Search

Master i økonomi og administrasjon I vår masteroppgave har vi undersøkt den handelsbaserte gravitasjonsmodellen og dens kobling til Norges direkteinvesteringer i utlandet, avgrenset til OECD-land. Globalisering har ført til at flere investorer i større grad investerer i virksomheter lokalisert over et større og mer spredt geografisk område enn tidligere. Dette har ført til at direkteinvesteringer i utlandet er mer aktuelt i dag. Den handelsbaserte gravitasjonsmodellen har som formål å forklare hvorfor land handler med hverandre og hvilke faktorer som påvirker denne beslutningen. Med denne oppgaven ønsker vi å undersøke om gravitasjonsmodellen også kan benyttes til å forklare et lands direkteinvesteringer. På bakgrunn av dette har vi valgt å ta for oss følgende problemstilling: «I hvilken grad kan den handelsbaserte gravitasjonsmodellen forklare Norges direkteinvesteringer i utlandet, avgrenset til OECD-land?» Datamaterialet er basert på modellens enkle form med BNP og avstand, samt ulike tilleggsvariabler vi mener, basert på eksiterende litteratur, kan ha betydning for investeringsbeslutninger. Med grunnlag i datamaterialet har vi gjennomført en regresjonsanalyse i STATA. Det endelige utvalget består av 32 land i tidsperioden 2001-2016. Resultatene fra analysen viser at variablene BNP, avstand, fellesspråk, handelsstrøm, tidssone og utdanning er statistisk signifikante, hvor samtlige av variablene hadde samme fortegn som forventet. Blant disse finner vi at variabelen fellesspråk har sterkest påvirkningskraft, mens tidssone har minst påvirkning på Norges direkteinvesteringer i OECD-land. Modellens totale forklaringskraft er 50,61 % noe vi regner som relativt høy. Dette indikerer at modellen vi har konstruert til vårt formål er god.

Länge har den nationella idén varit representerad och dominerande i Baskien tillsammans med den nationella identiteten. Baskerna håller fortfarande fast vid en gammal romantiserad bild av att vara en enad och självständig nation och föreställningen om en etnisk särskildhet förstärks av etniska och kulturella markörer såsom ett gemensamt språk, tillhörighetkänsla till plats, historiska anor, gemensamma traditioner och samhörighetskänsla mellan spanska och franska basker. I denna studie belyses och analyseras dessa markörer samt sätts i samband med några av de diskurser som råder i spanska Baskien då de är den symboliska basen för hur basker uttrycker, upprätthåller och skapar föreställningar kring baskisk identitet och nationalism. I takt med en alltmer globaliserad värld utmanas dock den nationella idén och en kulturell förändring sker i Baskien som påverkar åtminstone den yngre generationen spanska baskers sätt att uttrycka sin identitet och nationalism. Ett växlande mellan två identiteter väcker ambivalenta känslor då framtiden diskuteras. Å ena sidan vill man fortsätta vara världsmedborgare, leva i ett gränslöst EU och vara en del av den inre marknaden. Å andra sidan vill man vara en del av ett lokalt kollektiv och samhälle. Den nationella idén, myten och stereotypen av baskerna som tidigare beskrivits som något homogent och endimensionellt är i själva verket heterogent och mångdimensionellt.

Master's thesis in Industrial economics Globalization has an impact on the workplace environment. Being part of the global business does not appear to be the same as operating in the local environment. Global projects are characterized by substantial financing and ambitious goals. The complexities encountered in cross-border projects can threaten the successful results. By completing this thesis, the researcher sought to understand how to achieve improved project performance in the global setting. Using systematic process, the study involves both body of knowledge review and target group experience with the phenomenon using exploratory analysis. Empirical data collection was performed through the project statements and interviews with project leaders at Siemens in relation to global oil and gas business. The interviewed senior professionals have experience with leading global projects and international teams in almost all main oil and gas regions, such as Europe, USA, Asia and the Middle East. By completing the academic literature research, focus of this study was narrowed to one of the primary global project success contributors – project team, where cultural differences appear as a key success variable. Studies related to national cultural diversity completed the theoretical framework of this thesis. The theory-guided framework relies on Geert Hofstede’s cultural theory, Kogut and Singh’s cultural distance index calculations and Turner’s project phase’s cultural profile concept. Experience of project leaders in the field of global projects and global teams showed that all culturally related decisions are made rather intuitively and there is no practically applied model used within the industry representative company. With the completion of empirical evidence analysis, the research proposes a framework which has a prospect of contributing to improved global project performance with regard to cultural diversity. This framework could enable project leaders to design teams that could potentially deliver better results, driving project through successful execution. This concept can help effective resource allocation, as well as activity delegation to compatible entities worldwide. The outcome of this thesis may form a basis for future practical model development. The essential idea of this thesis is to show that there are no right or wrong cultural attributes, each nation has an equal right to be a participant of the global business. The principal goal is to use the cultural diversity as one of the instruments in achieving the improved project performance through the balance between project activities, project team and project leadership.

Globalisering och den senaste tidens utveckling av CSR har föranlett ett behov av harmonisering av hållbarhetsrapportering likt rapporter av finansiell karaktär, för att på så sätt främja CSR-arbetet och underlätta vid investeringsbeslut. Idén bakom CSR är till stor del influerad av den anglosaxiska och europeiska syn på rättvisa, demokrati och sociala strukturer. Vad gäller rapportering kring hållbarhet finns ett flertal internationellt accepterade standarder och riktlinjer varav en är GRI. Trots allmänna riktlinjer så kvarstår dilemmat om harmoni då hållbarhetsrapporteringen i grunden skiljer sig åt länder emellan till följd av olikheter i kulturella värderingar. I studien undersöks två länder med olika företagskulturer, närmare bestämt USA och Japan. Utvecklingen av CSR har letts av västerländska länder och företag och är till stor del influerad av den anglosaxiska synen på sociala strukturer. Japan däremot började tillämpa CSR så sent som år 2003 och med dessa olikheter i åtanke är det rimligt att anta att ett universellt tillvägagångssätt av CSR inte existerar. Mot denna bakgrund resulterar studiens syfte i att undersöka om skillnader finns i hur hållbarhetsrapporteringen ser ut länderna emellan och om de i sin tur kan förklaras av de kulturella skillnaderna. I studien tillämpas först en kvantitativ innehållsanalys och därefter en diskursanalys. Utifrån studiens resultat kan det konstateras att båda företagen följer G4:s riktlinjer men de skillnader som framgick var att det japanska företaget rapporterar mer kring social hållbarhet än vad det amerikanska gör. Omvänt rapporterar det amerikanska företaget mer kring ekonomisk hållbarhet än vad som kunde tydas från den japanska hållbarhetsrapporten. Ett försök gjordes sedan att koppla dessa skillnader till kulturella dimensioner genom att analysera retoriken i CSR-rapporterna. Slutsatserna som kan dras av denna analys är att de starka kulturella dragen troligtvis suddas ut till följd av att stora företag blir mer och mer globala. Globalization and the recent evolution of CSR has led to the need for harmonization of sustainability reporting, similar to the harmonization of financial reporting. This would both encourage the engagement for CSR and also facilitate decision making for investors. The idea of CSR is strongly influenced by the Anglo-Saxon and European views of justice, democracy and social structures. Regarding sustainability reporting, there are several internationally accepted standards and guidelines, one of which is GRI. Despite the existence of these guidelines, the dilemma of harmonization remains as sustainability reporting differs between countries due to differences in cultural values. In this study two countries with different corporate cultures will be examined, United States and Japan. The development of CSR has been led by western countries and organizations and is mainly influenced by the Anglo-Saxon view of social structures. Japan, on the other hand, started practising CSR as late as 2003 and with these differences in mind it is relevant to assume that a global course of action does not exist. With this background, the purpose of this study is to examine whether there are differences in sustainability reporting among the countries and if these differences can be explained by their cultural characteristics. The methods used for the study are a quantitative content analysis followed by a discourse analysis. The results from the study show that both companies examined are compliant with the G4 guidelines. The differences that could be found was that the Japanese organization reports more on the subject of social sustainability compared to the American one. Conversely the American organization reports more on the subject of economic sustainability than what could be read from the Japanese CSR-report. An attempt to connect these differences to cultural inequalities was made through an analysis of the rhetoric of the CSR-reports. The conclusion of this discourse analysis was that the strong cultural characteristics might have disappeared due to the fact that large companies become more and more global.

Christie's and Sotheby's auction houses have adapted their way of working to a digitally progressive and globally expanding market, where the Internet, during the past two decades, has become an increasingly integral part of almost every aspect of current western culture. This thesis examines and demonstrates how, and why, the two auction houses have adapted their work to be published through their digital and physical channels. This thesis also examines and analyzes how Christie’s and Sotheby’s have customized their way of presenting their auction lots to potential costumers, and how they use technological innovations to visualize materiality. Intermediate presentations of four auction lots, available through Christie's and Sotheby's Instagram accounts, websites and physical auction catalogs, are the main focus of this thesis. The historical and contextual information, on an increasingly technologically innovative and digitally focused art and auction market, together with predominantly Roland Barthe’s semiotic theoretical framework regarding picture’s denoted and connoted messages, are being analyzed with Anne D’Alleva’s formal and contextual methodology for pictorial analysis.

I en globalisert verden hvor man kommer stadig nærmere hverandre gjennom tettere sammenkobling av mennesker, ideer og samarbeid, ser man også mennesker som faller utenfor fellesskapet i verdenssamfunnet. De sosialfaglige verdiene solidaritet og verdighet kan være et fundament for å jobbe mot inkludering og enhet for de som faller utenfor. Verdiene kan motivere sosialarbeidere til å jobbe for global sosial rettferdighet og for realiseringen av menneskerettighetene. I arbeidet finner man muligheter, men også strukturelle og verdibaserte utfordringer i lys av dagens globalisering, som er påvirket av nyliberalisme. Gjennom den kan man se en utfordring ved fremvekst av fenomenet annengjøring av fremmede kulturer og nasjonaliteter, spesielt ikke-vestlige. Sårbarheten ved annengjøring er spesielt at grupper kan bli påvirket og ytterligere marginalisert av ”oss” og ”de andre”-tenkningen. Verdiene og utfordringene vil bli sett på ut fra mandatet for inkludering av flyktningene ved Middelhavet. Disse menneskene ønsker og håper på trygge liv i Europa, samtidig som Europa strammer inn egne grenser. Vi kan bruke globaliseringens tette sammenkobling av mennesker og ideer som plattform til å jobbe mot et kollektivt oss (et ideal hvor alle er inkludert i verdenssamfunnet), som motpol til annengjøringen man ser spor av.

Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida novellerna ”Goda råd är dyrare än rubiner” (1995) och ”Ingen trolldom till salu” (1964) kan bidra till främjandet av en mångkulturell undervisning. Mer specifikt fokuserar analysen på hur begreppen språk, globalisering och kolonialism kan ses som olika uttryck för makt i novellerna och hur det kan användas i svenskämnets värdegrundsarbete. Materialet som har använts är, förutom de två analyserade novellerna, Ania Loombas postkoloniala teorier och Martha C. Nussbaums utbildningsfilosofiska idéer om världsmedborgaren och narrativ fantasi. Resultatet visar att begreppen är sammankopplade och utgör, i novellerna, exempel på olika maktfaktorer som format dagens samhälle. Novellerna utgör därmed en bra grund för vidare diskussioner om rasism, maktförhållanden och global samverkan, vilket kan kopplas samman med värdegrundsarbetet. Slutligen visar resultatet att det vore fördelaktigt att tillämpa utomeuropeisk litteratur i undervisningen eftersom det ger möjlighet för elever att utveckla narrativ fantasi.

Skolan existerar i en globaliserad värld och eleverna ska utbildas till framgångsrika globala medborgare. Skolans samhällsorienterade ämnen fokuserar bland annat på hur vi människor lever tillsammans, dels i vårt närområde och dels i vår globala värld. Syftet med forskningsöversikten är att undersöka vad som kännetecknar forskningen om global undervisning i grundskolans samhällsorienterade ämnen. Det här är en systematisk litteraturstudie där primärkällorna (sju artiklar och en avhandling) kartläggs, syntetiseras och analyseras. Arbetsprocessen började med litteratursökningar och ett urval av primärkällor. Kartläggning och fördjupad analys av forskningsfältet grundades på kodning och syntetisering av primärkällorna. Kvalitativa metoder används i alla studier och deltagarna är vanligen lärare, i vissa fall i kombination med deras elever. Flera studier i det undersökta forskningsfältet visar att lärare är osäkra på betydelsen av begreppet global undervisning. I det undersökta forskningsfältet är det flera artiklar visar på hur lärares bakgrund, diskurs eller perspektivmedvetenhet påverkar implementerandet av global undervisning. Lärares syn på global undervisning verkar dock inte påverka implementerandet. Ett annat vanligt sätt att närma sig global undervisning i det undersökta forskningsfältet är fallstudier där effekten av ett projekt om internationell kommunikation mellan skolor undersöks. Projektens utfall visar att deltagarna har breddat sina perspektiv och dessutom lärt sig mer om sitt eget närområde och sin egen kultur i samband medgenomförandet av projektet.

Allteftersom kommuner vill växa sig större och vara konkurrenskraftiga blir det allt vanligare att använda platsmarknadsföring, som strategi, för locka nya invånare som kan bidra till ekonomisk tillväxt. Den globala konkurrensen har gjort att platser (t.ex. regioner eller kommuner) arbetar med platsmarknadsföring för att lyfta fram platsens attraktion. Hur platsmarknadsföring genomförs varierar mellan kommuner eftersom kommunerna har olika förutsättningar och strategier beroende på behov och önskemål. Det är sällan en plats kan attrahera samtliga målgrupper och det som platsmarknadsföring främst riktar sig mot är den kreativa klassen som anses vara den drivande kraften bakom den ekonomiska utvecklingen. Den kreativa klassen består av människor som arbetar bland annat med forskning, teknik, design, arkitektur, kultur etc.Denna studie är en kvalitativ fallstudie med fokus på hur Lunds och Malmö kommun använder platsmarknadsföring för att stärka stadens platsvarumärke i syfte att attrahera nya invånare. För att kunna besvara detta görs en kvalitativ innehållsanalys av olika kommunala dokument från respektive kommun. Fyra övergripande teman har tagits fram: Platsvarumärke, platsmarknadsföring, målgrupper samt platsens attraktions-och konkurrenskraft. Inom varje tema finns nyckelord som används i de kommunala dokumenten. Resultaten visar att båda kommunerna arbetar med platsmarknadsföring för att bygga sitt platsvarumärke men med olika utgångspunkt. Lunds kommun arbetar med platsmarknadsföring för att förstärka sin bild som kunskapsstad medan Malmö kommun arbetar för att vända bilden från industristad till kunskapsstad.

Den tiltakende globaliseringen vi har vaert vitne til i de seneste tiarene, har okt behovet for interkulturellkompetanse i den norske skolen. Mens kulturdidaktikken tradisjonelt har satt andrekulturer som objekt for ens egen kunnskap, understrekes i dag verdien av gjensidig pavirkning ogapenhet gjennom prefikset inter. I denne artikkelen argumenterer jeg imidlertid for at toneangivendeforskere innenfor fremmedspraksdidaktikken i Norge ikke har tatt konsekvensen av denbegrepslige forskyvningen, og at man i praksis behandler andre kulturer som om de var transparenteeller tilgjengelige for var egen kunnskap. Mot denne bakgrunnen retter jeg oppmerksomhetenmot skjonnlitteraturens didaktiske potensial, ut fra folgende problemstilling: Hvordan kan anvendelseav skjonnlitteratur i fremmedspraksundervisningen bidra til a styrke var interkulturelle kompetanse iglobaliseringens tidsalder? Med stotte i poststrukturalistisk og postkolonial teori – saerlig den franskefilosofen Gilles Deleuze og den indiske litteraturteoretikeren Gayatri Spivak – argumenterer jeg forat en vektlegging av den skjonnlitteraere affekten kan bidra til a skape storre apenhet overfor andrekulturer i fremmedspraksundervisningen, ved at det skapes brudd i leserens etablerte fordommerog forestillinger omkring «den andre». ABSTRACT English title: From Effective to Affective Learning? Fiction and Intercultural Competence in Foreign Language Education The increased strength of globalization processes that we have witnessed over the last decades, has served to highlight the relevance of intercultural competence within the Norwegian school system. Whereas traditional culture didactics posited other cultures as object for one’s own knowledge, today the value of mutual influence and openness is underscored through the prefix inter. In this article, however, I argue that leading researchers within the field of foreign language didactics in Norway continue treating other cultures as if they were transparent to one’s own knowledge. Against this background, I direct my attention towards the didactic potential of literature through the following question: In what ways may reading of literature in the foreign language classroom contribute to strengthening our intercultural competence in the age of globalization? Drawing on poststructuralist and postcolonial theories – in particular the French philosopher Gilles Deleuze and the Indian literary theorist Gayatri Spivak – I argue that the emphasis on literary affects may contribute to increasing our openness towards other cultures in the foreign language classroom, by rupturing established prejudices and views about «the other».

I løpet av sommeren 2015 ble Kirkenes sentrum for verdens oppmerksomhet som følge av den internasjonale flyktningkrisen da 5500 flyktninger kom syklende fra Russland over grensepunktet på Storskog. I november 2015 fattet Stortinget et hastevedtak om å returnere flyktningene til Russland. Denne masteroppgaven handler om en reaksjonene på dette vedtaket. Aksjonsgruppa Refugees Welcome to the Arctic be opprettet for å stanse flyktningereturene fra Storskog til Russland i januar 2016. Denne oppgava studerer organisering og motivasjon blant de frivillige som ble med i aksjonsgruppa. Spørsmål om hvordan man organiserer frivillig ad hoc-arbeid for flyktningssaken står sentralt i diskusjonen. Oppgaven behandler også spørsmål om stedsforankret motivasjon til frivillig arbeid, og en utforsking av hvordan den sosiale konteksten påvirker de frivillige handlingene. Oppgaven er basert på seks intervjuer gjennomført med sentrale medlemmer av aksjonsgruppa Refugees Welcome to the Arctic (RWTA) høsten 2016. Mitt fokus er på aktørnivå og jeg benytter sosiologen Erving Goffmans rammebegrep for å få en forståelse av informantenes subjektive meninger om frivilligheten i RWTA. I analysens første del studerer jeg hvordan informantene forklarte at de gjorde frivillighet i RWTA, og diskuterer i hvilken grad de presenterer sin frivillighet og organisering som moderne ifølge Anthony Giddens forståelse av modernitet og begreper om refleksiv frivillighet i moderniteten. I analysen anvender jeg også teorier om sosiale bevegelser og sivilsamfunn. Jeg argumenterer for at RWTA befinner seg i skjæringspunktet mellom å være en sosial bevegelse som utfører handlinger som best kan forstås fra et konfliktperspektiv og Francis Pivens begrep om ”disruptive action”, og å være en integrasjonsorientert sivilsamfunnsorganisasjon med tette samarbeidsbånd til de etablerte myndighetene i kommunen. Som del av analysen undersøker jeg også hvilken rolle sosiale medier spilte for organiseringen av ad hoc-frivillighet i RWTA. I andre del av analysen undersøker jeg hva informantene mener motiverte dem til deltakelse i RWTA. Jeg diskuterer hvordan den historisk-geografiske konteksten og forestillinger om plassen er del av de frivilliges fortellinger om egen motivasjon for flyktningarbeid. Diskusjonen er informert av samfunnsforskeres undersøkelser av ”plassmyter” og stedsidentitet, og teorier om lokal identitet i Finnmark. Informantene kombinerer i sine fortellinger stedsidentitet og opplevelsen av et ”lokalt etos”, med andre motiverende faktorer som moral og solidaritet. Informantene hevder at det å hjelpe flyktningene var noe de ”måtte” gjøre. De moralske og solidariske faktorene informantene gir uttrykk forstår jeg som et ”moral-solidarisk imperativ” som motiverte informantene til handling. Det moral-solidariske imperativet bidro til at denne saken for enkelte av disse frivillige fremsto som så meningsfull at de var villige til å bryte loven for å bidra til saken. Denne todelte analysen åpner for å studere hvordan de frivillige i RWTA kombinerer refleksive og kollektive elementer som smelter sammen i en hybridfrivillighet. Analysen gjøres som en undersøkelse av spenningsforholdet i kontinuumet mellom det moderne og det tradisjonelle, mellom konfliktperspektivet og integrasjonsperspektivet. Jeg argumenterer for at empirien fra Kirkenes tilbyr nye nyanser til hvordan man skal forstå frivillighet i det moderne. Denne påstanden forankres empirisk i informantenes fortellinger som tydeliggjør hvordan påvirkningen av tradisjonelle og kontekstuelle elementer på sosial handling fortsatt er betydelig. Med utgangspunkt i empirien argumenterer jeg for at det er nødvendig med et nytt begrep om historisk motivert ad hoc-frivillighet. Historisk motivert ad hoc-frivillighet kombinerer tradisjonelle og moderne element i en virkningsfull frivilligcocktail som muliggjorde et kraftfullt engasjement i RWTA i Kirkenes i januar 2016. Masteroppgave i sosiologi SOS360 MASV-SOS

Bachelor i Administrasjon og ledelse Denne oppgaven tar for seg en pågående fusjons og omstillingsprosess som har vart i fem år. Fusjonen er resultat av et oppkjøp gjort av et multinasjonalt konsern, org. A, av en mindre privat bedrift i Norge, org. B. Første deloppkjøp på 50.1% var i 2013, mens fullstendig overtakelse ble gjort i slutten av 2015. Den pågående omstillingsprosessen har gjennom årene vært oppfattet som både ineffektiv og noe konfliktfull. Formålet med studien i oppgaven er å kunne identifisere konsekvensene av en fusjons/oppkjøpsprosess mellom to organisasjoner som er grunnleggende forskjellige med tanke på størrelse, marked og funksjon – der org. A i hovedsak er en salgsorganisasjon mens org. B er en tradisjonell produksjonsorganisasjon. Forskeren løfter frem konsekvensene av oppkjøpet i lys av en opplevd organisasjonskulturell forandring. Analyseverktøyet er hentet fra to sentrale forfattere innen tematikken, Kim S. Cameron og Robert E. Quinn og deres Organizational Culture Assessment Instrument (OCAI). Instrumentet brukes til å fremheve den opplevde forskjellen i organisasjonskultur fra før fusjonen fant sted, til etter fusjonering. Svarene fra denne undersøkelsen vil vise til én av fire dominerende organisasjonskulturer. Resultatene blir deretter lagt til grunn for dybdeintervjuene med arbeidere fra begge organisasjonene. Sammen trekker de to metodene opp en rekke problematiske situasjoner som følge av fusjonen. OCAI-instrumentet viser i dette tilfellet en klar overgang fra en kulturtype til en annen. Detaljene i disse kulturtypene var tydelig korresponderende med funnene i de kvalitative undersøkelsene. Dette viser en markant og virkelighetsnær forandring, og de samlede resultatene gjorde det mulig å fremstille kulturelle tema – eller billedlige representasjoner av kulturen – som deretter ble drøftet. De kulturelle temaene viste til tydelige og ofte sammenfallende tendenser hos de to organisasjonene. Allikevel er det en rekke elementer som hindrer en god omstillingsprosess. Konklusjonen er at man ved fusjon av to organisasjoner som er grunnleggende forskjellige kan oppleve usikkerhet, motstand, støtte/oppslutning og konflikter. Alle av varierende grad.

Oppgaven ser på hvordan endringer i IT-utdanning og arbeidsmarkedet har påvirket IT-kompetansenivået i Norge de siste 10 årene.

Denne oppgaven er en analyse av hvordan nysjamaner i Norge har forandret seg etter Facebook og andre sosiale mediekanaler ble etablert i 2005. Oppgaven drøfter også hva begrepet nysjaman betyr og hvordan forskere og ulike religiøse aktører definerer kategorien. Videre har jeg undersøkt nysjamaners markedsføring og hvordan dette kan sammenlignes med en type misjonering. Oppgaven undersøker også hvordan nysjamaners påvirkning fra sosiale medier kan ha bidratt til en type endring av lederrollene i dagens sjamanistiske trossamfunn. Det er spesielt tre nysjamaners virksomhet jeg diskuterer i oppgaven. Jeg drøfter hvordan de konstituerer sine lederroller, hvordan de bruker sosiale medier og hvilke elementer de anvender i markedsføringen. Data er innhentet fra sosiale medier og sjamanistiske nettsider.

Globalization has resulted in cultures becoming more alike in many ways. The challenge is determining when communication methods can be common for a global market as opposed to targeted messages for a specific geographic area or demographic. When companies try to expand internationally they face the challenge of adapting their advertisement when communicating with customers from a new market. This study strives to analyze the impact of U.S. humorous television advertisements on Swedish consumers. Theory suggests that if the culture between the markets are close to each other, standardization is the most cost efficient plan. Humor is a common tool for companies to employ when communicating with consumers through television advertisement. It has many positives affects, but can also result in negative impact if the humor is misunderstood by the consumer. A case study was applied for this project, and all data was gathered from two separate focus groups. The focus groups included six members each, equal divided between genders. Both focus groups were introduced to five humorous television ads that have been aired in the U.S. market but not in the Swedish market. After the participants were introduced to the humorous ads, the moderator had four questions to the participants which led to discussions within the focus groups. The result of this study indicates that U.S. companies must adapt their humorous television advertisements when communicating with Swedish consumers. The Swedish consumers experienced the ads as confusing and hard to understand. Findings also indicates that the culture and the language became an issue for companies when trying to convey a message to Swedish consumers without any adaptations of the ad. Globalisering har resulterat i att kulturer har närmat sig varandra. När organisationer och företag expanderar internationellt ställs de inför utmaningen om dom ska anpassa eller standardisera sin reklam för att kommunicera med den nya marknaden. Denna studie strävar efter att analysera vilken påverkan humoristisk tv-reklam från USA har på svenska konsumenter. Teori hävdar att standardisering av reklam är det mest kostnadseffektiva tillvägagångssättet och det mest effektiva om kulturerna är lika varandra. Humor är ett vanligt förekommande tillvägagångssätt när företag försöker att kommunicera med konsumenter genom tv-reklam. Humor i reklam har många positiva effekter men kan också resultera i det motsatta om den missförstås av konsumenten. Denna studie har genomförts som en fallstudie där data har samlats in genom att använda två fokusgrupper. Fokusgrupperna innehöll sex deltagare jämt fördelade mellan kön. Båda fokusgrupperna fick se fem olika humoristiska reklamfilmer från USA som inte har visats tidigare i Sverige. Efter varje reklamfilm fick deltagarna fyra frågor av moderatorn som ledde till en givande diskussion. Resultaten av denna studie hävdar att företag från USA måste anpassa deras humoristiska tv-reklam när de kommunicerar med svenska konsumenter. De svenska konsumenterna uppfattade reklamen som förvirrande och svår förståelig. De kulturella och språkliga skillnaderna mellan marknaderna medför ett problem för företagen när de försöker förmedla ett budskap till svenska konsumenter utan att anpassa reklamen.

Vi har gjort en litteraturstudie av forskning rörande engelskans påverkan på svenska språket och samhället. Engelskan får en allt starkare position och svenskan förlorar domäner till engelskan. I och med det sker det en påverkan på samhället. Som ett resultat av de påverkade samhällsfaktorerna har en ny språkpolitik kommit till i Sverige, med målsättningen att svenskan ska vara ett komplett och samhällsbärande språk. Engelskan har även brett ut sig inom utbildningsväsendet, både inom högre utbildning och gymnasie- och grundskola där ämnesundervisningen övergår till att ske på engelska. När ämnesundervisningen sker på engelska istället för svenska förlorar eleverna vissa termer och uttryck på svenska till engelska. Den här domänförlusten kommer de sedan att ta med sig ut i samhället där engelskan då får ta över inom vissa områden. I och med en sådan språklig utveckling riskerar vi att få större klyftor i samhället när språket brister åt båda håll. Vi har sammanställt teorier och forskning av engelskans påverkan på svenska språket. Vi har behandlat domänförluster, ämnesundervisning på engelska och svensk språkpolitik för att avgöra om och på vilket sätt engelskans inflytande påverkar svenskan.

Den här uppsatsen ämnar göra ett nedslag i den politiska utrikesrapporteringen, och undersöka hur mycket tid som SVT:s Rapport ägnar åt amerikanska presidentvalet i förhållande till det norska stortingsvalet. Uppsatsen ämnar också undersöka om det har skett någon synbar förändring över tid. En kvantitativ innehållsanalys av Rapportsändningar i anslutning till respektive lands val under perioden 1980-2017 ligger till grund för uppsatsen. Det teoretiska ramverket utgörs av medieforskning om nyhetsvärdering och vilka aspekter som gör en händelse till en nyhet, och teorier om globalisering likväl som en homogenisering i anglo-amerikansk riktning av medieinnehållet. Resultatet visar att de amerikanska presidentvalen uteslutande värderas högre än de norska stortingsvalen. Vissa amerikanska presidentval får dessutom mycket högre siffror än andra, vilket kan härledas till teorier om elitcentrering och sensationsaspekter i nyhetsvärderingen, likväl som en globaliserad medievärld.

Denna studiens huvudsakliga syfte har varit att undersöka hur kulturrelativism och universalism ”översätts” av “vardagsmänniskor”. I detta fall har intresset riktats mot lärarstudenters perceptioner av könsuppdelad undervisning i en friskolekontext. Studiens sekundära syfte har varit att undersöka hur väl det metodologiska tillvägagångssättet, think-aloud, kan besvara frågor med en inneboende etisk problematik, likt denna. Med andra ord; kan metodologin på ett rättvisande sätt belysa intervjupersoners tänkande kring detta slags frågor? Datainsamlingen har genomförts med hjälp av tio standardiserade think-aloud sessioner där respondenterna fått läsa en vinjett och sedan instruerats att diskutera innehållet högt (”tänka högt”) utifrån ett värdegrundsperspektiv. I studien har två olika vinjetter inkluderats varav den ena representerar könsuppdelning i en muslimsk friskola och den andra könsuppdelning i en kristen friskola, vilka har fördelats jämnt om fem var på de tio medverkande lärarstudenterna. Resultatet visar att de olika kontexterna varit avgörande för hur studenterna tolkar könsuppdelning, där den muslimska kontexten har problematiserats genom ett mer kulturrelativistisk, ”förlåtande” synsätt, medan den kristna friskolan bedömts vara icke-legitim i sitt agerande. The main aim of this study has been to investigate how culture relativism and universalism are "translated" into the life of "everyday people". In this case, the focus has been directed towards teacher students' perceptions of gender-divided education in a private school. The secondary purpose of the study has been to investigate how well the methodological procedure, think-aloud, can answer questions with an inherent ethical problem, like this. In other words: can the methodology in a fair way illustrate interviewees thinking about this kind of questions? The collection of data has been carried out through ten standardized think-aloud sessions, where the students have been instructed to read a vignette (small text) and then think-aloud about its content from a value-based perspective. In the study, two different vignettes have been included, one of which represents gender divisions in a Muslim private school and the second represents gender division in a Christian private school. The vignettes have been divided evenly among the ten participating teacher students. The result has demonstrated that the different contexts have been decisive for how the students interpret gender-division, where the Muslim context is assessed by a more cultural relativistic, and ”forgiving” approach, while the Christian context is judged to be non-legitimate in its actions.

More than 200 years have passed since Haiti cut loose from the French colonial empire. A lot has happened since, both to Haiti as a state and to the society as a whole. This study investigates the critiqued relevance of postcolonialism in the 21th century, taking stance in the question of language of instruction in the Haitian school system. Through a qualitative interview based method of data gathering and a comparison with a postcolonialistic theoretical framework, this study first examines the reasons why the recommended use of Haitian creole as language of instruction, rather than French, has been sparsely implemented with the supposed effect of keeping the majority of Haitians in poverty. Secondly it discusses the conclusions drawn on the issue and what they say about the role of colonial societal structures globally. After establishing proof for the prevalence of colonial societal structures as reasons for the dominance of the French language in Haiti, this report suggests further studies on the subject of the relevance of postcolonialism as a model of explanation for contemporary societal phenomena.

This thesis purpose has been to investigate how the demonetisation in India has affected the political participation and the rural identity in a rural part of Karnataka. The demonetisation in this thesis has been connected to globalisation and show how the globalisation expresses on the rural locality. This has been done by a field study in a rural part of Karnataka that contained direct observations and six focus-group interviews that has been analysed with qualitative methodology. The rural identity has been operationalised to three indicators; caste-identity, family and gender-identity and political-identity. Our results shows that the rural identity has been somewhat affected by the demonetisation and globalisation. The political participation has not been affected. However there are tendencies that the demonetisation might transform the political participation in the future. Our findings also suggest that the urban have moved further away from the rural towards the global due to the demonetisation. Due to the increased distance between the rural and urban, the rural identity has become more independent.

Denna uppsats behandlar frågan om hur västerländsk turism påverkar den tibetanska lokalbefolkningen och specifikt buddhismen i McLeod Ganj i norra Indien. Uppsatsen undersöker och kartlägger relationer mellan religiösa, politiska och ekonomiska intressen samt vad den tibetanska befolkningen tycker om en eventuell kommersialisering av deras buddhistiska kultur och religion. De metoder som används är kvalitativa med litteraturstudier, semistrukturerade intervjuer och deltagande observation. Den teoretiska referensramen består av teorier som behandlar interaktionen mellan västerländsk och tibetansk buddhism av Donald S. Lopez och Peter Moran tillsammans med teorier om postsekulär turism av Mats Nilsson, John Urry och Jonas Larsen. Slutsatsen visar att religiösa, politiska och ekonomiska intressen främst samarbetar med varandra och drar nytta av varandra i McLeod Ganj. Den tibetanska lokalbefolkningen välkomnar generellt västerländsk turism då den gynnar ekonomin, sprider buddhism och skapar medvetenhet om den politiska situationen i Tibet. This essay will address the issue of how Western tourism affects the Tibetan population and specifically Buddhism in the Tibetan colony of McLeod Ganj in northern India. The essay explores the relation between religious, political and economic interests and what the Tibetan people think about commercialization of their culture and religion. The methods used are qualitative with literature studies, semi-structured interviews and participatory observation. The theoretical framework that this essay is a combination of are theories of interaction between Western and Tibetan Buddhism by Donald S. Lopez and Peter Moran together with theories of post-secular tourism presented by Mats Nilsson, John Urry and Jonas Larsen. The conclusion is that religious, political and economic interests work together and benefit from each other such that Tibetan locals generally welcome Western tourism as it benefits the economy, spreads Buddhism and creates knowledge about the political situation of Tibet.

Globalisering og rammevilkår for pædagogiske organisationer

Skoleudvikling finder i dag sted under inspiration fra udviklingen i andre lande. Det er ikke et nyt fænomen, men den international udveksling af ideer og lovende praksis er taget til i takt med globaliseringen. Det er en værdifuld udvikling, der dog aktualiserer spørgsmålet om national egenart og kulturel forskellighed.

Denne artikkelen presenterer resultatene fra en breddeundersøkelse fra 2015 og en oppfølgende dybdeundersøkelse fra 2016 blant til sammen 205 elever som har valgt spansk på høyeste nivå i grunnopplæringa. I en tid med økende globalisering og digitalisering møter dagens spanskelever målspråket i mange ulike situasjoner og i ulike læringsrom, noe som åpner for nye erfaringer med språk og språklæring. Vi søker å gi noen svar på hvilke læringsmuligheter elevene benytter seg av utenom skolen og hva slags betydning det spanske språket har i deres livskontekst. Vi fant at elevene i varierende, men utstrakt grad benytter seg av de økte læringsmulighetene, og at spansk oppleves som relevant i hverdag og fritid, men også med tanke på framtidig studie- og arbeidsliv. Gjennom en presentasjon av resultatene konkretiserer vi de forskjellige læringsrommene og tilstedeværelsen av spansk i elevenes liv, og kommer nærmere inn på deres egen vurdering av nytteverdien av de økte læringsmulighetene. Resultatene viser blant annet at de er bevisste og deltakende aktører i ulike typer læringsrom. Vi mener at en større bevissthet og kunnskap om de ulike læringsrommene elevene deltar i vil kunne gi et mer helhetlig perspektiv på språklæringsprosessen deres og dermed være med på gjøre spanskfaget ytterligere relevant.

Den samtida globaliseringen har medföljts av nya transnationella politiska spörsmål. Problem som internationella institutioner uppger sig ämna lösa. För närvarande tycks dock nämnda institutioner misslyckas upprätthålla detta åtagande. Denna utveckling har kommit att bli en kärnfråga inom forskning gällande global demokrati och mänskliga rättigheter. Inom detta fält förs en debatt beträffande hur internationella institutioner bör vara strukturerade för att kunna bemöta samtidens spörsmål. Syftet med uppsatsen var att bidra till förståelsen för hur ramverket för mänskliga rättigheter kan bistå med verktyg vid bemötandet av den globala samtidens framväxande problem. Syftet uppfylls genom en analys av Carol C. Goulds nyckelargument beträffande hur och varför internationella institutioner ska reformeras så att de mer adekvat kan bemöta dessa framväxande problem. Studien visar på att mänskliga rättigheter tolkat som ett diversifierat kulturellt ramverk kan bidra till utvecklingen på i synnerhet två vis. Dels kan dem bidra med politiska kriterium för nationalstater att underkasta sig. Dels kan dem fungera som en lins genom vilken kulturella kontexter kan betraktas för att institutionerna ska kunna avgöra hur man bäst går till väga för att uppfylla de behov som existerar inom varje givet sammanhang.

Universities today are under increased influence from globalization. Internationalization strategies have become a part of most universities’ management plans and new kinds of transnational branch-campuses, joint university ventures, and exchange programs are opening every year, attracting students from around the world.On the basis of a three-week fieldwork at the Sino-Danish Center in Beijing, a transnational university collaboration between Denmark and China, this thesis contributes with a student perspective to investigate how the internationalization of higher education is affecting students’ learning experiences and the relation between different cultural and academic traditions. Inspired by the socio-analytical method of Pierre Bourdieu, the trajectory and educational strategies of four different students are analysed through individual interviews, in order to make visible with what interests they are studying at SDC. Based on these findings, the students’ participation in the educational practice is analysed through interviews, observation of the field, and by drawing upon literature on the internationalization of higher education. Through this analysis, the structure of the field is mapped out with specific emphasis on the misrecognition of the social order related to the cultural backgrounds of the students.The thesis concludes that Western forms of academic knowledge are dominating the learning environment at SDC, establishing a social hierarchy between the Chinese and international students. Further, the Chinese students’ successful acculturation to the Western standards is contingent on their initial amounts of English linguistic and cultural capital. Meanwhile, the Chinese students seek academic recognition outside the westernized curriculum by working for their Chinese tutor, which puts a double strain on them. The dominance of Western academic standards at SDC results in the lack of environments for mutually benefitting intercultural interaction and learning. A gap between the students are thus created on the basis of their cultural backgrounds and national/regional belonging, which in the end negatively affects their intercultural learning experiences. Overcoming these challenges first of all requires an effort to offset the academic and linguistic advantages of the international students, which has been institutionalized in the official learning activities at SDC.

Globalisering har de senaste decennierna fått en allt växande betydelse för en liten öppen ekonomi som Sverige. På grund av ökad konkurrens från utlandet har den svenska arbetsmarknaden genomgått stora förändringar. Med anledning av detta är syftet med denna uppsats att inom den svenska tillverkningsindustrin analysera hur globalisering påverkar lönekvoten mellan hög- och lågutbildad arbetskraft. Vidare syftar uppsatsen till att jämföra om globalisering har påverkat lönekvoten i kapital- respektive arbetskraftsintensiva företag olika. Syftet har undersökts med en ekonometrisk metod, där paneldata från 14 olika näringsgrenar för tidsperioden 1995–2005 har använts. Outsourcing används som en proxyvariabel för globalisering. Resultaten indikerar att i) Outsourcing har ett positivt samband på lönekvoten i tillverkningsindustrin under tidsperioden ii) Kvoten har påverkats då löner för högutbildade har stigit till följd outsourcing iii) Outsourcing har medfört att lönekvoten i kapitalintensiva företag växer snabbare än i arbetskraftsintensiva företag. In the last decades, the importance of globalization has been growing, especially for a small open economy like Sweden. Due to increased competition from foreign countries, the Swedish labour market has been experiencing major changes. The purpose with this paper is therefore to analyze how globalization has influenced the wage ratio between high- and low educated workers in the Swedish manufacturing sector. The purpose is also to study if there are any differences in how globalization affects the wage ratio between capital intensive and labour intensive companies. Using econometrics, panel data from 14 different industries during the time period of 1995-2005, have been analyzed. Outsourcing works as a proxy variable for globalization. The results indicate that i) Outsourcing has had a positive effect on the wage ratio in the manufacturing industry ii) The wage ratio has been affected due to a positive relationship between outsourcing and the wages of high educated workers iii) As a result of outsourcing, the wage ratio of capital intensive companies increases faster than the ones of labour intensive companies.

Klimatanpassning och tillväxt är två intresseområden som kan konkurrera med varandra när vattennära områden ska bebyggas. Vattennära boende bidrar till stadens attraktivitet för att locka fler invånare och skapa tillväxt. Samtidigt är dessa områden utsatta för översvämningsrisk. Anpassning behöver därför ske för ökad säkerhet, eller byggande helt avstås från. Ett komplext problem som skapats genom globala påtryckningar att tillväxt ska strävas efter. Problematiken illustreras genom att använda Karlstad kommun som undersökt fall. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur strategier för samhällsplanering och klimatanpassning utformats lokalt i en tillväxtkommun med översvämningsrisk. Studien genomfördes via kvalitativ innehållsanalys samt användande av ramverk för miljörättvisa. Textanalys genomfördes av kommunala styrdokument för samhällsplanering och klimatanpassning. Utifrån analys av resonemang i styrdokumenten kan konstateras att skapandet av en attraktiv stad för att uppnå tillväxt väger tyngre än anpassning. Ur rättviseperspektiv tas inte hänsyn till individers sårbarhet och förutsättningar, då lockandet av önskvärda samhällsgrupper istället prioriteras. Vattennära bostadsbebyggelse är en marknadsföringsmässig tillgång, även om översvämningsrisk finns. Resultatet från undersökningen kan användas för att förstå komplexiteten mellan att prioritera och skydda det samhälle som finns idag, samt skapa ett samhälle där tillväxten är god och anpassning inte konkurrerar med attraktivitet.

Masteroppgave i politivitenskap As a society, we are bombarded every day by news from all over the world, which inform us about terror threats, illegal immigrants, refugees and asylum seeker and various types of cybercrime. The police are often criticized for not being prepared enough and able to respond adequately to these threats. As a public institution, the Police produces annual reports and these are often scrutinized and criticized. However, result do not just happen, they are a consequence of planning and prioritizing. Thus, one cannot expect the Police to deliver on an area of crime if they are not asked to prioritize it first. This spiked my interest in looking at the “orders” the police get and see if they change accordingly. This study examines the way globalization affects police management and priorities. This is achieved by a document study of central governing documents for the Police for the period 2000 – 2010. The analysis looks at three sets of documents: the circulars that the Director of Public Prosecutions (DPP) that instructs the Police and the Regional Public Prosecution Authorities (PPO) on how to handle criminal cases and which targets and priorities to select; the general instructions to the police districts by the Police Directorate on what to prioritize; and the district specific instructions for Oslo police district. The analysis shows that there is a change in this period that can be attributed to globalization. These changes can be divided into two groups: changes in how the police is organised and managed and changes in what types of crime the Police prioritize. There are three major changes in the organization of the Police: 1) The police district are reduced from 54 to 27; 2) The Police Directorate was established in 2002 as a result of the spreading of New Public management (NPM) and the need to a body to coordinate international police cooperation; 3) The Norwegian Immigration Police Services (NIPS) were established as a result of the changed nature of police work and the increased need for dedicated authority to deal with asylum seeker registrations and deportations. The second group that I have identified is changes in what the Police are asked to prioritize. Crime types that can be related to the increased migration and technological development become an inseparable part of the priorities. Among those we find racially motivated crimes, international crimes, human trafficking, illegal work and others. Though I view these changes as attributed to globalization, there is no one to one cause-result relation to these and understanding them is much more complex than the scope of this project.