Search

In recent years, Skellefteå has had significant population growth linked to the establishment of Northvolt. Between 2020 and 2023, the population growth in Skellefteå was 4.6 percent, which should be compared with an average population growth of 1.7 percent in Sweden. The main purpose of the report has been to describe how the labor market in Skellefteå has changed after 2017. The population growth can largely be explained by a sharp increase in immigration. For many years, the municipality has indeed had a positive net migration which, however, has not been able to compensate for the aging population. Therefore, the population has remained at stable levels until 2017. The strong immigration in recent years is mainly made up of men aged 25 to 64. In general, the proportion of men in the age range 15 to 64 is increasing, while the number of women aged 15 to 24 is decreasing, which may pose a future challenge connected to how to break the negative nativity trend. Even before 2017, Skellefteå had a high proportion of men, and the reduction in the number of women aged 15 to 24 may in the long run lead to a further distortion of the gender balance. A large part of the immigrants has for a long time consisted of people from the immediate area (mainly Umeå, but also smaller municipalities). This trend continues after 2017, when the number of migrants from Umeå increased even further. A significant part of the immigrants are also primarily men, but also women, from other countries. This too can pose a future challenge if they are not integrated into society. Those who move to Skellefteå often get jobs that only require shorter training or introduction. This has increased since the establishment of Northvolt regardless of education level. At the same time, the degree of job changes is high among these immigrants, which indicates that these occupations are entry-level occupations. We also see that emigration has also increased in recent years, and this mainly concerns women

Norra Sverige är återigen på tapeten: i media, debattinlägg och politiska visioner skildras Norrlands glimrande möjligheter att leda omställningen till ett hållbart Sverige. Men är framtidsvisionerna så ljusa som de verkar? Norrland framställs allt oftare som nyckeln till en grönare och mer hållbar framtid. Med sina rikliga naturresurser ses Norrland som väl lämpat att driva den gröna omställningen – inte bara för Sverige, utan också för hela Europa. Men det är inte första gången som Norrland utmålas som framtiden. Bara för ett sekel sedan beskrevs norra Sverige som ’Framtidslandet’ – en berättelse som bidrog till att legitimera kolonialiseringen och marginaliseringen av Norrland och dess invånare. När det framtidsbetonade narrativet nu lyfts igen är det angeläget att kritiskt granska debatten för att förstå dess innebörd ur ett bredare perspektiv.

This thesis presents a study of Helmer Osslund’s Norrland landscape paintings, shifting the focus from his biography and painterly style to the societal context of Norrland in the early 20th century. The research begins with a quantitative analysis of the geographical locations depicted in Osslund’s works, followed by a qualitative examination of paintings from Ådalen and Abisko. This analysis employs a tri-fold model of place, space, and landscape, incorporating concepts such as the tourist gaze and discussions on wilderness. Travelogues, literature and works by other artists provide points of comparison. The findings reveal that Osslund’s motifs align with the areas exploited for early domestic tourism in Sweden, resonating with a romantic tourist gaze rooted in picturesque traditions. His depictions of wilderness and pastoral scenes notably exclude spaces associated with forestry industries, agricultural labour, and Sámi culture, and wilderness is negotiated through traces of civilisation or foregrounding trees. This contextual exploration of Osslund’s work broadens the understanding of his art and contributes to interdisciplinary research on the conceptualisation of Norrland and the North.

This study focuses on the semi-subterranean houses in northern Sweden, specifically in the counties Jämtland, Västerbotten and Västernorrland. The semi-subterranean houses were usedby hunter-gatherers and the houses date to the end of the Mesolithic and the Neolithic. In this study two separate types of semi-subterranean houses are being investigated. Both types of semi-subterranean houses are categorized as ‘settlement embankments’ (Sw. boplatsvall). Within the study one type is called ‘embankments of fire-cracked stones’ (Sw. skärvstensvall) which are situated in the interior part of Norrland, and the other type is called ‘embankmentsof gravel/sand’ (Sw. grusvall) which are mainly found in the coastal areas of Norrland. The purpose of this study is to investigate the number of individuals residing within the semi-subterranean houses. Cross-cultural studies based on ethnographic material is used to calculate how many individuals lived in each house. The cross-cultural study of floor area has resulted in a mean of how much space (6.1 m2) a prehistoric human needs in a dwelling. This number is used to calculate the number of individuals that lived in each house based on the size of the floor area. Another purpose of this study is to investigate if there are any differences between the embankments of fire-cracked stone and the embankments of gravel/sand. Are they simply different construction techniques or are there any other differences between them, such as size, social structure and chronology.

A large scale demolition project, funded by the state, is currently taking place in Bräcke, Jämtland. Due to depopulation and the closure of large industries, the municipality is in a state of economic distress and buildings are demolished in order to lower the municipality's operating costs. Focusing on the three most central buildings being demolished, the project investigates how a community is affected when central buildings are demolished and what social values risk being lost. Convinced that buildings are socially imbued, we have through drawing, model and film explored ways to convey the social aspects of space. Rather than doing a proposal for reuse or a new building, we have through qualitative interdisciplinary methods created an inventory of the buildings' social values and a mapping of how these relate to the social on different levels, ranging from Bräckes societal development to peoples' memories and relations to the buildings. Rather than offering solutions, the project evoke new questions regarding the ontology of buildings, the future of rural Sweden and what place there is today for towns no longer generating profit.

This essay aims to contextualize the placement of deviant and atypical graves within the landscape of Västerbotten county in Sweden, in relation to the contemporary Christian cemeteries from the Middle Ages to the year 1960. To understand the need and reasoning for deviant and atypical graves from a religious standpoint several medieval laws are studied, such as the Cannon law of the Catholic church, the Swedish medieval landscape laws, and the Norwegian medieval regional laws. The revision and the annulment of the medieval laws are also taken into consideration to understand how the regulations surrounding deviant and atypical graves changes over time in Sweden and Norway. To build an understanding how deviant and atypical graves has been utilized in Västerbotten county throughout history, ethnographic and historical literature is studied. Geographical and historical contexts are also considered to contextualize the placement of the graves within the landscape. The placement of Churches and cemeteries within the landscape over time is also studied to understand how the need for atypical graves changed over time.

The purpose of this dissertation is to investigate the occurrence of Enlightenment ideas in the central Northern part of Sweden during the 18th century, focussing on a carefully chosen set of characters: one bishop and three senior lecturers at the gymnasium of Härnösand, in the province of Ångermanland. This dissertation uses a perspective of circulation of knowledge, inspired by the research field of history of knowledge. The methodological approach in this study is to use a complex thematic definition with eight different components of Enlightenment in the analysis of relevant texts and writings by selected characters, supplemented with a contextual perspective. A center for the ecclesiastical culture of learning in Norrland was Härnösand, and the gymnasium was Norrland´s only higher education institution, north of Gävle, for 200 years between 1650 and 1850. During the 18th century, three senior lecturers were employed there, each working for the dissemination of Enlightenment ideas, through both writing and practical action: Magnus Stridsberg (1696–1772), Nils Gissler (1715–1771) and Pehr Hellzén (1744–1811). At the same time as these, the diocese was governed by Bishop Olof Kiörning (1704–1778), who was also the Supervisor of the gymnasium. He was influenced by Enlightenment ideas and showed a strong interest in advanced agriculture and contributed to the church taking greater part in the social and economic development. The first lecturer, Magnus Stridsberg, created new methods in agriculture concerning soil mixing, manure production and grain nurseries, but has mainly been remembered for his threshing machine which came into general use in central Norrland during the second half of the 18th century. The next lecturer, Nils Gissler, was Norrland´s first provincial physician and introduced a scientific approach to practical medicine in the region. With the dissemination of knowledge and a great deal of personal commitment, he showed interest in mental illness

Denna studie undersöker orsaker och motiv till bönders skogsägande och försäljning av skog till trävarubolag i samband med industrialiseringen ca 1850–1906. För detta har hundratals yttranden från lokala och regionala företrädare insända till Norrlandskommittén 1902 analyserats tillsammans med dess betänkande, utifrån en historisk kontext, tidigare forskning och ekonomisk teori. Det finns en populärhistorisk förställning om att bolagen lurade bönderna att sälja skogen för en spottstyver, så kallat baggböleri. Även om oegentligheter kan ha förekommit, visar denna studie att de inte var allmänt förekommande vid bolagens uppköp av skogsfastigheter. Istället tecknas en mångfacetterad bild, där den ekonomiska dimensionen framträder som central, medan sociala, personliga, samhälleliga och legala faktorer också påverkade händelseförloppen. Det fanns ofta rationella orsaker och motiv till skogsförsäljningarna, som att bolagen betalade mer än taxeringsvärdet, eller att skuldsättning motiverade en försäljning. Okunskap om värdet kan också spelat en roll under den första fasen av industrialiseringen, vilket senare bidrog till den fortsatta händelseutvecklingen. Pengarna från skogsförsäljning använde bönderna för exempelvis ett högre välstånd, konsumtion, sparande, amorteringar, fördelning mellan arvingar, köp av nya gårdar, eller som startkapital för flytt inom Sverige eller till Amerika. Institutionella förändringar rörande ägande och nyttjande av skogen hade en central roll för utvecklingen; från avvittringen när bönderna fick fri äganderätt över stora skogsskiften till ökad reglering av ägandet och införandet av Bolagsförbudslagen 1906 som effektivt hindrade bönderna i norra Sverige från att fortsatt sälja skogsskiften till trävarubolag. Norrlandskommitténs betänkande 1904 visar att motiven till att föreslå ny reglering av äganderätten var för att värna jordbruket. När det kunde löna sig mer att leva på avkastningen av kapitalet från skogsförsäljningen än på jordbruket m

Northern Norrland has a long history of domestic colonialism and internal migration. However, in the latter half of the twentieth century the region has seen a decline in population, job opportunities and welfare services. This study analyses how contemporary popular music from the region represents it and reflects feelings and thoughts on life there, and how identity, moods and sentiments are constructed and attached to place to uncover the rhetoric of place-making in popular music. The analysis shows a complex relationship between the local area and the surrounding country, featuring themes of ambivalence, resistance, dualistic nostalgia and transience responding to contemporary realities of the region. The lyrical themes and rhetorical actions performed in twenty-first century popular music evinces clear connections to literary depictions of the region throughout the last hundred years, indicating a reinterpretation of cultural memory in light of present conditions. These lyrics perform a rhetoric of re-membering which serves to reinforce the bond of people to place through music., Northern Norrland has a long history of domestic colonialism and internal migration. However, in the latter half of the twentieth century the region has seen a decline in population, job opportunities and welfare services. This study analyses how contemporary popular music from the region represents it and reflects feelings and thoughts on life there, and how identity, moods and sentiments are constructed and attached to place to uncover the rhetoric of place-making in popular music. The analysis shows a complex relationship between the local area and the surrounding country, featuring themes of ambivalence, resistance, dualistic nostalgia and transience responding to contemporary realities of the region. The lyrical themes and rhetorical actions performed in twenty-first century popular music evinces clear connections to literary depictions of the region throughout the last hundred years, indicating a reinterpretation of cultural memory in light of present conditions. These lyrics perform a rhetoric of re-membering which serves to reinforce the bond of people to place through music.

För att den gröna omställningen i Sverige ska lyckas krävs att mer än 100 000 personer flyttar till Norrland de närmaste åren för att arbeta i de nya industrierna som etableras där och i snabbt växande samhällena. Vilka berättelser skulle kunna få människor att flytta dit, och vilka är det egentligen som ska höra dessa berättelser? Det här är en analys av berättelser om Norrland för de som knappt varit där, för de som är födda där, för de som kan tänka sig att flytta dit och för de som påverkar utan att vara på plats. Analysen innehåller ett antal handgripliga rekommendationer för hur man kan beskriva den norra landsändan på ett sätt som kan varieras beroende på vem som är mottagare men som likväl förenas av en berättelse om regionen som helhet., In order for the green transition in Sweden to succeed, more than 100 000 people to move to the northern part of the country in the coming years to work in the new industries being established there and in the rapidly growing communities. What are the stories that could attract people to move there, and who should hear these stories? This is an analysis of stories about Norrland for those who have barely been there, for those who were born there, for those who might consider moving there, and for those who influence without being there. The analysis provides a number of tangible recommendations on how to describe the North in a way that can be varied depending on the audience, but still united by a narrative of the region as a whole., Del av regeringsuppdrag Thriving North, “Stöd till innovationsarbete inom hållbar stads- och samhällsutveckling i Norrbotten och Västerbotten”QC 20240318, Stöd till innovationsarbete inom hållbar stads- och samhällsutveckling i Norrbotten och Västerbotten

Our thesis project consists of three architectural interventions: The Mushroom, The Gnat and The Snake, fitting into a vision of a Swedish forest managed in a more sustainable way. A future in which the practice of clear-felling has been abandoned in favor of alternative methods falling under the umbrella term Continuous Cover Forestry (CCF). As the biological aspects of forestry is not our area of expertise, we have investigated what this reorganization at large would mean for the Swedish landscape, economy and society. Where it becomes a question for architecture. When the timber industry looses its hegemony over the forest, the forest becomes available to different uses. For life and recreation, and for the production of forest goods other than timber, such as wild game meat, berries, and mushrooms. These activities are able to take place within the same space as forestry, thereby overcoming the spatial separation of functions we see today. Our interventions work by docking onto different points of today’s logistics flow, in order to later replace them. They take into account more of the different values and users of the forest which we have identified. The project follows the flow of goods from the forest as they make their way towards the larger markets. The Mushroom is an outpost in the middle of the productive forest which supplies the surrounding area with the necessary infrastructure in order to extract goods from it, doubling as a recreational dwelling. One of these can be placed every 30 km. The Gnat is a tower structure containing multiple different functions ranging from marking the pick-up spot for the harvested timber, functioning as a hunting tower, shelter and storage. Many of them are placed along forest roads. The Snake is a local processing plant managing small-scale refinement of the goods of the forest close to their site of harvest, thus channeling some of the economical flow back to the communities living of the forest. Together they form a c

This essay examines the nature of Sara Lidmans novel Bära mistel by drawing on theories of Kate Soper and Greg Garrard. The analysis examines the culture surrounding the characters Linda Ståhl and Björn Ceder in relation to the nature of the north. It considers concepts such as the imminent presence of nature versus a distance to it, the idealization of nature, the connection between nature and God, and the problems that follow society’s way of looking at Norrland as wilderness. Simultaneously I analyze how nature and culture tend to overlap and thus one often becomes a product of the other.

This thesis is a study of factory owner Abraham Abrahamson Hülphers’s collections of parish description about the parishes in Norrland, more specifically those about Medelpad and Ångermanland. The thesis seeks to explain how Hülphers’s collections were created in practice while also presenting the descriptions content and analysing the ideology it reproduced. It does so by analysing Hülphers’s published descriptions, his travel journal and some of his correspondence. The thesis uses Mary Louise Pratts ideas about the imperial gaze as a theoretical framework to understand the work of Hülphers and the relation between the enlightened middle class and the peasantry which they described. The thesis investigates the idea of the parish descriptions understood as Hülphers travel journal reworked, arguing that Hülphers journey through Norrland was important for social reasons, rather than information gathering, and presenting the collections as new texts, not transformed versions of the journal. Furthermore the thesis discusses who helped Hülphers create the descriptions and the impact these men, from the same enlightened middle class as Hülphers himself, had on the text. The thesis also handles the economic ideology of the enlightenment as mirrored and reproduced by the descriptions. Here the focus lies on the priorities of the parishes different lines of work and the boundless optimism of enlightenment man – as nature could be conquered completely by man’s reason. Finally the thesis discusses the way Hülphers described the local culture; what he considered to be virtues and vices in the peasant population in terms of habits, language and dress, also showing the great value he considered the local dignitaries to have and discussing his disdain towards the superstitions of old as these could lead a community towards chaos.

Purpose: The purpose of this thesis is to enhance the understanding of how collaboration in the manufacturing industry can enable the formation of industrial symbiosis by identifying challenges and strategies. To fulfill this purpose, two research questions has been addressed: What are the factors hindering collaboration and thus IS formation between companies in Norr- & Västerbotten? and What are the enabling strategies allowing collaboration for IS formation in Norr- & Västerbotten? Method: The research was conducted as a qualitative, inductive study of exploratory nature. The study utilized semi-structured interviews, in total, 14 interviews were conducted with regional companies and additional actors. The data was analyzed through thematic analysis. Findings: The study reveals that companies in the region face three challenges to successful collaboration: insufficient inter-organizational work methods, conservative market for new or agile collaborations, and uncertainty regarding collaboration and knowledge sharing. The study also identified four strategies to overcome those challenges: promoting communication mechanisms, utilize financial and sustainability value as incentive model, offer a platform for networking and matchmaking, and creating transparent data sharing between actors. These findings are summarized in a contingency framework to illustrate what challenges can be addressed by what strategies. Theoretical and practical implications: This study extends the industrial symbiosis literature by utilizing collaboration as a effective means of achieving increased cases of IS formation. Additionally, this study provides collaboration challenges and strategies, with a framework to help practitioners and policy makers successfully navigate and facilitate collaborative efforts. Lastly, this study investigated Norrbotten and Västerbotten, a previously rather unexplored re-gion. Limitations and further research: The generalizability of the findings are u, Syfte: Syftet med detta examensarbete är att öka förståelsen för hur samarbete inom tillverkningsindustrin kan möjliggöra bildandet av industriell symbios genom att identifiera utmaningar och strategier. För att uppfylla syftet har två forskningsfrågor behandlats: Vilka faktorer hindrar samarbete och därmed IS-bildande mellan företag i Norr- & Västerbotten? och Vilka strategier möjliggör samarbete för IS-bildande i Norr- & Västerbotten? Metod: Forskningen genomfördes som en kvalitativ, induktiv studie av explorativ karaktär. I studien användes semistrukturerade intervjuer, totalt genomfördes 14 intervjuer med regionala företag och ytterligare aktörer. Datan analyserades genom tematisk analys. Resultat: Studien visar att företag i regionen står inför tre utmaningar för framgångsrikt samarbete: otillräckliga interorganisatoriska arbetsmetoder, konservativ marknad för nya eller agila samarbeten och osäkerhet kring samarbete och kunskapsdelning. Studien identifierade också fyra strategier för att övervinna dessa utmaningar: främja kommunikationsmekanismer, använda ekonomiskt värde och hållbarhetsvärde som incitament, erbjuda en plattform för nätverk och matchmaking samt skapa transparent datadelning mellan aktörer. Dessa resultat sammanfattas i ett framework för att illustrera vilka utmaningar som kan hanteras med vilka strategier. Teoretiska och praktiska bidrag: Denna studie utökar den industriella symbioslitteraturen genom att använda samarbete som ett effektivt sätt att uppnå ökat antal fall av IS-bildning. Dessutom tillhandahåller den här studien samarbetsutmaningar och strategier, med ett framework för att hjälpa praktiserande aktörer och beslutsfattare att framgångsrikt navigera och underlätta samarbeten. Slutligen undersökte denna studie Norrbotten och Västerbotten, en tidigare ganska outforskad region. Begränsningar och framtida forskning: Resultatens generaliserbarhet är osäker eftersom de vilar på de specifika förhållandena i regionen och mestadels me

Currently, Northern Sweden faces a phase of new industrialisation. Large "green" industrial projects are located or planned to be initiated in the region. Attractors are a reliable supply of green energy, land for large establishments and social as well as political stability. Initially, the actors are factories for the production of batteries and fossil-free steel, but also bitcoin mines, data server halls, etc. have been established. Following are consultants, real estate actors, architects, planners etc. In this respect, the green "reindustrialisation" has the potential to change the relatively slow growth in the region. The first long wave of industry ended in the 1970s, in a process that involved many elements of a "resource curse". In the paper, after a presentation of facts, visions and narratives connected with this change, we analyse the economic background and forces behind the stagnation. We ask if the region have the insights and leadership that may exploit the situation and move the region on to a path of growth? Labour and housing are needed, but the region must also develop institutions, narratives and habits that will keep and attract a broader set of assets. Legislation, policy and narratives at national and European levels are other obstacles for growth.

This study is a rhetorical analysis of how three sparsely populated regions in Norrland –Region Västerbotten, Region Norrbotten and Region Jämtland Härjedalen – communicate on YouTube to strengthen their place branding, create a strong regional identity and attract new residents. By analyzing the content of the videos in relation to stereotypes about Norrland, the study aims to gain insight into how these regions communicate, and how the communication affects the image of Norrland. The study contributes to understandings of how regions communicate to create a positive image of themselves and attract newcomers. The results show that common themes emphasized in the videos are the regions unique and beautiful nature, well developed healthcare, technological innovation, hope for the future and a sense of community between the residents in the region. The findings also indicate that regions mostly use ethos and pathos in their videos to appeal to viewers emotions and establish credibility.

DN:s new Norrland – A digital text analysis of the Swedish national newspaper Dagens Nyheters new editorial offices in northern Sweden. The aim of this study is to compare the coverage of Norrland in the Swedish newspaper Dagens Nyheter before and after the fourth of April 2022. That date marks the opening of two new editorial offices in Umeå and Luleå as part of new investments in the area. The material gathered for the analysis consists of articles from one year before the editorial offices opened, as well as one year after. The method utilized in this essay was a quantitative digital text analysis, as it was the method that allowed us to capture a whole year worth of news coverage. Using computers in quantitative analysis is of big help, and something that allowed the study to incorporate 1579 articles into two separate networks for our study. The theoretical framework of this study consists of Representation (defined by Stuart Hall), concepts of media shadow (by Nygren, Althén and Nord) as well as Madeleine Erikssons thoughts about reproducing Norrland in the media. Other theories such as news values, centers and peripheries and agenda setting are also used to strengthen the analysis. With the help of the network analysis tool Gephi, two different networks of correlations were identified and analyzed. The results show that despite the opening of the new editorial offices, DN still portrays a picture of Norrland as “the other”. New industries and investments are covered, with lots of articles regarding the need for workers in Norrland. In the networks from Gephi, we can see a shift from focus on Sweden to Stockholm as the main local areas that feature in the articles. However, regions, and most specifically, cities, are still in the periphery of the news discourse in DN.

In the north of Sweden a lot of the municipalities struggle with depopulation and a negative developmental spiral. Lately there has been a lot of cases where this can change when new investments and establishments are introduced to the area. This study has examined how the rural municipality of Sollefteå has worked with attracting new investments and the added new workload to a municipality with limited resources. To achieve this, interviews has been carried out with people who work with these issues at Sollefteå municipality. A study has also been done on existing planning documents from Sollefteå municipality to gain an understanding of their vision and limitations. The study showed that Sollefteå municipality has advocated for their strengths and been able to attract investments and has been chosen as one of the places where Sweden’s military has been re-established. As there has been a very low need for planning in Sollefteå the last few decades one of the main challenges is to pave the way for the establishments that wish to make Sollefteå municipality their home in terms of new detailed development plans as well to ensure housing for the added workforce that would be needed in the future.

QC 20230403

Köpsågverk, det vill säga relativt små privata sågverk som inte äger skog, har sedan mellankrigstiden hamnat i kläm mellan å ena sidan råvaruförsörjning och timmerpriser och å andra sidan avsättningsvillkoren på främst regionala men också nationella och internationella marknader. Utvecklingen i hela den svenska skogsindustrin präglades särskilt under 1950- och 1960-talen av hårdare internationell konkurrens som i sin tur drev fram ökad koncentration, ny produktionsteknik, samt stordriftsproduktion med större kapitalinsats. För att hantera konkurrensen har de små köpsågverken försökt organisera sina intressen för att framför allt påverka tillgång och prisnivå på råvaran. Vi vill här beskriva hur köpsågverk i Västerbotten samarbetat inom ramen för den svenska skogsindustrins utveckling mot mer kapitalintensiv produktion och en allt starkare koncentration av verksamheterna. Hur såg kampen om skogsråvaran ut i praktiken?, Norrländska köpsågverk i skogsindustrins globalisering.

In March of 2017, Northvolt announced at a press conference in Skellefteå that they had received the green light on their factory Northvolt Ett, a lithium-ion battery factory running on 100 per cent renewable energy. The industrial establishment has meant a great increase in population and a consequent increase in demand for housing and services. Skellefteå kommun (municipality), located along the Baltic Sea coast, has had a long history of population- and demographic decline. Northvolt is the first among many similar industrial strides in Northern Sweden (Norrland) promoted by the provincial government, the state, and the European Union. The establishment of Northvolt is part of a larger vision for the entirety of Norrland, a move towards reindustrialisation and urbanisation - all in the name of sustainable development. This thesis aims to examine the role of spatial visions in policy within the multilevel governance system in the matter of urbanisation and green industrialisation. A study into the prevailing discourse into the development in Norrland and Skellefteå in light of historical and realistic conditions through a thorough theoretical- and empirical investigation into what the establishment of a large employer entails for the local community. Through a qualitative content analysis of seven policy documents from all levels of governance; transnational, state, region, and municipality, accompanied by a set of four interviews with local municipal politicians this thesis will test the two hypotheses formulated to be accepted or rejected: I. Policy documents on supra-municipal level are not in line with local, realistic-, and historical conditions for Norrland, II. The current discourse does not highlight the contingent risks the large-scale industrial investment means for the local community The performed study shows that the green reindustrialisation in Norrland, as promoted by the Swedish government and the European Union, is one of the most ambitious vision, I mars 2017 meddelade Northvolt vid en presskonferens i Skellefteå att de fått grönt ljus på sin fabrik Northvolt Ett, en toppmodern litiumjonbatteri-fabrik som drivs på 100 procent förnybar energi. Industrietableringen har inneburit en stor befolkningsökning och en därav ökad efterfrågan på bostäder och tjänster. Skellefteå kommun har en lång historia av befolknings- och demografisk nedgång. Etableringen av Northvolt är den första av många liknande industriella framsteg i Norrland som främjas av regionen, staten och EU. Northvolt är en del av en större vision för hela Norrland, ett steg mot återindustrialisering och urbanisering – allt i hållbar utvecklings tecken. Denna uppsats syftar till att undersöka hur geografiska visioner ger sig tillkänna i policy inom flernivåstyrningssystemet i fråga om urbanisering och grön industrialisering. Genom en studie av den rådande diskursen kring utvecklingen i Norrland och Skellefteå i ljuset av historiska och realistiska förhållanden genom en grundlig teoretisk- och empirisk undersökning av vad etableringen av en stor arbetsgivare innebär för lokalsamhället. Genom en kvalitativ innehållsanalys av sju policydokument från alla styrelsenivåer; transnationella, staten, regionen och kommunen tillsammans med fyra intervjuer med politiker på kommunal nivå kommer denna uppsats att testa de två hypoteser som formulerats att antingen accepteras eller förkastas: I. Policydokument på överkommunal nivå är inte i linje med lokala, realistiska och historiska förutsättningar för Norrland, II. Den aktuella diskursen belyser inte de betingade riskerna de storskaliga industriella investeringarna innebär för lokalsamhället. Den genomförda studien visar att den gröna återindustrialiseringen av landsbygden i norra Sverige, som främjas av den svenska regeringen och EU, är en av de mest ambitiösa framtidsvisionerna i modern tid. Slutsatsen är att det råder en viss skillnad mellan visionen på kommunal- och överkommunal nivå, dessutom finns det ingen r

The dominant discourse often presents green growth as a solution to the ongoing environmental and climate crisis. However, it exists an unclear understanding of what green growth means in various contexts. This thesis aims to explore re-industrialization in Northern Sweden as an example of green growth, focusing on understanding the meaning and spatial implications of green growth within the context of Norrland. Tworesearch questions are put forward to study the framing of the re-industrialization and how it reproduces Norrland as space and place. 68 Swedish media articles from 2010 to 2023 covering different geographical scales were selected and processed with a qualitative content analysis method, using framing theory. The results show that reindustrialization in Norrland is framed in plural ways, emphasizing growth and development opportunities as well as concerns for Indigenous rights, human well-being, and justice. The dominant framing reinforces Norrland´s subordination to growth centers, while alternative framings highlight a broader understanding of the region’s multifaceted dimensions, raising questions about equitable distribution and the spatial power dynamics of green growth, moving the discussion away from urban-rural dichotomies. The study contributes to an understanding of the spatial implications of green growth in Norrland, challenging rural-urban dichotomies and highlighting contested values.

Great investments are planned in the north of Sweden the coming years, not the least in the county of Norrbotten where the projects collectively are referred to as the green transition due to the focus on fossil-free techniques. But to be able to secure a sustainable energy supply and reach the goal set by the member states of the European Union of a carbon dioxide neutral union in 2050 the production of alternative energy sources needs to intensify. The continuous phaseout of fossil energy and increased electrification, of society as well as industry, place heavy demands on the energy supply, meaning that all non-fossil energy sources become important and should increase its production to meet the ever-increasing effect need. One energy source that is produced from renewable sources and can be directly interchanged with natural gas is the methane fraction of biogas. Biomethane is currently mostly used as a vehicle fuel in Sweden but that can be subjected to change and for example become an important source of hydrogen or be used for fossil-free steel production in the north of Sweden. This thesis explored the availability of potential local substrates for biogas production in the county of Norrbotten, with certain focus on Luleå municipality. The work was performed in collaboration with Lumire (Luleå Miljöresurs AB), a municipal company that mostly produces biogas from wastewater treatment sludge and is responsible for water and sewage, as well as waste collection and recycling within Luleå. An inventory was compiled, and potential substrates evaluated in order to select two specific substrates for a techno-economic analysis with the purpose to assess energy inputs and connected costs related to the implementation of new substrates along with the potential biogas production. The energy balances included the potential energy yield, the energy consumption from the generation of the substrate, transport to the bio-gas plant, and pretreatment and was calculated for dif, Tillgång och Effektfrågan – Biogasens Roll i det Gröna Norrbotten Allt fler nyfikna ögon riktas mot Norrland i takt med att den nordligaste landsänden ångar på framåt i utvecklingen mot fossilfria industrier; kommande år planeras miljardinvesteringar i fossilfria tekniker i region Norrbotten, en satsning som kallas den gröna omställningen. Men för att kunna förse etableringarna och samhället med ren energi, och i förlängningen nå det gemensamma målet satt av Europeiska unionen om en koldioxid-neutral union till 2050, måste produktionen av alternativa energikällor trappas upp. Biogas är ett förnyelsebart energislag som utöver som fordonsgas skulle kunna nyttjas i fossilfri ståltillverkning eller som en källa till vätgas. Det finns alltså nästan ingen hejd på efterfrågan, men hur kan produktionen öka? Biogas är en gasblandning av koldioxid och metan som bildas när ett ekosystem av olika mikro-organismer bryter ned organiskt material i en syrefri, eller anaerob, miljö. I naturen kan anaerob nedbrytning ske i sumpmarker och i idisslares magar men människan har lärt sig att tillämpa processen i reaktorer genom att mata kulturen med lämpligt material, kallade substrat, och hålla lämpliga processförhållanden. Substrat utgörs vanligen av restströmmar och måste vara smältbart för mikroorganismerna. Mycket av det som är dåligt för oss i för höga doser – såsom tungmetaller, läkemedel och för högt eller lågt pH – är också skadligt för mikroberna. Hushåll, reningsverk, matindustrier och jordbruk är viktiga källor till substrat och genererar till exempel matavfall, avloppsslam, gödsel, grödrester och energigrödor. Ett sätt att öka produktionen av biogas är att öka mängden substrat, genom att finna fler. Den kartläggning av substrat som utförts, i anslutning till Luleå och i samarbete med den kommunala biogasproducenten Lumire (Luleå Miljöresurs AB), visade att det inte finns mycket organiskt material tillgängligt idag eftersom de restströmmar som uppstår redan används för biogasp

As part of the EU’s initiative to become the world’s first climate neutral region, Northern Sweden is represented as a centrepiece to the green transition development. Its innovative industries are framed as a key component for a sustainable future – not only for Sweden, but also for Europe as a whole. Yet, previous research describes Norrland as an inner periphery of Sweden that has been subject to colonisation and marginalisation. This thesis thus sets out to explore this paradox by examining the discursive representations of Norrland in light of the green transition narratives. Employing a qualitative research approach, this study utilises critical discourse analysis to systematically examine representations from news media and governance. The results highlight two main themes of how Northern Sweden is reproduced: as the future and as a struggle. By implementing a Lefebvrian understanding of the production of space, the results suggest that the future-oriented representations dominate the current understanding of Norrland, which risk dismissing local experiences and issues. This research contributes with an updated understanding of the processes of peripheralisation under the guise of a green discourse, suggesting that the development in Norrland is part of construing a broader narrative of Sweden as a world-leading green country.

Dagens Nyheter etablerade under våren 2022 lokala redaktioner i Luleå och Umeå med syftet att förmedla nyhetshändelser från Norrland till en rikspublik. Sedan uppstarten i mars 2022 till tidpunkten för genomförandet av denna studie har runt 180 artiklar producerats av redaktionens reportrar. Syftet med studien är att undersöka hur Norrland representeras och gestaltas i Dagens Nyheter och ifall etableringen i regionen påverkar den mediala bild som förmedlas. Norrland har enligt tidigare forskning generaliserats och stereotypiserats i medier genom ett orientalistiskt perspektiv, där en svagare region andrafierats av en starkare i ett identitetsskapande syfte. Genom att knyta vissa attribut till Norrland, skapas en motbild av resten av landet. Samtliga artiklar har avkodats i en kvantitativ innehållsanalys med fokus på teorier kring orientalism, nyhetsvärdering, och representation. Intervjuer med reportrar anställda på redaktionerna har sedan genomförts där resultaten från den kvantitativa analysen och redaktionens arbetssätt diskuterats, för att få förståelse för den kontext som redaktionen verkar i. Resultatet visar att ett tydligt orientalistiskt förhållningssätt inte kunde identifieras i rapporteringen från Norrland. Det sätt som regionen beskrivs hänvisade i stor grad till den gröna omställningen och industriboomen som sker i Norrland. Majoriteten av de negativa aspekter som lyfts berör den samhällsförändring som händer i området till följd av en stor ekonomisk tillväxt. Underrapporterade områden och ämnen berodde till största grad på långa reseavstånd för redaktionerna, begränsade resurser, samt nyhetsvärderingsprinciper som prioriterar en rikspublik. Att ett tydligt orientalistiskt sätt att rapportera från regionen inte existerar har flera förklaringar. Dels har den samhällsförändring som skett i regionen lett till en förmedlad bild av Norrland som inte längre kan förknippas med tidigare negativa beskrivningar. Men också den geografiska närheten och anknytningen, During the spring of 2022, the Stockholm-based newspaper Dagens Nyheter established two newsrooms in the cities Luleå and Umeå located in the north of Sweden. The purpose was to communicate news events from Norrland to a national audience. From the start of the newsrooms until the time of this study, around 180 articles were published. The aim of this study is to investigate how the region of Norrland is represented and framed in the coverage from Dagens Nyheter and to discover if the choice to establish themselves in Norrland have had any impact on the image of Norrland that is communicated. Previous research shows that Norrland has been generalized and stereotyped in media through a perspective of orientalism. Norrland has been portrayed as the other and a weaker region in a process of forming a national identity for the rest of the country. Certain attributes connected to Norrland has produced a mirror for other parts of Sweden, that will be associated with the opposite attributes. All published articles have been analyzed through a quantitative content analysis, focusing on theories of orientalism, news values, and representation. Reporters from Dagens Nyheter were interviewed regarding the newsrooms routines and the results from the quantitative content analysis were discussed. The purpose of the interviews was for the study to gain knowledge and understanding of the reporter’s context. A clear perspective of orientalism could not be identified in the material. The region is largely described in relation to the green transition of industries, and the big investments being made in Norrland’s new environmental green change. Most of the communicated negative attributes connected to Norrland were associated with the big societal developments that take place because of the big economic growth in the region. The absence of underreported areas and subjects was mostly explained by long geographical distances, limited resources and news values principles that prioritize

När den legendariska svenska reportern Barbro Alving, signaturen Bang, 1951 åker på reportageresa till det svenska Norrland gör hon sig till talesperson för myndigheternas framväxande välfärdsprojekt. Detta innebär att norrlänningar ska uppfostras till bättre hygien, bättre matvanor och bättre läsvanor. Den här artikeln gör generaliserande värderingar synliga när narratologisk och medieretorisk analys samt stilanalys belyser ett samspel mellan berättarperspektiv och berättarröst i Bangs åtta reportage från Norrland. Analysen visar hur valet av källor återspeglar ett klassamhälle där högre samhällsföreträdare, tillsammans med den berättande reportern, får stå för artikelseriens problemformuleringar samtidigt som framför allt fattiga kvinnors livssituation skildras med medkänsla men sällan någon djupare inlevelse. Med en närmast filantropisk blick görs norrlänningar till föremål för ”folkhemmets” välfärdsförbättrande insatser, samtidigt som de själva inte inkluderas i det ”vi” där reportern och hennes Stockholmsläsare ingår.

Syftet med föreliggande förstudie har varit att ta fram ett underlag inför ett kommande tvärvetenskapligt forsknings- och digitaliseringsprojekt. Bakgrunden är att Riksantikvarieämbetet under 1940-1980-talen genomförde omfattande arkeologiska, men även naturvetenskapliga och etnologiska, undersökningar vid Norrlands älvar och sjöar som ett led i vattenkraftsutbyggnaden. Materialet kom under 1960-1980-talen att bearbetas tillsammans med Stockholms universitet inom ramen för det tvärvetenskapliga projektet Norrlands Tidiga Bebyggelse. Insatserna resulterade i ett rikt material som idag förvaras i Riksantikvarieämbetets arkiv. Då stora delar av Norrland alltjämt är antikvariskt eftersatta utgör det ett mycket viktigt källmaterial för både forskning och förvaltning av dess kulturmiljöer. Det långsiktiga målet med förstudien och det kommande projektet är att skapa ett kunskapsunderlag för forskning och redskap för landskapsanalyser som leder till ett hållbart bevarande och förvaltning av Norrlands vattenanknutna kulturmiljöer. Inom förstudien har en rad viktiga forsknings- och förvaltningsområden identifierats. För att ta fram ett adekvat underlag inför ansökan har den bland annat mynnat ut i olika förslag på strategier för det kommande projektets genomförande och finansiering, en fördjupning av frågor som rör förvaltning av vattenanknutna kulturmiljöer, utvecklat tvärvetenskapliga forskningsfrågor, tagit fram en digitaliseringsstrategi, formaliserat ett nätverk och en referensgrupp, genomfört en behovsanalys samt en inventering för att identifiera relevant arkivmaterial inom projektdeltagarnas respektive institutioner. Med förstudien har vi således lagt grunden till ett tvärvetenskapligt forsknings- och digitaliseringsprojekt som inkluderar kulturmiljöförvaltning, arkeologi, etnologi, sociologi och naturveten-skapliga ämnen, däribland miljö- och klimatforskning., Norrlands vattenanknutna kulturmiljöer

Med teknologins utveckling och framsteg har det blivit en utmaning för verksamheter att intehalka efter i den digitala utvecklingen. Digitalisering har potential att öka effektivitet, sänkakostnader och öka ekonomisk tillväxt inom verksamheter, vilket i sin tur leder till ökadkonkurrenskraft. Sverige har kommit långt i den digitala utvecklingen men det betyder dockinte att alla regioner i Sverige har kommit lika långt och det finns mer och mindre digitaliseradeområden i landet. Glesbygden är ett av de områdena som riskerar att halka efter, då glesbygderär mindre befolkad och får mindre resurser för att till exempel utveckla datainfrastruktur.Besöksnäringen är en viktig näring i glesbygden som sysselsätter människor, bidrar tillutveckling av samhället och den svenska ekonomin samt representerar regioner och landet i sinhelhet. Anledningen till att besöksnäringsföretagen i glesbygden var ett intressant område attundersöka var för att denna sektor anses ligga efter när det kommer till digitalisering. Tidigareforskning har visats att besöksnäringen har en lägre digital mognad än andra sektorer. Dåverksamheterna inom besöksnäringen i glesbygden består huvudsakligen av mikroföretag vardet intressant att undersöka denna grupp. Vilket ledde till att studiens syfte var att undersökahur den digitala mognaden såg ut för besöksnäringens mikroföretag i glesbygden. Arbetet harockså undersökt vilken syn företagen har på digitalisering samt utmaningar/behov somupplevdes. Genom intervjuer med fyra verksamheter i olika branscher inom besöksnäringenoch ett konsultföretag fann vi att företag i glesbygdens besöksnäring har samma positiva syn pådigitalisering och upplever liknande utmaningar/behov gällande resurser, digital kompetens ochteknologi som andra branscher/sektorer i glesbygden. En unik karaktär som vi fann var att“digital detox” vilket var en motståndskraft för digitalisering hos företagens kunder. Detta varnågot som ett företag förklarade att de använde som marknadsföring.Vår, With the development and advancement of technology, it has become a challenge for businessesnot to lag behind in digital development. Digitalization has the potential to increase efficiency,reduce costs and increase economic growth in businesses, which in turn leads to increasedcompetitiveness. Sweden has come a long way in digital development, but this does not meanthat all regions in Sweden have come the same way and there are more and less digitized areasin the country. Rural areas are one of the areas that risk lagging behind, as rural areas are lesspopulated and have fewer resources for developing, for example data infrastructure. Thehospitality industry is an important industry in rural areas because it employs people,contributes to the development of the society and the Swedish economy, and represents regionsand the country as a whole. The reason why the hospitality companies in rural areas were aninteresting area to investigate was because this sector is considered to be lagging behind whenit comes to digitalization. Previous research has shown that the hospitality industry has a lowerdigital maturity than other sectors. Businesses within the hospitality industry in rural areasconsist mainly of micro-enterprises and therefore it was interesting to investigate this group.This led to the purpose of the study, to investigate the digital maturity for the hospitalityindustry's micro-enterprises in rural areas. This study has also examined the companies' viewson digitalization and the challenges/needs they experienced. The study gathered data throughinterviews with four companies in different trades within the hospitality industry and oneconsulting company. We found that companies in the hospitality industry in rural areas havethe same positive view of digitalization and experience similar challenges/needs regardingresources, digital skills, and technology as other trades/sectors in rural areas. A uniquecharacteristic that we found was "digital detox" which is a r

Northern Sweden, or Norrland, is depicted as a periphery in many areas in Swedish society and the peripheralization is produced and reproduced in media, culture, and news as well as political rhetoric. Karin Smirnoff´s novel Jag for ner till bror is set in a small town in Northern Sweden, making it a relevant object of study for how peripheral representations are reproduced or criticized in literature, which is the aim of this essay. By using established theories concerning centre and periphery, which has been adapted for use in literary analysis by focusing on external as well as internal characterizations, in combination with a method of thematic analysis this essay hopes to answer the questions: What representations of centre and periphery can be found in the text? How does the text represent the Northern small town? And how does the text represent the “närande och tärande”, an established dichotomy in centre and periphery rhetoric? The results of this study show that the novel process these representations in a nuanced way, and critically reproduces them. The main protagonist's struggle with trauma shows an internal periphery and illustrates the depth and nuance of these concepts.

I Po Tidholms Norrland kan man läsa om Norrlands utveckling från 1990-talet till 2012. Tidholms bok ger insyn i hur tillvaron kan te sig i norrländska samhällen och skildrar en komplex relation till naturen, såväl som till den politik som möjliggjort industrialiseringens framfart som gjort landsändan till hela Sveriges naturresurs. Tidholm har i flera år varit en viktig och tydlig röst för Norrland som belyser Norrlandsfrågan och de konsekvenser den storstadscentrerade politiken haft på landsändan. I Norrland kan man läsa om de stora bolagen, om samerna, de nyinflyttade och om de norrlänningar som bott där sedan generationer tillbaka. Tidholm lyfter i sin bok flera olika perspektiv på naturen där de olika grupperna har sina egna tankar om vad naturen betyder och vad den ska vara. Genom att studera hur Tidholm skildrar den moderna Norrlandsfrågan och hur industrialiseringen har påverkat regionen undersöker uppsatsen hur han framställer frågan om vem som äger naturen, vad den betyder samt hur den ser ut och används i ett modernt samhälle. Den teoretiska utgångspunkten för uppsatsen är ekokritiken. Uppsatsen har kunnat visa att Tidholm i sin bok framställer hur industrialiseringen medförde att naturens resurser utnyttjades. Förlorarna var, enligt Tidholm, bönderna, samerna och naturen själv. Därtill har den påvisat motsättningar i natursynen mellan de olika grupperna i norr som skildras i hans bok. Tidholm gestaltar dessa genom att belysa olika konflikter mellan de som förespråkar en mer storskalig och exploaterande relation till naturen. Även Tidholms egen natursyn innehåller intressanta motsättningar där han hyllar en romantiserad bild av naturen och kritiserar den i sitt naturliga tillstånd. I Norrland framgår det att naturen har ett instrumentellt värde för det nutida samhället, detta trots inslag av moraliska dilemman och samvetskval.

I den här uppsatsen undersöker jag vilken effekt dialektala inslag har i skönlitteratur. Jag utgår från romanen Jag for ner till bror av Karin Smirnoff (2018) och undersöker vilka dialektala ord och uttryck som finns i romanen samt vilken funktion dessa fyller. Utifrån min analys går det att konstatera att dialektala ord och uttryck finns på olika nivåer av berättelsen, både i dialog mellan karaktärer men också i huvudkaraktärernas egna tankegångar. Det dialektala språket blandas med standardsvenska, vilket gör romanen fullt förståelig även för den som inte har egna erfarenheter av norrländsk dialekt. Det går att konstatera att de dialektala inslagen har flera funktioner i romanen. Bland annat fungerar de dialektala inslagen som gestaltning av karaktärer, föremål och miljöer men de har också viktig funktion som identitetsmarkör. Det dialektala språket som identitetsmarkör syns både i huvudkaraktärens egen identitet och i den kollektiva identitet som skapas bland byborna. För den kollektiva identiteten har dialekten en inkluderande och exkluderande funktion i relationer mellan karaktärer. Ytterligare en viktig språklig identitetsmarkör är det bibliska språket, som förekommer ofta och mycket i romanen, och spelar en viktig roll i huvudkaraktärens sökande efter den egna identiteten.

The subject of this bachelor thesis is the study of the artefact type called simple shaft-hole axe (Swedish: enkel skafthålsyxa) that have been found in the northern region of Sweden, Norrland. In contrast to finds in southern and middle Sweden, axes of this type in Norrland have not been extensively studied. Therefor the aim of this paper is to tabulate their number and distribution and see if the axes have any spatial relation to ancient monuments (Swedish: fornlämningar) dated to the same period and to see if the axes have any spatial relationship to any specific type of geography/terrain. This study also analyzes how they compare to the axes found in the rest of Sweden and thus what they may be able to tell us about prehistoric society in Norrland. This paper can be viewed as an extension of Per Lekberg’s dissertation Yxors liv, människors landskap: en studie av kulturlandskap och samhälle i Mellansveriges senneolitikum which is the most modern and extensive analysis of axes found in southern and middle Sweden and has provided a blueprint for the research done in this paper.

I denna magisteruppsats kommer strategiska lägen och boplatsers relation till gravar att studeras. Arbetet riktas in på Arnäs och Själevad socken i Örnsköldsvik kommun som ligger in Västernorrlands län. Mer specifikt så är det järnåldersboplatser i Skommarskatan, Gene, Vågnäs and Sörvåge som inkluderas i uppsatsen. Terrängmodellerings kartor, viewsheds, landhöjnings kartor och historiska kartor, litteratur samt fältinventering används för att komma fram till vilket sätt boplatser blev strategiskt belagda och vilken rumslig relation det finns mellan boplatser och gravar. Det visar sig att gravar verkar vara anlagda nära boplatser, men resultatet tyder på att man inte nödvändigtvis ser gravarna från boplatserna på boplatslokalerna. Resultaten visar att viewsheds inte alltid stämmer med det man ser i fält.Resultatet antyder på att terräng, relation till vatten, närhet till färskvatten, kommunikation möjligheter, handelsmöjligheter, resurstillgångar, huskonstruktion och på vilket sätt människorna livnärde sig på har en inverkan på vilket sätt boplatser anlades. Tidigare så har mycket fokus varit lagt på hur RAÄ 22:1 i Gene var strategiskt lagd inom arkeologisk forskning, men i den här uppsatsen har fokus legat på andra typer av boplatser och andra delar av landskapet med hänsyn till fler lokaler. Denna studie har demonstrerat att tidigare studier av järnåldersboplatser i Arnäs och Själevad socken har varit begränsad i sin syn att belysas boplatsers relation till landskapet. Tidigare forskning var fokuset på en lokal och det har visat sig vara en brist när man jämför med landskaps studiemetoder använda i denna studie. Nu har agrara, jägare-samlare och säljägare boplatser studerats och vidgat perspektivet på boplatser strategiska lägen inom studieområdet.

This bachelor thesis will, through a method study, make an overlook of hypothetical movement patterns and travel routes in northern Sweden between Mesolithic sites/settlements.The common interpretation of the early movement patterns of northern Sweden has been heavily based on waterways as travel routes. With the building of dams along the major rivers in northern Sweden since 1940s many sites have been found along these rivers. This thesis will explore alternative routes based on least cost path analyses and movement patterns over land.Through data of topographic elevation and the Least Cost Path tool through QGIS, hypothetical connections will appear between the sites. The hypothetical travel routes will be tested with data from the cultural register of Sweden to find sites with similar dating near the routes. Through this thesis connections between sites over a large area will test if people moved through these hypothetical routes.

QC 20221219

Sverige består av tre landsdelar: Norrland, Svealand och Götaland. Med färre invånare är Norrland ändå märkbart större till ytan och utgör ca 60% av landet. Trots den stora ytan används Norrland kontinuerligt som samlingsbegrepp för händelser inom landsdelen. I samband med digitaliseringen av papperstidningar och ett ökat skrollande av rubriker, avser studien att kartlägga hur Norrland gestaltas i digitala nyhetsrubriker. Analysen utgår från en kvalitativ gestaltningsanalys, samt genom ett teoretiskt ramverk i form av gestaltningsteorin, medielogik och intern orientalism. Studien kartlägger hur Norrland gestaltas i digitala nyhetsrubriker från Sveriges största rikstidningar; Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Empirin består av 100 slumpmässigt utvalda digitala nyhetsrubriker, uppdelat i 25 från vardera tidningar. Rubrikerna är analyserade genom Van Gorps (2010) fyrstegsprocess för gestaltningsanalys. Resultatet visade fem centrala gestaltningar: Norrland som spektakulärt, Norrland som motsägelsefullt till sin identitet, Norrland som bekräftande av stereotyper och myter samt Norrland som ekvivalent med stad eller landskap. Genom diskussion med tidigare forskning, kan det konstateras att de identifierade ramarna visar tendenser av att gestalta Norrland som Sveriges interna orient. Resultatet bekräftar tidigare forskning som även visar hur medias gestaltning av Norrland sätter landsdelen i en position som Sveriges interna orient. Genom att undersöka medielogiska normer inom gestaltningarna kan ett mönster av berättarteknikerna intensifiering och stereotypisering identifieras, vilket visar tendenser av en marknadsorienterad medielogik. Landsdelen gestaltas än idag efter stereotypiska associationer, och generaliseras till en enhetlig plats med en enhetlig norrländsk kultur. Studien fann ett signifikant samband mellan gestaltningar, orientalism och medielogi. Teorierna kan konstateras att leva i symbios, likt ett kretslopp, beroende av varandra., Norrland, Svealand and Götaland divides Sweden into three regions. With fewer inhabitants, Norrland is still noticeably larger in surface area and makes up about 60% of the country. Despite the large area, Norrland is continuously used as a collective term for events within the region. In connection with the digitalization of newspapers the role of the headline has gained importance, and due to a growing commercial interest in news media as well as the behavior of scrolling, this study intends to map how Norrland is portrayed in digital news headlines. The analysis is based on a qualitative design analysis, as well as through a theoretical framework in the form of; framing theory, media logic and internal orientalism. The empirical material consists of 100 digital headlines published in the following National newspapers: Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet and Dagens Nyheter. By using Van Gorps (2010) framing analysis, the headlines were analyzed through a four-step process. The result shows five different frames: Norrland as contradicting to its identity, Norrland as a spectacular place, Norrland as Swedish property, Norrland as confirming of social stereotypes and myths and Norrland as equivalent to a city or a state. The result confirms earlier research on how representations of Norrland in media contributes to internal orientalism. By examining media logical norms within the frames of Norrland, a pattern of intensifying and stereotyping storytelling techniques can be identified and indicate a market orientated media logic. The study can further point out a consensus between the theories of media logic and internal orientalism, how the frames and the theories work in circulation that creates and further maintains a prejudicated image of Norrland.