Search

Syftet är att undersöka statliga styrdokument (Lpo 94 och Lgr 11) i relation till Waldorfskolans kompletterande styrdokument. Styrdokumenten undersöks genom en diskursanalys utifrån begreppen aktör och struktur, med hjälp av det analytiska begreppet agens. Frågeställning för arbetet lyder som följande: På vilka sätt konstrueras och representeras aktörer och strukturer utifrån begreppet agens samt vilka diskursiva mönster går att utläsa i Lpo 94, Lgr 11 och Waldorfskolans respektive kompletterande styrdokument för historieämnet? Vid genomförande av arbetet används ett diskursanalytiskt förhållningssätt, i relation till teoretiska begrepp. Arbetet utgår därför från både konstruktivistisk och socialkonstruktivistisk teori. Arbetet har sin grund i kvalitativ forskningsmetod, med diskursanalys som utgångspunkt. Genom en diskursanalys synliggörs bakomliggande diskursiva mönster, som analyseras med hjälp av den teoretiska modellen. Den teoretiska modellen bygger på en cirkulär förståelse genom: representanter för makthavande, utsagor, analogikedjor och diskursiva mönster. Lpo 94 och Lgr 11 har en tydlig strukturalistisk prägel, och framför strukturer som överordnade aktörer. I Lpo 94 kan agens endast utläsas implicit, medan Lgr 11 möjliggör större utrymme för aktörspåverkan. I En väg till frihet (2007) och (2016) utläses en underliggande strukturalistisk prägel, trots att aktör och struktur framskrivs i en dualistisk samverkan. Agens kan därför utläsas vid flertalet tillfällen, eftersom aktören tilldelas handlingsutrymme. De statliga styrdokumenten innehåller tydliga strukturalistiska diskursiva mönster, med en total avsaknad av individuellt aktörskap och agens. Kollektiva aktörer framställs som underordnade strukturen, vilket kan ha en negativ påverkan på elevens bild av sin egen förmåga att påverka. Båda versionerna av En väg till frihet innehåller en strukturalistisk prägel, men i regel sätts både individuella och kollektiva aktörer i en dualistisk samverkan med strukturer. På grund av den dualistiska samverkan kunde agens utläses vid flertalet tillfällen, och kan därav skapa känsla av påverkningsmöjligheter hos eleven. Diskursiva mönster yttras främst i urvalet av strukturer och aktörer, vilket speglas i utformningen av styrdokumenten.

Begreppet historiemedvetande har under senaste årtiondena introducerats och etablerats i den svenska undervisningen och svenska styrdokumenten. Det var ett intressant val av ämne att fördjupa sig i eftersom forskningsområdet är under utveckling. Syftet med kunskapsöversikten var att finna relevant forskning med anknytning till frågeställningen “Vilka definitioner av historiemedvetande görs inom historiedidaktisk forskning, inom allmändidaktisk och i vetenskapsteorin?”. Källor är noga utvalda från två databaser, Swepub och ERIC (Education Resources Information Center). Urvalet av källor genomfördes med hjälp av nyckelord och Peer Review. Resultatet från tidigare forskning är indelat i bakgrund av begreppet, historiemedvetande i undervisningen, historiemedvetande som allmändidaktik och historiemedvetandet kunskapsteoretiska aspekter. Resultatet innehåller flera olika tillvägagångssätt för att ge eleverna möjligheter för att utveckla ett historiemedvetande, samt historiemedvetandets påverkan på eleven och utbildningen. Det framgår även vilken påverkan historiemedvetande i undervisningen har på samhället. Eftersom forskningsområdet är under utveckling är slutsatsen att forskningsfältet för närvarande är begränsat. Tolkning av begreppet historiemedvetande varierar mellan forskare samt plats för forskningen eftersom tillvägagångssättet är varierande. Forskningsfältet är överens att det ställer höga krav på utbildning och lärare som har stor inverkan på elevers utveckling av ett historiemedvetande. Keywords : Education, Historical Consciousness, History Education