Search

For decades authenticity has been of great interest in media and communication research. With this study, we aim to contribute to the research with a new perspective where authenticity is examined in artists who use influencer marketing on social media. With two qualitative focus group interviews, we examine how two previously separate professional roles, influencer and artist, now merge in their interests and strategies to influence their audience via social media platforms. By analyzing and interpreting young Swedish women’s experiences of artists’ advertising collaborations, we seek to understand the concept of authenticity's influence, power and meaning in the digital era. This is done using the three theories: influencer marketing, social capital and branding. The results confirm the dynamic role of the concept of authenticity in society and that whether something or someone is authentic is situational. The concept of authenticity is perceived as important in some contexts and less important in others. There is a clear tolerance for inauthentic behavior within the artist community. However, there is also a perceived limit to how much advertising through influencer marketing an artist can do before it has a negative impact on the artist’s perceived authenticity. The most significant factor is the artist's choice of brand to collaborate with. Our conclusions also show that there is an awareness of the intertwining of the two professional roles and a feeling that most artists and influencers are in a “gray area” where the boundaries between the roles are blurred. This means that new relationships and patterns of cooperation between artists and companies are created, and the dynamics of both the entertainment and advertising industry is changing.

Den här uppsatsen undersöker med hjälp av två fokusgrupper attityder hos killar och tjejer på gymnasiet till ungdomsspråk och deras användande av ungdomsspråk samt likheter och skillnader i attityderna mellan könen, men även på vilka olika sätt gymnasieungdomarna betraktar sitt språkbruk som en identitetsmarkör. Fokusgruppernas är uppdelade i grupper om fem killar och fem tjejer. Uppsatsen utgår från teorier om attityder, sexolekt och identitet. Analysen visar att ungdomar har många konnativa och evaluativa attityder gentemot ungdomsspråk. Deras attityder grundar sig antingen i egna erfarenheter eller som ett resultat av varierande socialisationsprocesser. Fokusgrupperna visar skiftande attityder till språklig skillnad mellan könen. Vissa av de kvinnliga deltagarna anser att killars språkbruk är mer vulgärt i den bemärkelsen att tonfallet är hårdare eller att explicita ord används i större utsträckning, medan andra kvinnliga samt manliga deltagare anser att det inte längre finns någon signifikant skillnad i språkbruket mellan könen. Båda fokusgrupperna uttrycker explicit och implicit att ungdomsspråket fungerar som en identitetsmarkör. Språkbruket signalerar vad du har för bakgrund, intressen eller vängrupper. Studien visar hur deltagarna brukar ungdomsspråk i fokusgrupperna. Studien visar även hur ungdomsspråket är till stor del situationsbundet, men att gränsen för när språkbruket är acceptabelt har förflyttats. Studien ger implikationer för hur ungdomsspråket kan användas i undervisningssyfte och hur deras språkbruk fungerar som ett verktyg i syfte att markera identitet.

Denna studie har som syfte att identifiera och beskriva inom grundskolan olika förekommande tolkningsrepertoarer relaterade till undervisningen i musik. Studiens forskningsfråga handlar om hur musiklärare i samtal med varandra konstruerar sina uppfattningar om musikundervisningens funktion och betydelse. För att ta reda på det har två fokusgruppssamtal genomförts i två olika kommuner. Studiens teoretiska ramverk utgörs av diskurspsykologi och den data som genererats ur fokusgruppssamtalen har bearbetats med hjälp av diskursanalytiska redskap. I resultatet presenteras fyra tolkningsrepertoarer som framträder i fokusgruppssamtalen: Musik som tillhörighetsskapande, att musik och musikundervisning skapar en känsla av tillhörighet och att det är viktigt för det sociala livet nu och i framtiden; Musik som helhetsskapande, en helhet som kan göra det lättare för eleverna att förstå undervisningen i skolan, förstå världen utanför skolan och att förstå sig själva och hur de är en del av en helhet, Musik som självförtroendestärkande, att självförtroendet kan få lov att växa både i gruppen och individuellt i arbetet mot gemensamma mål och när det finns utrymme och trygghet för att först få misslyckas för att sedan lyckas samt Musik som nytta, att genom musiken exempelvis få möjlighet att få öva på förmågor som inte tränas vid så många andra tillfällen eller när musiken blir ett redskap för att nå kunskap inom andra ämnesområden. I diskussionen lyfts att Musik som nytta och Musik som helhet ligger nära varandra, för när musiken blir till nytta för eleven i exempelvis andra ämnen skapar den samtidigt en helhet i elevernas verklighet. Musik som självförtroendestärkande kan sägas gå hand i hand med Musik som tillhörighetsskapande eftersom gemensam strävan och framgång i en grupp ger en känsla av tillhörighet samtidigt som gruppens självförtroende stärks av att ha lyckats med något tillsammans., The aim of this study is to identify and describe within primary school various interpretation repertoirs related to music education. The research question concerns how music teachers in discussion with each other construct their understandings about the function and importance of music education. Two focus group interviews have been conducted in two different municipalities. The study's theoretical framework consists of discourse psychology and the data generated from the focus group conversations has been processed with the help of discourse analytical tools. Four interpretive repertoires emerged in the focus group conversations: Music to create belonging, that music and music education create a sense of belonging and that it is important for social life now and in the future; Music to create a wholeness, that can make it easier for students to understand the learning at school, to understand the world outside the school and to understand themselves and how they are a part of a wholeness; Music as a confidence booster, that self-confidence can be allowed to grow both in the group and individually in working towards common goals and when there is room and security to first fail and then succeed, and Music as benefit, for example, through music be given the opportunity to practice seldom utilized abilities or when music becomes a tool to gain knowledge in other subject areas. It is highlighted in the discussion that Music as a benefit and Music as a wholeness are closely related to each other, because when music is useful for the pupils, for example in other subjects, it simultaneously creates a wholeness in the pupils´ reality. Also, Music as a confidence booster can be said to go hand in hand with Music as a sense of belonging, because common striving and success in a group gives a sense of belonging at the same time as the group's self-confidence is strengthened by having succeeded in something together.

Att musicera är ett djupt rotat människligt fenomen. Men vem, vad och hur vi musicerar skiljer sig åt. Populärmusiken har fått ett starkt genomslag inom svensk musikundervisning och aktiviteten att spela i band är utbredd på skolor runt om i landet. Samtidigt har populärmusiken länge tampats med bristande jämställdhet och trots likabehandlingsplaner och jämställdhetsprojekt råder det brist på jämställdhet. Det får mig att ställa frågan – varför spelar inte tjejer kompinstrument i samma utsträckning som killar? Studiens syfte är att på sikt bidra till ett jämställt musikliv genom att söka fenomenets ursprung. Fokus riktas mot tjejers livsvärldar och att tolka upplevelser av ensemblespel hos tjejer som befinner sig i kontexten av att hitta sin plats i musiken. Studien är en kvalitativ explorativ tvärsnittsstudie som genom semistrukturerade gruppintervjuer med tjejer som läser musik-estet på gymnasiet, undersöker tjejers erfarenheter och upplevelser av att spela populärmusik i ensemble och musikundervisning kopplat till det. Vidare undersöker studien tjejers upplevelser av att våga prova på nya saker på musiklektioner och söker efter tecken på genusnormer i deras upplevelser och handlingar. Studien har ett genusteoretiskt perspektiv, analyseras utifrån en fenomenologisk metodologisk utgångspunkt och tar avstamp i tidigare forskning som rör genus kopplat till populärmusik, ensemblespel, musikundervisning och val av instrument. Resultatet delas in i två huvudteman varav det första, upplevelser kring kompetens, kategoriseras i följande underteman; främmandeupplevelser och rädsla för att vara inkompetent, att känna sig kompetent och förkunskapers betydelse, behovet av trygga rum och lärarens betydelse och upplevelser av olika kompetenskrav. Studiens andra huvudtema, att vara ”det andra könet”, har följande underteman; socialt ansvar och olika förväntningar, genusnormer och en stereotyp könsmaktsordning samt platstagande – krockar, anpassningar och bekräftelse. Slutligen fö, To make music is a deeply rooted human phenomenon. But who, what and how we make music varies. Popular music has had a major impact on Swedish music education. To play music in popular music ensembles is widespread in schools throughout the country. However, despite of equality projects and curriculums with focus on equality, the popular music genre has struggled with a lack of equality for a long time. This makes me wonder – why don't girls play the typical popular music instruments to the same extent as boys? The purpose of the study is to contribute to an equal music life by searching for the origin of the phenomenon. The study is a qualitative exploratory cross-sectional study that, through semi-structured group interviews with girls who study music at Swedish high schools, examines and interprets girls’ experiences of playing in popular music ensembles and the related music lessons. Furthermore, the study examines girls' experiences of trying new things in music lessons along with a search for signs of gender norms in their experiences and actions. The study has a gender-theoretical perspective and is analyzed from a phenomenological methodological point of view. It is based on previous research concerning gender, popular music, ensemble playing, music teaching and choice of instruments. The result is divided into two main themes, of which the first, experiences of competence, is categorized into the following sub-themes: alien-experiences and fear of being incompetent, feeling competent and the importance of prior knowledge, the need of safe spaces and the teachers' importance and experiences of unequal competence requirements. The study's second main theme, being "the second sex", has the following sub-themes; social responsibility and different expectations, gender norms and a stereotypical order of gender power and taking space – clashes, adaptations and confirmation. Finally, the study discusses the results in relation to previous research and the gender-t

Sex in advertising can be just as fun as it can be offensive, depending on how it is portrayed.Small details can make big differences, and although there are frameworks for ethical advertisement issued by ICC, the border between what is right and wrong in the means of sexual allusions, can appear very narrow. With consumers as the final judge of ethics, this study aims to answer the question of what consumers find to be appropriate sexual allusions, versus inappropriate ones. This, with the goal and purpose of clarifying the narrow border just mentioned. The study was executed through a structured focus group interview, where seven consumers were exposed to ten commercials and surrounding questions and topics for discussion. The result generated overall answers as well as more specific elements of both appropriate and inappropriate sexual allusions. To follow social norms was said to be of most value and if not done right the sexual allusion becomes inappropriate. As a more specific example, humor and especially wit, was said to have the power to ensure that the sexual allusion came off as appropriate.

This master's thesis examines the conditions under which student unions can be democratic and representative organizations. This is done in the context of general trends showing a decreased interest in political engagement in organized forms in Sweden. Student unions are used as an example to explore the necessary conditions for an organization to maintain a democratic and representative foundation. The study employs two focus groups consisting of 7 and 5 participants, respectively. These focus groups include individuals who are currently or have previously been active in a student union. The empirical data thus comprises the experiences and perspectives of these focus groups. The theoretical framework includes electoral democracy, participatory democracy, and deliberative democracy. The concept of representation is also applied. The conditions required for each ideal type of democracy and representation are evaluated against the focus groups' experiences of the democratic and representative processes within student unions. A normative method is also used as a framework for understanding, analyzing, and drawing conclusions from the empirical data. The results indicate that student unions do not meet the set democratic requirements to a particularly high extent. However, they do achieve a relatively high degree of representation. The reasons they do not meet the democratic requirements are elusive, but the focus groups' responses indicated that engagement in student unions is elitist, perhaps primarily because knowledge about the student union's activities and democratic processes is esoteric. This gap in access to knowledge could be caused by a lack of interest from the average student and union member. At the same time, engagement in the democratic processes is highly network-based and relational, raising the question of whether there are individuals whose interest and engagement could be sparked under the right circumstances. Representation is achieved to a high d, Denna magisteruppsats behandlar studentkårers förutsättningar att vara demokratiska och representativa organisationer. Detta görs i kontexten av generella trender av ett minskat intresse för att politiskt engagemang i organiserad form i Sverige. Studentkårer används alltså som ett exempel på vilka förutsättningar som krävs för att en organisation ska kunna upprätthålla en demokratisk och representativ grund. Studien använder sig av två fokusgrupper på 7 respektive 5 personer. Fokusgrupperna består av personer som en gång varit eller i dagsläget är aktiva i en studentkår. Empirin utgörs alltså av dessa fokusgruppers upplevelser och perspektiv. Teorin består av begreppen valdemokrati, deltagardemokrati och samtalsdemokrati. Även begreppet representation tillämpas. Förutsättningarna som krävs för respektive demokratisk idealtyp respektive representation prövas mot fokusgruppernas upplevelser av studentkårers demokratiska och representativa processer. Studien använder även normativ metod som en ram för hur empirin ska förstås, analyseras och vilka slutsatser som kan dras. Resultaten indikerar att studentkårer inte uppnår till de ställda demokratikraven i en särskilt hög utsträckning. Däremot uppnår studentkårer en förhållandevis hög grad av representation. Orsaken till att de inte uppnår demokratikraven är svårfångade, men fokusgruppernas svar indikerade att engagemang i studentkårer är elitistiskt, kanske främst för att kunskap kring studentkårens verksamhet och demokratiska processer är esoteriskt. Detta gap i tillgång till kunskap skulle kunna orsakas av en brist på intresse från gemene student och kårmedlem. Samtidigt är engagemanget i de demokratiska processerna högst nätverksbaserat och relationellt, så frågan är om det finns de vars intresse och engagemang skulle väckas under rätt omständigheter. Representation uppnås i hög utsträckning på grund av en inneboende lyhördhet för de studenter och medlemmar som ska representeras. Detta generella ointresse och esote

Kriminella kvinnor har genom historien i stort sett varit osynliga i forskningen. När de uppmärksammats har man traditionellt försökt finna förklaringar till det brottsliga beteendet i kvinnans biologiska och sociala faktorer som psykiskt mående eller bristande moral. I nutid uppmärksammas kvinnor i kriminologin men det finns fortfarande ett glapp i forskningen, trots att kvinnor inkluderas hamnar mannen i centrum. Syftet med studien har varit att undersöka om och i så fall hur synen på kvinnor som begår brott skiljer sig från män som begår brott. Samt om misstänkta kvinnor och misstänkta män behandlas på olika sätt i brottsutredningar och i så fall varför. Studien har genomförts med kvalitativa fokusgruppsintervjuer med olika funktioner inom rättsväsendet. Resultatet visar att det finns skillnader både i upptäckt av och synen på kvinnor som begår brott. Många av skillnaderna går att hänvisa till teorier om genus och konfirmeringsbias. Sammantaget leder det till att vi inte ser de kvinnor som begår brott. En viktig princip för rättssäkerheten är att du oavsett kön ska kunna lagföras och få rätt hjälp som brottsoffer. Med andra ord är jämställdhet mycket viktigt för rättssäkerheten., Female offenders have historically been invisible in research. When they have been noticed, traditionally attempts have been made to find explanations for the criminal behavior in women's biological and social factors, such as mental well-being or lack of morality. Nowadays, attention is paid to women in criminology, but there is still a gap in the research, even though women are included, the man ends up in the center. The purpose of the study has been to examine whether, and if so, how the perception of women committing crimes differs from men committing crimes. Also, whether female suspects and male suspects are treated differently in criminal investigations and if so, why. The study has been conducted through qualitative focus group interviews with various roles within the judiciary. The result shows that there are differences both in the detection of and the perception of female offenders. Many of these differences can be referred to theories of gender and confirmation bias. Overall, this leads to women who commit crimes is not being seen. An important principle for legal certainty is that, regardless of your gender, you should be able to be prosecuted for a crime and receive the right help as a crime victim. In other words, gender equality is very important for legal certainty.

This thesis aims to explore how academic librarians and faculty describe their collaboration regarding development of students’ information literacy, especially focusing on what they consider necessary for a successful collaboration. Taking collaboration theory as a point of departure, and by conducting two focus groups with 6 and 4 academic librarians respectively, as well as individual interviews with 8 teachers, the results of the analysis reveal that successful collaborations are characterised by joint planning and joint evaluation of integrated teaching that reflects both teachers and librarians’ expertise. Such endeavours, however, require both time and mutual commitment on behalf of the two professions. The authors argue that university management need to facilitate networking opportunities, as well as work actively to enable integration and encourage collaboration. Furthermore, the thesis contributes to the theoretical understanding of librarian and faculty collaboration by proposing changes to existing collaboration theory.

Statistik från Skolverket (Skolverket 2023a, s. 12) visar att barn i årskurs 4 till 6 i hög grad slutar på fritidshemmen. Syftet med denna studie har varit att synliggöra och analysera vilka faktorer som ligger bakom att barn i årskurs 4 och årskurs 5 stannar eller slutar på fritidshemmet ur barnens perspektiv samt att ta reda på hur barnen i årskurs 4 och årskurs 5 ser på sin fritid. Studien har gjorts utifrån frågeställningarna: Varför stannar barn i årskurs 4 och årskurs 5 på fritidshemmet? Varför slutar barn i årskurs 4 och årskurs 5 på fritidshemmet? Hur ser barn i årskurs 4 och årskurs 5 på sin fritid? Empirin har samlats in genom kvalitativa barnintervjuer i fokusgrupper: en kategori av grupper som går kvar på fritids och en kategori av grupper som har slutat på fritids.Som stöd för analysen har ett barndomssociologiskt perspektiv använts.Studiens resultat visar att flera olika faktorer påverkar att barnen stannar eller slutar på fritidshemmet. Den främsta faktorn att barnen stannar på fritidshemmet är betydelsen av kompisarna liksom att kompisarna även är främsta faktorn till att man slutar. Barnen strävar efter att befinna sig på samma arena som deras kompisar befinner sig. Många barn lyfter också ett mognadsperspektiv till att stanna eller sluta och hemnyckeln är en statussymbol. Kompisarna samt att barnen ges inflytande är det som är det viktigaste för att barnen ska få en meningsfull fritid på fritidshemmet, vilket i sin tur gör att de stannar. Barnens fritidsintressen riktas allt mer utanför fritidshemmets väggar när de går i åk 4 - åk 5. Olika organiserade fritidsaktiviteter liksom behov som fritidshemmet inte kan tillmötesgå ligger till grund till att många barn är på fritidshemmet kortare tid eller att de slutar på fritidshemmet.

Den här studien ämnar undersöka hur samverkan som medel framstår i arbetet med problematisk skolfrånvaro ur ett professionsperspektiv, men även hur yrkeskategorierna identifierar sig själva och andra i uppdraget att samverka. Underlättar, engagerar och ökar effektiviteten med samverkan såsom Skolverket (2009) påstår eller upplevs direktivet som ett hinder? För att nå en djupare förståelse av fenomenet samverkan har kvalitativa fokusgrupper genomförts med socialtjänstens socionomer, skolkuratorer, specialpedagoger och lärare. Det teoretiska ramverket utgår från socialkonstruktionismens idéer där Laclau & Mouffes diskursteori och analys använts. Hur professionernas diskurser fick betydelse och motiverades diskursivt i relation till samverkan kring problematisk skolfrånvaro har således varit i fokus. Resultatet skildrar huvudsakligen ett spänningsfält mellan skolprofessioners diskurser och socialtjänstens myndighetsdiskurs som rör samverkan kring skolfrånvaro, men även mellan skola och psykiatrin. Spänningen är som mest framträdande i talet omansvar där oenighet råder om vem som är specialist eller expert och vems ansvar det är att åka hem till elever. Samtliga skolprofessioner ses tillskriva socialtjänsten som den primära samarbetsparten vid problematisk skolfrånvaro. Här synliggörs den diskursiva makten manifesteras i en myndighetsdiskurs med bristande resurser, krav på dokumentation och åtgärder från skolan vilka genererar samarbete med andra aktörer hos främst kuratorer och specialpedagoger. Specialpedagoger vänder sig till psykiatrins professioner medan skolkuratorer och lärare ser dem som hindrande och sluter samverkan till skolans uppdrag. Utsagor om välfungerande och resursstarka vårdnadshavare talas också om på olika sätt där gradering av begreppen anses problematiskt. En annan upptäckt återfanns i socionomernas utsagor där en osäkerhet uppstod om anmälningar skulle inkomma tidigt eller sent. Osäkerheten indikerar en instabilitet vid bedömningar som också

Denna kvalitativa studie syftade till att studera barns perspektiv på genus utifrån fyraDisney-karaktärer. Studien riktar sig till verksamma pedagoger inom förskolan ochkan bidra till en förståelse om genus och barns könsföreställningar. Genom att sepopulärkulturen som ett verktyg kan pedagoger i förskolan ta vara på barns intresseoch utgå ifrån dessa i sin undervisning. Studien belyser barns könsföreställningar ochhur de utrycks i fokusgruppsintervjuer. Intervjuerna med barnen gjordes ifokusgrupper och var semistrukturerade. I studien har barnen visat på ett stortengagemang, lust och nyfikenhet att diskutera genus tillsammans med varandra samtmed oss vuxna. Utifrån de teman som växte fram under studiens analysprocesstenderade barnen att ha stereotypiska könsföreställningar och barnen har ocksåanvänt sig utav liknande begrepp för att beskriva och könsdefinieramediakaraktärer.Nyckelord: genus, barn, förskola, populärkultur, fokusgrupper, genusordning,könsföreställningar, könsskillnader, Disney, This qualitative study aimed to study children’s perspective on gender when talkingabout four Disney characters. The study is aimed towards working educators inpreschools and can contribute to an understanding of gender and children’s genderperceptions. By seeing popular culture as a tool, preschool educators can takeadvantage of children’s interests and base their teaching on them. The study has shedlight on children’s gender beliefs, further how they are expressed in focus groupinterviews. The interviews with the children were in focusgroups and was semistructured. In this study children have shown great commitment, desire, and curiosityto discuss gender, both together with each other and also with us adults. Based on thethemes that emerged during the analysis process, children had tendencies ofstereotypical gender beliefs and the children used similar concepts to describe anddefine the gender on media characters.

Developmental language disorder (DLD) is a communication disorder which can greatly affect a child’s ability to achieve academic goals. In Sweden, all children have the right to receive the support they need in school. To ensure the needs of students with DLD are being met, more studies are needed regarding teachers’ knowledge about DLD as a diagnosis, their experiences related to working with these students, and their experiences of relevant interprofessional teamwork. The purpose of this study is therefore to shed light on the professional situation for teachers of students with DLD. The results of the study are based on focus group interviews with 19 teachers from 17 different counties in Sweden. The interviews were transcribed and then analyzed using content analysis. The study found that the participating teachers experience DLD as a diagnosis which greatly affects students’ goal achievement as well as their socio-emotional well being. The participants also underlined the lack of instruction related to DLD in teacher training programs and described that this lack of instruction sometimes led them to feel unprepared in their work with these students. Interprofessional collaboration was lifted as an especially important aspect of work with children with DLD, but many experienced the circumstances at their workplace as suboptimal for effective teamwork. The teachers specifically expressed a desire for more collaboration with SLPs and highlighted the importance of knowledgeable and competent school leadership. The results of the study indicate a need for children with DLD to be more highly prioritized both in the education of teachers but also in the allocation of resources within schools. Additionally, in order to achieve more equitable access to education for these students, teachers feel that SLPs need to be more closely involved at the school level., Likvärdig utbildning för barn med språkstörning - En studie om måluppfyllelse, erfarenheter och deltagande

Food systems are central to global sustainability, while being complex systems where places and people are intertwined over large distances and at different scales. Transformations towards sustainable food systems have been called for in both research and policy, and Sweden and the European Union have declared high ambitions to act as global leaders in these transformations. While food production in Sweden and the European Union is often portrayed as largely sustainable in a global context, the region is highly dependent on food imports, with relatively large environmental footprints globally. This thesis aims to explore transformative pathways towards sustainability, with a particular focus on sustainable food systems, in a Swedish and European Union context. The thesis specifically studies the following research questions: (1) What constitutes transformations towards sustainability, and in particular sustainable food systems, from the perspectives of Swedish stakeholders, including food system practitioners, and European Union policy frameworks? (2) What roles, responsibilities, and agency do Swedish stakeholders, including food system practitioners and European Union policy frameworks, attribute to different actors? (3) How can interconnections and accountability in global food systems be understood and governed in light of societal transformations towards sustainability? (4) What are the implications for transformative pathways towards sustainability? The thesis builds on four papers that use focus group methodology (PI and PII), involving Swedish stakeholders, including food-system practitioners, analyses of European Green Deal policies (PII and PIII), and quantitative investigation of phosphorus fertiliser use in Brazilian soybean production and related biodiversity impacts (PIV). Four overarching conclusions are drawn from the findings: (I) Shared goals and consensus are emphasised as essential, while a diversity of transformative pathways and understandings, Livsmedelssystemen är centrala för global hållbarhet. Det är komplexa system där platser och människor är sammanlänkade över stora geografiska avstånd och på olika skalor. Transformationer mot hållbara livsmedelssystem har efterfrågats inom både forskning och politik, och i linje med detta har Sverige och den Europeiska unionen deklarerat höga ambitioner om att ta en global ledarroll i dessa transformationer. Livsmedelsproduktionen i Sverige och den Europeiska unionen beskrivs ofta som hållbar i en global kontext, samtidigt som den i hög grad är beroende av livsmedelsimport med relativt stora miljöavtryck globalt. Denna avhandling syftar till att utforska transformativa vägar mot hållbarhet med särskilt fokus på hållbara livsmedelssystem från ett svenskt perspektiv och ett EU-perspektiv. Avhandlingen studerar specifikt följande forskningsfrågor: (1) Vad innebär transformationer mot hållbarhet, och i synnerhet hållbara livsmedelssystem, utifrån svenska intressenters, inklusive aktörer aktiva i livsmedelssystem, perspektiv, och inom Europeiska unionens politiska ramverk? (2) Vilka roller, ansvar och handlingsutrymme tillskriver svenska intressenter, inklusive aktörer aktiva i livsmedelssystem, och EU:s politiska ramverk, olika aktörer? (3) Hur kan sammankopplingar och ansvarsskyldighet i globala livsmedelssystem förstås och styras i ljuset av samhälleliga transformationer mot hållbarhet? (4) Vilka är konsekvenserna för transformativa vägar mot hållbarhet? Avhandlingen består av fyra artiklar som bygger på fokusgruppsintervjuer med svenska aktörer, inklusive aktörer aktiva i livsmedelssystem (PI och PII), analyser av dokument inom ramen för den Europeiska gröna given (PII och PIII), och kvantitativ analys av fosforanvändning i Brasiliansk sojabönsproduktion och relaterade effekter på biologisk mångfald (PIV). Av resultaten dras fyra övergripande slutsatser: (I) Gemensamma mål och konsensus framhålls som grundläggande, samtidigt som materialet pekar på en mångfald av tr

This study examines how young women portray themselves and their lives on Instagram. The platform is today a very popular social network with a lot of power and influence that is used on a daily basis by young women. The purpose of the study is to investigate how young women talk about how they present their lives and how they describe that their self-image is affected by Instagram. A qualitative study has been implemented using focus groups and a thematic analysis to answer the purpose. Four theories have been used that will form the basis of this study, which helps the study to find similarities and differences. Six previous frameworks have also helped the study reach its results. The study shows that there is a connection between how young women present themselves and their lives on Instagram together with how their self-esteem is affected by the platform. The most important result of the study is that there is a great aspiration and mind behind what is published on the platform. The women only show off when they are doing something fun or when they look good. Other results are that the women mainly publish selfies, when they are hanging out with friends and doing fun things such as traveling and on holidays. These are also the messages behind the women's posts and events. The application is a social forum where the women keep in touch with each other, both with friends, acquaintances and families. Other results are that the women never publish pictures they are not happy with and when they think they don't look good. The reason for this depends on uncertainty about how others will perceive them. A final result is that Instagram is used to share news and information. Instagram is one of today's holders of power.

Problemformulering och syfte: Big data har gjort det möjligt för kommunikatörer att på ett smidigare sätt nå ut till rätt målgrupp. Samtidigt kan det, utifrån yrkesrollen s delade identitet, ses som ett etiskt dilemma att kommunikatörer använder insamlad information om människor för att försöka påverka dem med olika budskap.Syftet med studien är att undersöka vilka etiska uppfattningar och reflektioner kommunikatörer i en statlig organisation har kring big data. Metod och material: För att genomföra studien valdes fokusgrupper som metod. Elva kommunikatörer från en statlig organisation deltog, uppdelade i tre olika grupper. Intervjufrågorna utformades ur studiens frågeställningar och teorier. Intervjuerna transkriberades för att underlätta analysen, och utifrån detta hittades tre teman som kopplades till varsin frågeställning. Huvudresultat:Big data kan ur ettetiskt perspektiv beskrivas som en gråzon enligt kommunikatörerna. Att kommunikatörer riktar skadliga budskap med hjälp av big data ses som etisktfel, medan det anses okej att använda big data om budskapen bidrar tillsamhällsnytta. Kommunikatörerna upplever att digitala och sociala medier samlar in information på ett tveksamt och otydligt sätt och att det upplevs som ett dilemma att det inte är kommunikatörerna som styr och samlar in datan. En annan slutsats från studien är att kommunikatörerna upplever en otydlighet kring vilket ansvarde själva har i frågan om big data, och att många av dem inte reflekterat så mycket kring det tidigare.

Young adults are often mentioned as among the most financially vulnerable groups, and Sweden is often characterized as being one of the countries in the EU with the most indebted households. While this houshold indebtedness mainly is linked to home loans, also other forms of credit usage have become increasingly common. Given the increasing access to readily availabe consumer credits, a difficult housing market with fewer smaller rental apartments, and a tendency for postponed entry into adulthood, how do young Swedes navigate these circumstances?This study draws on interviews (focus group, dyadic and individual) with thirty-three young adults aged between 18 and 29 (24 women and 9 men) from five cities in Sweden and with various social class backgrounds in order to explore their reasoning on money, consumption, debt and credits. The empirical material also includes survey data collected in conjunction with the interviews, photos of advertisements, and information on 'financial solutions' in the five Swedish cities. A key finding in this study is that these young adults refer to what can best be described as a form of money talk etiquette when talking about money. Understanding this code of conduct is closely related to the transition into adulthood and what it means to be a responsible financial subject. A second key finding involves how these young adults refer to their own and others’ financial reasoning and practices in terms of financial journeys. These financial journeys are temporally situated socialization processes unfolding biographically within the respondents’ own life-course trajectories. A third key finding is the entrepreneurship of the self, a form of investment which stresses the importance of personal growth, self-realization, gaining new experiences, and increasing knowledge. Finally, a fourth key finding shows how these young adults attribute great importance to money in terms of its enabling properties. Young adults refer to different types of f

In this current study, discussions were conducted in three focus groups with preschool teachers. In each focus group, two preschool teachers from two municipal preschools in a medium-sized city participated. The purpose of the research was to create a basic knowledge of how rough-and-tumble play (R&T) are perceived, interpreted and handled by preschool teachers. The cultural-historical theory of Vygotsky is used as a theoretical basis for this study. The results show that among preschool teachers there is a tendency to allow this kind of play in a limited form. The results also highlight the preschool teachers' insecurity in relation to children's rough-and-tumble plays. That uncertainty can take place because R&T games require a balance between being allowed, restricted and forbidden during a game. Furthermore, preschool teachers' awareness of the connection between their experiences and the approaches described about R&T plays are demonstrated. A lack of preschool teachers' consensus on R&T games also emerged in the study., I den aktuella studien genomfördes diskussioner i tre fokusgrupper med förskollärare. I varje fokusgrupp deltog två förskollärare från två kommunala förskolor i en mellanstor stad. Forskningssyftet var att skapa en grundläggande kunskap om hur bråklekar uppfattas, tolkas och hanteras av förskollärare. Den kulturhistoriska teorin av Vygotskij användes som en teoretisk grund för den här studien. Resultatet visar att det bland förskollärare finns en tendens att tillåta bråklekar i en begränsad form. I resultatet lyfts även förskollärares osäkerhet gentemot barns bråklekar. Den osäkerheten kan uppkomma eftersom bråklekar kräver en balans mellan att vara tillåten, begränsad och förbjuden under en lek. Vidare påvisas förskollärares medvetenhet om en koppling mellan deras erfarenheter och de föreställningar som beskrivs kring bråklekar. En brist på förskollärares samsyn kring bråklekar framkom i studien.

The purpose of this study was to increase knowledge about how socio-economic conditions in different groups of students can affect students' perceptions of the subject of social studies. This was done by accounting for, analysing and discussing differences and similarities in perceptions of the subject of social studies between students in vocational and in tertiary preparatory programsin upper secondary school in Sweden. The data for this qualitative study was collected through focus group interviews and was thereafter thematically analysed. The results show that all students, regardless of program, find social studies important both for themselves and for the society as a whole. However, preferences regarding teaching methods vary between programs. Vocational programs tend to prefer shorter individual writing assignments while tertiary preparatory programs like to work both individually and in groups as well as both orally and in writing. There are also differences in how the programs view their use for social studies in the future. The vocational programs consider themself to have the most use for knowledge regarding economy while the tertiary preparatory programs believe they will have most use forwhat they have learned concerning the subject of individuals and identity. These differences can be explained by the student´s different capacities and different access to cultural and language capital as well as the real functions of the school system and cultural reproductionwhich are all due to socio-economic differences that exist between the students in vocationalprograms and the students in tertiary preparatory programs.

Syftet med studien var att få kunskap om hur ämnet ensamhet visad på film uppfattas av olika –åldersbestämda - målgrupper. Uppsatsen undersöker specifikt målgruppernas känslor, tankar, intryck och associationer kring dessa filmer. I studien har det tillämpats kvalitativ metod i form av receptionsforskning, där fokusgrupper och enkäter har utförts med tre olika generationsgrupper. Grupp ett var representanter för generation X var folk födda mellan 1958 och 1977. Grupp två som var representanter av generation Y var folk födda mellan 1987 och 1997 och grupp tre representerades av generation Z folk födda mellan 1999 och 2002. Resultatet påvisar att generation Y och Z ser på ensamhet som en känsla som kan uppstå oavsett sammanhang, medan generation X menar att om de till exempel är bland folk är de inte ensamma. Resultatet visar att filmskapare behöver göra filmer som är allmängiltig, så att följden blir att flera olika åldersgrupper kan relatera till dem. Resultaten visar även att respondenterna behöver kunna sätta sig själv eller någon i deras närhet i perspektivet av filmen annars uppfattar de inte ensamhet.

Vid Malmö universitet uppger både bibliotekets tillgänglighetsgrupp och annan personal som arbetar med pedagogiskt stöd att de har märkt en ökning i antalet studenter som söker hjälp i sina studier. Våren 2022 hade Malmö universitetsbibliotek 1 925 aktiva Legimusanvändare av totalt 24 000 studenter vid lärosätet. Detta innebär att omkring 8% av Malmö universitets studenter använder Legimus, vilket kan jämföras med Lunds universitet, där omkring 3% av studenterna använde Legimus under 2021. Som ett led i att förbättra arbetet med studenter med läsnedsättningar genomförde biblioteket under våren 2022 en kvalitativ fokusgruppsstudie med studenter som använder Legimus och andra stödverktyg, för att undersöka deras erfarenheter av att studera med talböcker och deras attityder till bibliotekets stöd.

Problemformulering: Vid Malmö universitet har både bibliotekets tillgänglighetsgrupp och annan personal som arbetar med pedagogiskt stöd märkt en ökning i antalet studenter som söker hjälp i sina studier. Omkring 8% av Malmö universitets studenter använder talbokstjänsten Legimus. För att säkerställa att dessa studenter kan studera på lika villkor som andra är det av stor vikt att undersöka deras erfarenheter och attityder till universitetets stödinsatser. Syftet med studien var att undersöka studenternas erfarenheter av att studera med talböcker och andra stödprogram, samt hur de upplever det stöd som biblioteket erbjuder. Metod: För att undersöka studenternas erfarenheter av att studera med lässtöd genomfördes en fokusgruppsstudie. Studien föregicks av en enkät som hösten 2021 skickades till studenter som haft talboksgenomgång samma termin, där deltagarna tillfrågades om hur de upplevde talboksgenomgången samt om deras attityder till de stödprogram som erbjuds. Deltagare till fokusgrupperna rekryterades via enkäten. En fokusgrupp med fyra studenter genomfördes på plats i biblioteket och en fokusgrupp med tre studenter genomfördes via Zoom under våren 2022. Intervjuerna tog omkring en timme. Två bibliotekarier närvarande vid fokusgrupperna där en fungerade som moderator/samtalsledare och en tog anteckningar. Intervjuerna spelades också in. Materialet från inspelningarna transkriberades sedan till text. Transkriberingen bearbetades därefter genom att teman identifierades, sammanställdes och analyserades. Resultat: Legimus och andra stödverktyg har en stor betydelse i deltagarnas studievardag. Flera uttryckte att de inte hade tagit steget att börja studera om de inte hade känt till att stödet fanns, och att de hade haft det mycket svårare att klara studierna utan stöd. Studenterna uppgav bland annat att stödprogrammen förbättrar deras läshastighet och arbetsminne samt hjälper dem att strukturera sina studier. Lika viktigt som de pedagogiska aspekterna är det emoti

The aim of the study is to investigate constructions and discourses of criticality, and how these are related to teachers’ conceived subject of Swedish concerning the development of students’ critical consciousness. The study is qualitative, and is based on three different materials: focus talks between teachers, international and national policy documents and frameworks, and classroom observations. The theoretical framework combines Bernstein’s code theory (classification framing, elaborated and restricted code, knowledge structures) and critical literacy as outlined by Freire, particularly the concept of critical transitivity. The analytical framework combines tools from systemic functional linguistics (transitivity, modality) and van Leeuwen’s discourse analysis (actors, activities and legitimations), where discourses are seen as recontextualizations of social practices. The research questions posed are: How are educational, critical practices constructed as discourses in international policy documents and frameworks and in the national curriculum for the subject of Swedish, and how do they relate to the critical task of the subject of Swedish? How do teachers of Swedish construct the critical task in relation to their conceptions of the nucleus and boundaries of the subject, and of its knowledge practices? Which critical textual practices are or could be shaped within the subject of Swedish? Analyses of policy documents show that high-status actors (OECD and EU) and the Swedish national curriculum constructions of the critical are legitimated by unquestionable reality claims, and are associated with clusters of discourses as aspects of competences and skills. The analysis of the focus talks and the classroom instruction shows that some of these discourses are included in conceptions and legitimations of the critical. Some of these are also included in teachers’ discourses of the critical tasks. These tasks are mostly seen as external and are mainly realized by u

En stor del av yrkeseleverna på den kommunala vuxenutbildningen har enligt Skolverket svenska som sitt andraspråk. Elevgruppen är heterogen, både vad gäller språkbakgrund, kultur och utbildningsnivå. Yrkeseleverna ska på relativt kort tid anamma ett nytt språk, nytt yrke i en ny kulturell kontext med nya normer och värderingar. Som en del av utbildningen har eleverna så kallade simuleringsövningar, då de i skolan får träna praktiskt på sitt kommande yrke. Idag finns det relativt lite forskning publicerad som utgår från den vuxna yrkeselevens perspektiv, än mindre om eleven är andraspråkstalare. Syftet med föreliggande uppsats är att belysa och problematisera hur vuxna andraspråkselever på en yrkesutbildning ser på sitt lärande under praktiska simuleringsövningar. Tre fokusgruppsamtal har genomförts med andraspråkselever utifrån deras erfarenheter från simuleringsövningar i metodrummet. Det transkriberade materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys, och som teoretiska utgångspunkter i analyser användes sociokulturella och dialogiska perspektiv på lärande, samt pragmatismens lärandeperspektiv utifrån erfarenhet och reflektion. Resultatet visar att eleverna ser på simuleringsövningarna som ett tillfälle att inte enbart lära sig nya moment i yrket, utan även ett tillfälle att få träna på språket och att lära sig yrkesspecifika ord. Genom dessa övningar får de även en inblick i hur deras kommande yrke kan komma att bli, i samspelet med övrig personal och vårdtagare. Läraren och lärarens närvaro och stöttning i metodrummet framstår som det viktigaste stödet för elevernas lärande. Slutsatsen är att simuleringsövningarna är betydelsefulla för andraspråkselever i yrkesutbildning, eftersom de förutom yrket även ges möjlighet att ta till sig språk, normer och värderingar under dessa moment.

Studiens syfte är att belysa vilka olika diskursers som kommer till uttryck när musiklärare i gymnasie- och folkhögskolan talar om fenomenet prestationsångest hos elever och hur de arbetar med det i sin undervisning. Diskurspsykologi utgör den teoretiska grunden för studien och tillämpade datainsamlingsmetoden är fokusgrupper. Två fokusgruppsamtal genomfördes där lärare från olika skolor samtalade kring ämnet prestationsångest kopplat till musikundervisning. Samtalen spelades in, transkriberades och analyserades i sökandet efter tolkningsrepertoarer. I resultatet presenteras ett antal olika tolkningsrepertoarer kring lärarnas beskrivning av sin syn på prestationsångest och sitt arbete med att förebygga och hantera prestationsångest hos sina elever. Viss motsättning framkom mellan olika tolkningsrepertoarer, exempelvis synen på prestationsångest som något som kommer inifrån och prestationsångest som något som kommer utifrån. Som metoder för att förebygga och hantera prestationsångest lyfts bland annat ett analyserande och icke-värderande språkbruk, förberedelse och mental träning. I diskussionen lyfts de mest framträdande delarna av resultat och diskuteras i relation till presenterad litteratur och tidigare forskning inom området. En slutsats som dras är att arbete med prestationsångest konstrueras som komplext men mycket angeläget., The purpose of the study is to illuminate the different discourses that are expressed when music teachers discuss the phenomena of music performance anxiety among students, and how they address the issue in their teaching. Discourse psychology is the theoretical framework of the study and focus group interviews were used as the method for data collection. Two different focus group interviews took place, where teachers from different schools discussed the topic of performance anxiety in music education. The conversations were recorded, transcribed and analyzed in the search for interpretative repertoires. The result presents a number of different interpretative repertoires that shows how the teachers describe their views on performance anxiety and their work to prevent and manage it with their students. Some degree of conflict is shown between different interpretative repertoires such as performance anxiety as something that comes from within and performance anxiety as something that is affected by external factors. An analytical and non-evaluating language, preparation and mental training are some examples of methods to prevent and manage performance anxiety that the teachers described. The most prominent aspects of the results are discussed in relation to literature and previous research within the field. One conclusion that is made is that performance anxiety is being constructed as a complex phenomenon, but one that is really important to address.

Syftet med studien är att bidra med kunskaper om vilka förståelser av vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet som konstrueras i kommunikation mellan förskollärare. Studien styrs av två frågeställningar: Vilka språkliga kategorier konstrueras i förskollärares kommunikation om vetenskaplig grund? och Vilka språkliga kategorier konstrueras i förskollärares kommunikation om beprövad erfarenhet?. Studien har en kvalitativ metodansats, med en teoretisk utgångspunkt i kontextuell socialkonstruktionism. Studiens data samlas in genom två fokusgrupper med tio verksamma förskollärare i förskolan. Datan analyseras med hjälp av begreppen performativitet och fabrikationer. Performativiteten relateras till uppdraget i läroplanen och Skollag som förskollärare är ålagda att följa. I läroplanen för förskolan (Lpfö 18) står det att "undervisningen med innehåll och arbetsätt ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet". I studien synligörs fabrikationer som innebär att förskollärarna framställer eller rättfärdigar sin undervisning på ett bättre sätt än vad som överensstämmer med verkligheten. Studiens reslutat visar tre slutsatser: mångtydlighet, otydlighet i ansvar och brist på gemensam förståelse av begreppen vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Begreppen har inte tidigare diskuterats av förskollärarna i studien, vilket innebär att egna tolkningar och förklaringar över begreppen uttalas. Förskollärarna saknar en tydligare definition av vetenskaplig grund och beprövad erfarnehet, vilket överensstämmer med vad tidigare forskning belyser., The Purpose of the study is to contribute knowledge about which understandings of scientific basis and proven experience are constructed in communication between preschool teachers. The study is guided by two questions: What language categories are constructed in preschool teachers' communications about the scientific basis? and What language categories are constructed in preschool teachers' communication about proven experience?. The study has a qualitative methodological approach, with a theoretical starting point in contextual social constructionism. The study data is collected through two focus groups with ten active preschool teachers in the preschool. The data are analyzed to the concepts of performativity and fabrications. The performativity is related to the assignment in the curriculum for preschool (Lpfö 18) states that "teaching with content and working methods must be based on scientific grounds and proven experience". The study highlights fabrications that mean that preschool teachers present or justify their teaching in a better way than what corresponds to reality. The results of the study show three conclusions: ambiguity, ambiguity in responsibility and lack of common understanding of the concepts of scientific basis and proven experience. The concepts have not previously been discussed by the preschool teachers in the study, which means that their own interpretations and explanations of the concepts are pronounced. Preschool teachers lack a clearer definition of scientific basis and proven experience, which is in line with what previours research sheds light on.

Bakgrund: Tidigare pandemier har haft negativa konsekvenser för både människan och samhället. Pandemihanteringen behöver anpassas till den lokala kontexten och åtgärderna kräver förändringar av människornas beteenden. För att dessa ska kunna implementeras på ett fördelaktigt sätt krävs det information om människors upplevelser och uppfattningar i en pandemikontext. Syfte: Att studera erfarenheter gällande coronapandemin och dess konsekvenser hos människor som lever i en ö-värld. Metod: Studiens deltagare (n=21) rekryterades från Ålands Covidkohort (ÅCK). Datainsamlingen skedde genom fyra fokusgruppintervjuer och dessa analyserades med hjälp av systematisk textkondensering. Resultat: Tre kategorier identifierades genom analysen. Den första kategorin handlar om både positiva och negativa förändringar gällande arbete, studier, vardag och det sociala livet. I den andra kategorin tar deltagarna upp oron för både framtiden och anhöriga, samt den psykiska påverkan som pandemin har lett till. Den sista kategorin handlar om erfarenheter kring pandemihanteringen, förvirring och frustration kopplat till denna, tilliten till myndigheter samt en gemensam strävan att stoppa pandemin. Slutsats: Ålands egenskap av ö-värld har påverkat människornas erfarenheter av pandemin. Ön är positionerad mellan två länder och pandemin har påverkat förhållandet till dessa.Litenheten har bidragit till ett socialt tryck och en ansvarskänsla. Det är viktigt att ta hänsyn till den lokala kontexten samt vilken fas pandemin befinner sig i vid framtida studier., Background: Previous pandemics have had negative effects on both people and society. Pandemic management needs to be adapted to the local context and the measures require a behavioral change. To implement these measures in a beneficial way, information about people's experiences and perceptions in a pandemic context are required. Aim: To study experiences regarding the corona pandemic and its consequences on people living on an island. Method: The study was conducted on Åland and participants (n = 21) were recruited from Åland's Covid cohort (ÅCK). Data were collected through four focus groups interviews, and these were analyzed using systematic text condensation. Results: Three categories were identified through the analysis. The first category deals with both positive and negative changes regarding occupation, everyday life and social life. In the second category, the participants address their worry, both for the future and their relatives, as well as the psychological impact due to the pandemic. The last category deals with experiences of pandemic management, the confusion and frustration associated with it, trust in authorities and a joint effort to stop the pandemic. Conclusion: The fact that Åland is an island has affected people's experiences of the pandemic. The island is situated between two countries its relationship to these has been affected due to the pandemic. The littleness has contributed to social pressure and a sense of responsibility. It is important to consider the local context and the phase of the pandemic when conducting future studies.

Background: In Sweden and Europe adults fail to reach the recommendations for fruit and vegetable intake. Additionally in Sweden, young adults have the worst overall diets. Frozen vegetables have shown to take less time to cook, are less expensive and might be healthier than fresh vegetables. Aim: The aim of this study was to explore by interviews how 18-30-year-old individuals experience eating microwaved frozen vegetables. Method: This study was a focus group interview with an intervention. The study recruited 13 individuals who microwaved frozen vegetables for a week. Three virtual focus group interviews were conducted. Results: Five categories were found which described how the participants perceived eating frozen vegetables. 1) The idea of eating frozen vegetables, 2) The attributes of frozen vegetables, 3) Prefer other/different, 4) The microwave oven routine as a whole, and 5) Vegetables in relation to meals. Many enjoyed eating microwaved frozen vegetables although other vegetables and cooking methods were preferred. The advantages and disadvantages discussed by the participants resulted in four categories. 1) The cooking, 2) At the dinner table, 3) Experiences of frozen vegetables as a product, and 4) The importance of cost. Many advantages were found in category one and three, but an overall downside was the lack of variation. Conclusion: It is important when designing methods to increase individuals vegetable intake that the method is simple, not time-consuming, flexible and have variation. The microwave oven fulfils most of these criteria, however it might not be for everyday use and individuals who enjoy cooking., Bakgrund: Vuxna i Sverige och Europa når inte upp till rekommendationerna för frukt och grönsaksintag. Dessutom har unga vuxna den sämsta övergripande kosten i Sverige. Frysta grönsaker har visat sig ta mindre tid att tillaga, är inte lika dyra och kan vara hälsosammare än färska grönsaker. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka via intervjuer hur 18-30 åriga individer upplever att äta mikrovågsuppvärmda frysta grönsaker. Metod: Den här studien är fokusgruppstudie med en intervention. Studien rekryterade 13 individer som mikrovågsugns värmde frysta grönsaker i en vecka. Sedan utfördes tre virtuella fokusgrupper. Resultat: Fem kategorier hittades som beskriver hur deltagarna upplevde att äta frysta grönsaker. 1) Föreställningen av att äta frysta grönsaker, 2) Frysta grönsakers egenskaper, 3) Föredrar annat, 4) Mikrovågsugnrutinen som helhet, och 5) Grönsaker i relation till måltider. Många av deltagarna tyckte det var trevligt att äta mikrovågsugnsuppvärmda frysta grönsaker även om dem föredrog andra grönsaker och tillagningsmetoder. Fördelarna och nackdelarna deltagarna diskuterade resulterade i fyra kategorier. 1) Matlagningen, 2) Vid matbordet, 3) Erfarenheter av frysta grönsaker som produkt, och 4) Vikten av kostnad. Många fördelar hittades i kategori ett och tre men en gemensam nackdel som deltagarna upplevde var en avsaknad av variation. Slutsats: Det är viktigt vid design av metoder som ska öka individers grönsaksintag att metoden är lätt, icke tids konsumerade, flexibel och har variation. Mikrovågsugns rutinen uppfyller de flesta av kriterierna, men den kanske inte är till för daglig användning och för individer som gillar att laga mat.

Syftet med denna studie är att undersöka hur internetbaserade musiklärare konstruerar sin syn på videoundervisning. För att undersöka detta har fokusgrupper bestående av internetbaserade musiklärare använts som datainsamlingsmetod. Studien har en kvalitativ forskningsansats och en socialkonstruktionistisk ontologisk och epistemologisk utgångspunkt, och diskurspsykologi används som teoretiskt och analytiskt perspektiv. I resultatet synliggörs tolkningsrepertoarer där olika synsätt på videoundervisning uttrycks. Dessa tolkningsrepertoarer framställs ibland som motstridiga, så som framställningarna av videoundervisning som begränsande respektive som fördelaktigt. Detsamma gäller framställningarna av videoundervisning som något för många respektive som något för få. Däremot rådde samstämmighet i tolkningsrepertoaren som framställer videoundervisning som marknadsstyrt. Resultatet diskuteras i relation till tidigare forskning om instruktionsvideor, YouTube och musiklärares syn på undervisning., The purpose of this study is to examine how internet-based music teachers construct their views towards video lessons. To examine this, focus groups consisting of internet-based music teachers were used as a method for data collection. The study has a qualitative research approach and a social constructionist ontological and epistemological view, and discourse psychology is used as a theoretical and analytical framework. The results shed light on interpretative repertoires where different views towards video lessons are expressed. Sometimes these interpretative repertoires are described as conflicting, such as the descriptions of video lessons as limiting or as beneficial. This is also true for the descriptions of video lessons as something for a large audience or video lessons as something for a small audience. Other interpretative repertoires are unanimous, such as the description of video lessons as market driven. The results are discussed in relation to previous research on instructional videos, YouTube and music teachers' views on teaching.

Syftet med denna studie var att undersöka och analysera några lärares uppfattningar av hur de hanterar elevers behov av stöd i sin matematikundervisning. Det som denna kvalitativa fallstudie strävade efter att synliggöra, var dels lärarnas perspektiv på matematiksvårigheter, dels lärarnas hantering av elevernas behov av stöd i sin undervisning och deras beskrivning av orsakerna till de uppkomna behoven. Undersökningsgruppen bestod av matematiklärare åk 1-6 från tre olika kommuner. Studiens datainsamlingsmetoder utgjordes av dels fokusgruppssamtal dels samtal kring kritiska händelser. Insamlade data tolkades utifrån en hermeneutisk metodansats. Studien utgår från flera olika teoribildningar så som sociokulturell teori, Bronfenbrenners ekologiska systemteori samt Piagets kognitiva teori, då samtliga teorier synliggör den didaktiska aspekten av lärares handlingar. Resultatet visade att matematiksvårigheter upplevdes vara svårdefinierbart samt att kunskap inom området saknades bland flera av lärarna i studien. Förklaringar till svårigheter förlades främst på individnivå där språkliga svårigheter, elevers självbild samt svårigheter ej kopplade till matematiksvårigheter poängterades. Även undervisningsmiljö samt faktorer på samhällsnivå betraktades som hinder i lärandet. Stödet beskrevs i termer av kommunikativa stöttor, konkret material, men beskrevs också utifrån organisatoriska lösningar. I diskussionen diskuterades även kategoriska och relationella perspektiv samt dilemmaperspektiv som framträdde i lärarnas beskrivningar.