Search

Illavarslande rubriker om klimatet och klimatångest har blivit allt vanligare i dagens samhälle. Debatter och diskussioner om global uppvärmning, klimatförändringar och konsekvenser av dessa verkar endast stiga i intresse. Engagemanget sprider sig bland samhällsmedborgare och likaså verkar, enligt många alarmerade rubriker, även negativa känslor kopplat till klimatet spridas. Klimatångest har blivit ett begrepp som florerar i forskning och vardagliga situationer allt mer. Forskning visar att klimatångest kan drabba alla, men kanske värst barn och unga. Samma ungdomar som de alarmerande rubrikerna syftar till befinner sig också i skolan där detta är ett viktigt och nödvändigt inslag. Frågeställningarna i examensarbetet syftar till att undersöka vilken medvetenhet och inställning gymnasieungdomar, som läser naturkunskap, har till frågor om miljö, klimat och hållbar utveckling. Frågeställningarna undersöker också i vilken utsträckning dessa gymnasieungdomar känner klimatångest, hur de upplever skolans undervisning och hur detta påverkar deras lust att lära sig mer om miljö, klimat och hållbar utveckling. Undersökningen genomfördes med en digital enkät som totalt besvarades av 123 naturkunskapselever i olika årskurser på gymnasiet. Resultatet visar att många elever anser sig ha en klimatpåverkan och kunna reflektera över denna. Vissa skillnader i medvetenhet och kunskap framkommer mellan de olika årskurserna där de äldre eleverna bedöms ha en mer nyanserad bild av klimatläget. Det framkommer även att många elever känner en oro och ångest kopplat till klimatet, men att ordet ”ångest” är ett starkt känsloladdat ord och att många skolungdomar hellre använder ordet ”oro”. Trots, eller kanske tack vare, elevernas i många fall negativa känslor kopplat till området anser de undervisningen som viktig, meningsfull och nödvändig för att öka förståelsen och lösa klimatkrisen. Många elever vill att skolan ska undervisa ännu mer om klimatet och ha ett större fokus på lösningar av kl

In Sweden, food-related education is vaguely incorporated in several mandatory high school subjects but not much is known about how it is incorporated in the biology and natural science subjects. This study aimed to understand how Swedish high school biology and natural science teachers approach and contribute to food-related education within and across subjects. This study follows an explorative case-study approach. Biology and natural science high school teachers (n=10) were recruited for this study. A total of four teachers participated in individual semi-structured interviews. All teachers taught natural sciences, three also taught physical education and a fourth teacher also taught biology and chemistry. The interviews were audio recorded, transcribed verbatim using Microsoft Word, and analyzed using an inductive thematic analysis. The analysis resulted in three major themes: teachers learning objectives in food-related education, teachers’ choice of didactics and cross-curricular teaching. The main findings were that the teachers approached food-related education broadly and had, more or less, the same learning objectives within and across subjects. The teachers expressed varying degrees of collaboration across subjects depending on which subjects they, themselves, were teaching. The teachers all faced challenges regarding dealing with the matter of eating disorders and social media influence which they tackled with various didactical strategies. Numerous factors stand in the way of cross-curricular teaching for food-related education in Sweden, such as time constraints and unclear learning objectives. Several changes are to be made to improve food-related education, Swedish adolescents' nutrition literacy and thereby improve the populations nutritional intake.

Syftet med studien är att belysa biologiundervisningens karaktär i förskolans undervisningsverksamhet utifrån förskollärararnas uppfattningar. Detta görs genom frågeställningarna; Vilket innehåll behandlas inom biologiundervisningen i förskolan, utifrån förskollärarnas uppfattningar? Vilka undervisningsstrategier används i biologiundervisningen i förskolan, utifrån förskollärarnas uppfattningar? Vilket syfte får biologiundervisningen i förskolan, utifrån förskollärarnas uppfattningar? Studien tar sin utgångspunkt i att belysa biologi som ämnesområde då det inte framställs explicit i förskolans Läroplan Lpfö 18, trots att innehållet behandlar biologi. Biologiundervisningen i förskolan undersöktes via ett didaktiskt ramverk, där intervjuerna grundades i frågorna vad, hur och varför. I studien samlades data in genom semistrukturerade intervjuer med sju verksamma förskollärare. Data analyserades med inspiration av en tematisk analysmetod. Resultatet visar att biologi inte framställs som ett eget ämnesområde utan integreras i övrig undervisning. Det framkommer att biologi som ämne upplevs som ett brett ämne och benämns som naturvetenskap. Resultatet visar att människokroppen, djur och hållbar utveckling är innehåll som berörs inom biologiundervisningen. De undervsiningsstrategier som blir framträdande inom dessa teman är planerad och spontan undervisning samt tillämpande av olika verktyg. Resultatet visar att biologiundervisning bedrivs i syfte av att öka barnens medvetenhet i biologi samt att uppnå läroplanens mål., The purpose of this study is to illuminate the nature of biology education within the instructional activities of preschools, from the preschool teachers’ perceptions, through the questions; What content is covered in biology education in preschool? What teaching strategies are used in biology education in preschool? What is the purpose of teaching biology in preschool? The study is focusing on highlighting biology as a subject area, given that it’s not explicitly presented in the preschool curriculum Lpfö 18, despite the content addressing biology. This evokes the question of how a preschool teacher should approach teaching content which is not clearly presented. In this study, preschool biology education is viewed through a didactic framework, where the interviews were based on the questions what, how, and why. Data was collected through semi-structured interviews with seven active preschool teachers. The data was analyzed using a thematic analysis methodology. The findings indicate that biology is not portrayed as a distinct subject area but is rather integrated into the overall curriculum. It’s observed that biology is perceived as broad and emphasized as a natural science.The results show that the human body, animals, and sustainable development are areas of study addressed within biology education. The teaching strategies that emerge within these themes are planned and spontaneous lessons, and application of various tools. The results indicate that biology education is conducted with the purpose of increasing children's awareness in biology and achieving the goals of the curriculum.

The purpose of the study is to contribute to knowledge about educators' perceptions of biology teaching in the preschool's outdoor environment. The study focuses on educators’ perceptions of biology teaching, biology teaching in the outdoor environment and perceptions of how it can contribute to children's learning. The study is based on John Dewey’s pragmatic learning theory and the didactic questions of what, where, how and why. The study was conducted through a survey in which 44 active preschool educators participated. The educators work work as preschool teachers, principals and special education teachers. The result shows that educators have perceptions of biology teaching that takes place in the outdoor environment contributes that the children gets to take part in several of the curriculum's goals. Therefore, this is assumed to promote the children’s learning and development. The children gets to use all of their senses, experience practically and not only theoretically, and when they learn about their environment, it contributes to them having a further good attitude and approach against our society and the world around them, according to the educators perceptions. The result also showed educators perceptions and awareness of being present and in biology teaching so that the children can acquire knowledge about the subject. The perceptions describes that if educators make the content connected to biology visible so the children can pay attention to it and in a fun and meaningful way get to conquer knowledge in the subject., Syftet med studien är att bidra med kunskap om pedagogers uppfattningarkring biologiundervisning i förskolans utomhusmiljö. Studien fokuserar påvilka uppfattningar pedagoger har om biologiundervisning,biologiundervisning i utomhusmiljön samt uppfattningar kring hur det kanbidra till barnens lärande. Studien utgår ifrån John Dewey’s pragmatiska lärteori och de didaktiskafrågorna vad, var, hur samt varför. Studien genomfördes med hjälp av enenkätundersökning där 44 verksamma pedagoger inom förskolansverksamhet deltog. Pedagogerna arbetar som förskollärare, barnskötare,rektorer och specialpedagoger. I resultatet framkommer pedagogers uppfattningar om attbiologiundervisning som sker i utomhusmiljön bidrar till att barnen får ta delav flera av läroplanens mål och antas därför främja barnens lärande ochutveckling. Barnen får använda sig av alla sina sinnen, uppleva praktiskt ochinte enbart teoretiskt samt att när de lär om sin natur bidrar det till att de fåren vidare bra inställning samt förhållningssätt mot vårt samhälle ochomvärld, uppfattar pedagogerna. Resultatet visade även pedagogers uppfattningar och medvetenhet om att varanärvarande och engagerad vid biologiundervisning för att barnen då skakunna inhämta kunskaper om ämnet. Uppfattningarna beskriver att ompedagogerna synliggör innehållet kopplat till biologi så kan barnenuppmärksamma det och på ett roligt och meningsfullt sätt få erövrakunskaper inom ämnet

Föreliggande studie utgår från ett fenomenografiskt perspektiv med syfte att synliggöra förskollärares uppfattningar och tolkningar av förskolans läroplans mål Lpfö18 om biologi, i arbete med de yngsta barnen 1–3 år. Studien genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare på tre olika förskolor. Tidigare forskning menar att biologi kan vara ett svårdefinierat ämne och att det är komplext. Däremot visar resultatet av föreliggande studie att förskollärare arbetar med olika delar av biologi hela tiden. De menar att biologi handlar om att följa barnen i deras intressen, samspela med dem och att i kommunikation dela med sig av sina kunskaper och ta vara på barns nyfikenhet. Resultatet visar sig även i förskollärarnas uppfattningar om biologi i förskolan som handlar om begreppsanvändning, frågor och diskussioner i vardagliga situationer. Olika uppfattningar om hur läroplanen används som stöd inom undervisning visar sig grunda sig i det egna uttryckta intresset och samspel med kollegor., This study is based on a phenomenographic perspective with the aim to show preschool teachers' perceptions and interpretations of the preschool curriculum's goal Lpfö18 of biology, in work with the youngest children 1–3 years old. This study was conducted through semi-structured interviews with four preschool teachers at three different preschools. Previous research suggests that biology can be a difficult subject to define and that it is complex. However, the results of this study show that the preschool teachers work with different parts of biology all the time. They mean that biology is about following the children in their interests, interacting with them and sharing knowledge in communication and taking advantadge of the childrens curiosity. The results also show that the preschool teachers' perceptions of biology in preschool concern the use of concepts, questions and discussions in everyday situations. Different perceptions of how the curriculum is used as support in teaching resulted in the expressed personal interest and in interactions with colleagues.

Denna studie är en systematisk litteraturstudie, som ämnar att undersöka vad som kännetecknar formativ bedömning inom matematik och naturvetenskap samt hur formativ bedömning knyter an till olika lärandeteorier. Formativ bedömning är en praktik som visat sig hjälpa elever att utveckla nya kunskaper och förmågor. Begreppet inrymmer olika tolkningar och ingångsvärden, och resultaten från tidigare forskning varierar. Att arbeta med formativ bedömning kan förbättra elevers inlärning, öka motivation och öka en individs metakognition gällande sitt eget lärande. Samtidigt finns kritik riktat mot formativ bedömning som bland annat ifrågasätter hur effektiva dessa metoder faktiskt är för att förbättra lärandet. Denna studie analyserar åtta olika artiklar rörande formativ bedömning med koppling till lärande och matematik/naturvetenskapliga ämnen. Resultaten visar att formativ bedömning bland annat kännetecknas av diverse strategier och verktyg som lärare kan använda sig av för att hjälpa elever i sin utveckling. Utöver det anses lärarens kompetens att arbeta med formativ bedömning vara viktigt för att uppnå önskade effekter. Det verkar även finnas en koppling mellan formativ bedömning och synen på lärande, där främst kognitivistiska/konstruktivistiska, samt sociokulturella teorier för lärande går att knyta an till de diverse strategier och verktyg som kännetecknar formativ bedömning.

According to the Swedish school law, pupils should have the possibility to influence their education – both in learning methods and content. However many teachers find it hard to operationalize the pupils’ influence in their teaching. The motive for this study was therefore to explore how pupils’ influence can be incorporated in education in relation to subject traditions, here exemplified in the discipline of biology. The data was analysed from a sociocultural perspective by using a model of the didactical triangle for natural sciences. Inclusive methods for pupils’ influence in biology was also used as an analytical tool. The analysed material was derived from interviews with nine pupils and five teachers and was categorized using an abductive thematic method. The results demonstrate that pupils’ influence was strongly expressed in the relationship between the pupils and their teachers. However, in the relationship between the pupils and the biology content it was considerably less expressed. Teaching traditions in biology are often textbook oriented and tend to affect the teacher’s possibilities for allowing pupils’ influence. Methods for pupils’ influence in biology can include more diversified and interactive teaching practises. Using modelleling is another possibility which liberate the biology content and provides examples for influencing biology education.

Batik tema biologi menggunakan motif serta corak yang merupakan representatif dari bidang keilmuan biologi, seperti virus, amoeba, fertilisasi, dan lain-lain. Penggunaan pewarna alami untuk pewarnaan kain batik dapat memanfaatkan bagian-bagian tumbuhan seperti biji jalawe, kulit manggis, indigofera, kayu tingi, kayu mahoni, kayu secang, dan lain-lain. Tujuan pelaksanaan kegiatan ini, yaitu untuk mengembangkan desain batik tema biologi dengan pewarna alami sebagai pemberdayaan pembatik Limbangan. Kegiatan ini dilakukan melalui kolaborasi bersama Batik Linggo Limbangan dan masyarakat dengan jumlah peserta 15 orang serta menggunakan metode tutorial. Langkah pertama pengembangan desain batik, yaitu peserta diberi penjelasan oleh fasilitator tentang langkah-langkah pembuatan batik. Pada tahap kedua, peserta diajak untuk praktik langsung dengan langkah-langkah yang telah dijelaskan. Dari kegiatan ini menghasilkan 3 motif batik bertemakan biologi yaitu biofer (biologi fertilisasi), bioba (biologi amoeba), dan biovi (biologi virus). Kesimpulan dari kegiatan ini adalah masyarakat semakin teredukasi untuk melestarikan keragaman motif batik serta dapat memanfaatkan keanekaragaman flora yang ada di lingkungan sekitar sebagai pewarna alami batik.

Wire snares are a frequently-used method for illegal bushmeat poaching and are increasingly recognised as a global threat to biodiversity. For large carnivores, wire snares can negatively influence population persistence through both prey depletion and direct mortality and injury from snaring by-catch. However, studies investigating the underlying drivers of snare placement and areas of increased likelihood of detecting snared animals are lacking, particularly in fenced protected areas. We estimated the occurrence of large carnivore snaring incidents in Kruger National Park, South Africa, using citizen science records reported on social media pages. Using occupancy modelling to account for imperfect detection, we assessed the drivers of snare occurrence and predicted areas of high snaring risk across the protected area. Our results suggest that the probability of snared large carnivores increases with proximity to areas of higher human activity. Specifically, snare occurrence is significantly higher at the reserve boundary in areas that are bordered by human settlements. Prey biomass also significantly influenced the probability of snare occurrence, with areas of lower prey biomass significantly more likely to detect snared carnivores. Our findings suggest that areas of increased accessibility are the primary motivator for snare placement in fenced reserves, rather than ecological and environmental considerations. Spotted hyaena were the most frequently observed snared large carnivore, in accordance with previous literature that suggests snare bycatch may be an underrepresented threat to the species’ survival. Our novel approach can be used to predict areas of increased snare occurrence and inform applied law enforcement and mitigation strategies.

Plasmodium falciparum is widely recognized as the deadliest parasite affecting humans, as it is accountable for 50% of all malaria infections. Due to its critical role in infection, the circumsporozoite protein (CSP) gene is a key target for the development of malaria vaccines. Assessing the molecular evolutionary history of this gene could prove pivotal for the development of effective vaccines, yet models of genetic evolution are rarely implemented for this purpose. A recently proposed mixture model, namely the General Heterogenous evolution On a Single Topology (GHOST) model, integrates the phenomenon of heterotachy, which involves varying evolutionary rates among lineages within certain genetic regions. As such, the model is a powerful tool for examining genetic sequences and revealing the evolutionary dynamics that influence the genetic diversity of the CS protein. This thesis project aimed to analyze a global sample of gene sequence data to assess the molecular evolutionary history of the CSP unique to P. falciparum. By utilizing GHOST, this project aimed to identify distinctively fast and slow-evolving regions of the gene with a global perspective, aiming to provide crucial information for future vaccine development. The study revealed the dominant neutral evolutionary processes in the so-called central repeat region of the CS protein, selective processes in the C-terminus, and the dominant role of African and Southeast Asian lineages in driving the evolution of the protein. In conclusion, this study enhances our understanding of the molecular evolutionary history of the CS protein and postulates GHOST as a beneficial tool for informing drug development.

The harbour porpoise, Phocoena phocoena, is a small cetacean endemic to Swedish and Danish waters. It is protected under the EU habitats directive. Designated Natura 2000 habitats with following conservation plans for both habitats and animals are meant to aid in improving population health of selected species. One of those being the harbour porpoise. In order to improve conservation efforts, knowledge regarding seasonal variance in harbour porpoise activity and presence are key. Previous studies show that harbour porpoise activity and spatial preferences can vary highly on a micro-scale. In this study micro-scale harbour porpoise distribution in the waters north off Ven, an island situated in the Sound, has been examined using passive acoustic monitoring devices known as C-PODs. The waters surrounding Ven are part of a Swedish Natura 2000 habitat. 6 C-PODs were deployed in a transect covering a variety of different ocean depths and ocean floor types. The PODs were deployed from mid September to start December, 2023. The results shoved clear signs of harbour porpoise activity across the transect, with one station situated in a reef at less than 20 meters depth showing significantly lower activity levels than the rest of the stations, and one station, the western outer point of the transect, which was situated in muddy sediment at more than 30 meters depth showed a significantly higher activity level than all other stations. Results showed signs of possible foraging activity across the transect, with all stations showing the same level of foraging positive percentage. A clear diel pattern was found for harbour porpoise activity, with peak activity around midnight, while no clear diel pattern for foraging activity could be found. Indicating, at least throughout the deployment period, that the waters north off Ven are highly frequented by possible foraging harbour porpoises, most likely hunting for herring which can be found in high abundance during this period.

Environmental enrichment is an effective tool for zoos and similar institutions to improve the general welfare of their resident animals through mental stimulation of one or more senses. Auditory enrichment appeals to the auditory centers of the brain and commonly takes the form of music or recordings taken in a natural setting. However, previous studies observing the effect of auditory enrichment on captive animals have primarily been done on small sample sizes and in single population systems. Here, I aimed at exploring the behavioural responses of captive ring-tailed lemurs (Catta lemur) to diverse forms of auditory enrichment by assessing their preferences between ecologically relevant sounds from their native habitat in Madagascar and classical music. I show that across three zoos, 17 ring-tailed lemurs consistently preferred ecologically relevant recordings taken from their natural environment in Madagascar over popular classical music. Across six, one-hour playback sessions for each treatment, ring-tailed lemurs spent more time closer to the source of ecologically relevant playback during the initial 30 minutes, before returning to baseline levels of distance in the latter 30-minute period. My results add ring-tailed lemurs to the current list of animals that have been found to be affected by auditory enrichment and shows that these animals have a consistent preference for ecologically relevant auditory enrichment across multiple zoos. Zoos and similar institutions may use the conclusions drawn in this study to make an informed decision about introducing their own ring-tailed lemurs to ecologically relevant auditory enrichment.

Gall midges and their parasitoids are important factors in ecologies all over the world. Gall midges are important both as ecosystem regulators and pest species. Thus, parasitoids preying on gall midges also have an important role. Understanding the interactions between gall midge and parasitoid species is thus important, for both conservation and agriculture. This study aimed to evaluate the gall midge – parasitoid wasp interaction in order to predict evolutionary histories of the gall midge parasitoid relationship. For this, we gathered data from multiple data sources and created a data set of gall midge-parasitoid wasp interactions and selected traits of morphology and lifestyle. We used statistical modeling to create predictions based on current populations to see if possible evolutionary histories are corroborated by the data. We explored the same data using GLM modelling to identify traits for a more specific descriptive model of the gall midge / parasitoid relationships. We found that multiple gall midge traits were significantly correlated to the parasitoid load. Univoltine midge species were associated with fewer parasitoids compared with multi and bivoltine midge species. Solitary larvae were associated with fewer parasitoids compared to larvae that were grouped. Galls with a smooth surface were associated with more parasitoids compared to galls with rough surfaces. Midge species that pupate in the gall were associated with more parasitoids compared to midge species that pupate in the soil which again were associated with more parasitoids compared to midge species that pupate both in soil and gall. We found indications of single species specialists with wasp species attacking singular gall-midges being the predominant observation. Possible evolutionary explanations for these findings were discussed. Furthermore, three possible evolutionary models (random distribution, host fidelity and plant defense) were evaluated and discussed. The study fi, Gall midges and their parasitoids are important factors in ecologies all over the world. Gall midges are important both as ecosystem regulators and pest species. Thus, parasitoids preying on gall midges also have an important role. Understanding the interactions between gall midge and parasitoid species is thus important, for both conservation and agriculture. This study aimed to evaluate the gall midge – parasitoid wasp interaction in order to predict evolutionary histories of the gall midge parasitoid relationship. For this, we gathered data from multiple data sources and created a data set of gall midge-parasitoid wasp interactions and selected traits of morphology and lifestyle. We used statistical modeling to create predictions based on current populations to see if possible evolutionary histories are corroborated by the data. We explored the same data using GLM modelling to identify traits for a more specific descriptive model of the gall midge / parasitoid relationships. We found that multiple gall midge traits were significantly correlated to the parasitoid load. Univoltine midge species were associated with fewer parasitoids compared with multi and bivoltine midge species. Solitary larvae were associated with fewer parasitoids compared to larvae that were grouped. Galls with a smooth surface were associated with more parasitoids compared to galls with rough surfaces. Midge species that pupate in the gall were associated with more parasitoids compared to midge species that pupate in the soil which again were associated with more parasitoids compared to midge species that pupate both in soil and gall. We found indications of single species specialists with wasp species attacking singular gall-midges being the predominant observation. Possible evolutionary explanations for these findings were discussed. Furthermore, three possible evolutionary models (random distribution, host fidelity and plant defense) were evaluated and discussed. The study fi

While non-essential in healthy cells, CIP2A protein has been found to be highly expressed in cancerous cells and linked to worse cancer prognosis. CIP2A also forms a complex with the multifunctional scaffold protein TopBP1, which has been found to protect genome integrity during mitosis. To date, there is a knowledge gap in understanding precisely how CIP2A interacts with TopBP1 to form the CIP2A-TopBP1 complex. The aim of the project was to phenotypically characterize two CIP2A variants: rs2278911 a common SNP in the human population (which gives rise to an R229Q mutation), and an N230A variant, predicted to disrupt the interaction of CIP2ATopBP1. Despite the R229Q variant forming significantly more CIP2A mitotic foci, this variant did not exhibit any remarkable drug sensitivity when compared to wild-type under PARP inhibition, and also displayed high survivability under PLK1 inhbition. However, the N230A variant, which formed fewer CIP2A mitotic foci, was highly sensitive to the two drugs tested and demonstrated a knock-out phenotype. These findings indicate that CIP2A’s N230 residue is critical for its interaction with TopBP1, and that R229Q CIP2A variants do not significantly affect the CIP2ATopBP1 interaction. Recently, a highly conserved STP motif was found to be essential for the mitotic function of TopBP1, and the same motif was found on Rad52. A small CRISPR project was conducted to determine the effects of a small deletion of the STP motif on Rad52.

Inquiry-based science education, IBSE, are an effective teaching framework for providing students opportunities to learn from inquiry in a social-constructivist setting (Constantinou, et al., 2018), in a learning environment focusing on the learning process, benefiting both teachers and students (Harrison, et al., 2018). In Denmark, IBSE is taught to educators specifically with the 6F-model, to use for teaching (Madsen, et al., 2020). Despite research based evidence for IBSE being and effective learning framework, science teachers in Denmark and comparable countries refrain from using it, due to many different considerations to classroom management and resources, including feedback challenges, as well as systemic restrictions (Engeln, et al., 2013) (Sackstein, 2017) (Kloster, 2019). To confront these challenges, this Thesis have analyzed literature concerning IBSE-teaching and feedback and found that an introduction of a Forbered-phase (Prepare-phase) to the 6F-model, could help teachers teach IBSE, with a coaching approach, and scaffold formative feedback given by both students and teachers, as well as provide other benefits, such as improve learning of the core content stated in the curriculum. A comparative test of a biology lesson structured after 6F-model and the new 7F-model, investigated the effects of the Forbered-phase introduction, with classroom observations, student and teacher interviews, grading and thematic coding of assignments and self-efficacy development for students. This Thesis concluded no significant improvement with the introduction of 7F, but provide indications for multiple areas of improvement in learning with the 7F-model, especially concerning core content of the curriculum, as well as scaffolding of formative feedback in a coaching learning environment. This Thesis call for further research into the effects and potential of the introduction of a Forbered-phase.

Influenza A virus is characteristic for its seasonal epidemics, but the reason behind its seasonality remains poorly understood. While links have been found between influenza transmission and environmental factors such as temperature and humidity, the relationship between climate and influenza A evolution remains completely unexplored. In this thesis, I developed a tool for analysing global samples of influenza A sequences using state-of-the-art models of molecular evolution in a phylogenetic framework, least-squares molecular dating and phylogenetic linear regression. I explored the relationship between the rate of evolution in samples of the influenza A H1N1 hemagglutinin gene and temperature, precipitation, and population density. My results showed a stronger signal of environmental impact in cases with more molecular change, uncovering a link between influenza A evolution and climate.

Arbuscular-mycorrhizal (AM) symbiosis is one of the most important and ubiquitous mutualisms on Earth, providing plants with a great number of nutritional, fitness and resilience benefits. Within plant communities, mineral resources and photosynthates are relocated from plant to plant through the common mycelial network (CMN) connecting their roots. Both the quantitative characteristics of resource relocation within CMN and the reasons behind its dynamics are not yet fully understood. Most studies investigating AM and CMNs have focused on a plant-centered approach, but in this study, perspective is shifted to the fungal side, asking how the properties of CMN itself, specifically, structural complexity, affect AM functioning and inter-plant communication in terms of carbon transfer. Different levels of CMN complexity were achieved by varying AM inoculum potential by soil dilution. Directional photosynthate distribution was manipulated by shading, and subsequent carbon fluxes were tracked using 13C labelling. Higher amounts of carbohydrates were transferred from source to sink plant through a more complex hyphal network than a less complex one. This suggests that the physical properties of the mycorrhizal system may shape its functioning and thus should not be overlooked.

Från hösten 2022 ändrades innehållet i läroplanen i kunskapsområdet sex- och samlevnad. Syftet med den här studien var att undersöka lärares uppfattningar kring kunskapsområdet Sexualitet, samtycke och relationer. Tre frågor ställdes; har lärarna anpassat sin undervisning efter förändringen, har de den kompetens och utbildning som krävs och vilken erfarenhet av undervisningen har de? Undersökningen genomfördes med en enkät som hade slutna och öppna frågor som besvarades av 21 lärare ifrån ett begränsat geografiskt område i Kalmar län. Resultatet visar 67% av lärarna förändrat sin undervisning efter läroplansändringen. Lärarna känner sig trygga i sin kompentens inom området men efterlyste ändå mer utbildning. I sin undervisning har lärarna påtalat att yttre professioner varit framgångsrikt och att flera önskar att bjuda in ytterligare professioner i sin undervisning. Läroplansändringen är relativt ny och det ska därför bli spännande att följa utvecklingen om några år.

This thesis explores the ethical grounds for distinguishing between the treatment of beauty and intelligence in society, two innate characteristics that significantly affect individuals' life chances. Focusing on the question of whether it is ethically justifiable to treat beauty differently than other innate abilities, the thesis examines lookism and its parallels with intelligence through analyses within merit, economics, and biology. Although both beauty and intelligence are innate and impact individuals' opportunities, the analysis shows that beauty is often judged on subjective and culturally variable grounds, leading to superficial assessments and immediate conclusions about a person's value. This contrasts with intelligence, which can be linked to measurable skills and thus serves as a more objective and meritorious factor in society. However, it is acknowledged that beauty is not wholly problematic and can confer significant benefits, influencing positive social and economic outcomes. Despite these benefits, beauty, due to its subjectivity and potential for arbitrary assessment, appears as a more unjust innate characteristic compared to intelligence. These insights challenge how society values and regulates these characteristics, pointing to the need for a reassessment to promote a more equitable and just society.

Psykisk ohälsa är en av vår tids största kriser, vilket betonar vikten av tidig upptäckt och intervention. Gymnasieskolans läroplan (Gy11) föreskriver att elever ska utrustas med kunskaper för att främja god hälsa, vilket betonar skolans roll i att främja psykisk hälsa. Dessutom har Sverige åtagit sig att främja välbefinnande enligt Agenda 2030. Tidigare studier visar att läroböcker frekvent används i undervisningen, särskilt inom naturvetenskapliga ämnen. Denna studie undersöker hur psykisk hälsa behandlas i läroböcker för gymnasiekurserna biologi 2 och naturkunskap 1b och 2. Genom en kvalitativ komparativ innehållsanalys analyserades ett urval av läroböcker för att identifiera variationer i fokus och omfattning av diskussioner om psykisk hälsa. Syftet är öka förståelsen för hur skolans läromedel kan användas för att adressera psykisk hälsa bland ungdomar. Resultatet visar en stor variation i hur psykisk hälsa framställs och vilka aspekter som betonas. Vissa läroböcker lägger större vikt vid biologiska aspekter, medan andra fokuserar mer på psykologiska och sociala faktorer. Inom både biologi- respektive naturkunskapsböckerna finns betydande variation. Resultatet visar även att vissa läroböcker uppmuntrar kritiskt tänkande, medan andra är mer ensidiga. Dessa skillnader kan påverka elevernas förmåga att utveckla en nyanserad förståelse för psykisk hälsa. Stress är det psykiska besvär som diskuteras mest omfattande i läroböckerna. Varje psykiskt besvär behandlas med olika strategier, där fysisk aktivitet och socialt stöd/terapi ofta lyfts fram som effektiva åtgärder. Studiens resultat indikerar behovet av en mer holistisk syn på psykisk hälsa i läroböckerna, som inkluderar både förebyggande åtgärder och behandling. Lärare bör vara medvetna om de variationer som finns i läroböckerna och komplettera undervisningen där det behövs för att säkerställa en helhetssyn på psykisk hälsa., Mental health issues are one of the greatest crises of our time, highlighting the importance of early detection and intervention. The upper secondary school curriculum (Gy11) mandates that students be equipped with knowledge to promote good health, emphasizing the school's role in promoting mental health. Additionally, Sweden is committed to promoting well-being according to Agenda 2030. Previous studies show that textbooks are frequently used in teaching, especially in science subjects. This study examines how mental health is addressed in textbooks for upper secondary school courses Biology 2 and Natural Science 1b and 2. Through a qualitative comparative content analysis, a selection of textbooks was analyzed to identify variations in the focus and scope of discussions on mental health. The aim is to increase understanding of how school textbooks can be used to address mental health among youth. The results show a great variation in how mental health is presented and which aspects are emphasized. Some textbooks place more importance on biological aspects, while others focus more on psychological and social factors. Significant variations were found within both biology and natural science books. The study also found that some textbooks encourage critical thinking, while others are more one-sided. These differences can affect students' ability to develop a nuanced understanding of mental health. Stress is the most extensively discussed mental health issue in the textbooks. Each mental health issue is addressed with different strategies, with physical activity and social support/therapy often highlighted as effective measures. The results of the study emphasize the need for a more holistic view of mental health in textbooks, including both preventive measures and treatment. Teachers should be aware of the variations that exist in textbooks and supplement teaching where necessary to ensure a comprehensive view of mental health. In conclusion, the study indicates a

Syftet med denna studie är att undersöka och analysera de strategier som biologilärare använder för att väcka elevernas intresse av matspjälkningssystemet i biologiämnet. Kvalitativa, semi-strukturerade intervjuer har genomfört med sex biologilärare för att undersöka detta. Dessa intervjuer har analyserats utifrån ett pragmatiskt och multimodalt perspektiv, vilket har gett en djupgående förståelse av de pedagogiska strategier som lärarna upplever som mest effektiva. Resultaten visar att biologilärare använder många olika pedagogiska strategier för att väcka elevernas intresse av matspjälkningssystemet. Användningen av aktiva och Interaktiva läromedel, där laborationer och diskussioner spelar en central roll, bidra till att öka elevernas intresse och delaktighet. Dessa strategier låter inte bara eleverna att kombinera teoretisk kunskap med praktiska övningar, och relatera kunskaper till dagliga liv och verkligheten, utan förbättra också deras förståelse av biologiska processerna. En specifik pedagogisk strategi som flera lärare använder är EPA-metoden (enskilt, par, alla). Denna strategi innebär att eleverna först får tid att reflektera över en fråga eller uppgift individuellt, sedan diskuterar de sina tankar i par och till sist delar de sina idéer med hela klassen. Detta stegvisa tillvägagångssätt ökar elevernas delaktighet och intresse. Att anpassa undervisningen efter elevernas intressen, är en annan viktig strategi som lärarna använder i undervisningen av matspjälkningssystemet. Att relatera undervisningen till nånting som eleverna är intresserade av, göra ämnet mer levande och skapa en mer relevant och engagerande lärmiljö. Användningen av multimodala verktyg spelar en viktig roll i undervisningen av matspjälkningssystemet. Där integrering av digitala resurser som filmer och interaktiva appar med visuella hjälpmedel som diagram, och bilder, kan hjälpa lärarna att anpassa undervisningen till olika lärstilar och elevernas specifika behov.

Denna studie undersöker om fysisk aktivitet har någon effekt för att öka elevernas artkunskaper i Norden. Syftet är att kombinera undervisning i artkunskap med fysisk aktivitet och se om det ger någon effekt för elevernas inlärning. För att undersöka effekten av fysisk aktivitet har det använts ett kunskapstest om olika sorters arter som är vanliga att se i Norden. Kunskapstestet användes som förtest och eftertest. I studien delades eleverna in i två grupper, där den fysisk aktiva gruppen hade fysisk aktivitet i 30 minuter före undervisningen och den andra gruppen, kontrollgruppen, hade lugn aktivitet inne i klassrummet. Resultatet från studien visar att gruppernas resultat från eftertestet inte visade någon större skillnad mellan grupperna. Däremot hade samtliga elever signifikant ökat sina kunskaper inom artkännedom. Denna studie visade att fysisk aktivitet inte hade någon större effekt på elevernas inlärning, däremot hade samtliga elever ökat sina kunskaper om vanliga arter i Norden.

Elever i biologi 1 ska ges möjlighet att delta på fältstudier. Exkursioner, som är en typ av fältstudier, är viktiga för elevers lärande och intresse. Bland annat leder exkursioner till ökad förståelse för världen vi lever i, lärande på högre kognitiva nivåer, ökat abstrakt tänkande och är dessutom motivationshöjande. För att få reda på hur och i vilken utsträckning verksamma lärare använder sig av exkursioner skickades en enkätundersökning ut till gymnasielärare i biologi. Enkäten riktades mot lärare som genomför och inte genomför exkursioner. Lärarna fick även delta i ett arttest i syfte att undersöka om en korrelation mellan artkunskap och antal exkursioner som genomförs fanns. Fritextsvar analyserades genom kodning i olika svarskategorier. För att undersöka om det fanns ett samband mellan artkunskaper och antalet exkursioner gjordes en signifikansbedömning. Resultatet av undersökningen visar att majoriteten av svarande biologilärare genomför exkursioner i stor utsträckning. Antalet exkursioner en biologilärare gör i biologi 1 varierar mellan en och fler än fem exkursioner under ett läsår. Lärare upplever att eleverna lär sig mer ute i naturen på exkursion än om samma ämnesområde skulle läras ut i klassrummet. Generellt verkar exkursioner öka elevernas intresse och motivation. Något samband mellan antalet exkursioner och lärares artkunskap kunde inte identifieras. Ett svagt samband mellan lärares artkunskap och åsikten att lärares artkunskap är viktig när exkursioner genomförs kunde dock ses., Students in biology 1 in Sweden should be given the opportunity to participate in field studies. Excursions, a type of field study, are important for students’ learning and interest. For example, excursions lead to increased understanding for the world we live in, learning on higher cognitive levels, improved abstract thinking and is also a known factor for increased motivation among students. A questionnaire was sent out to high school biology teachers to understand how and in what ways excursions are used. The questionnaire was handed to teachers who carries out excursions as well as teachers who do not. The teachers also participated in a species test in the purpose of possibly identifying a correlation between species knowledge and number of excursions. Text answers were then analyzed by categorization. A test was performed to determine if the correlation was statistically significant. The study shows that a majority of asked teacher do carry out excursions to a high extent. The number of excursions usually performed varies between one and more than five a year. The participating teachers agree that excursions seem to lead to better learning than regular classroom lessons on the same topic. In general, excursions appear to improve interest and motivation among students. No correlation between species knowledge and the number of made excursions was discovered. However, a weak correlation between species knowledge and the opinion that a teachers species knowledge is important for excursions was found.

Denna studie undersöker relationer mellan text och bild i naturvetenskapliga läroböcker för årskurs 4, med särskilt fokus på hur djurarter kategoriseras i olika grupper. För att göra det genomfördes en kvalitativ analys av två läroböcker i de naturorienterande ämnena i mellanstadiet: Puls från Natur & Kultur och Koll på NO från Sanoma. Urvalet i läroböckerna består av uppslag där innehållet fokuserar på hur djurarter kan grupperas. Både text och bild har analyserats för att ta reda på vilka relationer som finns mellan text och bild. Resultatet visar att bilder som visar samma information som texten dominerar i läroböckerna, vilket gör att innehållet i brödtexten blir lättare att förstå för eleverna. Majoriteten av bilderna är placerade intill texten, vilket stärker relationen mellan text och bild. Det förekommer sällan instruktioner med text i bilden för att hjälpa eleven att tolka den. Bilder som organiserar brödtextens innehåll med hjälp av olika symboler är oftast kopplade till text som förklarar hur olika saker hänger ihop. En betydande andel av bilderna saknar bildtext som sammanlänkar bilden med brödtexten. Brödtexten saknar i sin tur explicit hänvisning till bilderna. Detta försvagar relationen mellan text och bild vilket kan leda till att eleverna förstår ämnesinnehållet i lägre grad. Böckerna varierar i hur stor utsträckning bildtexterna kompletterar brödtexten med ytterligare information. Läroböcker har en bärande funktion i biologiundervisningen, vilket gör att denna studie blir relevant för lärares undervisning, framför allt i biologi i mellanstadiet. Vidare studier föreslås för att observera hur elever faktiskt påverkas av hur text och bild samverkar i läroböcker som används i biologiundervisningen.

Studiens syfte var att undersöka de arbetssätt som används av några lärare inom biologi för elever i årskurserna 1–3 för att främja motivationen. Semistrukturerade intervjuer och strukturerade observationer genomfördes med tre legitimerade F-3 lärare behöriga inom NO.Studien visade att lärarna betonade motivationens betydelse för engagemang och inlärningsmiljö. Resultaten visade hur lärarna använde t.ex. anpassat material och olika praktiska aktiviteter för att stärka elevernas känsla av kompetens och samhörighet samt för att främja autonomi. Belöningar användes med försiktighet för att undvika att fokus hamnar på dem istället för på lärandet. Resultaten indikerar även att mängden undervisningstid kan vara en faktor som kan påverka hur undervisningen struktureras i biologi och därmed påverka motivationen, dock behövs ytterligare studier för att undersöka detta närmare.

Undersökningens syfte var att studera vilka svårigheter elever med svenska som andraspråk uppfattas ha i biologiundervisningen i åk 1–3, och hur språkutvecklande arbetssätt upplevs kunna främja elevernas lärande. Målet med studien är att synliggöra och diskutera olika arbetssätt som kan leda till förbättrad undervisning och ökad måluppfyllelse. Semistrukturerade intervjuer gjordes med två behöriga F-3 lärare samt en observation av vardera lärares lektion. Dessutom har sexton semistrukturerade elevintervjuer genomförts. Såväl lärare som elever uppfattar att svårigheten med att tillägna sig ämneskunskaper i naturvetenskapliga ämnen ligger i begreppsförståelsen. Lärarnas arbetssätt belystes utifrån tre innehållsområden: Ämnet (lärares begreppsförklaringar, filmer), Tala, läsa skriva (samtal, gemensam läsning av texter, modellskrivande) samt Socialt samspel (transspråkande, grupparbete). Dessa arbetssätt uppfattades som språkutvecklande av eleverna. En slutsats är därför att det är viktigt att arbeta med begreppsförståelsen utifrån dessa tre innehållsområden.

Begreppet biologi finns inte med i förskolans läroplan i Sverige men benämns en gång i den norska rammeplanen. Syftet med denna studie är att undersöka hur svenska och norska förskollärare ser på och använder läroplanen/rammeplanen när de undervisar barnen i biologi. Upplevs den som en hjälp eller är den bristfällig, och i så fall hur och vad använder de sig annars av i sin undervisning? Med hjälp av semi-strukturerade intervjuer har tre svenska och tre norska förskollärares uppfattningar om styrdokumentens styrkor och svagheter uppmärksammats. Resultatet visar att läroplanen och rammeplanen ger stora möjligheter att undervisa utifrån barnens intressen men att avsaknaden av en tydlig beskrivning av biologi kan göra undervisningen svårare. Som hjälp utöver läroplan/rammeplan använder sig förskollärare av böcker, internet och kollegor. En slutsats av studien är dock att läroplanen ses som en tillgång, då den uppfyller sitt syfte och att det kompletteras med andra kunskapskällor i biologiundervisning., The concept of biology is not included in the preschool curriculum in Sweden but is once mentioned in the Norwegian framework plan. The aim of this study is to investigate how Swedish and Norwegian preschool teachers experience the curriculum when they teach biology to children. Is it perceived as a help or is it deficient, and if so, how, and what else do the preschool teachers use in their teaching? With the help of semi-structured interviews, three Swedish and three Norwegian preschool teachers' perceptions of strengths and weaknesses of the curriculum have been captured. The results show that both the curriculums provide great opportunities to teach based on the children's interests, but that the lack of a clear description of biology can make teaching more difficult. To help in addition to the curriculum, preschool teachers use books, the internet and colleagues. However, one conclusion of the study is that the curriculum is seen as an asset, as it fulfills its purpose and that it is supplemented with other sources of knowledge when teaching biology.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskaper om hur det undersökande arbetssättet kan tillämpas för att öka elevers förståelse för tomatens livscykel och att se hur elever uppfattar fenomenet från frö till frö. Studien genomfördes som en kvalitativ undersökning genom att hålla undervisningssekvenser vid två tillfällen i två olika skolor i årskurs 1 och årskurs 3. Empirin har samlats in med ljud- och videoupptagning samt anteckningar av observationer. Dessa har sedan transkriberats innan de har analyserats med hjälp av en tematisk analysmetod. De teorier som studien är kopplat till är pragmatismen och det sociokulturella perspektivet. Resultaten av studien visar många fördelar med att arbeta med ett undersökande arbetssätt. Eleverna har varit engagerade i hela processen genom att vara delaktiga och aktiva under alla moment i undervisningen. De har tagit stort ansvar och jobbat med sina tomatplantor även när vi inte varit där. Eleverna visar sina nyvunna kunskaper genom diskussion och dokumentation. De både kan och vill berätta om hur man planterar frön och vad fenomenet från frö till frö innebär. De vet till exempel ordningen på tomatens livscykel, de vet vilka förutsättningar ett frö och en planta har för att växa.

Befolkningen i Sverige blir mer och mer högutbildad och de senaste åren har vi sett en stadig ökning av antalet medborgare med en eftergymnasial examen. Samtidigt som allt fler väljer att läsa vidare efter gymnasieskolan så är det en förhållandevis hög andel som aldrig fullföljer sina studier och avhoppen från högre utbildning är särskilt hög under utbildningarnas första år. Detta väcker frågan om studenterna är tillräckligt förberedda för högre studier. Detta är särskilt intressant utifrån biologiämnet, då många som läser biologi inom gymnasieskolan också väljer att läsa vidare. Syftet med denna studie är därför att undersöka vilka förväntningar lärare inom biologi vid universitet och högskola har på sina nyantagna studenter och hur dessa förväntningar förhåller sig till ämnesplanen för biologi i gymnasieskolan. Genom fem semistrukturerade intervjuer med lärare inom universitet och högskola som undervisar biologi har frågan här behandlats. En tematisk analys av intervjuerna visar att studenternas ansvarstagande, studieteknik och intresse är de tydligaste förväntningarna från universitet- och högskolelärarna. Att studenterna även förväntas ha goda färdigheter och ämneskunskaper i andra ämnen än just biologi är också tydligt, vilket dessutom är den förväntning som i minst grad uppfylls. Hur väl lärarnas förväntningar överensstämmer med ämnesplanen för biologi och även vilka faktorer som är viktigast för gymnasieelevers framtida studier diskuteras och presenteras ur en internationell kontext. För att bättre förbereda gymnasieelever för högre studier behövs en ökad samsyn mellan universitet och gymnasium och det finns dessutom många faktorer vars roll för studenternas högskoleförberedelse inte är klargjord.

Hur elever upplever lärande via utomhuspedagogik, inre motivation och välbefinnande diskuteras i denna studie. Utomhuspedagogik är lärande genom förstahandsupplevelser i naturen. Engagemang och kunskap främjas genom lärande och upplevelser med flera sinnen och konkret material. Fysisk aktivitet i lärprocessen och med en strukturerad samt tydlig utomhuslektion kan öka elevers motivation och koncentration. Syftet med studien var att undersöka elevers upplevelse av utomhuspedagogik i samband med lärande och välbefinnande. Datainsamling genomfördes med strukturerade observationer och fokusgruppsintervjuer för att samla in kvalitativa data om elevers upplevelse. Resultatet visar att elever upplever verklighetsbaserad undervisning och konkret material, i samband med en lämplig kontext, i ett sammanhang till innehållet som positivt i lärandet för att det abstrakta blir mer konkret. Att använda kroppen och flera sinnen upplever elever som positivt och bidrar till att eleverna kan ta till sig kunskap. I resultatet uttrycker elever sin positiva upplevelse av utomhuspedagogik där miljön är fri, lugn och som öppnar upp för samarbete och socialt samspel. I resultatet framgår att eleverna även upplever hinder med utomhuspedagogik, svårigheter att hålla fokuset uppe under längre genomgångar, kyla och en pratig miljö är faktorer som lyfts som negativa. Avslutningsvis framhäver resultatet hur utomhuspedagogiken påverkar elevernas upplevelse av lärande och välbefinnande, när lärandet sker i en relevant kontext till innehållet. I samspel med naturen, där undervisningen genomsyras av socialt samspel, struktur och tydlighet upplever eleverna utomhuspedagogiken som positiv vilket främjar lärande.

The purpose of the study is to investigate whether pupils' use of concept cards can promote understanding in nature oriented subjects, especially biology, and whether it can promote discussion around subject specific concepts. The focus is on analyzing the impact of concept cards on learning and promoting collaborative learning. The questions that will be answered are: - Can concept cards promote pupils use of concepts and understanding of the nature oriented subject of biology? - In what way can teaching with concept cards and collaborative learning promote discussion around subjectnspecific concepts? - Do the pupils feel that working with concept cards is more educational than teaching without them? The results from the pre and post tests, the interviews and the recordings show that concept cards can promote pupils use of concepts and understanding of the nature oriented subject of biology. The working method with concept definition cards also promotes the discussion around subject specific concepts as the pupils have the opportunity to discuss and analyze the subject specific concepts together in an interactive way. Which contributes to the pupils sharing each other's knowledge and experiences and at the same time learning from each other. The pupils also mention how the working method promotes their conceptual understanding as they have not worked with conceptual understanding before.

Syftet med denna studie är att belysa vilken potential varierad undervisning genom multimodaliteterna bild, ljud, film och rörelse har i det naturorienterande klassrummet för elever och lärare på lågstadiet vid undervisning om cirkulationssystemet. Studien utgick från en varierad lektionsserie om cirkulationssystemet varefter eleverna fick fylla i en enkät för att beskriva vilken undervisningsmetod som var roligast respektive mest lärorik. De fick skriva vad som var bra och dåligt med respektive undervisningsmetod. Därefter genomfördes semistrukturerade kvalitativa intervjuer med 14 elever och två lärare. Resultatet som denna studie genererade utifrån ett lärarperspektiv var att varierad undervisning och multimodala undervisningsmetoder är en del av skolans kompensatoriska uppdrag. Det är alltså ett sätt att stötta elever som behöver extra stöd eller alternativa sätt att lära sig. Lärarna ansåg att det fanns en stor mängd material, så som lektionsplaneringar och idéer, och att detta inte var ett problem, utan fokuset måste ligga vid hur man arbetar med det existerande material som finns. Eleverna var generellt sett positivt inställda till alla inkluderade undervisningsmetoder men ansåg att den roligaste undervisningsmetoden var film och att de lärde sig mest av att röra på kroppen. De kännetecken som kunde urskiljas för elevernas engagemang i undervisningen var aktivt deltagande, variation i undervisningen och lustfylldhet., The purpose of this study is to highlight the potential of varied teaching through the multimodalities of image, sound, movies, and movement in the science classroom for pupilsand teachers at the primary level, when teaching about the circulatory system. The study was based on a varied lesson series about the circulatory system, after which the students got to fill out a questionnaire to describe which teaching method was the most enjoyable and the most educative. They also got to write what was good and bad about each respective teaching method. Semi-structured qualitative interviews were then conducted with 14 pupils and two teachers. The result that this study generated from a teacher's perspective was that varied teaching and multimodal teaching methods are part of the school's compensatory mission. It is thus a way of supporting students in need of extra support or alternative ways of learning. The teachers felt that there was a broad range of material, such as lesson plans and ideas, and that this was not an issue, but the focus must be on how to work with the existing material that is available. The students were generally positive regarding each included teaching methods but felt that the most enjoyable teaching method was movies and that they learned the most from moving their bodies. The characteristics that could be distinguished for the students' investment in the education were active participation, variety in the teaching and amusement.

Syftet med denna studie var att vinna kunskap om hur undervisning utomhus i årskurs tre, kan främja alla elevers kunskaper om växter och djur på vintern. För att undersöka det planerade, genomförde, observerade och analyserade jag en lektionsserie bestående av fyra lektionstillfällen. Studien är en kvalitativ forskningsstudie med en teoretisk utgångspunkt som grundar sig i pragmatismen och variationsteorin. Eleverna fick genom en enkät berätta vad de, sedan tidigare, kunde urskilja om växter och djurs levnadsvillkor under vintern. Dessa enkäter utgjorde, tillsammans med tidigare forskning, en grund för utformandet av lektionsserien. Undervisningen dokumenterades med ljudinspelningar och observationer som sedan analyserades. Eleverna fick även besvara en utvärderande enkätintervju som synliggjorde vilka kunskaper som eleverna själva beskrev att de hade erövrat genom den undervisning de deltagit i. Resultatet av enkätintervjuerna och observationer från undervisningstillfällena visar att alla elever, genom undervisning både inomhus och utomhus, erövrade nya kunskaper om växter och djur på vintern.

Climate change and its impact can be seen in a multitude of ways. Earlier spring migration is one and has been observed in several bird species. This can be a result of phenological change amongst migrant birds who rely on photoperiod and climatic conditions to time their autumn and spring migration as weather is not a sufficient nor reliable way of understanding the temperature at their summer habitats from their wintering grounds Many birds with breeding grounds in Sweden are known to migrate, either fully (short or long-distance migrants) or partially (partial migrants). Passerine birds are the largest of the avian class, making up approximately two thirds of all bird species. This makes them great study subjects for many different areas of biological studies such as ecology. Among the passerines are the warblers, a group of songbirds whose migration patterns have been studied previously. This study aims to test if there has been an advancement of spring arrival of six warbler species (willow warbler (Phylloscopus trochilus), wood warbler (Phylloscopus sibilatrix), sedge warbler (Acrocephalus schoenobaenus), reed warbler (Acrocephalus scirpaceus), lesser whitethroat (Sylvia curruca), and garden warbler (Sylvia borin)) in two regions of Sweden (north and south). Additionally, I compared the regions to each other and discussed if there are possible connections to climate change. The hypotheses are that 1) the date when migratory birds first arrive to Sweden is earlier than 20 years ago, 2) there is a difference in arrival date amongst the chosen species and 3) a spatial difference in spring arrival between the chosen regions. To answer the hypotheses, data was collected from the citizen science database SLU Artdatabanken with the first date of report from each year over a 21-year period between 2003-2023 for all six species. An ANOVA and Post-Hoc tests were performed in SPSS to answer the hypotheses as well as a Kendall tau-b test and independent samples t-test to, Effekten av klimatförändringarna kan ses på många olika sätt världen över. Tidigare vårankomst är en av dem och kan observeras hos flertalet flyttfåglar. Det kan vara ett resultat av fenologisk förändring hos flyttfåglar som använder sig av fotoperioder och klimatet för att tidsanpassa sin migration då vädret vid övervintringsplatserna inte är en pålitlig källa att använda sig av för flytt. Många häckande fågelarter migrerar, antingen långa sträckor (långdistansmigrerande fåglelarter), eller kortare sträckor (kortdistansmigrerande fågelarter). Den största klassen av fåglar är tättingar som uppgör cirka två tredjedelar av alla fågelarter. Detta gör dem utmärkta för diverse biologiska studier, däribland ekologi. Bland tättingarna finns sångare vars migrationsmönster studerats tidigare. Syftet med denna studie är att se om sex arter av sångare som flyttar långa distanser (lövsångare (Phylloscopus trochilus), grönsångare (Phylloscopus sibilatrix), sävsångare (Acrocephalus schoenobaenus), rörsångare (Acrocephalus scirpaceus), ärtsångare (Sylvia curruca), och trädgårdssångare (Sylvia borin) återvänder till Sverige tidigare än förut, och se om det finns någon skillnad mellan de nordliga och sydliga regionerna. Hypoteserna är att 1) fåglarna ankommer tidigare nu än vad de gjorde gör 20 år sedan, att 2) det finns en skillnad i ankomstdatum mellan fågelarterna, och att 3) det finns en skillnad i ankomstdatum mellan de olika regionerna. För att besvara hypoteserna användes data insamlad från SLU Artdatabanken. Där valdes den första observationen från varje år under en 21-åring period (2003–2023) för alla fågelarter. En ANOVA och Post-Hoc test utfördes samt Kendall tau-b test och Independent sample’s t-test för att kontrollera resultatet av ANOVA och Post-Hoc testerna. Resultaten visade att fåglarna inte anlände till Sverige tidigare än för 20 år sedan, och noll-hypotesen går därmed inte att förkasta. Resultaten är förvånande då de inte överensstämmer med majoriteten av littera

Procreation is often viewed as a joint undertaking where both parties depend on, and thus care about, the reproductive success of the other. This is however not always the case. Sexual antagonism occurs when males and females have different strategies for maximizing their fitness, leading to a “battle between the sexes”. Intralocus sexual conflict, IASC, involves sexual antagonism between different alleles at a specific locus, alleles that have opposite effects between the sexes. One potentially sexually antagonistic gene is Ugt36E1, a gene involved in the catalyzation of a conjugation reaction between different sugars from the donor uridine diphosphate (UDP) to many small, fat-soluble, often toxic exogenous or endogenous molecules. This makes them water soluble, after which they can be transported to various organs for elimination. The gene is thus very important for detoxification and for maintaining the homeostasis of the body’s cells. The purpose of the study is to investigate whether changes in the gene Ugt36E1 affect the fitness of female fruit flies in the form of an increased/decreased number of offspring. To accomplish this, female flies that had been modified using CRISPR/Cas9 to obtain two alternative alleles of the Ugt36E1 gene were collected and allowed to mate with wild-type males. The number of eggs and live offspring of the females were thereafter counted and analyzed. The study could not find a significant difference in the number of offspring between the alleles, which does not line up with previous studies. The gene is hypothesized to be important for both detoxification and homeostasis within the individual regardless of gender, and changes to this gene could therefore be thought to be harmful to both males and females, something that does not seem to agree with this study. Females also laid fewer eggs than expected across both groups. This could be the result of natural variation, but it could also indicate that something during the experiment a, Fortplantning ses ofta som ett gemensamt åtagande där båda parter är beroende av, och därför bryr sig om, den andras reproduktiva framgång. Detta är dock inte alltid fallet. Sexuell antagonism uppstår när hanar och honor har olika strategier för att maximera sin kondition, vilket leder till en "kamp mellan könen". Intralocus sexual conflict, IASC, innebär sexuell antagonism mellan olika alleler på ett specifikt lokus, alleler som har motsatta effekter mellan könen. En potentiellt sexuellt antagonistisk gen är Ugt36E1, en gen involverad i katalyseringen av en konjugationsreaktion mellan olika sockerarter från donatorn uridindifosfat (UDP) till många små, fettlösliga, ofta toxiska exogena eller endogena molekyler. Detta gör dem vattenlösliga, varefter de kan transporteras till olika organ för eliminering. Genen är alltså mycket viktig för avgiftning och för att upprätthålla homeostasen i kroppens celler. Syftet med studien är att undersöka om förändringar i genen Ugt36E1 påverkar konditionen hos fruktflugor i form av ett ökat/minskat antal avkommor. För att åstadkomma detta samlades bananflugehonor som hade modifierats med CRISPR/Cas9 för att erhålla två alternativa alleler av Ugt36E1-genen och fick para sig med hanar av vildtyp. Antalet ägg och levande avkommor från honorna räknades därefter och analyserades. Studien kunde inte hitta någon signifikant skillnad i antalet avkommor mellan allelerna, vilket inte stämmer överens med tidigare studier. Genen antas vara viktig för både avgiftning och homeostas inom individen oavsett kön, och förändringar av denna gen kan därför tänkas vara skadliga för både hanar och honor, något som inte verkar stämma överens med denna studie. Honor lade också färre ägg än förväntat i båda grupperna. Detta kan vara resultatet av naturlig variation, men det kan också tyda på att något under experimentet påverkade dem på ett sätt som minskade deras fruktsamhet. På grund av resultaten, och eftersom studien enbart fokuserade på den kvinnliga si

Våtmarker är ett av de mest hotade ekosystemen globalt sett till följd av mänskliga aktiviteter (Fluet-Chouinard 2023). De spelar en viktig roll i bevarandet av biologisk mångfald samt att de motverkar klimatförändringar och är därmed viktiga för att uppnå de globala hållbarhetsmålen (Erwin 2009, Ramsar Secretariat 2016). En stor del av alla hotade arter i världen förekommer i våtmarker (Ramsar Secretariat 2016). Rikkärr är en typ av våtmark som karakteriseras av hög artmångfald samt en jordmån rik på mineraler. Rikkärr står idag inför många hot på grund av mänskliga aktiviteter vilket är orsaken till naturtypens otillfredsställande bevarandestatus i stora delar av Sverige (Naturvårdsverket 2019). Detta arbete kommer att fokusera på sju rikkärr i Melleruds kommun i Dalsland. Dessa sju rikkärr valdes ut eftersom de endast blivit bristfälligt inventerade tidigare eller till och med saknade tidigare inventeringar. Syftet med arbetet var att skaffa en bättre kunskap om klassificering och bevarandestatus för de lokaler som studerats. Inventeringen genomfördes under sommaren 2023. Under fältbesöken gjordes en provruteinventering som kompletterades av en fri vandring genom lokalen. I varje provruta noterades alla arter av kärlväxter, vegetationshöjd samt markfukten. Alla lokaler besöktes två gånger för att täcka både tidiga och sena kärlväxter samt notera eventuella skillnader i vegetation och miljön. Vissa av arterna som noterades under inventeringen utgjorde rikkärrsindikatorer (Naturvårdsverket 2017). Dessa arter användes i studien för att identifiera vilka av de inventerade lokalerna som möjligen kunde klassas som rikkärr. Metoderna som användes under dessa inventeringar bestod av en kombination av slumpmässigt utlagda provrutor och en fri vandring och denna kombination fanns vara användbar under inventeringar i dessa i heterogena habitat. Resultatet av kärlväxtinventeringen visade att det inte förekom tillräckligt med rikkärrsindikatorer för att klassa någon av de sju

This study explores the impact of Augmented Reality (AR) on the retention and comprehension of complex biological systems and processes in middle school education. Leveraging a quasi-experimental design, the research compared the learning outcomes of students using AR with those taught through traditional methods. The study's theoretical framework is grounded in multimodality theory, highlighting the integration of multiple senses and representation forms to enhance learning, as well as cognitive and constructivist learning theories, which emphasize the organization and application of knowledge. A total of 35 students participated, with the AR group engaging with interactive, three-dimensional models of human anatomy, while the control group received traditional teaching. The results indicate that AR can improve students’ ability to understand and engage with complex biological content, supporting higher cognitive processes such as analysis andcreation. However, the study also notes the limitations due to its small sample size and the diversity of the participant group, suggesting the results are preliminary. Future research should expand on these findings with a larger, more diverse sample to explore long-term effects and variances across different learning styles. This study underscores the potential of AR to transform biology education by making learning more interactive and accessible., Denna studie utforskar effekten av förstärkt verklighet (AR) på bevarandet och förståelsen av komplexa biologiska system och processer i grundskolans utbildning. Med hjälp av en kvasiexperimentell design jämförde studien inlärningsresultaten hos studenter som använde AR med dem som undervisades genom traditionella metoder. Studiens teoretiska ramverk är grundat i teorin om multimodalitet, vilket betonar integrationen av flera sinnen och representationsformer för att förbättra inlärningen, samt kognitiva och konstruktivistiska lärandeteorier, som lägger vikt vid organisation och tillämpning av kunskap. Totalt deltog 35 studenter, där AR-gruppen interagerade med interaktiva, tredimensionella modeller av människokroppens anatomi, medan kontrollgruppen fick traditionell undervisning. Resultaten tyder på att AR kan förbättra elevernas förmåga att förstå och engagera sig i komplex biologiskt innehåll, vilket stödjer högre kognitiva processer såsom analys och skapande. Studien noterar dock begränsningar på grund av dess lilla urvalsstorlek och deltagargruppens mångfald, vilket tyder på att resultaten är preliminära. Framtida forskning bör bygga vidare på dessa resultat med ett större och mer mångsidigt urval för att utforska långsiktiga effekter och variationer över olika inlärningsstilar. Denna studie understryker potentialen hos AR att omvandla biologiundervisningen genom att göra lärandet mer interaktivt och tillgängligt.

The application of Reinforcement Learning (RL) in the field of protein design presents a novel approach to generating protein backbones that fit within an icosahedral structure, while also optimizing five critical structural scores of proteins. Central to this approach are developed two distinct Markov Decision Processes (MDPs), each employing a unique reward mechanism: one operates on a system of thresholds, while the other utilizes sigmoid functions. The study conducts a thorough comparison of these reward mechanisms to determine their effectiveness in guiding RL algorithms for protein design. The findings indicate that the threshold-based reward system outperforms the sigmoid-based system, leading to more desirable protein structures as per the defined scores. Significantly, the thesis examines the performance of AlphaZero agents in this context, comparing them to baseline Monte Carlo Tree Search agents. Results demonstrate that AlphaZero agents consistently achieve at least double the performance of Monte-Carlo Tree Search (MCTS) agents, showcasing their superior capability in top-down protein design task. Moreover, the research extends to evaluate AlphaZero agents optimized for side objectives, revealing promising outcomes. This exploration into multi-objective optimization using AlphaZero agents highlights their potential in more complex and nuanced aspects of protein engineering. This work not only underscores the effectiveness of RL in protein backbone generation but also opens up new possibilities for advanced RL applications in protein engineering, particularly in multi-faceted optimization scenarios., Tillämpningen av RL inom proteindesignområdet presenterar en ny metod för att generera proteinbackbones som passar in i en ikosaederstruktur, samtidigt som man optimerar fem kritiska strukturella poäng för proteiner. Centralt för denna metod är utvecklingen av två distinkta MDPs, som var och en använder en unik belöningsmekanism: en fungerar på ett system av tröskelvärden, medan den andra använder sigmoidfunktioner. I studien görs en grundlig jämförelse av dessa belöningsmekanismer för att fastställa deras effektivitet när det gäller att vägleda RL-algoritmer för proteindesign. Resultaten visar att det tröskelbaserade belöningssystemet överträffar det sigmoidbaserade systemet, vilket leder till mer önskvärda proteinstrukturer enligt de definierade poängen. Avhandlingen undersöker AlphaZero-agenternas prestanda i detta sammanhang och jämför dem med grundläggande Monte Carlo Tree Search-agenter. Resultaten visar att AlphaZero-agenter konsekvent uppnår minst dubbelt så hög prestanda som MCTS-agenter, vilket visar deras överlägsna förmåga i top-down-proteindesignuppgiften. Dessutom utvidgas forskningen till att utvärdera AlphaZero-agenter optimerade för sidomål, vilket avslöjar lovande resultat. Denna utforskning av flermålsoptimering med hjälp av AlphaZero-agenter belyser deras potential i mer komplexa och nyanserade aspekter av proteinteknik. Detta arbete understryker inte bara effektiviteten hos RL vid generering av proteinbackbones, utan öppnar också upp för nya möjligheter att utveckla

Tidigare forskning indikerar att förskolans undervisning i naturvetenskap ofta beskrivs som utmanande, samt att kvaliteten påverkas av de olika förskole pedagogernas intresse och kunskap. Detta är något som den här studien avser att utmana. Inom Reggio Emilia pedagogiken är projekterande arbetssättet och idén om barns 100 språkighet centrala i all undervisning, men frågan jag därför ställt mig är vad detta kan innebära i praktiken. Denna studie syftar därför till att ge ett exempel på hur ett projekterande arbetssätt i förskolan kan bidra tillbiologiundervisningen. Projektet som studerats handlar om farliga vattenlevande djur. Fem förskole pedagoger intervjuades om sitt pågående projekt. I studien har jag valt ett teoretiskt ramverk baserat dels på Reggio Emilia-pedagogik dels en modell som möjliggör analys av didaktiska intentioner.Resultatet pekar på att det projekterande arbetssättet möjliggör undervisning som fördjupar barnens kunskaper i biologi oberoende av pedagogernas förkunskaper. En nyckelaspekt i undervisning i naturvetenskap är begreppsliggörande och hur fakta verifieras, vilket resultatet pekar på att denna metod möjliggör. Resultat visar vidare att barnen ges möjlighet att utveckla, bekräfta och kommunicera det de lär sig genom att använda en mängd olika uttryckssätt., Previous research indicates that preschool teaching in science often is described as challenging, and that the quality is affected by the preschool pedagogues’ interest and knowledge about the subject. This is something this study can challenge. Within Reggio Emilia pedagogy, projecting methods and the idea of children’s 100 languages are central in all teaching, but a question therefore put forward is what this means in practice. This study therefore aims to provide an example on a projecting working method in preschool that focus on biology as a subject, more precisely about dangerous water living animals.Five preschool pedagogues were interviewed about their ongoing project. In the study I have a theoretical framework based on Reggio Emilia pedagogy and a model that enable an analysis of didactic intentions.The result implies that the use of projecting working method opens for teaching that deepen the children’s knowledge in biology independently the pedagogues own prior knowledge. A key aspect in science education is to conceptualizeand verify facts, which this working method enable. The result further show that the children are given the opportunity to elaborate, confirm and communicate what they learn with a multitude of ways to express themselves

Reforestation efforts on agricultural soil face challenges in transforming from an open land- to a forest- environment. This study investigates the effects of soil inoculation on tree germination and growth. It brings focus to microorganisms and soil quality, and its effect on tree establishment. The research comprises two main components: a short theoretical introductory on the dynamics between trees and soils, followed by a practical investigation conducted in eastern Denmark. The practical study investigates the germination and growth rates, using seeds and seedlings of commonly planted native tree species. These were sown and planted in various soil treatments, both in field conditions and in controlled environments. The soil treatments include inoculations from old growth forests; mycorrhizas; composts; and wood ash, with comparisons made against trees grown in agricultural soil. Over the observation period (April 2022 - Sep. 2023) significant differences were observed in seed-surviving rates among soil treatments in potted environments. Notably, the inoculations derived from old growth forests exhibited the highest survival rates. Significant interactions were noted among seedlings grown in the field, but not between treatments. Growth rates of seeds and seedlings in the old growth forest inoculum were found to be the lowest, possibly due to limited nutrient availability and poor soil quality of collection site. Overall, a high variance in treatment effects were observed among tree species. This study underscores the complexity of tree-soil interactions and highlights the importance of further research of the underlying mechanisms influencing reforestation success.