviewed teachers used transformative and deliberative learning when they had the opportunity to divide the class into smaller groups. The teachers also considered that today's students were well versed in environment-related issues compared to previous students and that they are happy to participate in discussions on the subject. Based on the results the teachers did not consider that the teaching contributed to changing the students attitude towards the climate. It also appears from the results that climate change is a complex subject and that it was difficult for several students to answer the questions during the interview. This may be due to the young age of the students, as they have not yet been taught a lot in the field and have not yet been reached by any large amounts of information about climate change. The results for the drawing session, which was carried out with the students, showed that just over half of the students felt concerned about the climate change, which is a lower percentage than previous research has shown. It is judged to be due to the fact that the student, 2024-01-12

This study focuses on the use of digital tools in preschool. The aim is to contribute insights into preschool teachers' experiences of incorporating digital tools into their practices. To capture a diverse range of perspectives, ten preschool teachers from four different municipalities were interviewed. The study employs a qualitative methodology with semi-structured interviews, and the data has been analyzed through a phenomenographic approach, aiming to understand various individuals' perceptions. The results indicate an overall positive attitude among the preschool teachers towards using digital tools, though the approach varies based on the teachers' existing knowledge and the availability of digital resources. Digital tools are primarily used as a complement to other activities and as documentation tools. Teachers perceive that the use of digital tools promotes equal education for all children and enhances their digital competence. However, challenges include time constraints and the need for additional professional development. The most commonly used tools are the iPad and projector, facilitating language development and mathematical skills in children, while also creating new play and learning environments.

Barn lever i ett informationssamhälle där de redan i tidig ålder behöver ta ställning till vad de möter i olika medier, något som kan vara nog så svårt även för vuxna. I detta arbete avhandlas barns utveckling av kritiskt tänkande. Ämnets aktuella karaktär gjorde det intressant att inventera hur förskollärare resonerar om att stötta förskolebarns utveckling av kritiskt tänkande. Förskollärarnas resonemang samlades in genom intervjuer, och analyserades därefter genom en konventionell innehållsanalys med det sociokulturella perspektivet som teoretiskt ramverk. När förskollärarnas resonemang kategoriserats, framträdde ett resultat som visade hur förskolan som social arena skapar många möten som kan utmana barns kritiska tänkande och därmed gynna utvecklingen av källkritik, men att det inte är självklart hur utvecklingen ska stöttas. De intervjuade förskollärarna hade en god uppfattning om hur de stöttar barnens kritiska tänkande genom att främja deras självförtroende och självkänsla, men osäkerheten var större angående riktad undervisning i kritiskt tänkande. De pedagogiska implikationerna visar att kritiskt tänkande i förskolan behöver synliggöras ytterligare och fortsatt forskning kan med fördel undersöka praktiska exempel på riktad undervisning.

Syftet med vår studie är att undersöka hur förskollärare ger barnen i förskolans verksamheter möjligheter till att ta del av TAKK. Studiens teoretiska perspektiv är den proximala utvecklingszonen och metoden är kvalitativ där intervjuer genomförts med tio förskollärare. Resultatet visar att användandet av TAKK i undervisningen anses vara språkfrämjande för barnen. De hinder som upplevs är att lyckas fånga barnens fokus, brist på kunskap om TAKK samt kollegor som har bristande intresse kring ämnet. Genom denna studie framkom det att TAKK bidrar till inkludering, är språkfrämjande samt att en förskollärare bör ha kunskaper och intresse kring TAKK. När barnens språk utvecklas får de möjligheter till att kommunicera med andra individer, möjligheter att få sin röst hörd i olika sammanhang samt bli inkluderade i gemenskapen.

Studiens syfte var att undersöka betygets påverkan på undervisningen. Metodvalet var en semistrukturerad intervjuform där lärare och rektorer medverkade. Analysmetoden i studien är fenomenografisk. Resultaten visade att lärarna inte anser att betygsättning påverkar undervisningen. Betyg kan ses som en metod för att motivera elevers lärande och det kan även vara en stressfaktor. Resultatet visade att betyg kan vara fördelaktigt då eleverna blir förberedda för framtida utmaningar exempelvis betyg i högstadiet och gymnasiet. Utmaningen för lärarna blir att få eleverna att titta på matrisen och inte endast bokstaven i betyget. Slutsatsen som kan dras av studiens resultat är att feedback till elever bidrar till ett utvecklat lärande. Ett betyg utan feedback bidrar inte till elevers lärande. Skolverkets införande av betygsättning från årskurs fyra har ifrågasatts och vår studie belyser både för och nackdelar med fenomenet.

Barns inflytande i den planerade undervisningen på förskolan är det ämne som studien syftade till att undersöka. Studien riktade sig mot att ta del av både barns och förskollärares perspektiv på detta ämne, då det kan tolkas vara en viktig aspekt för förskollärares arbetssätt att synliggöra barns perspektiv. Studien genomfördes med intervju som metod där barn intervjuades i grupp och förskollärare enskilt. Samtliga barn och förskollärare som deltagit är verksamma på samma förskola. Analysen och bearbetningen av den insamlade empirin genomfördes utifrån en kvalitativ bearbetningsmetod. Empirin kategoriserades och analyserades utifrån utvecklingspedagogiken som teoretisk utgångspunkt. Resultatet diskuterades sedan utifrån tidigare forskning. I resultatet framkom det att förskollärarna ställde sig positiva till barns inflytande i planerad undervisning samt att förskollärarna använde sig av flera arbetssätt för att möjliggöra detta. Barnens perspektiv på deras inflytande framkom i mer varierande svar i resultatet, men det gick att urskilja att majoriteten av barnen var medvetna om deras möjlighet till delaktighet. Resultatet visade en medvetenhet hos förskollärarna i studien gällande arbetssätt för att möjliggöra barns inflytande. En implikation för pedagogisk verksamhet skulle därför kunna vara att bidra till inspiration för andra verksamma inom förskolan.

Syftet med studien är att bidra med mer kunskap om hur förskollärares och barnskötares val av resurser i undervisningen kan påverka barns meningsskapande i lärandet. Tidigare studier visar att det finns en problematik i att kunna anpassa undervisning efter varje barns behov, vilket kan kopplas till brist på engagemang och kompetens bland personal samt stora barngrupper. Därför är intentionen med denna studie att undersöka detta vidare med fokus på resurser i undervisningen. Studien som genomförts är en kvalitativ studie med deltagande observationer som metod. Empirin som insamlats genom de deltagande observationerna har analyserats utifrån perspektivet design för lärande och de fyra tillhörande begreppen meningserbjudande, resurser, affordance och tecken på lärande. Resultatet av studien visar att tillgängligheten av de resurser som barn erbjuds är avgörande för hur de skapar mening i sitt lärande. Det är tillgängligheten av resurserna som avgör vad barnen kan göra med resurserna och om de transformerar dem till något annat kopplat till deras erfarenheter. Barnen visar tecken på lärande på olika sätt under och efter undervisningen genom både verbala och icke-verbala uttryck. Sammanfattningsvis är det förskolepersonalen som styr vilka resurser som ska vara tillgängliga för barnen i lärmiljön både under och efter undervisning.

Undervisning i förskolan har sedan det infördes i förskolans läroplan varit ett omdiskuterat begrepp och förskollärare har uttryckt oro för att förskolans tradition av att arbeta holistiskt med fokus på omsorg och lärande hotas i och med undervisningsbegreppets inträde i förskolan. Syftet med detta examensarbete är att med utgångspunkt i didaktisk teori och de didaktiska frågorna vad, när och hur bidra med kunskap om hur förskollärare tolkar och tillämpar undervisningsbegreppet. Studiens empiri har samlats in genom en enkätundersökning med ostrukturerade frågor kopplade till studiens frågeställningar. Materialet bearbetades därefter i en kvalitativ innehållsanalys. Urvalet utgjordes av utbildade förskollärare med mellan noll och mer än trettio års erfarenhet inom yrket. Resultatet synliggör att en majoritet av förskollärarna tolkar undervisning som ”något” som förekommer under hela dagen i förskolan, medan några uttrycker att undervisning är kopplat till läroplansmålen och syftande till lärande. I resultatet framträder också en verksamhet där undervisning framför allt sker i omsorgssituationer och planerade aktiviteter. Förskollärarna beskriver att de skapar förutsättningar för lärande genom att planera och introducera aktiviteter, material och miljöer. Även kommunikation lyfts som en central del i undervisningen. Slutsatsen visar att de intervjuade förskollärarna uttrycker att undervisning har en naturlig plats i förskolans utbildning. Dock är kopplingen till läroplanens mål svag, och endast ett fåtal av respondenterna uttrycker att undervisning syftar till lärande kopplat till läroplanens mål. För att förskolans undervisning i större utsträckning ska kunna främja utbildningens likvärdighet kan således undervisningsbegreppet behöva förtydligas ytterligare.

Ett av skolans uppdrag är att utbilda för hållbar utveckling, men vad detta innebär konkret är inte självklart. I kursplanen för slöjdämnet ger det centrala innehållet vissa riktlinjer, men det överlåter mycket åt slöjdlärare att tolka och bestämma hur detta ska integreras i undervisningen. Med hjälp av det teoretiska perspektivet fenomenologi undersöker uppsatsen hur slöjdlärare tolkar det centrala innehållet gällande hållbar utveckling samt hur de implementerar det i sin egen undervisning. Genom kvalitativa intervjuer har nio slöjdlärare, både trä- och metallslöjdslärare och textilslöjdslärare, fått svara på våra frågor om hur de tolkar hållbar utveckling, hur de konkret lägger upp det praktiska arbetet och om de upplever några utmaningar. Vi har undersökt hållbar utveckling utifrån de tre dimensionerna; socialt, ekologiskt samt ekonomiskt. Resultatet visar att slöjdlärarna upplever slöjdämnet som en bra möjlighet att förmedla flera aspekter av hållbar utveckling men beskriver på samma gång flera svårigheter, bland annat i form av för liten budget och för diffusa riktlinjer vilket leder till fria tolkningar. Slutsatsen blir då att uteblivandet av tydliga riktlinjer i slöjdens centrala innehåll leder till en brist på likvärdig utbildning. Ytterligare konstateras att slöjdlärare behöver vidareutbildning för att få en djupare kunskap och därigenom kunna inspirera och involvera eleverna på ett mer effektivt sätt.

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares syn på sin egen kompetens såväl som sitt förhållningssätt gällande att arbeta med digitala verktyg som en undervisningsresurs i förskoleverksamheten. Studien utgår från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv som fokuserar på att våra uppfattningar och erfarenheter om omvärlden konstrueras genom sociala processer. Detta är en kvalitativ studie där semistrukuterade intervjuer hölls med tre yrkesverksamma förskollärare för att synliggöra deras perspektiv på digital kompetens och digitala verktyg i förskolan. Materialet från intervjuerna transkriberades och analyserades genom en tematisk analys. Resultatet i denna studie visade att förskollärarna generellt hade ett positivt förhållningssätt men sakande kompetensen för att kunna rättfärdiga användandet av digitala verktyg som undervisningsresurs och hur de skulle kunna ge barnen en adekvat digital kompetens. Det visade även på en positiv syn till det kollegiala lärandet när det kommer till digital kompetensutveckling. Slutsatser som kunde dras är att det finns en bristande samsyn angående hur arbetet med digitala verktyg ska bedrivas och att arbetet med digitala verktyg blev mer komplicerat än vad det behövde vara.

Lektionsupplägget Vilka kan göra något åt gängkriminaliteten? har utformats inom forskningsprojektet Säger bilden mer än tusen ord? Om utvecklingen av elevers visuella litteracitet i samhällskunskapsundervisningen. Lärares erfarenheter och tidigare forskning visar att elever har svårt för att läsa av och förstå diagram i samhällsvetenskapliga ämnen. Syftet med forskningsprojektet är därför att utveckla kunskap om hur elever förstår flödesscheman och plotdiagram, två vanligt förekommande visuella representationer i samhällskunskap, samt hur undervisning kan utformas för att skapa möjligheter för elever att utveckla sin visuella litteracitet i samhällskunskap. Forskare och lärare har arbetat tillsammans i projektet för att utforma, pröva och utvärdera undervisning. Lektionsupplägget Vilka kan göra något åt gängkriminaliteten? har testats i grundskolan (åk 6 och 8) och på gymnasiet (åk 1). Ämne: Samhällskunskap Årskurs: 4-6, 7-9, Gymnasiet Syfte: Kunna läsa av och använda ett flödesschema för att resonera om hur relationerna mellan aktörer i Sveriges parlamentariska system ser ut och kan förändras av människan

Lektionsupplägget Hur hänger koldioxidutsläpp och BNP ihop? har utformats inom forskningsprojektet Säger bilden mer än tusen ord? Om utvecklingen av elevers visuella litteracitet i samhällskunskapsundervisningen. Lärares erfarenheter och tidigare forskning visar att elever har svårt för att läsa av och förstå diagram i samhällsvetenskapliga ämnen. Syftet med forskningsprojektet är därför att utveckla kunskap om hur elever förstår flödesscheman och plotdiagram, två vanligt förekommande visuella representationer i samhällskunskap, samt hur undervisning kan utformas för att skapa möjligheter för elever att utveckla sin visuella litteracitet i samhällskunskap. Forskare och lärare har arbetat tillsammans i projektet för att utforma, pröva och utvärdera undervisning. Lektionsupplägget Hur hänger koldioxidutsläpp och BNP ihop? har testats i grundskolan (åk 6 och 8) och på gymnasiet (åk 1). Ämne: Samhällskunskap, Geografi, Hållbart samhälle Årskurs: 4-6, 7-9, Gymnasiet Syfte: Att kunna läsa av och använda ett Gapminder-diagram för att resonera om hur sambandet mellan koldioxidutsläpp och BNP kan förändras av människan

Lektionsupplägget Hur hänger kvinnors utbildningsnivå ihop med barnafödande? har utformats inom forskningsprojektet Säger bilden mer än tusen ord? Om utvecklingen av elevers visuella litteracitet i samhällskunskapsundervisningen. Lärares erfarenheter och tidigare forskning visar att elever har svårt för att läsa av och förstå diagram i samhällsvetenskapliga ämnen. Syftet med forskningsprojektet är därför att utveckla kunskap om hur elever förstår flödesscheman och plotdiagram, två vanligt förekommande visuella representationer i samhällskunskap, samt hur undervisning kan utformas för att skapa möjligheter för elever att utveckla sin visuella litteracitet i samhällskunskap. Forskare och lärare har arbetat tillsammans i projektet för att utforma, pröva och utvärdera undervisning. Lektionsupplägget Hur hänger kvinnors utbildningsnivå ihop med barnafödande? har testats i grundskolan (åk 6 och 8) och på gymnasiet (åk 1). Ämne: Samhällskunskap, Geografi, Hållbart samhälle Årskurs: 4-6, 7-9, Gymnasiet Syfte: Kunna läsa av och använda ett Gapminder-diagram för att se mönster och resonera om hur sambandet mellan barnafödande och antal skolår per kvinna kan förändras

Lektionsupplägget Hur kan politiker hantera höga bensin- och dieselpriser? har utformats inom forskningsprojektet Säger bilden mer än tusen ord? Om utvecklingen av elevers visuella litteracitet i samhällskunskapsundervisningen. Lärares erfarenheter och tidigare forskning visar att elever har svårt för att läsa av och förstå diagram i samhällsvetenskapliga ämnen. Syftet med forskningsprojektet är därför att utveckla kunskap om hur elever förstår flödesscheman och plotdiagram, två vanligt förekommande visuella representationer i samhällskunskap, samt hur undervisning kan utformas för att skapa möjligheter för elever att utveckla sin visuella litteracitet i samhällskunskap. Forskare och lärare har arbetat tillsammans i projektet för att utforma, pröva och utvärdera undervisning. Lektionsupplägget Hur kan politiker hantera höga bensin- och dieselpriser? har testats i grundskolan (åk 6 och 8) och på gymnasiet (åk 1). Ämne: Samhällskunskap Årskurs: 4-6, 7-9, Gymnasiet Syfte: Att kunna läsa av och använda ett flödesschema för att resonera om hur politiker kan hantera höga bensin- och dieselpriser

”Artistic expression: A qualitative study of how teachers perceive and teach artistic expression” Timmie Flygare & Oliver Svan Hall This study is based on how teachers define, teach and assess artistic expression in the course instrument or singing 2. We have experienced and gained the impression that the grade criterion is difficult to interpret and as future educators we are curious about how it can be worked with. The research questions of the study are: How do teachers describe artistic expression based on the school agency's governing documents, how do teachers implement their understanding of artistic expression in practical terms in teaching, and how does the assessment work look connected to artistic expression? The research methods used for the study are qualitative interviews and observations conducted with three informants. In previous research, literature linked to expression in general, assessment work and pedagogical tools are concerned. The result shows that there is a broad explanation of artistic expression that can be described and worked with in different ways. The conclusion points out that the concept might still be difficult to define, but that experience-based knowledge, literary research contributions and collegial learning can contribute to creating clarity, but also nuance in a single concept., ”Konstnärligt uttryck: En kvalitativ studie om hur lärare uppfattar och undervisar i konstnärligt uttryck” Timmie Flygare & Oliver Svan Hall Denna studie grundar sig i hur lärare definierar, undervisar och bedömer konstnärligt uttryck i kursen instrument eller sång 2. Vi har upplevt och fått uppfattningen att betygskriteriet är svårtolkat och som blivande pedagoger är vi nyfikna på hur det kan arbetas med. Arbetets frågeställningar är: Hur beskriver lärare konstnärligt uttryck utifrån Skolverkets styrdokument, hur implementerar lärare sin förståelse av konstnärligt uttryck praktiskt i undervisningen samt hur ser bedömningsarbetet ut kopplat till konstnärligt uttryck? Forskningsmetoderna som använts för studien är kvalitativa intervjuer och observationer som genomförts med tre informanter. I tidigare forskning berörs litteratur kopplat till uttryck i stort, bedömningsarbete samt pedagogiska verktyg. Resultatet visar på att det finns en bred förklaring av konstnärligt uttryck som kan beskrivas och arbetas med på olika sätt. Slutsatsen pekar på att begreppet fortfarande kan vara svårdefinierat men att erfarenhetsbaserad kunskap, litterära forskningsbidrag och kollegialt lärande kan bidra till att skapa tydlighet, men också nyans i ett enstaka begrepp.

Abstract / resumé Med udgangspunkt i en teoretisk ramme af den kommunikative kompetence (Canale, 1983) og den interkulturelle kommunikative kompetence (Risager og Svarstad, 2020) til undervisning og læring af andetsprog. Denne kandidatafhandling har til formål at udvikle et didaktisk modul til at fremme den interkulturelle bevidsthed gennem implementering af en didaktisk intervention med læringsmetodologi Content and Language Integrated Learning CLIL, som fremmer undervisning og læring af et andet sprog og billedkunst. I en skolekontekst bliver en didaktisk intervention implementeret til dette formål. Inspireret af de metodologiske principper relateret til forskningsbaseret design af fasemodellen Design-Based-Research DBR (Reeves, 2008), designes en pædagogisk intervention, implementeret i en præ-faseinput med pædagogisk viden om billedkunst på spansk. I anden fase får de studerende mulighed for at udvikle deres interkulturelle bevidsthed gennem pædagogiske aktiviteter i klassen, hvilket giver data for analysen af denne undersøgelse. Gennem den didaktiske intervention udføres forskellige typer af sessioner: undervisningssessioner om kulturel identitet og interkulturalitet i billedkunst, grupperefleksionssessioner som giver danske studerende mulighed for at fortolke det kulturelle fænomen i Fernando Boteros malerier, som de kan formidle i skriftlig eller mundtlig form, når de bruger spansk som andetsprog. Interkulturelle verbale interaktionssessioner giver den studerende mulighed for individuelt at kommunikere sin egen oplevelse af ny teknologi og billedkunst skriftligt og verbalt via fremlæggelse på spansk. Man analyserer data fra den didaktiske intervention, herunder de studerendes pædagogiske aktiviteter, ved hjælp af følgende værktøjer: det skriftlige arbejde, individuelt eller i gruppe, og lydoptagelser af mundtlige fremlæggelser. Analysen viser at de studerendes deltagelse i ovennævnte sessioner udvikler deres interkulturelle bevidsthe

Under 2022 genomfördes en studie bland geografilärare i år 4-9 i svensk grundskola. Studien genomfördes av forskare i geografi vid Karlstads universitet. Syftet med studien är att öka kunskapen om hur geografiundervisning genomförs i svenska skola och lärares syn på ämnet. I föreliggande rapport redovisas resultatet av denna studie dels utifrån ett samlat perspektiv för samtliga lärare i ämnet, men också utifrån olika mönster i svar mellan lärare i olika ålder, av olika kön och undervisande på olika stadier. I studien behandlas lärarnas personliga relation till geografiämnet, syn på sin utbildning i ämnet och ämnets förhållande till andra skolämnen. Även lärares uppfattning om geografiämnets uppgift som skolämne och syn på hur undervisning i ämnet bäst genomförs har studerats. I det senare fallet såväl utifrån lärares uppfattning om hur undervisning och lärande i geografi bäst bör utformas liksom vilka förmågor som är viktiga att elever utvecklar i ämnet. Studien behandlar också hur lärare organiserar sin undervisning i geografiämnet, vilka arbetssätt och metoder som är vanligast i ämnet och vad som styr deras undervisning. Även vilka lärresurser som lärare använder i sin geografiundervisning, däribland digitala sådana ingår i studien.

Första upplagan

Sammanfattning Syftet med studien är att undersöka förskollärares och specialpedagogers definitioner av inkluderingsbegreppet och deras arbetssätt för att skapa en miljö där alla barn får samma förutsättningar. Studien analyserades genom tematisk analys i relation till den sociala, didaktiska och rumsliga inkluderingen och det kompensatoriska, kritiska och dilemmaperspektivet. Datamaterialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer med en kvalitativ metod. Resultaten visade att specialpedagoger och förskollärare beskrev inkludering som brett och komplext. De betonade vikten av att anpassa miljön och undervisningen för att främja inkluderingen i verksamheten. Genom att använda TAKK kunde pedagogerna stödja barn med särskilda behov i sitt lärande. Pedagogerna beskrev att inkludering innebär att lyssna på barns åsikter och att barns olikheter kan vara en resurs eller ett problem. Studiens slutsats var att begreppet inkludering är mångtydigt. Nyckelord: Inkludering, miljö, undervisning, specialpedagogiska perspektiv, The purpose of the study is to examine preschool teachers’ and special educators’ definitions of the concept of inclusion, and their working methods to creating an environment where all children have the same opportunities. The study was analyzed by using thematic analysis in relation to social, didactic and spatial inclusion, and to compensatory, critical and dilemma perspectives. Data were collected through semi-structured interviews using a qualitative method. The results showed that special educators and preschool teachers described inclusion as broad and complex. They emphasized the importance of adapting the environment and teaching to promote inclusion in the activities. By using TAKK, the educators were able to support children with special needs in their learning. The educators described that inclusion means listening to children’s opinions and viewing their differences as a resource or a problem. The study concluded that the concept of inclusion is multifaceted. Keywords: inclusion, environment, teaching, adaptation, special educational perspectives.

Denna undersökning kommer att behandla frågan hur genrerna fantasy ochdeckare/kriminalroman inom barnlitteratur används inom läsundervisning.Detta kommer att göras genom en kvalitativ studie, där relevant forskning ochundersökningens resultat kommer analyseras och diskuteras. Det kommer attgöras utifrån den teoretiska utgångspunkten Reading to Learn. I studien har enenkätundersökning och två intervjuer använts för att samla in relevant resultat.Under intervjuerna användes en semistrukturerad intervju där frågorna varkopplade till studiens syfte och frågeställningar. Resultatet i studien visar attlärarna använder sig av genrer på olika sätt i undervisningen. De lärare viundersökte använde flera olika metoder för att undervisa om genrer för atteleverna ska kunna ta in kunskapen på flera olika sätt. En del lärare ansåg attdet viktiga var att eleverna läste snarare än att lära sig om olika genrer. Istudien har vi också kommit fram till att läsning av olika genrer är ett brahjälpmedel för att öka elevernas läslust och utveckla deras läsförmåga.Studiens slutsats är att läsning av olika genrer är viktigt men det viktigaste äratt skapa en miljö där eleverna vill fortsätta utveckla sin läsförmåga.

Språkhistoriedidaktik är ett relativt obeforskat område inom SMDI. Syftet med studien är att, på grundval av fyra semistrukturerade intervjuer, redogöra för didaktiseringen av språkhistoria i gymnasieskolans svenskämne utifrån didaktikens grundfrågor vad, hur och varför. Materialet analyserades utifrån en kategoriseringsmodell bestående av Telemans (1984) och Olssons (2022) språkhistoriedidaktiska kategorier samt Petterssons (2014) definition av historiemedvetenhet. Resultatet visar dels att lärarna främst undervisar om dåtida och nutida språkförändringars mönster och orsaker samt om nutida språkdebatter, dels att språkhistorieundervisningen är kronologiskt upplagd och består av powerpointgenomgångar, läsning av språkvetenskapliga artiklar samt examineras genom en utredande text i form av PM-skrivning. Resultatet visar även att de historiska betraktelsesätten (dåtid, nutid, framtid) behandlas både separat och i samspel med varandra, även om samspelet oftast reduceras till en examinationsfråga. Lärarna motiverar de didaktiska valen utifrån en nyttosynpunkt och en motivationssynpunkt. En slutsats som dras är att lärarnas undervisning skiljer sig från tidigare didaktiseringsförslag, då bildningsämne, snarare än erfarenhetspedagogik, fokuseras.

Delia Owens Där kräftorna sjunger (2021): en tematisk analys i syfte att utröna romanens didaktiska potential. Syftet med föreliggande tematiska analys är tvåfaldigt, jag ska dels analysera hur relationer, sexualitet och samtycke gestaltas i Owens roman Där kräftorna sjunger (2021), dels diskutera hur denna roman kan användas i ett didaktiskt sammanhang. Ett ökat intresse för området har aktualiserat frågan om dagens undervisning inom de tre ämnena kan förbättras genom att använda skönlitteratur som plattform för diskussion mellan lärare och elever. I en bakgrund tar studien upp olika forskares och författares syn på sexualundervisning. Den litterära analysen lyfter fram hur Owens gestaltar relationer, sexualitet och samtycke och den didaktiska diskussionen diskuterar hur dessa gestaltningar går att applicera i undervisningen. Analysen har sin utgångspunkt i den hermeneutiska tolkningstraditionen och är indelad i tre teman; relationer, sexualitet och samtycke. I den didaktiska diskussionen belyses värdet av skönlitteratur i undervisningen. Skönlitteratur bedöms ha en viktig roll i ämnesintegrerad utbildning.

Studiens syfte är att bidra med mer kunskap om timing och hur det undervisas på individuell nivå inom groovebaserad musik, av lärare som är anställda på svensk musikhögskola. Studien tog användning av den kvalitativa forskningsintervjun som metod för att dokumentera informanternas svar och tankar om ämnet. Fyra musikhögskolelärare intervjuades, som utöver deras anställningar som lärare även är yrkesaktiva musiker inom groovebaserad musik. Resultaten indikerar på att timing är ett rytmiskt förhållningssätt till musik som implicerar hur notvärden tidsligt placeras i förhållande till en eller flera externa ljudkällor. Externa ljudkällor är enligt resultaten nödvändiga för att musikhögskolelärarna skall kunna undervisa timing. Dessutom syftar resultaten på att timing är någonting viktigt att behärska inom groovebaserade kontext, samt betydelsefullt för att den groovebaserade musiken skall uppfattas som professionellt låtande., The purpose of the study is to bring more knowledge about timing and how it is taught to students on an individual level within groove-based music, by teachers working in Swedish music college. The study used the qualitative interview as method to document the informants answers and thoughts on the subject. Four music college teachers were interviewed, who aside from their employment as teachers are also working musicians within the context of groove-based music. The results indicate that timing is a rhythmic approach to music, in which it implies how note values are placed in relation to one or several external sound sources. External sound sources are, according to the results, of necessity to the music college teachers for them to be able to teach timing. The results also illustrate timing as something important to master within groove-based contexts, as well as significant for the groove-based music to be perceived as professional sounding.

I takt med att digitala resurser och verktyg blir allt vanligare i undervisningen, genomgår många ämnesområden en betydande transformation, inklusive religionskunskap. Denna studie undersöker specifikt användningen av digitala resurser i undervisning om islam och lärares upplevelser av detta. Genom en enkätundersökning har vi undersökt hur ofta lärare använder digitala resurser i sin undervisning om islam, vilka specifika verktyg som används mest frekvent samt vilka utmaningar och möjligheter de möter vid integrering av dessa digitala resurser. För att kunna diskutera resultaten har vi relaterat dem till teoretiska ramverk som TPACK (Technological Pedagogical Content Knowledge) och det sociokulturella perspektivet. TPACK belyser vikten av att integrera teknologisk kunskap med ämnesinnehåll och pedagogik för att effektivt använda digitala verktyg i undervisningen. Det sociokulturella perspektivet betonar lärandets kontext och den kulturella interaktionen som uppstår i klassrummet. Resultaten av enkätundersökningen visar på både likheter med tidigare forskning och specifika insikter om de vanligaste digitala resurserna som lärare frekvent använder. Samtidigt identifierades flera utmaningar. Bland dessa nämndes hanteringen av känsliga ämnen, risken för missförstånd eller förstärkning av fördomar samt tekniska problem som kan uppstå med digitala plattformar och verktyg. Lärarna uttryckte behov av ytterligare utbildning och stöd för att kunna använda digitala resurser på ett effektivt och ansvarsfullt sätt.

Uppsatsen är en litteraturvetenskaplig och komparativ textanalys där vi tolkar och jämför boken Percy Jackson - Född till hjälte (2005) och tv-serien Percy Jackson and the Olympians (2023a). Syftet med uppsatsen är att undersöka och jämföra hur berättartekniska grepp kan användas i en berättelse för att engagera läsare. Vi kommer undersöka vem som berättar berättelsen, till vilken mottagare och på vilket sätt. Vidare kommer vi också undersöka hur de berättartekniska greppen, glidning, filter, ordning och hastighet framträder och används för att engagera läsaren. Innehållet från analysen diskuteras för att se hur det kan användas i svenskundervisning i årskurs 4–6 för att utveckla elevers läslust. Studiens resultat visar att både bok och tv-serie har samma berättare. Det skiljer sig dock huruvida den är öppen och personlig eller dold och opersonlig. Det framkommer också att de berättartekniska grepp vi studerat finns representerade i både bok och tv-serie men används på olika sätt. Detta medför att tv-serien kan användas som ett verktyg till förkunskap för elever innan de läser boken för att lättare förstå. Generellt förespråkas undervisningen kan gynnas av att använda boken och tv-serien om Percy Jackson parallellt.

I linje med Agenda 2030 och de globala målen presenterar läroplanen skolans ansvar kring undervisning för hållbar utveckling. Skönlitteratur har förmåga att väcka känslor hos läsaren kring att det finns ekologiska värden att försvara, vilket blir en unik didaktisk potential i undervisning för hållbar utveckling (Löwe & Nilsson Skåve, 2021, s. 12). Syftet med denna uppsats är att analysera hur den ekologiska aspekten av fenomenet hållbar utveckling framställs i ett antal skönlitterära verk för barn samt föra en diskussion kring de valda verkens didaktiska möjligheter att öka elevers eko litteracitet. Primärmaterialet i denna uppsats utgörs av de skönlitterära verken Vi måste rädda planeten jorden! (2021), Athena: Till sista droppen! (2022) och Världen brinner Del 1: Den osynliga fienden (2022). Analysen visar att den ekologiska aspekten av hållbar utveckling kommer till uttryck i form av klimathot som porträtteras på olika sätt i alla tre skönlitterära verk. Analysen visar även att böckerna innehåller varierade skildringar av hur karaktärerna samspelar med naturen. I samtliga verk åläggs ett stort ansvar för jordens välmående hos de unga karaktärerna och böckerna porträtterar olika möjligheter att påverka miljöns framtid. Den didaktiska diskussionen påvisar att de analyserade verken innehar en didaktisk potential i undervisning med syfte att öka elevers eko litteracitet.

Composition is a complex task that can reflect a composer's inner world through music. As a percussionist, I explore the process of composing a tailored piece for a percussion ensemble with the aim of striking a balance between originality and accessibility. Through self-study, I seek to understand how this ambition shapes my creative process and influences my role as a musician and educator. By focusing on non-tonal percussion instruments, I aim to contribute to the ensemble's repertoire while also promoting a deeper understanding of composition. This study examines how composition impacts both artistic expression and teaching., Komposition er en kompleks opgave, som kan afspejle en komponists indre verden gennem musik. Som percussionist udforsker jeg processen med at komponere et skræddersyet stykke til et slagtøjsensemble med det formål at skabe en balance mellem originalitet og tilgængelighed. Gennem selvstudie søger jeg at forstå, hvordan denne ambition former min kreative proces og påvirker min rolle som musiker og underviser. Ved at fokusere på ikke-tonale slagtøjsinstru- menter ønsker jeg at bidrage til ensemblets repertoire samtidig med at jeg fremmer en dybere forståelse af komposition. Denne undersøgelse undersøger, hvordan komposition påvirker både kunstnerisk udtryk og undervisning.

Syftet med litteraturstudien var att sammanställa praktiska kunskaper för lärare om hur barnböcker med bilder kan vara en del av läsförståelseundervisning. Forskningsfrågan var “Hur kan bilderböcker användas för utveckling av läsförståelse hos elever, enligt befintlig forskning?” Studiens data samlades in genom främst sökningar via söksträngar, men även manuella sökningar och omfattade både internationell och nationell forskning. Två avhandlingar och sju artiklar med relevans för syftet valdes ut. Analysarbetet av avhandlingarna och artiklarna tog inspiration från tematisk analys och resulterade i fyra övergripande teman. Litteraturstudiens huvudsakliga resultat visade att bilderböcker, för att utveckla läsförståelse, kan användas för undervisning om läsning av bilder, om samtal om bilderböcker, om högläsning av bilderböcker och om läsförståelsestrategier genom bilderböcker. Utifrån resultatet drogs slutsatsen att elever oavsett ålder uppskattar bilderboken med anledning av dess multimodala egenskaper. Det konstaterades även att läsförståelseundervisning med bilderboken som grund kräver grundliga förberedelser från läraren, men också är givande för både lärare och elev., The literature study’s purpose was to compile practical knowledge for teachers about how children’s books with pictures can be a part of reading comprehension instruction. The research question was "How can picture books be used for the development of reading comprehension in students, according to existing research?" The study’s data was collected mainly through searches via search strings, but also through manual searches and included both international and national research. Two dissertations and seven articles with relevance for the purpose were chosen. The analysis work of the dissertations and the articles took inspiration from thematic analysis and resulted in four overall themes. The main results showed that picture books, to develop reading comprehension, can be used for instruction about reading pictures, about conversations about picture books, about read-aloud of picture books and about reading comprehension strategies through picture books. Based on the results, it was concluded that students, regardless of age, appreciate the picture book due to its multimodal attributes. It was also found that teaching reading comprehension using the picture book as a basis requires thorough preparation from the teacher, but is also rewarding for both teacher and students.

The purpose of this work where to see how primary school teachers thinks about their teaching, evulation, and assessment practice. The survey has been carried out throught qualitative interviews of three primary school teachers. The teachers have different years of experience in the profession but have similar education. In the envestigation it has emerged that primary school teachers belive that assessment and goals for teaching is constantly present in the classroom and during lesson planing.

Syftet med denna kunskapsöversikt var att undersöka hur bilderböcker kan användas i undervisningen för att stödja lågstadieelevers läsförståelse. Frågan som vår studie syftade till att besvara var; Hur kan skönlitterära bilderböcker användas didaktiskt för att stödja elevers läsförståelse? Data samlades in genom systematiska sökningar i olika databaser, både internationella och nationella. Datan analyserades därefter genom en tematisk analysmetod. Teman skapades utifrån valda artiklar och med utgångspunkt i studiens syfte och frågeställning. Rubrikerna i resultatdelen etablerades i sin tur genom att identifiera de viktigaste delarna av teman som hjälpte till att besvara vår frågeställning. Resultatet visade att bilderböcker spelade en viktig roll för att utveckla elevernas läsförståelse, men det förutsatte att lärarna gjorde eleverna medvetna om hur text- och bildrelation fungerade tillsammans för att stödja deras läsförståelse. Dessutom fick eleverna också kunskap om visuella element och vad illustratören ville förmedla i berättelsen genom att använda dem. Denna information hjälpte eleverna i deras bildtolkning och stöttade därmed deras läsförståelse. Resultatet visade att didaktiska aktiviteter som högläsning och boksamtal om bilderboken kunde stödja elevers läsförståelse vilket också visade lärarens viktiga roll i att stödja elevers läsförståelse genom att använda bilderboken., The purpose behind this study of literature was to examine how picture books can be utilized by teachers' teaching to support the reading comprehension of primary students. The question that our study aimed to answer was: How can fictional picture books be used in a didactic sense to support primary students in their reading comprehension? The data was collected through systematic searches in different databases, both international and national. Said data were then analysed through the process of thematic analysis. Themes were created based on selected articles in relation to the question and purpose of the study. The headings in the result section were in turn established through the most significant parts of the themes which helped in answering our question. The results of the study showed that picture books played a significant role in the students' reading comprehension, but it required that they were taught how pictures and text relationship worked in tandem to aid in their reading comprehension. In turn the students also gained knowledge about visual elements and what the illustrator wants to convey in the narrative through the usage of them. This information helped students in their interpretation of pictures and supported their reading comprehension. The result showed that didactic activities like reading aloud and talking about the pictures helped in supporting their reading comprehension, which also indicates the central role teachers play in their students' ability to develop a deeper understanding through the usage of picture books.

I denna studie undersöker vi vad lärare i svenskämnet i åk 1–3 har för perspektiv på muntlig framställning och hur deras tidigare erfarenheter kan påverka det perspektivet. Tidigare forskning visar varierande resultat. Det mest väsentliga som lyfts fram är att alla människor har olika tidigare erfarenheter och att våra utvecklingsresor är relaterade till detta. Vidare konstateras det att talångest är vanligt och vad som orsakar det. Klassrumsklimatet lyfts upp som en viktig aspekt för att minska talångesten. Dessutom är lärares tidigare erfarenheter en viktig del i att klassrumsdiskussioner uppstår. Slutligen visar den tidigare forskningen att elevers motivation till att tala höjs om de aktivt får träna på att tala, gärna i hel- och halvgruppsdiskussioner där eleverna är starkast. För att besvara studiens frågeställning genomfördes kvalitativa semistrukturerade intervjuer med grundskollärare från tre olika kommuner i Mellansverige. För att sammanställa data har vi använt oss av tematisk analys där vi granskat skillnader och likheter i intervjusvaren. Studieresultatet visar att lärarnas tidigare erfarenheter i stor utsträckning påverkar hur de i sin yrkesprofession planerar undervisning med muntlig framställning. Resultatet har vi kopplat till det teoretiska ramverket som består av det sociokulturella perspektivet tillsammans med begreppet historisk kropp från medierad diskursanalys. Studiens slutsats är att lärarnas tidigare erfarenheter påverkar hur de planerar undervisning med muntlig framställning.

The purpose of this thesis was to investigate the perceived control of secondary school teachers teaching history. The study was of a qualitative nature where the data was collected through interviews. A total of five teachers were interviewed, where the teachers thoughts were gathered based on the purpose and questions of the study. The research was focused on two areas, self-efficacy, and context dependency. The teachers described the education as positive as the academic studies helped them to give perspective on history and discussed that the high standards had a positive impact on their knowledge of the subject. The second part in self-efficacy, the teachers said that they considered the subject relevant. The teachers considered history to be an important part of the students development into democratic citizens. They also wanted to give students tools to navigate in an information society. The last part was about experience and preparation, which turned out to be a negative based on self-efficacy since the teachers felt a time constraint. Based on context dependency, the teachers felt that the students demanded more from them because more extra adaptations are required now. To address the wide range of student interest and knowledge levels in the subject, teachers faced the challenge of adapting the material to each student's individual needs. The continuing education was also perceived as difficult because the municipality only provided continuing education around the student but not subject-specific, which was requested. The curriculum and joint assessment had both a positive and a negative effect towards history. The negative was that the teachers found it difficult to interpret the grading criteria and that the central content of the subject was increasing, without giving the teachers more time to educate. The collegial collaboration had a positive impact as they helped each other with planning, tests and had the opportunity to discuss this with each other