Search

Syfte: Utvecklingen av skuldsatta företagsförvärv har genomgått betydande förändringar sedan fenomenet först introducerades på 1980-talet, både vad gäller den totala skuldnivån och val av skuldinstrument. Tidigare forskning erbjuder flera alternativa förklaringar till vad som påverkar skuldsättningen. Syftet med studien är därför att undersöka vilka faktorer som påverkar skuldsättningen vid högbelånade företagsförvärv i Sverige. Metod: Studien tillämpar en kvantitativ deduktiv ansats med utgångspunkt i den positivistiska forskningsfilosofin. Studiens insamlade data av sekundärdata inhämtat från Thomson Reuters datastream Refinitiv Eikon. 89 svenska bolag har blivit uppköpta med högbelåning av riskkapitalbolag bolag mellan 2000–2023. Studiens data har sedan analyserats med hjälp av statistikprogrammet SPSS, där univariat, bivariat och multivariata analyser genomförts. Resultat och slutsats: Resultatet från uppsatsen visar att skuldsättningen i svenska högbelånade företagsförvärv kan förklaras med hjälp av den klassiska hackordningsteorin. Resultatet skiljer sig från forskning från USA och Europa som menar att marknadstajmingsteorin förklarar skuldsättningen bättre vid belånade företagsförvärv. Examensarbetets bidrag: Studien bidrar med kunskap till banker, riskkapitalbolag, företagsledare och investerare. För bankerna innebär arbetet en möjlighet att förbättra riskhanteringen och kreditbedömningen vid långivning. Riskkapitalbolagen kan genomföra bättre investeringsbeslut och skapa hållbara kapitalstrukturer.Förslag till fortsatt forskning: För framtida forskning hade det varit intressant att utvidga urvalet till att studera hela Norden. Det vore också spännande för framtida forskning inom skuldsättning och högbelånade företagsförvärv att göra detta med en kvalitativ ansats., Aim: The development of leveraged buyouts has undergone significant changes since the phenomenon was first introduced in the 1980s, both in terms of the overall debt levels and the choices of debt instruments. Previous research provides several alternative explanations for what influences the indebtedness. Therefore, the purpose of the study is to examine which factors that influence the leverage in leveraged buyouts in Sweden. Method: The study employs a quantitative deductive approach based on the positivist research philosophy. The collected data is derived from secondary sources, specifically Thomson Reuters Datastream Refinitiv Eikon. The sample consists of 89 Swedish companies that have been acquired through leverage buyouts by Swedish private equity firms between 2000 and 2023. The study's data has subsequently been analyzed using the statistical software SPSS, with univariate, bivariate, and multivariate analyses conducted. Results and conclusions: The findings of the thesis indicate that the leverage in Swedish leverage buyouts can be explained by employing the classical Pecking order theory. This result differs from research conducted in the United States and Europe, which suggests that market timing theory provides a better explanation for leverage in leverage buyouts. Contribution of the Thesis: The study contributes knowledge to banks, private equity firms, corporate leaders, and investors. For banks, the thesis presents an opportunity to enhance risk management and credit assessment in lending. Private equity firms can make better investment decisions and establish sustainable capital structures. Suggestions for future research: For future research, it would be interesting to expand the sample to encompass the entire Nordic region. It would also be exciting for future research in debt and leverage buyouts to adopt a qualitative approach

This study explores Swedish real estate companies' financial risk management strategies during economic downturns, specifically during periods with significant hikes in policy and interest rates. Primarily utilizing a quantitative approach, the study analyzes data from publicly listed real estate firms with mixed portfolios on the Stockholm Stock Exchange Nasdaq Stockholm, aiming to understand the impact of financial strategies on company performance between Q3 2016 and Q4 2023. In complementing the quantitative data, the study also incorporates a qualitative component through interviews with experienced professionals in the real estate industry, providing a more comprehensive understanding of the strategies employed. This study addresses a research gap by providing quantitative evidence on risk management practices in the real estate sector. It investigates how these companies adjust their financial strategies in response to market conditions and the cyclical nature of real estate investments. The findings highlight asset divestment and capital structure management as critical strategies during downturns. Divestment is primarily used to increase liquidity in internal finances. Additionally, companies actively manage their debt levels through amortizations and refinancing loans to mitigate financial stress. The results suggest that maintaining a stable capital structure and leveraging internal financing are crucial for navigating economic uncertainties. These strategies enable firms to enhance their financial resilience and operational stability during challenging economic periods. The study's conclusions emphasize the importance of strategic financial planning and the need for adaptive risk management practices to sustain business operations in volatile economic environments., Denna studie undersöker svenska fastighetsbolags strategier för hantering av finansiella risker under ekonomiska recessioner, särskilt under perioder med betydande höjningar av penning- och räntesatser. Studien använder främst en kvantitativ metod och analyserar data från börsnoterade fastighetsbolag med blandade portföljer på Stockholmsbörsen Nasdaq Stockholm, med målet att förstå påverkan av finansiella strategier på företagens resultat under perioden Q3 2016 – Q4 2023.För att komplettera den kvantitativa datainsamlingen inkluderar studien även en kvalitativ komponent genom intervjuer med yrkesverksamma inom fastighetsbranschen, vilket ger en mer omfattande förståelse av de strategier som används. Denna studie adresserar en forskningslucka genom att tillhandahålla kvantitativa bevis på riskhanteringsmetoder inom fastighetssektorn. Den undersöker hur dessa företag justerar sina finansiella strategier som svar på marknadsförhållanden och den cykliska naturen hos fastighetsinvesteringar. Resultaten lyfter fram tillgångsavyttring och kapitalstrukturhantering som kritiska strategier under nedgångsperioder. Avyttring används främst för att öka likviditeten i de interna finanserna. Dessutom hanterar företagen aktivt sina skulder genom amorteringar och refinansiering av lån för att mildra finansiell stress. Resultaten tyder på att upprätthållande av en stabil kapitalstruktur och användning av intern finansiering är avgörande för att navigera ekonomiska osäkerheter. Dessa strategier gör det möjligt för företagen att förbättra sin finansiella motståndskraft och operativa stabilitet under utmanande ekonomiska perioder. Studiens slutsatser betonar vikten av strategisk finansiell planering och behovet av adaptiva riskhanteringsmetoder för att upprätthålla affärsverksamheten i volatila ekonomiska miljöer.

Idag står fastighetsbranschen för en stor del av Sveriges växthusgasutsläpp och energiförbrukning, detta gör att det krävs att branschen förnyar sina metoder för att möta hållbarhetsutmaningar och påtryckningar från samhället och EU. På grund av ökad uppmärksamhet kring hållbar utveckling har investering i gröna fastigheter blivit alltmer centralt, en fastighetsinvestering är processen att investera pengar i fastigheter med målet att få avkastning. Däremot står fastighetssektorn fortsatt för en stor del av Sveriges klimatpåverkan och utmaningen ligger bland annat i den komplexa definitionen av hållbarhet och bristen på en standardisering för miljöcertifieringssystem för fastigheter.För att förbättra den gröna fastighetsportföljen är en central utgångspunkt för finansiering, att bolagen måste balansera mellan intern finansiering i form av eget kapital eller kassaflöde och externa finansieringskällor som i uppsatsen är lån, obligationer och certifikat för att optimera sin kapitalstruktur. Finansiering är när kapital införskaffas för att genomföra planerade projekt och driva igenom investeringar. Som mål att främja hållbara investeringar har gröna finansieringsalternativ tillkommit på marknaden som motsvarighet till de externa källorna men det finns fortfarande brist på forskning om dessa nyare alternativ faktiskt ökar de gröna investeringarna vilket denna uppsats syftar till att utreda. För att undersöka detta har vi läst tidigare forskning om kapitalstruktur med dess olika teorier, definition av hållbarhet samt finansieringsalternativ, både gröna och icke gröna som bildat studiens teorikapitel.Uppsatsen har en kvalitativ ansats och har genomförts med semistrukturerade intervjuer av sju Chief Financial Officers (CFO) eller finanschefer som alla har som uppgift att sköta sitt bolags finansiering och skuld, samtliga representerar några av Sveriges största kommersiella fastighetsbolag. Beroende på deras företags mål och ägarstruktur har de olika uppfattning, erfarenhet o

AbstraktAlla tillgångar på en balansräkning finansieras endera med eget kapital, skulder eller en mix.Beslutet hur företag finansiera sig är sällan uppenbart och påverkas, som analyserats i dennastudie, av flera olika faktorer. Mycket av tidigare forskning är inriktad på icke-finansiellaföretag och vilka faktorer som påverkar deras kapitalstruktur. Denna studie fokuserar i ställetpå europeiska banker och syftar till att förstå vilka faktorer som påverkar bankernaskapitalstruktur. De uppkomna resultaten jämförs även med icke-finansiella företag. Studien tarstöd av Modigliani och Millers proposition I och II, men även teorierna Trade off, PeckingOrder och Agentteorin som vidareutvecklats från proposition I och II. Studien tillämpar enkvantitativ metod med paneldata som samlats in för åren 2018–2022. Datamaterialet harhämtats in som sekundärdata från databasen Refinitiv Eikon. I urvalet ingår 81 börsnoteradeeuropeiska banker som har totala tillgångar som överstiger 30 miljarder euro. För att genomföraden statistiska analysen har en OLS-regression genomförts. För att förklara bankernas kapitalstruktur används faktorerna storlek, lönsamhet, risk ochlikviditet. Resultaten visar att storlek och lönsamhet kan förklarar kapitalstrukturen hoseuropeiska banker. Resultaten för storlek och lönsamhet är i linje med tidigare forskning somockså funnit att större banker har en större andel skulder och att högre lönsamhet är associeratmed lägre andel skulder. Denna studie särskiljer sig från tidigare forskning eftersom den intefinner signifikanta samband mellan risk, likviditet och kapitalstruktur. Det ska beaktas att dematematiska beräkningarna för de två sistnämnda determinanterna har annan utformningjämfört med andra studier. Studien valde också att dela upp Europa i två regioner, nord ochsyd. Där upptäcktes att modellen förklarar kapitalstrukturen för nordeuropeiska banker på ettmer tillförlitligt sätt än för sydeuropeiska. Våra fynd ger en viss bekräftelse på giltigheten avbåde

Bolags hållbarhetsarbete har fått en alltmer framträdande roll i den moderna affärsvärlden.Företag investerar i miljö-, social- och styrningsfaktorer (ESG) inte bara för att möta regleringaroch samhälleliga förväntningar, utan också för att dra nytta av de potentiella ekonomiska fördelarsom kan följa av en förbättrad ESG-prestanda. Flera studier tyder på att kapitalkostnaden försåväl lånat som eget kapital minskar i takt med ökande ESG-prestanda. Fenomenet väcker frågorom hur företagens kapitalstruktur förändras i praktiken. Tidigare studie inom området genomfördi Ostasien visar ett samband mellan ESG-prestanda och kapitalstruktur, huruvida resultatet äröverförbart till en svensk affärskontext med dess unika institutionella förhållanden ärifrågasättbart.Studiens titel är ”Hållbarhetsarbete och kapitalstruktur - En kvantitativ studie om hur företagshållbarhetsarbete påverkar deras kapitalstruktur”. Studien undersöker medelstora och stora bolagnoterade på Stockholmsbörsen, studien inkluderar data för åren 2021 och 2022. ESG-poänggenereras från Nordic Compass databas tillhandahållen av Swedish House of Finance medESG-data och information om bolagens kapitalstruktur hämtas från respektive bolagsårsredovisningar. I studien utreds sambandet mellan ESG-poäng och kapitalstruktur med hjälp avkorrelation- och regressionsanalyser, analyser gjordes även med de enskilda komponenterna E-,S- och G-poäng som oberoende variabler.Resultaten från studien visar svaga samband utan statistisk signifikans mellan den beroendevariabeln och de oberoende variablerna. Regressionsanalyserna visar att alla oberoende- ochkontrollvariabler tillsammans förklarar mellan 63% och 65% av variationen i den beroendevariabeln, ingen av de oberoende variablerna uppnår däremot statistisk signifikans.Utifrån studiens resultat föreligger, till skillnad från tidigare studier, inget samband mellanhållbarhetsarbete och kapitalstruktur. Om icke sambandet beror på de unika institutionellaförutsättningar som råder

Bakgrund: Det så kallade nollränteklimatet som präglat den svenska finansmarknaden under det senaste decenniet har utgjort en optimal grogrund för fastighetsbolag. Finansiering har varit billigt och lättillgängligt samtidigt som fastigheter kontinuerligt har stigit i värde. I samband med de kraftiga räntehöjningarna som initierades 2022 har ett flertal fastighetsbolag mött kraftiga utmaningar och motgångar på den svenska börsen. Syfte: Studiens syfte är att granska den abnormala avkastningen hos svenska fastighetsbolag samt undersöka huruvida bolagens kapitalstruktur och marknadens förväntningar har varit drivande faktorer för det observerade utfallet. Metod: En kvantitativ metod med deduktiv forskningsansats appliceras. Förväntad riskjusterad avkastning estimeras genom användning av CAPM som sedan används i beräkningsmodellerna Cumulative Abnormal Return (CAR) och Buy-and-Hold Abnormal Return (BHAR). Resultatens signifikans valideras genom t-tester. Fixed-Effect Regression används i syfte att studera hur variablerna skuldsättningsgrad, kreditbetyg och price/book kvot påverkar den abnormala avkastningen. Resultat: Studien finner stöd för att de svenska fastighetsbolagen har överavkastat gentemot sin riskjusterade förväntning under en tioårsperiod. Denna överavakstning är som mest signifikant under åren 2014-2020. Under åren 2021-2023, finner studien inte något statistiskt stöd för positiv abnormal avkastning. Regressionsanalyserna indikerar att värdering i form av P/B-multipeln samt kreditbetyg är de mest drivande faktorerna för den abnormala avkastningens utveckling mellan 2014-2023. Slutligen finner studien inte statistiskt stöd för påståendet att skuldsättningsgrad är en betydande bestämningsfaktor för fastighetsbolagens framgång på börsen.

Denna uppsats är skriven på svenska och behandlar förändringen av de makroekonomiska variablerna inflation och ränta och dess påverkan på svenska börsnoterade företags kapitalstruktur. Uppsatsen har med hjälp av teorier såsom trade off-teorin, market timing-teorin och pecking order-teorin tagit fram fyra hypoteser för att besvara studiens syfte, vilken påverkan som ränta och inflation har på kapitalstrukturer i företag noterade på Nasdaq Stockholms Mid- och Large Cap-listor. De företag som är med i urvalet i denna uppsats är företag som befinner sig på den svenska börsen och som tillhör Mid- eller Large Cap listorna. Studien använder sig av ett kvantitativt tillvägagångssätt där relevant data hämtas ut från databaser för att sedan användas för statistiska analyser. Den data som använts är hämtad från året 2023. Med hjälp av variabler som skuldsättningsgrad, medelränta, medelinflation och storlek undersöker denna studie de makroekonomiska variablernas påverkan med hjälp av regressionsmodeller samt deskriptiv statistik. Resultatet av undersökningen visade vissa statistiska samband men också vissa svaga och statistiskt insignifikanta samband. Resultatet visade bland annat att det inte finns några starka samband mellan de makroekonomiska variablerna och noterade företags kapitalstruktur men att det finns samband som visar att branschtillhörighet och storlek har en signifikant påverkan på företags kapitalstruktur. Resultatet visar också att det kan finnas stöd för market timing-teorin då det visades vissa tendenser som stöds av market timing-teorin utifrån den data som analyserats. Det finns också resultat som visar att inflationens påverkan på kapitalstrukturen också uppfyller vissa antaganden som trade off-teorin har. Slutsatsen för denna uppsatts är att samtliga av de hypoteser som tagits fram förkastas vilket då leder till slutsatsen att de makroekonomiska variabler som använts i denna studie inte har någon påverkan på kapitalstrukturen hos företag på Mid- och Large, This essay deals with the change in macroeconomic variables such as inflation and interest rates and their impact on the capital structure of Swedish publicly traded companies. Using theories such as the trade-off theory, market timing theory, and pecking order theory, the essay has developed four hypotheses to answer the study's purpose, which is to examine the influence of interest rates and inflation on the capital structures and the moderating role of firm size of companies listed on Nasdaq Stockholm's stock exchange. The companies included in this study are those who are listed on the Swedish stock exchange and are included on the Mid- or Large Cap lists. The data is extracted from databases for statistical analysis and the data used is from the year 2023. Variables such as leverage, average interest rate, average inflation, and size in combination with regression models and descriptive statistics were used to investigate the impact of macroeconomic variables. The results from the regression analysis provide some support to the hypotheses of the study. In specific the results showed that there are no strong correlations between macroeconomic variables and the capital structure of listed companies, but there are correlations indicating that industry and size significantly impact the capital structure of companies. The results also suggest support for the market timing theory. There are also results showing that the impact of inflation on capital structure also meets certain assumptions of the trade-off theory. The conclusion of this essay is that all of the hypotheses developed are rejected, leading to the conclusion that the macroeconomic variables used in this study do not have any impact on the capital structure of companies on the Mid- and Large Cap lists.

Bakgrund: Att investera i avknoppade bolag har bevisats vara en lukrativ investeringsstrategi i USA medan det finns motsättningar kring fenomenets verkliga existens på den svenska aktiemarknaden. Vidare har inte svenska avknoppningar undersökts i stor utsträckning till följd av en skattemässig reglering som ändrades först år 1991 och som tidigare motverkade avknoppningar. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka och förklara den riskjusterade abnormala avkastningen hos avknoppade bolag genom finansiella variabler. Metod: Studiens metod är utformad efter en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. För att besvara syftet beräknas abnormal avkastning ut genom Capital Asset Pricing Model (CAPM) som därefter används via Cumulative Abnormal Return (CAR) och Buy-and-Hold Abnormal Return (BHAR) som därefter testas för signifikans med t-tester. Därefter genomförs regressioner med Fixed-Effect på paneldata för att undersöka vilka variabler som har en signifikant påverkan på den abnormala avkastningen. De finansiella variablerna som används är skuldsättningsgrad, price/book-kvot, räntabilitet på totalt kapital och omsättning per aktie. Resultat: Studien finner att de svenska avknoppningarna har presterat över sin riskjusterade avkastning och den svenska aktiemarknaden på såväl ett, två, tre, fyra, fem och tio års sikt. Price/Book är den enda variabeln som signifikant kan förklara den positiva abnormala avkastningen vilket indikerar att avknoppningarna i regel är lågt värderade initialt för att sedan värderas upp över tid på aktiemarknaden.

Denna uppsatts undersöker relationen mellan Corporate Social Responsibility (CSR) och kapitalstruktur i programvaruföretag i Europa. Företag inom programvaruindustrin, på grund av att den är kunskapsintensiv, tenderar att ha en stor mängd immatriella tillgångar i sin tillgångsstruktur. Detta leder till en lägre grad av skuldsättning i branschen, till följd av tillgångarnas osäkra värde och oförmåga att använda dem som säkerhet av långivare. Därför anser detta examensarbete det vara av intresse att undersöka om bättre CSR-prestanda i programvaruföretag har en effekt på skuldsättningsgraden. Studien bidrar till det nuvarande kunskapsfältet inom kapitalstruktur och hållbarhetsforskning genom att tillämpa de klassiska teorierna om kapitalstruktur Trade-off theory, Pecking-order theory och Signling theory för att analysera resultatet i denna studie. Tidigare studier om CSR:s inverkan på kapitalstruktur har haft varierande resultat. Medan vissa forskare har funnit ett negativt samband mellan CSR-prestanda och kapitalstruktur, har andra funnit det motsatta förhållandet. CSR mäts i denna studie genom användingen av Envioronmental Social och Governance-betyg (ESG-betyg) hämtade från Sustainalytics plattform. För att undersöka sambandet mellan skuldsättningsgraden och ESG-betyg genomfördes en multipel regressionsanalys. Resultatet i denna studie finner inte något signifikant samband mellan variablerna ESG-betyg och skuldsättningsgrad., This thesis investigates the relationship between Corporate Social Responsibility (CSR) and capital structure in software firms in Europe. Firms in the software industry, due to being knowledge intensive, tend to have a large amound of intangible assets in their asset strucutre. This leads to a higher degree of indebtedness in the industry, owing to the uncertain value of the assets and the inability to use them as collateral by lenders. Therefor, this thesis deems it of interest to investigate whether better CSR-performance in software firms affects the debt ratio. This study contributes to the current field of knowledge of capital structrue and sustainability research by applying the classical theories of capital structure, the Trade-off theory, Pecking-order theory and Signaling theory and using them to analyze the result in this study. Previous studies on CSR´s impact on capital structure have had varied results. While some scholars have found a negative relationship between CSR-performance and capital structure, others have found the opposite relationship. CSR is measured in this study through the use of Environmental, Social and Governance-ratings (ESG-ratings) derived from Sustainalytivs platform. To investgate the relationship between the debt ratio and ESG-ratins a multiple regression analysis was conducted. The result in this study do not find any significant relationship between the variables ESG-rating and debt ratio.

Europeiska fastighetsbolag är högt belånade vilket medför att branschen är känslig motmakroekonomiska förändringar. I och med de skenande räntorna har det blivit dyrare förföretagen att låna kapital, vilket försvårar för fastighetsbolagen att finansiera sig. Fleraeuropeiska fastighetsföretag har fått sina kreditbetyg nedgraderade, vilket ytterligare påverkatderas möjlighet att få fördelaktiga lånevillkor. Tidigare forskning har visat att kreditbetyg spelaren viktig roll i företags beslut gällande kapitalstruktur, särskilt i tider av potentiellomklassificering av betygen. Med hjälp av Credit Rating–Capital Structure hypotesen ämnaruppsatsen utreda om det existerar ett samband mellan europeiska fastighetsbolags kreditbetygoch dess kapitalstruktur. CR–CS hypotesen föreslår att företag nära ett förändrat kreditbetygkommer att förändra sin kapitalstruktur för att undvika en nedgradering, alternativt erhålla enuppgradering. Därmed är utgångspunkten för denna studie att fastighetsföretag nära ett förändratkreditbetyg väljer att sänka sin skuldsättning relativt eget kapital i större utsträckning änresterande fastighetsbolag med kreditbetyg. Studien finner bevis för att europeiskafastighetsbolag tar hänsyn till sitt kreditbetyg vid kapitalstruktursförändring, i synnerhet deföretag nära ett nedgraderat kreditbetyg.

Syftet med denna studie är att analysera eventuella kapitalstruktursförändringar i samband med Covid-19 pandemin hos svenska företag noterade på Stockholmsbörsen, OMXS, inom Large Cap. Urvalet utgörs av företag inom alla sektorer i Large Cap, exklusive finanssektorn. Sambandet mellan bolagens beroende och oberoende variabler analyseras före och under pandemins tidsperiod, 2015–2022. De beroende variablerna utgörs som Proxy för kapitalstruktur och omfattas av totala-, kortfristiga-, och långfristiga skulder i förhållande till totala tillgångar. Medan de oberoende variablerna utgörs av företagsstorlek, lönsamhet samt tillväxt. För att uppnå detta baseras uppsatsens teoretiska ramverk på Modigliani och Miller proposition 1 & 2, Pecking Order teorin och Trade Off teorin tillsammans med tidigare empiriska studier samt undersökningar. Uppsatsens analyser omfattas av en deskriptiv analys av samtliga variabler, en korrelationsanalys av de oberoende variablerna och slutligen flera multivariata regressionsanalyser mellan samtliga variabler. För att erhålla de mest valida och reliabla slutsatserna kommer uppsatsen tillämpa en kvantitativ forskningsmetod och en deduktiv ansats. Uppsatsens resultat fann flest statistiskt signifikanta samband mellan samtliga skuldkvoter och företagsstorlek. Uppsatsens slutsats konstaterade att kapitalstrukturen hos OMXS företag inom Large Cap hade förändrats under pandemin i jämförelse med före pandemin. Sammantaget bidrar denna uppsats till en djupare förståelse för sambandet mellan samtliga analyserade variabler baserat på en historisk bakgrund. Därmed kan svenska bolag inom alla sektorer, exklusive finanssektorn, skapa en bättre uppfattning kring sina kapitalstrukturer inför framtida finanskriser., The purpose of this study is to analyze potential capital structure changes in connection with the Covid-19 pandemic among Swedish publicly traded companies on the Stockholm Stock Exchange, OMXS, within Large Cap. The sample consists of companies across all sectors within Large Cap, excluding the finance sector. Focusing on the relationship between the dependent and independent variables before and during the period of the pandemic, 2015–2022. The dependent variables consist of total-, short- term-, and long- term debt as a proportion to the total assets. These dependent variables constitute as a Proxy for capital structure. The independent variables include size, profitability and growth. To accomplish this, the theoretical framework for this essay is based on Modigliani and Miller proposition 1 & 2, The Pecking Order Theory, The Trade Off Theory along with previous empirical studies. The analyzes contains of a descriptive analysis of all variables, a correlation analysis of the independent variables, and lastly several multivariate regressions analyses between all variables. In order to make it possible to acquire the most valid and reliable conclusions, the study will be based on a quantitative method, applying a deductive approach. The results found the most statistically significant relationships between all debt ratios and company size. The conclusion stated that the capital structure of OMXS companies, within Large Cap, had changed during the pandemic compared to before. In summary the results contribute to a deeper understanding of the relationship between all analyzed variables based on a historical background. Hence Swedish companies within these sectors can gain a better understanding of their capital structure for future financial crises.

Sammanfattning Titel: Bostadsrättsbyggande i en lågkonjunktur Ämne: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp Författare: Ebba Fritz & Emmy Rabe Nyckelord: Lågkonjunktur, kapitalstruktur, bostadsmarknaden, hushållens köpkraft Syfte: Syftet med examensarbetet är att undersöka vilka faktorer som påverkar de privata fastighetsbolagens möjlighet att anskaffa kapital för att bygga och sälja bostadsrätter. Studien kommer även att undersöka vilka faktorer som ligger till grund för att färre bostadsrätter byggs i en lågkonjunktur. Metod: I denna studie användes en abduktiv forskningsansats med en kvalitativ metod. Empiri insamlingen baseras på intervjuer från sex respondenter som representerar olika företag som är aktiva i Göteborg. Den teoretiska referensramen har tagits fram med hjälp av relevanta vetenskapliga artiklar, litteratur samt internetkällor med koppling till fastighets- & byggbranschen. Slutsats: Studiens slutsats visar att den rådande marknadssituationen har gjort det svårt för privata fastighetsbolag att anskaffa kapital för att bygga bostadsrätter. Bankernas restriktivitet har visat sig genom skärpta krav på försäljningsgrad vilket har försvårat fastighetsbolagens finansiering av nya projekt. Överskott av osålda bostadsrätter, den förhöjda räntenivån och minskad efterfrågan på grund av ekonomisk osäkerhet har också bidragit till att företagen bygger mindre. Hushållens försiktighet gällande köp av bostadsrätter på grund av höga räntor och psykologiska faktorer har bidragit till återhållsamhet och begränsad investeringsvilja vilket har varit en bidragande faktor till att fastighetsbolagen har haft svårigheter med sin försäljning. Företagen arbetar med strategisk planering för att överleva lågkonjunkturen och positionera sig för framtiden., Title: Building condominiums in a recession Subject: Master's thesis in business administration, 15 credits Author: Ebba Fritz & Emmy Rabe Keywords: Recession, capital structure, housing market, household purchasing power Purpose: The purpose of the thesis is to investigate which factors affect the private real estate companies' ability to acquire capital to build and sell condominiums. The study will also investigate which factors are the basis for fewer condominiums being built in a recession. Method: This study used an abductive research approach with a qualitative method. The empirical data collection is based on interviews from six respondents who represent different companies that are active in Gothenburg. The theoretical frame of reference has been developed with the help of relevant scientific articles, literature and internet sources connected to the real estate & construction industry. Conclusion: The study's conclusion shows that the current market situation has made it difficult for private real estate companies to acquire capital to build condominiums. The restrictiveness of the banks has been shown through stricter requirements on the sales ratio, which has made it more difficult for the real estate companies to finance new projects. Surplus unsold condominiums, the increased interest rate and reduced demand due to economic uncertainty have also contributed to companies building less. The caution of households due to high interest rates and psychological factors has led to restraint and limited willingness to invest, which has been a contributing factor to the fact that property companies have had difficulties with their sales. The companies work with strategic planning to survive the recession and position themselves for the future.

Denna uppsats utforskar och analyserar kapitalstrukturen hos börsnoterade fastighetsbolag på Nasdaq Stockholm under åren 2017–2022. Studien fokuserar på att identifiera eventuella samband mellan bolagens skuldsättningsgrad och en rad faktorer: storlek, lönsamhet, tillväxt, samt styrräntans inverkan under den valda tidsperioden. Genom att analysera dessa faktorer i relation till den rådande ekonomiska miljön, avser studien att ge insikter i hur fastighetsbolagen kan utforma sina strategier inför framtida finansiella fluktuationer. Den teoretiska ramen inkluderar grundläggande kapitalstrukturteorier som Modigliani-Miller, Trade-off Theory, Pecking order Theory och Market Timing Theory. Med dessa teorier som grund, har studien utfört kvantitativ dataanalys för att testa hypoteser om sambanden mellan de oberoende variablerna (storlek, lönsamhet, tillväxt, styrränta och TestEtt), och den beroende variabeln (skuldsättningsgrad). Dessa insikter är inte bara relevanta för akademiska ändamål utan också värdefulla för investerare och företagsledare i beslutsprocessen om investeringar. Studien bidrar till den befintliga forskningen genom att ge en djupare förståelse för hur externa ekonomiska förhållanden, som förändrade styrräntor, påverkar kapitalstrukturer inom fastighetssektorn. Slutligen presenterar uppsatsen förslag för framtida forskning för att bygga vidare på de upptäckta trenderna och relationerna., This essay explores and analyzes the capital structure of publicly traded real estate companies on Nasdaq Stockholm during the years 2017–2022. The study focuses on identifying potential correlations between the companies' leverage ratios and a range of factors: size, profitability, growth, as well as the impact of the policy rate during the chosen period. By analyzing these factors in relation to the prevailing economic environment, the study aims to provide insights into how real estate companies can shape their strategies in anticipation of future financial fluctuations. The theoretical framework includes fundamental capital structure theories such as Modigliani-Miller, Trade-off Theory, Pecking order Theory, and Market Timing Theory. Building on these theories, the study conducted quantitative data analysis to test hypotheses regarding the relationships between the independent variables (size, profitability, growth, policy rate and TestEtt) and the dependent variable (leverage ratio). These insights are not only relevant for academic purposes but also valuable for investors and corporate decision-makers in the investment decision-making process. The study contributes to existing research by providing a deeper understanding of how external economic conditions, such as changing policy rates, affect capital structures within the real estate sector. Finally, the essay presents suggestions for future research to build upon the discovered trends and relationships.

Syftet med denna studie var att analysera och beskriva huruvida det föreligger ett samband mellan kapitalstruktur och lönsamhet i små- och medelstora företag inom smycke- och klockbranschen. Valet av denna inriktning grundar sig på avsaknaden av tidigare forskning inom detta specifika område samt detaljhandelns dynamiska natur, vilket bidrog till ett ökat intresse. Studiens teoretiska ramverk baserades på pecking-order teorin. En kvantitativ metod med en deduktiv ansats har använts. Sekundärdata har hämtats från databasen Retriever Business. För att uppnå studiens ändamål har olika dataanalyser genomförts med hjälp av variablerna: lönsamhet (mätt som ROA och ROE), långfristiga skulder, kortfristiga skulder, storlek och ålder. Studien omfattar observationer från 166 mikroföretag inom smycke- och klockbranschen, verksamma under tidsperioden 2018-2022. Resultaten utifrån regressionsanalysen visade ett negativt samband mellan kapitalstruktur och lönsamhet, vilket betonar riskerna med hög skuldsättning. Ett statistiskt signifikant samband visades mellan kortfristiga skulder och lönsamhet och indikerar att höga nivåer av kortfristiga skulder är associerade med lägre lönsamhet. Detta går delvis i linje med pecking order-teorin, men osäkerheten i resultaten kräver ytterligare forskning. Ett statistiskt signifikant samband påvisades mellan långfristiga skulder och lönsamhet vilket stöttas av pecking order-teorin. Resultaten för sambandet mellan företagsstorlek och lönsamhet var tvetydiga. Inga signifikanta samband hittades mellan företagens ålder och lönsamhet, vilket innebär att företagens ålder inte har någon statistiskt signifikant inverkan på lönsamhet i smycke- och klockbranschen. Resultatet har analyserats utifrån tidigare forskning och pecking order-teorin som visar studiens varierande resultat. Vissa resultat stöttades av ställda hypoteser medan andra sa emot dem., The purpose of this study is to analyze and describe the relationship between capital structure and profitability in small and medium- sized enterprises within the retal sector, with a specific focus on the jewelry and watch industry. This particular focus is chosen due to the lack of previous research in this specific area and the dynamic nature of the retail industry, which adds to its interest. The theoretical framework of the study is based on the pecking order theory. A quantitative method with a deductive approach had been utilized. Secondary data has been sourced from the Retriever Business database. To achieve the study's objectives, various data analyses were conducted using the variables: profitability (measured as ROA and ROE), long-term debt, short-term debt, size, and age. The study included observations from 166 micro-enterprises within the jewelry and watch industry, operating during the period 2018-2022. The results from the regression analysis demonstrated a negative relationship between capital structure and profitability, highlighting the risks associated with high levels of debt. A statistically significant relationship was found between short-term debt and profitability, indicating that higher levels of short-term debt are associated with lower profitability. This finding is partially in line with the pecking order theory, but the uncertainty in the results calls for further research. A statistically significant relationship was also observed between long-term debt and profitability, which supported the pecking order theory. The results for the relationship between firm size and profitability were mixed. No significant relationships were found between the age of the firms and profitability, suggesting that firm age does not have a statistically significant impact on profitability in the jewelry and watch industry. The results have been analyzed in the context of previous research and the pecking order theory, showing the study's varying outcomes

Denna studie syftar till att förbättra förståelsen av hur kapitalstrukturen påverkar tillväxten hos svenska företag som anammar cirkulär ekonomi. Genom en kvantitativ forskningsstrategi, som inkluderar både en korrelationsanalys och multipel linjär regressionsanalys, analyseras data från 449 företag inom sektorerna återvinning, återtillverkning och återanvändning som antagit cirkulära principer. Studien finner att intern finansiering, såsom kvarhållna vinster och eget kapital, har en stark och signifikant positiv inverkan på företagstillväxten, vilket stödjer The Pecking Order Theory. Resultatet visar även på att extern finansiering, i form av banklån och nyemissioner, bidrar positivt till tillväxt, särskilt inom dessa sektorer och som därmed stödjer Trade-off theory. Vidare analyserar studien hur företagsstorlek och ålder påverkar tillväxten. Resultaten indikerar att större och äldre företag tenderar att ha en stabilare tillväxt när de använder en balanserad kapitalstruktur. Studien identifierar även utmaningar och möjligheter kopplade till finansieringen av cirkulära företag, inklusive bristen på anpassade finansieringskällor. Genom att fylla existerande forskningsgap, bidrar studien till en förbättrad förståelse för hur företag kan hantera finansieringsutmaningar inom cirkulär ekonomi och därmed främja en hållbar ekonomiskt tillväxt. Därmed kan studiens resultat vägleda företag och offentliga organisationer i att optimera kapitalstrukturen för att främja hållbar tillväxt inom cirkulär ekonomi. Studien kommer även att förbättra förståelsen för både investerare och forskare.

Titel: Kapitalstruktur i en lågkonjunktur – En kvalitativ studie av medelstora tillverkande företags kapitalstruktur. Forskningsfråga: Hur påverkas kapitalstrukturen i medelstora tillverkande företag av en lågkonjunktur? Syfte: Uppsatsens syfte är att få en förståelse för hur medelstora tillverkande företag resonerar gällande att finansiera sig med eget kapital kontra med skuldfinansiering i en lågkonjunktur. Metod: Studien har genomförts genom en kvalitativ metod med en abduktiv ansats, en kombination av deduktiv och induktiv ansats. Genom denna kombination av metoder har vi tagit del av vetenskapliga artiklar och analyserat vår insamlade empiriska data för att undersöka hur verkligheten stämmer överens med teorin. Slutsats: Studien visade på tre resultat. Det första resultatet visade på att det finns en tydlig koppling mellan ägarstruktur och kapitalstruktur i tillverkande medelstora företag. Privatägda företag tenderar att vara mer flexibla i sina finansieringsval medan koncernägda företag föredrar intern finansiering eller lån under gynnsamma marknadsförhållanden. Det andra resultatet visade på att en gemensam nämnare för alla företagen var betydelsen av en god relation med banken, särskilt i tider av lågkonjunktur eftersom bankens tillgång till likviditet och flexibla avbetalningsplaner kunde bli avgörande. Det tredje resultatet visade på att trots företagens medvetenhet om riskhantering så tolkades begreppet finansiell stress på olika sätt, vilket visar att begreppet är subjektivt. Däremot visade de sig att företagen är flexibla i sina finansieringsval och anpassar sig efter marknadsförhållanden i pressade ekonomiska tider., Title: Capital structure in a recession – A qualitative study of medium-sized manufacturing companies' capital structure Problem statement: How is the capital structure of medium-sized manufacturing companies impacted by a recession? Purpose: The purpose of the thesis is to gain an understanding of how medium- sized manufacturing companies’ reason regarding financing the firm with equity versus debt during a recession. Method: The study has been conducted through a qualitative method with an abductive approach, combining deductive and inductive approaches. With this combination of methods, we have reviewed scientific articles and analyzed our collected empirical data to gain an overview of how reality aligns with theory. Conclusion: The study showed three main findings. The first finding showed a clear link between ownership structure and capital structure in medium- sized manufacturing companies. Private-owned firms tend to be more flexible in their financing choices, whereas group-owned firms prefer internal financing or loans under favorable market conditions. The second finding highlighted a common denominator among all companies, emphasizing the importance of a strong relationship with the bank, particularly during economic downturns, as the bank's access to liquidity and flexible payment plans became crucial. The third finding demonstrated that despite companies' awareness of risk management, the concept of financial stress was interpreted differently among them, indicating its subjective nature. However, it was observed that companies are flexible in their financing choices and adapt to market conditions during economically challenging times.

This doctoral thesis comprises one essay on the risk management of momentum strategies and three essays on the implications of skewness preferences on financial markets. Chapter 1 provides an extensive summary and links all projects within the framework of behavioral finance. In Chapter 2 (co-authored with Maik Dierkes), we investigate momentum in stock returns and propose a novel approach to manage the downside risk of momentum strategies. Across markets, momentum is one of the most prominent anomalies and leads to high risk-adjusted returns. However, these returns come at the cost of substantial tail risk as there are short but persistent periods of highly negative returns. Momentum crashes occur in rebounding bear markets, when the momentum portfolio exhibits a negative beta and momentum volatility is high. Based on ex-ante estimates of these risk measures, we construct a crash indicator that effectively isolates momentum crashes. Subsequently, we propose an implementable trading strategy that combines both systematic and momentum-specific risk and more than doubles the Sharpe ratio of the original momentum strategy. Moreover, it outperforms existing risk management approaches over the 1928-2020 period, in sub-samples, and internationally. In Chapter 3 (co-authored with Maik Dierkes and Sebastian Schroen), we address the effects of time-varying skewness preference, referred to as lottery demand, on first-day returns and the long-term performance of initial public offerings (IPOs). Following the identification approach of Dierkes (2013), we measure lottery demand in terms of option-implied probability weighting functions and find a significantly positive impact on first-day returns, tantamount to higher IPO underpricing and more money left on the table. Furthermore, disentangling the effects of lottery demand and cross-sectional expected skewness reveals that IPO returns are particularly driven by the interaction of market-wide lottery demand and asset-specific lo, Diese Dissertation umfasst einen Aufsatz zum Risikomanagement von Momentum-Strategien und drei Aufsätze über die Auswirkungen von Schiefepräferenzen auf Finanzmärkte. Kapitel 1 enthält eine ausführliche Zusammenfassung und ordnet die Forschungsprojekte in den Rahmen der verhaltensorientierten Finanztheorie ein. In Kapitel 2 (gemeinsam mit Maik Dierkes verfasst) untersuchen wir das Momentum von Aktienrenditen und entwickeln einen neuartigen Ansatz zur Risikosteuerung von Momentum-Strategien. Die Momentum- Anomalie ist eine der bekanntesten Finanzmarkt-Anomalien und erzielt hohe risikobereinigte Renditen. Diese sind jedoch mit einem erheblichen Verlustrisiko verbunden, da sich wiederholt mehrmonatige Phasen stark negativer Renditen ereignen. Momentum-Crashes treten insbesondere in sich erholenden Bärenmärkten auf, wenn das Momentum-Portfolio zeitgleich ein negatives Beta und eine hohe Momentum-Volatilität aufweist. Auf Grundlage von ex-ante Schätzungen dieser Risikomaße konstruieren wir einen Crash-Indikator, welcher Momentum-Crashes erfolgreich isoliert. Infolgedessen stellen wir eine implementierbare Handelsstrategie vor, die systematisches und momentumspezifisches Risiko kombiniert und die Sharpe-Ratio der ursprünglichen Momentum-Strategie mehr als verdoppelt. Darüber hinaus übertrifft sie bestehende Risikomanagement- Strategien im Zeitraum von 1928-2020 sowie in Subperioden und im internationalen Kontext. In Kapitel 3 (gemeinsam mit Maik Dierkes und Sebastian Schrön verfasst) untersuchen wir die Auswirkungen von zeitlich variierenden Schiefepräferenzen, im Folgenden als Lotterienachfrage bezeichnet, auf kurz- und langfristige Renditen nach Börsengängen (IPOs). Aufbauend auf der Identifikationsstrategie von Dierkes (2013) messen wir die Lotterienachfrage anhand optionsimplizierter Wahrscheinlichkeitsgewichtungsfunktionen und stellen einen signifikant positiven Einfluss auf die Renditen am ersten Handelstag fest. Dieses Resultat ist gleichbedeutend mit einer stärker

Kommersiella fastigheter har setts som en inflationsskyddad tillgång och en viktig del i densvenska ekonomin. Stigande fastighetspriser och låga finansieringskostnader har varitfördelaktigt för de kommersiella fastighetsbolagen i Sverige. Många bolag har under periodenvarit aktiva på kapitalmarknaden och emitterat skuld till en låg kostnad. Under år 2022–2023har inflationen ökat vilket har genererat i penningpolitiska åtgärder som i sin tur ha genereraten ökad riskfri ränta. Finansieringskostnaden för svenska fastighetssektorn har ökat vilket harbidragit till att många fastighetsbolag har varit tvungna att se över sin finansiering. Obligationersom har emitterats under en period när räntan har varit låg är påväg att löpa ut och detmakroekonomiska händelserna kräver åtgärder från fastighetsbolagens sida. Under det senasteåret har fastighetsbolag genomfört obligationsåterköp som en åtgärd i att stärka den finansiellahälsan. Syftet med uppsatsen är att utvärdera incitamenten och effekterna av obligationsåterköpen somhar genomförts av svenska kommersiella fastighetsbolag. Uppsatsen baseras på branschinsattapersoner som genom sin kunskap och expertis anses ge perspektiv i studien. Utöver intervjuerbaseras uppsatsen på bolag av som har genomfört återköp. I studien framgår attobligationsåterköp genomförs som en rad bland andra åtgärder för att stärka bolagetsfinansieringssituation. Effekterna är starkt beroende av finansieringskällan och incitamenten ärbolagsspecifika., Commercial real estate has long been regarded as an inflation-safe asset and a crucialcomponent in the Swedish economy. Raising real estate values and low financing costs hasbeen beneficial for Swedish commercial real estate companies. Several companies have beenactive on the capital market and issued bonds at a low cost. The inflation has been rising duringthe year 2022-2023, leading to monetary policy measures that have increased risk-free interestrates. As a result, Swedish commercial real estate has been forced to look over its financingside due to increasing financing costs. Bonds issued during a period of low interest are nowexpiring and the macroeconomic events require measures from the companies side. In the pastyear, several real estate companies have made bond repurchases as a measure to strengthen thefinancing side. This thesis aims to study the incentives and effects of the bond repurchases which have beenmade by Swedish real estate companies. The thesis is based on interviews with persons ofexperience from the commercial real estate and bond market to give perspective to this thesis.Additionally, the thesis is also based on companies that have made bond repurchases. Thefindings reveal that bond repurchases are made as one of other measures to strengthencompanies' financing side. The effects of these repurchases closely tied to the financing formof the repurchases and the incitements are company specific.

The world's economies are in a turbulent phase where rising inflation has hit the global and Swedish economy hard. The Central Bank of Sweden has raised the policy rate expansively in recent months, with the intention of curbing inflation. Swedish real estate companies have experienced significant debt growth in recent years, making them very sensitive to interest rate increases. The increasing financing costs are challenging for real estate companies and it is of great importance that the companies continue to maintain earnings, that interest rates do not rise too much and that they continue to have sufficient access to financing. The credit rating of real estate companies is a crucial component of their financing, as it measures the long-term risk of default and can affect the company's cost of borrowing. The purpose of the paper is to investigate what different financing options Swedish real estate companies have during a recession and how the financial strategy and risk management differs depending on the company's credit rating. Furthermore, the study will investigate how the capital structure changes depending on the measures taken. The study is based on a qualitative study conducted with semi-structured interviews to gain a comprehensive understanding of the research area. The interviews were primarily conducted with real estate companies, both rated and unrated, and all rated companies in the study have an investment grade rating. This was followed by interviews with the major Swedish banks involved in lending to real estate companies and the credit rating agencies that carry out official ratings for real estate companies. The results show that the financing options differ depending on the credit rating of the real estate company. The biggest difference is identified between companies with a credit rating in the A segment and companies with a credit rating in the triple B segment. Financing costs have increased for all companies but significantly more for co, Världens ekonomier befinner sig i en turbulent period där den stigande inflationen har slagit hårt mot den globala och svenska ekonomin. Den svenska centralbanken har under de senaste månaderna höjt styrräntan expansivt i syfte att dämpa inflationen. De svenska fastighetsbolagen har haft en betydande skuldtillväxt de senaste åren, vilket gör dem mycket känsliga för räntehöjningar. De ökande finansieringskostnaderna är utmanande för fastighetsbolagen och det är av stor vikt att bolagen fortsätter att upprätthålla intjäningen, att räntorna inte stiger för mycket och att de fortsätter att ha tillräcklig tillgång till finansiering. Fastighetsbolagens kreditbetyg är en avgörande komponent i deras finansiering, eftersom det mäter den långsiktiga risken för betalningsinställelse och kan påverka bolagets lånekostnader. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka olika finansieringsalternativ svenska fastighetsbolag har under en lågkonjunktur samt hur den finansiella strategin och riskhanteringen skiljer sig åt beroende på bolagets kreditvärdighet. Vidare kommer studien att undersöka hur kapitalstrukturen förändras beroende på vilka åtgärder som vidtas. Studien baseras på en kvalitativ studie som genomförts med semistrukturerade intervjuer för att få en djupare förståelse för forskningsområdet. Intervjuerna har främst genomförts med fastighetsbolag, både med och utan kreditbetyg, och samtliga företag som innehar ett kreditbetyg i studien har ett betyg inom investment grade segmentet. Därefter följde intervjuer med de svenska storbanker som är involverade i utlåning till fastighetsbolagen och de kreditvärderingsinstitut som utför officiella kreditvärderingar av fastighetsbolagen. Resultatet visar att finansieringsalternativen skiljer sig åt beroende på fastighetsbolagets kreditvärdighet. Den största skillnaden identifieras mellan bolag med kreditbetyg i A segmentet och bolag med kreditbetyg i trippel B segmentet. Finansieringskostnaderna har ökat för samtliga bolag men betyd

The Covid-19 pandemic arrived suddenly and brought with it substantial changes to people'sdaily lives, which also manifested itself in the stock market. This study aimed to explore apossible connection between the sharp drop in market cap for listed Swedish companiesduring the COVID-19 pandemic and how that drop was manifested in their capital structures.The results were obtained by utilizing OLS-models constructed with common andacknowledged determinants of capital structure and running these models both for the entiredataset and for nine different sectors. A dummy variable indicating the quantile, of three,with the largest drop in stock price was constructed to test the hypothesis that a substantialdecline in market cap contributed to a lower leverage ratio. The results were ambiguous asmodels for the total sample indicated a negative relationship whereas most of the sectorspecific models indicated positive relationships. The models showed no significant resultsand whether a large drop in stock price led to changes in capital structure could not bedetermined.

The purpose of this study is to explain the change that occurs in the capital structure when a company goes public and to review whether there are any possible factors and theories who can explain the change. The data has been collected using a quantitative approach, the data comes from companies that were listed on the Nordic market between the years 2014-2017. This has later been used to analyze in relation to previous research and theories. Using statistical models and methods as tools, the conclusions have been drawn that the debt ratio falls during the year the IPO is made and then increases during the following years after the IPO. These conclusions have been able to be drawn since there is statistical significance in the statistical models used to analyze this.

Pappret undersöker om det finns ett samband mellan kapitaltäckningsregler och att bankergenomför defensiva emissioner. För att förstå bankemissioner ytterligare, undersöks omlikviditet kan anses vara en predicerande faktor till att en bank genomför en emission samtom finanskrisen har ändrats bankers riskbeteende. Ämnet är aktuellt då flertalet bankerupplever finansiella svårigheter och emitterar defensivt kapital för att undvika konkurser.Resultatet av vår studie visar att det finns ett svagt positivt samband mellankapitaltäckningsregler och emissionsstorlek. Ett starkt positivt samband som framkom varmellan bankers riskbeteende efter finanskrisen, studien visar att amerikanska banker är merriskbenägna efter finanskrisen. Basel IV är under utveckling och innebär hårdarekapitaltäckningskrav, därav är det relevant att undersöka effekten hårdare regleringar har påbankernas emissionsbeteenden.

This study aims to analyse the changes in the capital structure of Swedish real estate companies over the past five years, with a particular focus on the period 2022-2023, characterised by the policy interest rate increasing from zero to 3.5 percent. The study further explores the potential risks these companies face concerning interest rate exposure and liquidity. The research process involves a comprehensive literature review, quantitative analysis of financial key figures, and qualitative interviews with banks and consultants in the real estate market. The findings suggest that the capital structure of real estate companies is highly influenced by the cost of capital and the companies’ credit ratings. While large companies with the highest credit ratings have coped with increased capital costs in the bond market and continue issuing bonds, remaining investment grade companies have turned to the bank sector as the prices in the bond market have increased. Increased competition in bank financing has made the banks more selective, prioritising existing customers and making it challenging for high-yield and non-existing bank customers to secure debt. The high demand for bank financing further opens up possibilities for alternative financing to increase market shares. As a consequence of escalated risk in the real estate sector, financiers are increasing credit margins and implementing stricter credit terms. A key factor for assessing the risk in today’s market is the capability of the cash flow to cover the rising cost of capital, exposing the low- yielding residential segment. To mitigate liquidity risk, the findings suggest an increased need for equity and expected share issuance and asset sales. However, a stress test conducted based on the Interest coverage ratio suggests that the real estate market is able to handle additional interest rate increases, not facing alarming distress until interest rates increase by an additional 3%. By examining theories such as th, Denna studie syftar till att analysera trender i svenska fastighetsbolags kapitalstruktur under de senaste fem åren, med fokus på perioden 2022-2023, färgad av höjningar i Riksbankens styrränta från noll till 3.5%. Studien utforskar även potentiella risker för fastighetsbolag avseende ränta och likviditet. Forskningsprocessen inkluderar en omfattande litteraturgenomgång, kvantitativ analys av finansiella nyckeltal och kvalitativa intervjuer med banker och konsulter på fastighetsmarknaden. Resultaten antyder att kapitalstrukturen för fastighetsbolag i hög grad påverkas av kapitalkostnad och företagens kreditbetyg. Medan stora företag med högsta kreditbetyg har kunnat hantera ökade kapitalkostnader på obligationsmarknaden och fortsätter att emittera obligationer, har återstående företag med investment grade rating vänt sig till banksektorn när priserna på obligationsmarknaden har ökat. Ökad konkurrens för bankfinansiering har gjort bankerna mer selektiva, med prioritet för befintliga kunder, vilket har gjort det utmanande för high-yield betygsatta och icke-existerande bankkunder att säkra skulder. Den höga efterfrågan på bankfinansiering öppnar också upp möjligheter för alternativ finansiering att öka i marknadsandel. Som en följd av ökad risk inom fastighetssektorn ökar finansiärer kreditmarginalerna och inför striktare kreditvillkor. En viktig faktor för att bedöma risken på dagens marknad är förmågan hos kassaflödet att täcka den stigande kapitalkostnaden, vilket exponerar det lågavkastande bostadssegmentet. För att minska likviditetsrisken antyder resultaten ett ökat behov av eget kapital och förväntade aktieemissioner och försäljningar av tillgångar. Studien inkluderar ett stresstest genomfört baserat på räntetäckningsgraden, vilket emellertid antyder att fastighetsmarknaden klarar av ytterligare räntehöjningar och uppnår ordentliga finansiella svårigheter först vid en räntehöjning på ytterligare 3 procentenheter från dagens läge. Genom att undersöka teorier som

Relationen mellan kapitalstruktur och skuldsättningsgrad har undersökts i flera år och många teorier utvecklades för att kunna studera ämnet närmare. Studien tar därmed hänsyn till vilket inflytande kapitalstrukturen har på företag i fastighetsbranschen och tillverkning & industribranschen. Detta för att finna möjliga relationer som finns mellan kapitalstrukturens och finansieringsmöjligheternas påverkan på företagens skuldsättningsgrad. Uppsatsen undersökte variablerna företagsstorlek, bransch, soliditet och långsiktiga skulder till kreditinstitut. Dessutom, för att finna olika samband med hänsyn till skuldsättningsgrad och slutligen hur dessa har en påverkan på kapitalstrukturen hos företag. Variablerna tar hänsyn till finanskrisen och COVID-19 pandemin och studeras därmed vid fyra olika tidpunkter. De åren som tas i beaktning är 2008, 2010, 2018 samt 2020, detta för att urskilja om sambandet skiljer sig åt när ekonomin i Sverige varierar. De teorierna som gav stöd och underlag för denna studie var Modigliani och Millers teorem om kapitalstruktur, pecking order teorin, trade off teorin och agentteorin. Samtliga teorier undersökte sambandet mellan kapitalstrukturen och lönsamheten samt beskrev hur företag bör finansiera sin verksamhet för att uppnå en optimal skuldsättningsgrad i förhållande till kapitalstrukturen. Uppsatsen tillämpade kvantitativ ansats med hjälp av tre hypotesprövningar som testats med hjälp av Chi-två test, korrelationsanalys samt multipel regressionsanalys. Utifrån studiens resultat och tidigare studier kan man säga att företagsstorlek medför att företagen har olika uppsättningar av eget kapital och skuld. Olika omvärldsfaktorer kan ha en påverkan på skuldsättningsgraden där företag i olika storlek påverkas i olika grad. Exempelvis som asymmetrisk information som i sin tur tar hänsyn till företagsstorleken där den externa påverkan från ett mindre företag inte skulle vara lika stort som ett stort företag. Fastighetsbranschen tenderar att var, The relationship between capital structure and debt ratio has been investigated for years and many theories were developed to study the subject more closely. Thus, this study considers the influence the capital structure has on companies in the real estate and the manufacturing & industrial industry. This is to find possible relationships that exist between the influence of the capital structure and the financing possibilities on the companies' debt ratio. The essay examined the variables company size, industry, equity and long-term liabilities to credit institutions. In addition, to find different relationships regarding debt ratio and finally how these have an impact on the capital structure of companies. The variables consider the financial crisis and the COVID-19 pandemic and are thus studied at four different times. The years that are considered are 2008, 2010, 2018 and 2020, this is to discover whether the relationship differs when the economy in Sweden varies. This report is written in Swedish. The theories that provided support for this study were Modigliani and Miller's theorem on capital structure, the pecking order theory, the trade off theory and the agency theory. All of which examined the relationship between the capital structure and profitability and described how companies should finance their operations to achieve an optimal debt ratio in relation to the capital structure. This report applied a quantitative approach using three hypothesis tests that were tested using the Chi-Square test, correlation analysis and multiple regression analysis. Based on the results and previous studies, company size indicates that companies have different amounts of equity and debt. Different external factors can have an impact on the debt ratio, where companies of different sizes are affected to different degrees. For example, asymmetric information which in turn results in different influences regarding if the company is big or small. Where external influence fr

The corona pandemic has had a major impact on the whole world to different degrees. The Swedish companies have been affected and forced to review their capital structure. A good result for the companies is essential to be able to compete in a vulnerable market. During a crisis, companies need to be active in their financing decisions and how they choose to finance themselves. Macroeconomic factors have a significant impact on the capital structure, as crises can make firms more constrained. The impact of the crisis on society and specifically on companies is therefore interesting to study. With this as a starting point, the main purpose of the study is to investigate how the capital structure has changed during the transition to covid-19, 2019 and 2021. To be able to analyze the purpose, the study explores what has an impact on the company's liabilities in relation to assets. The study has a quantitative research method with a deductive approach. The sample consists of 150 Swedish listed companies where the data set is made up of the companies annual reports. Six hypotheses have been developed to be tested through regression analyses. The dependent variables tested are total liabilities, current liabilities and long-term liabilities relative to total assets. The independent variables consist of age, size, profitability and growth. The result shows that marginal differences exist for the debt ratios between the period before and during the pandemic. Some of the independent factors have had a greater impact than others on the company's debt ratio, including size. Age is the factor that has no influence on the companies' leverage ratio. The study’s findings contribute to better understanding of how the corona pandemic affects the capital structure of Swedish companies., Coronapandemin har påverkat hela världen i olika grad. De svenska företagen har blivit drabbade och behovet av att se över kapitalstrukturen har varit ett faktum. Ett gott resultat för företagen är väsentligt för att kunna konkurrera på en utsatt marknad. Företagen behöver under en kris vara aktiva i sina finansieringsbeslut och hur de väljer att finansiera sig. De makroekonomiska faktorerna har stor betydelse på kapitalstrukturen, eftersom kriser kan ledatill att företagen blir mer begränsade. Krisens påverkan på samhället och specifikt på företagen blir därav intressant att studera. Med detta som utgångspunkt är studiens huvudsyfte att undersöka hur kapitalstrukturen har förändrats vid övergång till covid-19, år 2019 och 2021.För att kunna analysera syftet utforskas vad som har en påverkan på företagets skulder i förhållande till tillgångar. Studien har en kvantitativ forskningsmetod med en deduktiv ansats. Urvalet består av 150 svenska börsnoterade företag där datamaterialet utgörs av företagensårsredovisningar. Sex hypoteser har framställts för att testas genom regressionsanalyser. De beroende variablerna som testas är totala skulder, kortfristiga skulder och långfristiga skulder i förhållande till totala tillgångar. De oberoende variablerna består av ålder, storlek, lönsamhet och tillväxt. Resultatet visar att marginella skillnader finns för skuldkvoterna mellan perioden före och under pandemin. Några av de oberoende faktorerna har haft större påverkan än andra på företagens skuldkvot, bland annat storlek. Ålder är den faktorn som inte har någon påverkan på företagens skuldsättningsgrad. Studiens resultat bidrar till ökad förståelse kring hur coronapandemin påverkar svenska företags kapitalstruktur.

This study aims to search for a relationship between enterprise value and capital structure. It specifically targets the Swedish stock market OMXS small cap, observing 48 companies listed on the market between the years 2014-2019. The methodology used is a multiple regression analysis with the dependent variable being the enterprise value and the independent variable being the debt to equity ratio along with five other mediating variables. The result of the analysis show a statistically significant but negative relation between enterprise value and debt to equity ratio, generating evidence supporting the pecking order theory., Denna studie syftar till att undersöka om det finns en relation mellan företagsvärde och kapitalstruktur. Urvalet för studien är bolag noterade på Stockholmsbörsen OMXS small cap, där 48 bolag identifierats mellan åren 2014-2019. Metoden som applicerats för att undersöka denna studie är en multipel regressionsanalys där den beroende variabeln är företagets värde och den oberoende variabeln är skuldsättningsgraden samt ytterligare fem oberoende variabler. Regressionsresultatet visar på ett statistiskt signifikant samband mellan företagsvärde och skuldsättningsgrad som även är negativt, vilket genererar bevis som stöder pecking order teorin.

I takt med samhällets ökade förväntningar på företags engagemang i hållbarhetsfrågor, har hållbar finansiering rönt ökat intresse. En ofta använd metod för att bedöma företagens hållbarhet är ESG. Måttet ska representativt visa ett företags hållbarhetsarbete inom miljö, samhälle och bolagsstyrning. Detta mått används sedan av banker, investerare och andra finansiella institutioner för att bedöma företagens hållbarhetsgrad. Företag med höga ESG-betyg ska få tillgång till lägre lånekostnader då forskning visat att företag som investerar i ESG har lägre riskgrad. Lägre räntekostnader innebär i teorin att företag klarar av en högre skuldsättningsgrad, vilket är positivt då skatteavdrag kan utnyttjas i högre utsträckning samtidigt som de slipper bli beroende av nya aktieägare. I denna studie undersöks nordiska, publika industriföretag mellan åren 2015–2019 och hur deras ESG-betyg påverkar dess kapitalstruktur. Dessutom studeras även ESG-betygets enskilda delar; miljö, samhälle och bolagsstyrning individuellt för att se om komponenternas korrelationer till kapitalstrukturen skiljer sig åt. Utöver relationen mellan ESG och kapitalstruktur görs även teoriprövningar. All data är hämtad från Thomson Reuters Eikon.Tidigare undersökningar som utförts är tidsmässigt relevanta men geografiskt spridda, dess resultat skiljer sig också mycket åt. Det kan göra det svårt att applicera resultaten detta arbete fått på andra grupper, då det är möjligt att geografin eller andra faktorer spelar stor roll. I teorikapitlet redogörs de valda teorierna agentteori, avvägningsteorin, hackordningsteorin, legitimitetsteori och intressentteori. För att göra detta på ett forskningsetiskt vis, redovisas och diskuteras det kvantitativa metodvalet, etik och den positivistiska filosofin bakom arbetet. Även litteratursökning, källkritik och sanningskriterier redogörs. Databearbetningen till denna studie har bestått av att olika modellantagen testats för insamlad data med hjälp av statistikprogrammet Stat

De svenska fastighetsbolagen har en stor betydelse för den svenska finansiella stabiliteten. Dessa bolag står för omkring 10–25 procent av de svenska bankernas privata utlåning. När inflationen ökar innebär det även att utlåningsräntorna ökar, vilket påverkar fastighetsbolagen betalningsförmåga och på så sätt även det svenska finansiella systemet. Riksbanken ökar styrräntan i syfte att minska fluktuationer i den svenska ekonomin, däremot innebär en ökad ränta att investeringsefterfrågan minskar då risken ökar som i sin tur innebär att avkastningskraven blir högre och fastighetsvärden lägre. Inflationens påverkan på fastighetsbolagens finansiella beslutsfattande är mångdimensionellt då det påverkar deras finansierings- och investeringsbeslut. Den låga räntenivån som uppstod efter finanskrisen 2008–2009 innebar att fastighetsbolag började vända sig till kapitalmarknaden mer än till bankerna, på grund av gynnsamma finansieringsvillkor. Denna studie syftar till att beskriva hur fastighetsbolagens finansiella beslutsfattande påverkas av den ökade inflationsnivån. Studiens utförande var en deskriptiv tvärsnittsstudie med sex fastighetsbolag som undersökningsobjekt. Primärdata som samlats in har hämtats från de semistrukturerade intervjuer som utförts i syfte att besvara forskningsfrågan. Sekundärdata i form av årsrapporter och litteratur har inhämtats för att i analysen förklara och skapa förståelse för primärdata. Studiens resultat påvisar att fastighetsbolagen agerar utifrån ett rationellt beslutsfattande, men att investerarna på kapitalmarknaden och säljarna på fastighetsmarknaden agerar irrationellt. Rationaliteten utformas av att bolagen aktivt väljer att finansiellt arbeta långsiktigt och försiktigt i syfte att gardera sig för förändrade marknadsförhållanden. Kapital- och fastighetsmarknadens irrationella tendenser utformas av att det råder asymmetrisk information till följd av den ökade inflationsnivå, vilket skapar osäkerheter och informationsövertag för bolagen g, The real estate companies are of great importance for Swedish financial stability. These companies account for around 10-25 percent of the Swedish banks´ private lending. An increased inflation results in increased lending rates which effects the commercial real estate companies’ ability to pay back the loans and thus also the Swedish financial system. The Riksbank increases the policy rate when inflation reaches higher levels to reduce fluctuations in the Swedish economy. However, an increased rate leads to lower investment demand because of the growing risk, which in turn means that yield requirements increase, and property values lowers. The impact of inflation on the real estate companies´ financial decision-making is multidimensional as it affects their financial and investment decision. The low level of interest rates that arose after the financial crisis of 2008-2009 meant that real estate companies began to turn to the capital market more than to the banks, due to favourable financing decisions. This study aims to describe how the real estate companies´ financial decision-making is affected by the increased level of inflation. The study carried out a descriptive cross-sectional study with six real estate companies as subjects of investigation. The primary data collected has been taken from the semi-structured interviews conducted to answer to research question. Secondary data in the form of annual reports and literature have been collected to explain and create an understanding of the primary data in the analysis. The results of the study demonstrate that the real estate companies act based on rational decision-making while investors and sellers act irrational. The rationality is shaped by the fact that the companies actively choose to work financially long-term and cautiously to guard against changing market conditions. The capital- and real estate markets irrational tendencies are shaped by heightened asymmetric information that is a result of the increase

Den här studien undersöker sambandet mellan lönsamhet och skuldsättning på transportsektorn i Sverige under 2021, med avgränsningen små och medelstora företag och bygger vidare på tidigare studier inom kapitalstruktur. Forskningen inom ämnet har visat på mångtydiga resultat i hur förhållandet mellan lönsamhet och skulder ser ut i praktiken. Denna studie tar vid i den pågående forskningen och har utifrån tidigare studier valt ut fyra teorier nära kopplade till den aktiva diskussionen om kapitalstrukturens utformning. Med utgångspunkt i MM proposition I och II, agentteorin, pecking order teorin och trade-off teorin granskar den här kvantitativa studien de beroende variablerna ROA och ROE i förhållande till de oberoende variablerna skuldsättningsgrad, storlek, samt kortfristiga, långfristiga och totala skulder. Med syfte att undersöka ifall det finns ett samband mellan skulder och lönsamhet samlades data in via Retriever Business på 1 412 företag, med ett totalt antal företag efter bortfall på 1 317. Studien fann att skulder hade en negativ påverkan på lönsamhet. Där ROA som lönsamhetsmått visade på en negativ korrelation mellan långfristiga och kortfristiga skulder, samt en positiv korrelation mellan lönsamhet och storlek. ROE som lönsamhetsmått visade på negativ korrelation till skuldsättningsgrad. Kopplat till de använda teorierna fann studien stöd för pecking order teorin., This study examines the relationship between profitability and indebtedness in the transportation sector in Sweden during 2021, delimited to small and medium-sized enterprises, and continues to build on the previous research of capital structure. Previous research in the field of capital structure shows ambiguous results regarding the relation. between profitability and debt. This study has its starting point in the active research debate and has based on previous research selected four theories closely linked to capital structure. Based on MM proposition I and II, the agency theory, the pecking order theory, and the trade-off theory, this quantitative study examines the dependent variables ROA and ROE in relation to the independent variable’s debt ratio, size, as well as short-term, long-term, and total liabilities. With the purpose of investigating if there is a correlation between profitability and debt, data has been collected via Retriever Business on 1 412 companies with a total number of companies after attrition of 1 317. The study found that there was an overall negative correlation between profitability and debt. The study found that ROA as a measure of profitability shows a negative correlation between long-term and short-term liabilities, as well as a positive correlation between profitability and size. ROE as a measure of profitability showed a negative correlation to the debt ratio. Linked to the theories used, the study found support for the pecking order theory.

This study aims to investigate how Sweidish large companies' capital structure is affected by business cycles and which factors affect the capital structure. The impact of the capital structure on companies is described through the two central theories trade-off theory and the pecking order theory. The hypotheses were designed based on the theories and previous studies and tested through multiple regression analysis. The study is based on a quantitative approach because the empirical data is based on numbers. The empirical data is taken from Retriever Business based on the study's sample, which was companies with a turnover of over SEK 500 million, more than 250 employees, active before 2006 and all financial companies were excluded. Based on this selection, 1201 companies emerged from which a cluster sample was made. The sample amounted to 383 companies during the period 2006–2011. This study examines four intervals which are before the financial crisis (2006–2007), during the financial crisis (2008–2009), and after the financial crisis (2010–2011) as well as the total period (2006–2011). In the analysis, a dependent variable (leverage) and three independent variables (size, profitability, and tangibility), and a dummy variable (financial crisis) were used. To carry out the study, a univariate analysis, a bivariate analysis, and a regression analysis were used, the results of which showed that the tangibility and the financial crisis had a positive correlation with the leverage of large companies at a 99 percent significance level. Size and profitability had a negative impact on leverage, however, only profitability demonstrated a statistically significant relationship at the 98 percent level. Based on the result, this study can reject H0b, H0c, and H0d and keep H0a. Based on the results, it’s possible to conclude that the pecking order theory and the trade-off theory explain how large companies finance their operation and how the financial crisis impacted their ca, Syftet med denna studie var att undersöka hur stora bolags kapitalstruktur i Sverige påverkas av konjunkturcykler samt vilka faktorer som påverkar kapitalstrukturen. Genom de två centrala teorierna trade-off och pecking order teorin beskrivs kapitalstrukturens påverkan på företagen. Hypoteserna utformades utifrån teorierna samt tidigare studier och testades genom en multipel regressionsanalys. Studien utgick ifrån en kvantitativ ansats eftersom studien baserades på siffror samt att tidigare studier applicerad en kvantitativ ansats. Empirin hämtades från Retriever Business utifrån studiens urval, vilket var företag med en omsättning över 500 miljoner kr, fler än 250 anställda, aktiva före 2006 samt att alla finansiella bolag uteslöts. Utifrån detta urval framkom det 1201 företag vilket ett slumpmässigt stickprov gjordes ifrån. Stickprovet uppgick till 383 företag under perioden 2006–2011. Studien undersökte fyra tidsintervall före finanskrisen (2006–2007), under finanskrisen (2008–2009) och efter finanskrisen (2010–2011) samt den totala perioden (2006–2011). I analysen användes en beroende variabel (skuldsättningsgrad) samt tre oberoende variabler (storlek, lönsamhet och tillgångsstruktur) samt en dummyvariabel (krisperioden). För att genomföra studien tillämpades en univariat analys, bivariat analys och regressionsanalys, vars resultat visade att tillgångsstruktur och finanskrisen hade ett positivt samband med skuldsättningen hos stora företag på en 99 procentig signifikansnivå. Storlek och lönsamhet hade en negativ påverkan på skuldsättningen, dock var det endast lönsamhet som påvisade ett statistiskt signifikant samband på 98 signifikansnivå. Utifrån resultatet kunde denna studie förkasta H0b, H0c och H0d samt behålla H0a. Studien kunde även dra slutsatserna att pecking-order teorin samt trade-off teorin förklarar hur stora företag finansierar sin verksamhet samt att finanskrisen hade en påverkan på företagens kapitalstruktur. Studien fann att kapitalstrukturen ka

For a significant amount of time, companies have relied on both external and internal capital to finance their operations. In this process, prioritization plays a pivotal role. When facing difficulties for internal capital, companies opt to seek external capital in terms of debt financing. Consequently, companies must thoroughly consider the formation of their capital structure. This study focuses on inspecting the capital structure of residential rental companies and commercial rental companies, as the volatility significantly differs, with residential rental companies having the upper hand. The economic situation influences the company's capital structure, with a downturn in the economy leading to increased debt levels. Hence, the aim of this study is to compare the impact of low and high economic cycles on the capital structure of residential rental companies and commercial rental companies in Sweden. Moreover, the study seeks to explore the various factors that affect the formation of their individual capital structure. Using a quantitative methodology with a deductive approach while also using the database Business Retriever, this study takes advantage of annual reports as the primary source of data collection. The study found that the economic situation affects capital structure for both types of companies, whereas commercial rental companies had a higher debt ratio under 2008 and 2017. The results show that profitability had the most significant impact on dependent variable debt ratio, although only in 2017 for commercial rental companies. Likewise, the company's size also had an effect, with the difference that the value was too low to be seen as significant. The other variables did not show to be statistically significant. Based on the study, residential rental companies are regarded as more stable due to its less volatile in revenues. Thus, making it a safe haven for investors compared to commercial rental companies. The conclusion from the study implies t, Under en väldigt lång tid har företag använt sig av externt samt internt kapital för att finansiera bolagen vid denna process är prioritering av stor vikt. Vid brist av internt kapital väljer företagen att vända sig till externt kapital, i form av skuldsättning. Detta leder till att företagen måste överväga hur kapitalstrukturen ska formas. Denna studie riktar sig mot att undersöka bostadshyresbolag och lokalhyresbolag skuldsättningsgrad med anledning av att volatiliteten skiljer sig markant med en fördel för bostadshyresbolagen. Konjunkturläget påverkar företags skuldsättningsgrad där en lågkonjunktur ökar skuldsättningsgraden. Studiens syfte är därav att jämföra hur kapitalstrukturen påverkar bostadshyresbolag och lokalhyresbolag av en låg- respektive högkonjunktur i Sverige. I samband med detta undersöks även vilka faktorer som påverkar kapitalstrukturen. Denna studie använder sig av en kvantitativ metod med deduktiv ansats och där databasen Business Retriever används för datainsamlingen. Resultatet visar att konjunkturläget påverkar kapitalstrukturen för företag för båda bolagsformerna, där lokalhyresbolagen hade en högre skuldsättning både 2008 och 2017 jämfört med bostadhyresbolag, utifrån medelvärde. Studien visar att variabeln lönsamhet hade störst påverkan på den beroende variabeln skuldsättning under endast 2017 för lokalhyresbolag. Storlek likaså, men värdet var alldeles för lågt för att förkasta. Resterande variabler fann sig inte vara ett signifikant samband. Utifrån studien kan bostadsmarknaden anses vara mer stabil då intäkterna är mindre volatila och kan därmed ses som ett safe haven för investerare, jämfört med lokalhyresbolag. Slutsatserna för studien visar att trade-off teorin samt pecking order teorin går i enlighet med studiens resultat, där teorin pecking order teorin var mer dominerande i resultatet. Detta går även i linje med tidigare forskning vilket bland annat diskuteras i diskussionen med förslag till framtida forskning.

Bakgrund/Problem Likviditeten är viktig för att företagen ska kunna betala för sina utgifter. Om företaget drabbas av likviditetsbrist kan det påverka kapitalstrukturen som är en viktig fråga inom företagsfinansiering. Resultat från tidigare studier har visat att kapitalstrukturen förändrats vid kriser då dessa har påverkan på den finansiella marknaden, medan andra studier har kommit fram till att kapitalstrukturen justeras försiktigare när det råder sämre makroekonomiska förhållanden i jämförelse med bättre tider. Tidigare studier har även visat på positiva och negativa samband mellan skuldsättningsgraden som Proxy för kapitalstrukturen och lönsamhet, realatillgångar, företagsstorlek och likviditet. Syfte Syftet med studien är att undersöka kapitalstrukturen hos företag noterade på OMXS Large Cap före och under covid-19. Metod Då studiens syfte var undersöka kapitalstrukturen hos företag noterade på OMXS Large Cap före och under covid-19 baseras studien på en kvantitativ metod. Studien har undersökt om påverkan är signifikant genom parvisa t-tester och har även studerat samband genom multipel regressionsanalys. Resultat och slutsats Resultatet i studien visar att kapitalstrukturen har förändrats signifikant under covid-19 i jämförelse med innan. Detta då skuldsättningsgraden som är Proxy för kapitalstrukturen minskat signifikant under covid-19 i jämförelse med innan. Utifrån detta finner studien stöd för trade off teorin som anser att företagen bör minska sin skuldsättning vid osäkra tider för att minska risken för konkurs. Gällande sambanden mellan skuldsättningsgraden och lönsamhet, reala tillgångar, företagsstorlek samt likviditet har studien funnit stöd för både trade off teorin och pecking order teorin.

Syftet med denna studie är att undersöka och analysera det statistiska signifikanta sambandet mellan kapitalstruktur och lönsamhet för bolag noterade på OMXS Large Cap. Det görs under tidsperioden före samt under Covid-19 och studien använder sig av ett antal variabler för att kunna analysera ett potentiellt samband över en femårsperiod. Uppsatsen undersöker även om det eventuella sambandet ändras av Covid-19 pandemin. Studien har utgått ifrån en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. För att ge svar på forskningsfrågan har paneldata regressioner genomförts på 30 bolag noterade på OMXS Large Cap för perioderna 2017-2019 och 2020-2021. Studien kommer fram till att det finns statistiskt signifikanta samband mellan kapitalstruktur och lönsamhet avseende vissa variabler samtidigt som studien finner att det inte finns samband för vissa andra variabler. Resultaten visar på både negativa och neutrala samband och slutsatsen att hög skuldsättningsgrad har en negativ effekt på lönsamhet dras, vilket stämmer överens med tidigare forskning inom ämnet. Sambanden som hittades visade sig ändras mellan perioden innan och under Covid-19, The purpose of this study is to investigate the statistically significant relationship between capital structure and profitability for companies listed on OMXS Large Cap. This is done in connection with Covid-19 and the study uses a number of variables to analyze a potential relationship over a five-year period. The study further examines if the possible relationship is affected by Covid-19. The study has been based on a quantitative method with a deductive approach. In order to answer the purpose of the study, the authors have carried out panel data regressions on 30 companies listed on OMXS Large Cap for the periods 2017-2019 and 2020-2021. The study finds that there exists statistically significant relationships between capital structure and profitability for some of the variables, whilst other variables show no significance. The results show both negative and neutral relations and the conclusion that a higher debt ratio has a negative effect on profitability is drawn, showing the same result as previous research. The results also show that the relationships differ from before the pandemic period to under.

Background: SME constitutes to 99,9% of business in Sweden. A central aspect of running a business is to grow, Previous research shows that access to external funds is a limitation for SMEs ability to create growth and therefore capital structure can vary between companies. Purpose: The purpose of this study is to examine the financial sources that are of greatest significance for SMEs with positive and negative growth. The purpose is also to investigate whether there are micro and macroeconomic factors that affect the growth of Swedish SMEs. Method: This study has been conducted using a quantitative approach and a random sample of 121 SME from all of Sweden’s stock markets. The research period lasted for 6 years, from 2017 to 2022. In operationalizing the variables, previous research was used, were as the dependent variable was growth in net sales. Multiple regression analysis has been conducted to see if any independent variables had any effect on the growth in net sales. Results: The result from this study indicates that the percentage of debt and equity are almost the same for SME:s with positive and negative growth. Similar to previous studies this result indicates that the internal cashflow is not enough to finance growth. External finance is therefore crucial to create growth. The external finance with the biggest positive impact on SME:s with positive growth are equity and long-term debt. The external finance with the biggest positive impact on SME:s with negative growth is short-term debt. The conclusion from this study is that the internal cashflow has the biggest impact in determining whether the external finance have a positive or negative impact on net revenue. This study also found that micro-economic factors affect SME:s. The present study found that younger SME:s has a higher growth rate. Size has a positive effect on SME:s. Out of the macro-economic factors that were used in the study, only business cycle had a significant effect on growth rate., Bakgrund: Små- och medelstora företag (SME) utgör 99,9% av företagen i Sverige. En central del för företag är att växa. Tidigare forskning visar att tillgången till externt kapital är en begränsande faktor för SMEs tillväxt. Det kan därför variera hur företag strukturerar sin finansiering. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vilka finansieringskällor som är av störst betydelse för SME med positiv- och negativ tillväxt. Syftet är också att undersöka om det finns mikro- och makroekonomiska faktorer som påverkar tillväxten i svenska SME. Metod: Studien har genomförts med ett kvantitativt angreppssätt. Urvalet har skett slumpmässigt, där det slutgiltiga urvalet av populationen bestod av 121 SME från samtliga svenska börser. Undersökningsperioden sträcker sig över 6 år från 2017 till 2022. I operationaliseringen av variablerna har forskarna använt sig av tidigare forskning där den beroende variabeln är nettoomsättningstillväxt. Flertalet regressionsanalyser har genomförts för att kontrollera de oberoende variablernas påverkan på nettoomsättningstillväxt. Resultat: Resultatet från studien visar att andelen skulder och eget kapital för de båda undersökningsgrupperna är relativt lika. Likt tidigare studier indikerar resultatet på att det interna kassaflödet inte räcker för att finansiera tillväxt. Extern finansiering blir därför avgörande för att skapa tillväxt. För företag med positiv tillväxt är de externa finansieringskällorna med störst positiv betydelse eget kapital och långfristiga skulder. För företag med negativ tillväxt är kortfristiga skulder den externa finansieringskällan med störst positiv betydelse. Slutsatsen är att det interna kassaflödet är av störst betydelse för huruvida externa finansieringskällor har en positiv eller negativ påverkan på nettoomsättningstillväxt. Denna studie fann att mikroekonomiska faktorer påverkar SME. Den aktuella studien fann att yngre SME har högre tillväxt. Storleken påverkar tillväxten positivt. Av de makroekonomiska

Studien visar på att ändrade marknadsförhållanden leder till att företag ändrar sin strategi gällande fastighetsförvaltningen. Beroende på kapitalstruktur och bolagsstyrning ser företagen olika risker och behöver därför vidta olika åtgärder. Processen med förvaltning och nya investeringar försvåras, med en osäker marknad blir det svårare att budgetera, ta beslut om nya investeringar samt att allokera kapital. Fastighetsbolagen lägger nu stort fokus på att se till att effektivisera och se till att deras befintliga fastigheter når kundernas krav och behov., The study shows that changing market conditions lead companies to adjust their strategy regarding property management. Depending on the capital structure and corporate governance, companies perceive different risks and therefore need to take different actions. The process of management and new investments becomes more challenging, as an uncertain market makes it harder to budget, make decisions on new investments, and allocate capital. Real estate companies now place great emphasis on ensuring efficiency and meeting the demands and needs of their existing properties.

Sammanfattning Titel: Sambandet mellan kapitalstruktur och börsvärde: En jämförande studie mellan fastighetsbolag och övriga Large Cap-företag på Stockholmsbörsen Författare: Magnus Hofsberger, Albin Seger Handledare: Katarina Eriksson Bakgrund: Sambandet mellan kapitalstruktur och företagsvärde har sedan Modigliani och Miller (1958) publicerade irrelevansteoremet varit ett hett ämne. Än idag finns det dock inget entydigt svar på hur detta samband ser ut. Diskussionen har även på senare tid blivit ytterst aktuell då flera branscher på den svenska marknaden har ökat sin skuldsättning. Bland dessa branscher är det framförallt fastighetsbranschen som drivit på utvecklingen. Tidigare forskning är oenig och studien upplever att det finns ett kunskapsgap kring hur sambandet mellan kapitalstruktur och börsvärde ser ut på den svenska marknaden. Syfte: Studiens syfte är att undersöka och analysera hur kapitalstrukturen hos bolag noterade på Large Cap på Stockholmsbörsen påverkar deras börsvärde. Dessutom syftar studien att undersöka eventuella skillnader i detta samband mellan fastighetsbolag och övriga Large Cap-företag. Metod: För att besvara studiens frågeställningar och syfte har studien använt sig av en kvantitativ forskningsmetod med en deduktiv ansats samt en paneldataregression för perioden 2018-2022. Resultat: Studien fann att sambandet mellan kapitalstruktur och börsvärde negativt och statistiskt signifikant. Dummyvariabeln för fastighetsbolag var inte statistiskt signifikant. Studien kan därmed konkludera att fastighetsbranschen inte skilde sig från resterande Large Cap-företag., Title: The relationship Between Capital Structure and Market Capitalisation: A comparative study between Real Estate Companies and Other Large Cap Firms on the Stockholm Stock Exchange. Authors: Magnus Hofsberger, Albin Seger Supervisor: Katarina Eriksson Background: The relationship between capital structure and market capitalisation has been a hot topic ever since Modigliani and Miller (1958) published the irrelevance-theorem. There is, however, to this day no definite answer on what this relationship looks like. The discussion has become particularly relevant in recent times as several industries in the Swedish market have increased their leverage. Among these industries, it is primarily the real estate sector that has been driving the trend. Previous research has been inconclusive, and the study has identified a knowledge gap regarding the relationship between capital structure and market capitalisation in the Swedish market. Purpose: The purpose of the study is to investigate and analyze how the capital structure of companies listed on the Large Cap segment of the Stockholm Stock Exchange affects their market value. Additionally, the study aims to examine any differences in this relationship between real estate companies and other Large Cap firms. Method: To address the research questions and the purpose of the study, a quantitative research method with a deductive approach in addition to a paneldataregression for the period 2018-2022 was used. Results: The study found that the relationship between capital structure and market capitalisation was negative and statistically significant. The dummy variable for real estate companies was not statistically significant. The study can therefore conclude that the real estate sector did not differ from the remaining Large Cap firms.

Sammanfattning Examensarbetets titel Kapitalstruktur i turbulenta tider: en studie av Covid-19:s effekt på företags kapitalstruktur Seminariedatum 2023-06-01 Kurs FEKH89 – Examensarbete i finansiering på kandidatnivå Författare Fredrik Bjerrek, Simon Meden och Jonathan Åblad Handledare Anamaria Cociorva Nyckelord Kapitalstruktur, Covid-19, Debt to Assets, Ekonomisk kris, Storbritannien Forskningsfråga Har Covid-19-pandemin påverkat företags kapitalstruktur? Syfte Studien syftar till att undersöka huruvida den ekonomiska kris som följde Covid-19-pandemin har påverkat företags kapitalstruktur i form av skuldsättning. Metod Studien följer en kvantitativ forskningsmetod och bygger på linjära regressionsanalyser av data inhämtad från Bloomberg-terminalen. Teoretiska perspektiv Studien bygger på tre ledande teorier inom kapitalstruktur: trade off-teorin, pecking order-teorin och market timing-teorin. Resultat Företags skuldsättningsgrader har ökat under Covid-19-perioden jämfört med innan perioden. Slutsats Känsligheten för determinanter av kapitalstruktur ökar under Covid-19-perioden. Det finns ingen teori som fullständigt förklarar företags kapitalstruktursbeslut under perioden., Title Capital structure during times of turbulence: a study on the impact of Covid-19 on companies’ capital structures Seminar date 2023-06-01 Course FEKH89 - Degree project in Corporate Finance, undergraduate level Authors Fredrik Bjerrek, Simon Meden och Jonathan Åblad Advisor Anamaria Cociorva Key words Capital structure, Covid-19, Debt to Assets, Economic crisis, United Kingdom Research question Has the Covid-19 pandemic affected the capital structures of companies? Purpose The purpose of the study is to examine whether the economic crisis following the Covid-19 pandemic has affected the capital structure of companies in terms of leverage. Methodology The research follows a quantitative method based on multiple linear regressions of data collected from the Bloomberg Terminal. Theoretical perspectives The study follows three leading theories on capital structure: the trade off theory, the pecking order theory and the market timing theory. Result The leverage ratios of companies have increased during the Covid-19 period compared to the period before the pandemic. Conclusions The capital structure sensitivity to determinants changes during the Covid-19 period. No available theory offers a complete explanation of capital structure decisions during the period.

Examensarbetets titel: Påverkar betygets riktning kapitalstrukturens resa? En kvantitativ studie om hur eventuella förändringar i kreditbetyg påverkar kapitalstrukturen hos IT- och energibolag Seminariedatum: 01-06-2023 Kurs: FEKH89, Examensarbete i finansiering på kandidatnivå, 15 HP Författare: Anton Åberg, Ella Thygesson, Teo Lindroth Handledare: Anamaria Cociorva Nyckelord: Kapitalstruktur, kreditbetyg, CR-CS-hypotesen, IT-sektorn, Energisektorn Forskningsfråga: Hur påverkar eventuella förändringar i kreditbetyg kapitalstrukturen hos IT- respektive energibolag? Syfte: Studiens syfte är att undersöka kreditbetygets effekt på kapitalstruktur för bolag verksamma inom IT- respektive energisektorn. Metod: Studien antar en deduktiv ansats och kvantitativ metod för att besvara syftet. Multipla linjära regressionsmodeller genomförs och analys stöds av relevanta teoretiska ramverk. Urvalet består av 300 observationer på IT-sektorn och 335 på energisektorn. Samtliga bolag är (eller har varit) noterade i USA och urvalet täcker perioden 2013 till 2022. Teoretiska perspektiv: Studiens huvudsakliga teoretiska ramverk är CR-CS-hypotesen. Därtill används tidigare forskning inom kapitalstruktur, såsom trade-off- och pecking-order-teorin samt empiri relaterad till kreditbetyg och determinanter. Resultat: Eventuella förändringar i kreditbetyg har ingen statistiskt signifikant påverkan på kapitalstruktur hos varken IT- eller energibolag. Slutsats: Inom IT- och energisektorn är traditionella kapitalstruktursteorier bättre förklaringsmodeller för kapitalstruktursbeslut än CR-CS-hypotesen.

Forskningsfrågor: Är tidigare studiers förklaringsmodeller för fastighetsföretags kapitalstruktur applicerbara på den svenska marknaden? Hur påverkar kapitalstrukturen hos svenska fastighetsbolag deras lönsamhet över en period av ränteförändringar? Syfte: Studiens syfte är att undersöka om de förklaringsmodeller för fastighetsföretags kapitalstruktur som presenteras i tidigare studier även kan appliceras på den svenska fastighetsmarknaden. Vidare är syftet med studien även att i närmare utsträckning studera sambandet mellan ränteförändringar, kapitalstruktur och lönsamhet på den svenska fastighetsmarknaden. Metod: Studien utgår från en kvantitativ metod med deduktiv ansats där regressionsanalyser med paneldata har genomförts. Paneldatan består av data från 14 olika fastighetsbolag. Teoretiskt perspektiv: Studiens teoretiska ramverk utgår ifrån Miller och Modiglianis teorem samt teorierna Pecking order, Trade off samt Market timing. Olika bestämmande faktorer för kapitalstruktur från tidigare forskning presenteras och kopplas till fastighetsföretag. Resultat: Resultatet visar att tidigare studiers förklaringsmodeller av kapitalstruktur för fastighetsbolag har en begränsad applicerbarhet på den svenska fastighetsmarknaden. Det visar även att skuldandel, ränta samt räntetäckningsgrad har en statistiskt signfikant påverkan på fastighetsföretags lönsamhet. Då dataurvalet inte kunnat uppfylla vissa grundläggande statistiska antaganden kan resultatet enbart tolkas med försiktighet, vilket begränsar generalisering. Slutsats: Studiens slutsats är att den valda marknaden till stor sannolikhet har färgat det framtagna resultatet. Det presenterade resultatet bekräftar däremot att det inte finns en enskild förklaringsmodell som går att använda för att förklara fastighetsbolagens kapitalstruktur., Research questions: Are previous studies’ explanatory models for real estate companies’ capital structure applicable on the Swedish market? How does the capital structure of Swedish real estate companies affect their profitability over a period of interest rate chnages? Purpose: The purpose of this study is to examine whether the explanatory models for the capital structure of real estate companies presented in previous studies can be applied to the Swedish real estate market. Furthermore, the purpose of this study is also to study in more detail the connection between interest rate changes, capital structure and profitability in the Swedish real estate market. Methodology: The study uses a quantitative methodology with a deductive approach conducting regressions analysis using panel data. The panel data consists of information from 14 different real estate companies. Theoretical perspective: The study's theoretical framework originates from the Miller and Modigliani theorem as well as the theories of Pecking order, Trade off and Market timing, which are based on the theorem. Different determinants of capital structure from previous research are presented and connected to real estate companies. Result: The result shows that previous studies' explanatory models of capital structure for real estate companies have limited applicability on the Swedish real estate market. It also shows that debt ratio, interest rate and interest coverage rate have a statistically significant impact on real estate companies' profitability. Since the data sample could not fulfill certain basic statistical assumptions, the results can only be interpreted with caution, which limits generalization. Conclusion: The study's conclusion is that the chosen market most likely has affected the result. The results presented, however, confirm that there is no single explanatory model that can be used to explain the real estate companies' capital structure.

Syftet med denna studie är att undersöka i vilken utsträckning kapitalstrukturen för bolag inkluderade i aktieindexet Standard & Poor ́s 500 kan förklaras med hjälp av variabler relaterade till bolagens styrelse och vd. Studien bygger på en kvantitativ undersökningsmetod och antar en deduktiv ansats för att utröna hur styrelsens sammansättning och vd:ns egenskaper påverkar valet av kapitalstruktur. Multipel linjär regression tillämpas som tillvägagångssätt för att mäta styrelsens och vd:ns påverkan på kapitalstrukturen. Det teoretiska ramverket baseras på teorier om kapitalstruktur i form av trade-off teorin och pecking order teorin samt teorier rörande bolagsstyrning representerat av agentteorin och upper echelon teorin. Därtill används tidigare forskning som grund för valet av variabler. Studien leder till slutsatsen att vd:ns innehav, styrelsens könsfördelning samt styrelsens oberoende har positiva signifikanta samband med skuldsättning. Vidare finner studien att vd:ns ämbetstid, styrelseledamöternas ålder och styrelsens storlek har negativa signifikanta samband med skuldsättning. Slutligen finner studien inga signifikanta samband mellan skuldsättning och variablerna vd:ns ålder, vd:ns kön samt styrelseledamöternas ämbetstid., The purpose of this study is to investigate to what extent the capital structure of companies in the stock index Standard & Poor ́s 500 can be explained through variables related to the board and CEO of the company. The study applies a quantitative method of study and uses a deductive approach to determine how board composition and CEO characteristics affect the choice of capital structure. A multiple linear regression is used to measure the board’s and CEO's impact on capital structure. The theoretical framework is based on capital structure theories such as trade-off theory and pecking order theory as well as corporate governance theories including agency theory and upper echelon theory. Thereto, previous studies are used as a foundation for the choice of variables. The study leads to the conclusion that CEO ownership, board gender diversity and board independence show a positive significant relationship with leverage. Furthermore, the study finds that CEO tenure, board of directors’ age and board size show a negative significant relationship with leverage. Lastly, the study is unable to find significant relationships between leverage and the variables CEO age, CEO gender and board of directors’ tenure.

Sammanfattning Titel: Vad avgör tysk kapitalstruktur? En empirisk studie om pecking order, trade-off teorin och bestämmande bakomliggande faktorer. Seminariedatum: 13/1-22 Kurs: FEKH89 Handledare: Maria Gårdängen Nyckelord: Kapitalstruktur, Tyskland, Trade-off teorin, Pecking order teorin, Skuldsättning Syfte: Syftet är att undersöka hur olika variabler påverkar valet av kapitalstruktur hos tyska företag. Vidare ämnar studien att undersöka vilken av trade-off teorin och pecking order teorin som bäst förklarar valet av kapitalstruktur för tyska företag. Metod: Studien använder en deduktiv ansats och kvantitativ metod. Programmet EViews används för att analysera datan genom en regressionsanalys. Teoretiskt perspektiv: Studien utgår från pecking order teorin och trade off teorin. Vidare används tidigare forskning med betoning på vilka variabler som påverkar valet av kapitalstruktur för företag. Empiriskt underlag: Det empiriska underlaget består av 427 tyska företag, som är noterade på Frankfurtbörsen mellan 2016-2020. Data har hämtats från Bloomberg Terminal. Slutsats: Resultatet visar signifikant positiv påverkan av fasta tillgångar och negativ påverkan av storlek för tyska företag. Risk, lönsamhet och tillväxt visade resultat som inte kunde fastställa ett samband. Studien kan inte fastställa om trade-off teorin eller pecking order teorin bäst förklarar hur företag väljer kapitalstruktur i Tyskland., Title: What determines German capital structure? An empirical study about pecking order theory, trade off theory and determining factors for capital structure. Seminar date: 13/1-22 Course: FEKH89 Supervisor: Maria Gårdängen Keywords: Capital structure, Germany, Trade-off theory, Pecking order theory, Debt Purpose: The purpose of this study is to investigate which factors influence the choice of German companies' capital structure. Furthermore, the study aims to examine the explanatory power of two well-established capital structure theories, pecking order and trade-off, for German companies. Method: The study is using a deductive approach and a quantitative method. Eviews is used to run and analyze the regression. Theoretical perspective: The study examines capital structure from a pecking order theoryperspective, trade-off theory-perspective. Furthermore the determining variables from previous research is used to examine the choice of capital structure of German companies. Empirical evidence: The empirical evidence consists of 427 German companies, listed on the Frankfurt exchange during the years 2016-2020. Data was collected from Bloomberg terminal. Conclusion: The result implies a significant positive correlation between long term debt and tangible assets and a significant negative correlation between size and long term debt. Profitability, growth opportunities and risk had inconclusive results. The study can not conclude if pecking order theory or trade-off theory best describe capital structure in German companies.

Kapitalstrukturens effekt på lönsamheten är ett ämne som återkommande studeras i olika länder och branscher. Det har genomförts mycket forskning kring ämnet med varierande resultat. Även om det finns mycket forskning i ämnet finns det fortfarande olika åsikter om sambandet mellan kapitalstruktur och lönsamhet. Forskning kring den svenska marknaden är dock begränsad. Samtidigt finns ett intresse av att undersöka huruvida det eventuella sambandet påverkades under Covid-19-pandemin. Studiens syfte är att undersöka om det föreligger ett samband mellan kapitalstruktur och lönsamhet för bolag noterade på OMXS Large Cap samt hur ett eventuellt samband ser ut och varför. Vidare syftar studien att analyser huruvida det möjliga sambandet förändras till följd av Covid-19-pandemin och dess ekonomiska konsekvenser. Studien har använt sig av en kvantitativ forskningsmetod med en deduktiv ansats. För att besvara studiens syfte har författarna genomfört paneldataregressioner för tidsperioden 2015 till 2019 samt linjära multipla regressioner för år 2020. Resultatet visar att det existerade statistiskt signifikanta samband där både högre skuldandel och skuldsättningsgrad resulterade i lägre lönsamhet för Large Cap-bolag på OMXS innan Covid-19-pandemin (tidsperioden 2015 till 2019) men även under Covid-19-pandemin (tidsperiod 2020).

Bakgrund: Trots Sveriges positiva jämställdhetsutveckling, att sysselsättningsgraden är jämn mellan könen samt att kvinnor är högutbildade i större utsträckning än män är det fortfarande männen som sitter på de högsta positionerna i näringslivet. Samhällsdebatten om könskvotering i styrelser påskyndade utvecklingen men sedan den försvann har utvecklingen stått stilla. För att få till en verklig förändring är första steget att företagen själva inser betydelsen av och potentialen hos en jämställd styrelse och fler ledande kvinnor. Syfte: Syftet är att analysera och förklara hur svenska börsnoterade företags kapitalstruktur påverkas av kvinnor i styrelse och ledning. Metod: Studien har ett objektivt synsätt med en deduktiv forskningsansats och en kvantitativ forskningsmetod. Data från årsredovisningar för 898 svenska börsnoterade företag insamlas och analyseras i univariata, bivariata samt multivariata analyser. Genom hypotesprövning och signifikanstest leder studien fram till ett förklarande resultat. Slutsats: Trots att inga signifikanta resultat framförs visar studien att kvinnor i styrelse och ledning åtminstone inte har någon betydande påverkan på företags kapitalstruktur, varken på andelen skulder eller kassalikviditet. Studien tyder på att olika individer beter sig liknande på grund av den position de sitter på samt den kunskap de innehar. Studien kan därmed vara ett argument för att kvinnor har lika rätt som män att sitta i företagens styrelse eller ledning och kan användas för att understödja företagens egen jämställdhetsutveckling.

Covid-19-pandemin ändrade snabbt förutsättningarna på kapitalmarknaden och företagen tvingades fort att anpassa sig efter rådande restriktioner och rekommendationer. Denna studie undersöker hur kapitalstrukturen i bolag noterade på Stockholmsbörsen förändrades under pandemiåren 2020–2021 jämfört med före pandemin (2016–2019). Med hjälp av teorier för kapitalstruktur och tidigare studier identifierades fem centrala mått som hjälper till att förklara skuldsättningsgraden. Genom multivariat analys studeras och analyseras vilka variabler och samband som har påverkat kapitalstrukturen under perioden. Studiens resultat visar, i likhet med tidigare studier kring agerande under krissituationer, att företagens skuldsättningsgrad minskade under jämfört med före pandemin.

Fastighetsbolag är en bolagsform som arbetar med att primärt äga och förvalta fastigheter. Noterade fastighetsbolag i Norden tar stor plats i det finansiella rummet och de har ett stort antal aktieägare på sina respektive börser. Denna studie har till uppgift att undersöka huruvida kapitalstruktur har en medlande effekt på ägarkoncentrationens relation till lönsamhet mätt i ROA hos fastighetsbolag i Norden mellan åren 2012-2021. Studies syfte är viktigt för att kunna hjälpa och vägleda investerare i fastighetsbolag att ta rätt investeringsbeslut då finansieringsbeslutet för fastighetsbolag möjligtvis kan påverka dess egna fortlevnad. Studien utgår från tidigare forskning som har visat på att det finns signifikanta relationer mellan samtliga tre variabler. För att förklara resultaten har den tidigare forskningen visat på att det mest använda teorierna för att förklara kapitalstruktur och ägandes relation till lönsamhet är agentteorin, trade off-teorin och pecking order-teorin. Studien har fokuserat sig på Norden då det är ett område där det inte har bedrivits någon liknande forskning om kapitalstrukturens medlande effekt på ägarkoncentrationens relation till lönsamhet hos fastighetsbolag under rådande premisser. Studien innefattar alla länder i Norden förutom Island då deras noterade fastighetsbolag inte uppfyllde kravet att ha varit noterad på landets börs i minst tio år. Anledningen till Norden som geografisk avgränsning i denna studie är för att länderna i Norden delar en historisk prägel som har lagt grunden för en liknande finansiell kultur av ekonomisk effektivitet och tillväxt som kan kombineras med en harmonisk arbetsmarknadsekonomi. För att kunna etablera en medlande effekt har studien konstruerat fyra regressionsmodeller och använt sig av ordinary least squares för att uppskatta koefficienterna. Kapitalstrukturen mättes som debt-to-asset och koncentrationen av ägare mättes som summan av de tre största ägarna. Studien studerade en period om tio år. De empiri