Search

Sverige rör sig mot ett mer energieffektivt samhälle för att minimera CO2-utsläpp. Byggsektorn är en av de sektorer som bidrar till mest energiförbrukning. För att minska på energiförbrukningen har man börjat bygga passivhus som är välisolerade byggnader med minimala köldbryggor och hög lufttäthet. Uppvärmningssystemet ska ta tillvara på all värme som alstras i byggnaden. Med tanke på byggsektorns stora miljöpåverkan vill man kompensera det genom att bygga energieffektivt, där passivhusen är ett steg i rätt riktning då de förbrukar mindre energi under förvaltningsskedet. Vi människor tillbringar 90 % av vår tid inomhus och därmed har inomhusmiljön en stor påverkan i vårt liv. Den fysiska miljön avgör hur man mår inomhus och kan bidra till välbefinnande för de som vistas i byggnaden. För att utreda hur brukarna upplever passivhusen har det bedrivits en enkätundersökning i referensområdet Pumpkällehagen som består av 18 passivhus i Viskafors. Enkätundersökningen syftade till att upplysa brukarens upplevelse av inomhusmiljön och hur man kan åtgärda eventuella problem. Totalt är det 8 enkätsvar som resultatet utgår ifrån. Brukarna upplever att det är för kallt på vinterperioden och för varmt på sommarperioden, samt att det är lyhört mellan rummen och en viss temperaturskillnad i boendet. Dock är ljud- och ljusmiljön i boendet väldigt god. Problemet med att det är för kallt på vintern kan bero på otätheter i dörrar och att värmeåtervinningen ligger på mindre än 85%. Problemet med att det blir för varmt på sommaren beror på dålig solavskärmning samt att man inte vädrar byggnaden på rätt sätt. Brukarna som har fått information om hur huset ska skötas har en bättre upplevelse av inomhusmiljön än de som inte har fått informationen. Detta tyder på att det finns en tydlig korrelation mellan god inomhusmiljö och att man har fått information om hur boendet ska skötas., Summary Sweden is moving towards a more energy-efficient society to minimize CO2 emissions. The construction sector is one of the sectors that contributes to the most energy consumption. To reduce energy consumption, they have started to build passive houses, which are well-insulated buildings with minimal thermal bridges and high air density. The heating system must make use of all the heat generated in the building. Given the construction sector's large environmental impact, they want to compensate by building energy efficiently, where passive houses are a step in the right direction as they consume less energy during the management stage. We humans spend 90% of our time indoors and thus the indoor environment has a major impact on our lives. The physical environment determines how one feels indoors and can contribute to the well-being of those staying in the building. To investigate how the user experiences, a survey has been conducted in the reference area Pumpkällehagen, which consists of 18 passive houses in Viskafors. The survey aimed to inform the user's experience of the indoor environment and how to remedy any problems. In total, there are 8 survey responses on which the results are based. The users feel that it is too cold in the winter period and too hot in the summer period, and they feel that it is responsive between the rooms and a certain temperature difference in the accommodation. However, the sound and light environment in the accommodation is very good. The problem of it being too cold in winter can be due to leaks in doors and heat recovery being less than 85%. The problem with it being too hot in the summer is due to poor sun shielding and not ventilating the building properly. The users who have received information about how the house should be maintained have a better experience of the indoor environment than compared to those who have not received information. So, this indicates that there is a clear correlation between a good indoor envi

Klimatkrisen har aldrig varit ett viktigare ämne, än vad den är nu. Ändå fortsätter vi att bygga med metall och betong trots att byggbranschen och byggherrarna är väl medvetna om utsläppen av koldioxid och växthusgaser. Men hur bygger man ett hus med så lite avtryck på miljön som möjligt? Examensarbetet syftar på behovet av att bygga med miljövänligare material i modern arkitektur i konceptet för passivhus. Arbetsmetoden för examensarbetet har bestått av litteraturundersökningar, platsbesök och intervjuer med erfarna arkitekter och en passivhusexpert. Den data som samlats in kommer sedan att utmynna i ett gestaltningsförslag där ett passivhus kommer att designas utefter material av tång, kork, trä och cellulosaisolering., The climate crisis has never been a more important topic than now. Nevertheless, buildings continue to be built with metal and concrete even though the construction industry and the customers are aware of the carbon dioxide that is emitted. But how do you build a house with as little imprint on the environment as possible? The thesis aims at the need to build with environmentally friendly materials in the modern architecture and the concept of passive houses. The working method for the degree project has consisted of literature surveys, site visits and interviews with experienced architects and a passive house expert. The data collected will then be concluded in a design proposal where a passive house will be designed according to materials of seaweed, cork, wood and cellulose insulation.

Byggbranschen ställs nu inför en stor förändring. EU-kommissionen har bestämt att det ska byggas nära-noll energibyggnader från och med 31 december 2020. Boverket har försökt anpassa reglerna utifrån svenskt byggande och försökt årligen sätta hårdare krav gällande energihushållning. Ett sätt att minska energianvändningen är genom att bygga passivhus. Byggherrar är de som beställer byggnader och bestämmer i hög grad byggkonstruktionen av sina byggnader. Efter hårdare energikrav från myndigheterna behöver byggherrarna reda ut alternativ som kan gynna dem i framtiden både ekonomiskt och miljömässigt. Ekonomin och kostnader, men nu även miljöpåverkan, har stor påverkan för val av byggnad. Passivhus är en byggnad som visat sig ha lägre livscykelkostnader och lägre energianvändning jämfört med konventionella hus. Det genomfördes en enkätundersökning där målet var att ta reda på vad byggherrarna tänker och gör vid nyproduktion, andelen producerade typer av byggnader och organisationernas preferenser gällande nyproducerade byggnader. I enkätundersökningen har det ingått byggherrar som arbetade i kommunala lokalförvaltningar, allmännyttiga bostadsbolag, privata, regionala och statliga fastighetsbolag. Majoriteten av respondenterna för de olika byggherrarna anser att sina organisationer föredrar en högre produktionskostnad som medför lägre driftkostnader. De byggherrar som inte bygger passivhus (80 %) förklarar att det är bland annat på grund av höga nybyggnadskostnader, ny och ovan teknik och höga krav på byggnaden. Men en stor del av dessa organisationer kan tänka sig bygga passivhus i framtiden. Passivhus är dyrare att uppföra men har lägre driftkostnader och har i en stor majoritet av fall lägre livscykelkostnader. Genom lägre energianvändning och certifierat passivhus, är konceptet även bättre miljömässigt än för konventionella hus. Byggherrarna väljer dock att mest uppföra konventionella hus. Det används livscykelanalys i hög grad, som beräknar en byggnads totala miljöp, The construction industry is now facing a major change. The European commission has decided that near-zero buildings will be built from 31 December 2020 onwards. Boverket has tried to adapt the rules based on Swedish construction and has annually tried to set stricter requirements regarding energy management. One way to reduce energy use is by building passive houses. Building customers are those who order buildings and largely determine the construction design of their buildings. Following stricter requirements from the authorities, building customers need to sort out alternatives that can benefit them in the future, both economically and environmentally. The economy and costs, but now also the environmental impact, have a major impact on the choice of building. A survey was conducted where the purpose was to find out what the building customers think and do in construction of new buildings, the proportion of types of buildings produced and the organizations preferences regarding new buildings. The survey included building-customers that worked in municipal local administrations, public housing companies, private- and state real estate companies and in the region. Most of the respondents for the various building customers believe that their organization prefer a higher production cost which entails lower operating costs. The building customers who do not build passive houses (80%) explain that this is partly due to high production costs, new technology and high demands on the building. But a large amount of these organizations can imagine building passive houses in the future. Passive houses are more expensive to build but have lower operating costs and in a large majority of cases also lower life cycle costs. Through lower energy consumption and certified passive houses, the concept is also better environmentally than for conventional houses. Life cycle analysis is used to a great extent, which calculates a building’s total environmental impact. However, the tool

På grund av den pågående globala uppvärmningen och den ökademedvetenheten om människans miljöpåverkan har intresset för attbygga hållbart skjutit i höjden, såväl hos stora byggföretag som hosprivatpersoner. Studien undersöker om det på ett enkelt sett går attkonstruera ett attefallshus som uppfyller kraven för passivhus,FEBY guld, och samtidigt gör det lönsamt i längden. Attefallshusetsom studien utgår ifrån är tänkt att användas som ett fritidshusoch huset är tänkt att sedan uppföras i verkligheten. Tre olikabyggnader kommer konstrueras och beräknas för att sedanjämföras. Hus A kommer konstrueras enligt minimikraven i PBLoch BBR, medan hus B utgår från samma stomme men som medhjälp av ökad isolering ska försöka uppnå FEBY guld. Det tredjehuset, hus C, konstrueras som ett mellanting mellan de tidigarehusen för att se hur lönsamheten förändras med ökadenergieffektivitet. De ökade byggkostnaderna jämfördes sedanmed den minskade energiförbrukningen för att se vilket alternativsom var mest lönsamt. Resultatet landade i att det inte var möjligtatt uppfylla de hårda krav som råder för att certifiera enligt FEBYguld med utgångspunkt i hus A. Val av uppvärmningssystem, elelement,och val av fönster och dess storlek gjorde det helt omöjligtatt uppnå den låga årsenergiförbrukning som krävs på 26 kWh/m2.Vid jämförelse mellan hus A och C blev den sistnämnda mestlönsam, med ca 32 000 kr marginal efter 50 år. Slutsatsen som kandras av studien är att det krävs ingående förändringar i enkonstruktion för att uppnå denna miljöcertifiering och för ett sålitet hus som ett attefallshus är det ännu svårare, tillsammans medatt energipriset påverkar lönsamheten i stor utsträckning. Det hadevarit intressant att i framtiden undersöka om det finns någonannan lämplig miljöcertifiering för små fritidshus somprivatpersoner kan ha att sträva mot., Because of the ongoing global warming and the increasedawareness of the human impact on the climate, the interest inbuilding more sustainably has become enormous, among bigconstruction companies as well as civilians. This study examines ifthere are any easy ways to construct an attefallshouse that meet therequirements for passive house, according to FEBY gold, and at thesame time makes it profitable in the long run. The house used inthis study will be used as a holiday house and will hopefully bebuilt in real life, eventually. House A was constructed according tothe minimum requirements according to PBL and BBR, whilehouse B used the same frame but in addition there was addedmore insulation to meet the requirements in FEBY gold. The thirdhouse, house C, also used the same frame but was constructed tobecome a house in between the two others to see how theeconomical part would change with increased energymanagement. The higher building costs was then compared to thedecreased energy consumption to see which alternative thatwas most profitable. The result showed that it was not possible tomeet the requirements in FEBY gold if you used house A as astarting model. The choice of heating system, electrical elements,and the choice of windows and its size, made it impossible toachieve the extremely low energy consumption that was needed,26 kWh/m2. When house A and house C were compared it showedthat the last one was the most beneficial house purelyeconomically, it was approximately 32 000 SEK cheaper than houseA over 50 years.. The conclusion that can be drawn from this studyis that there will need to be big changes in a construction of ahouse to achieve this high passive house status. The small size ofthis attefallshouse and the chosen heating system for this realestate made it even harder. It would be interesting in the future tosee if there are other environmental certification that could be moreusable for small holiday houses that civilians could strive towards., 2022-06-22

Over the past 150 years Sweden's average temperature has gradually increased, which has led to worrying changes in ecosystems and people's livelihoods. To counteract the increase in temperature, the Swedish government has established environmental and energy targets, which entail requirements that homes must reduce their energy use by 50% by 2050 and that Sweden must not contribute with a net zero emission of greenhouse gases until 2045. In 1995, energy use in the household sector accounted for 25% of Sweden's total energy use, and in 2019 the household sector accounted for 22%. Despite a downward trend, more measures should be taken to achieve Sweden's environmental goals by 2050, an alternative are small-scale and energy-efficient homes that follow the passive house and zero energy house models, which contributes to Sweden's energy use and greenhouse gas emissions into the atmosphere. Based on the environmental goals, simulations have been drawn up for how apartments located in Karlstad are to be designed to be more energy efficient during a year according to the passive house model where parameters for the home's climate shell include, solar radiation through windows, heating alternatives, domestic hot water consumption, ventilation systems and internal heating. Based on simulations, the dwellings' energy use has been calculated via an energy prime number expressed in from the National Board of Housing, Building and Planning's recommendations which, in addition to the dwelling's parameters, consider geographical location and primary energy. The simulations resulted in an energy use for energy-efficient apartments between 58 and 17 , which meant a reduction based on the National Board of Housing, Building and Planning's recommendations for energy prime numbers for apartment buildings of 75 , and reduced energy use with 46–88% compared with the average energy use in apartment buildings in 2019. The largest measure of energy use is heat r

Ett passivhus är en byggnad som passivt värms upp av återvunnen värme som kommer från ventilationssystem, solen samt interna värmevinster. En kostnadsökning för att bygga passivhus uppstår på grund av den tjocka isoleringen och högre kvalitet på fönstren. Forum för energieffektivt byggande (FEBY) har olika klassningar på passivhus, nämligen Guld, Silver och Brons. Hur byggnaden klassas beror bland annat på hur mycket levererad el som går åt till byggnaden för uppvärmning, varmvatten och fastighetsenergi. För att byggnaden ska nå de krav som krävs för ett passivhus krävs dock en merinvestering. Denna merinvestering brukar kunna ligga på allt mellan 2–9 % av grundpriset. Syftet med denna studie är att ta reda på om den extra kostnad som uppstår är försvarbar ur ett ekonomiskt perspektiv. Studien kommer att med offentliga data, elpriser från Statistiska Centralbyrån (SCB) och husmodeller från tre olika hustillverkare göra uträkningar. Uträkningarna visar kostnad på tillförd energi per år för ett konventionellt hus och ett passivhus. Studien fortsätter sedan med att beräkna avkastningstiden för respektive FEBY-kategori. Avkastningstiden hamnar mellan 8 – 68 år. Det stora spannet beror på typ av FEBY-klassning och storlek på investeringskostnad. Resultatet visar att det inte spelar någon större roll vilken typ av FEBY-kategori byggherren väljer att utgå ifrån. För samtliga husmodeller är investeringspåslaget för passivhuset den avgörande variabeln., A passive house is a building using recycled heat from a ventilation system, the sun and internal heat gains. A cost increase for building a passive house originates from the use of thicker insulation and better-quality windows. Forum for energy-efficient building (FEBY) has different classifications for low energy houses, namely Gold, Silver and Bronze. How the building is classified partly depends on how much delivered electricity is required for heating, tap water heat and real estate energy. For the building to reach the requirements there is additional investment needed. This additional investment is usually around 2-9 % of the base price. The purpose of this study is to find out if the investment that arises is defensible from an economical perspective. In the study, calculations using public data, electricity prices from Statistics Sweden (SCB) and house models from three different house manufacturers are used to find out the cost of annual added energy for a conventionally built house and a passive house. The calculations show the pay back-time for the respective FEBY category. The pay back-time ends up between 8-68 years. The big gap depends on the FEBY-classification used and the size of investment. Results show that the FEBY-classification chosen by the developer has no real impact. For every house model the surcharge for the passive house is the crucial variable., Betyg 2021-06-04

Under hösten 2020 genomfördes en revidering av energikraven i Boverkets byggregler (BBR29). Denna revidering grundades på EU´s bestämmelser om att alla nationer ska införa regler så att nybyggnation av hus måste ske på ett sätt, som inom EU benämns som nära-nollenergibyggnader. EU har dock inte, på central nivå, definierat vad som menas med nära-nollenergibyggnader utan det har överlåtits till varje nation att bestämma. De svenska energikraven är uppdelade på tre olika delar. Det ena som mäts är ett primärenergital, det andra är installerad eleffekt och den sista faktorn är genomsnittlig värmegenomgångskoefficient. I denna undersökning har småhustillverkare kontaktats för att undersöka om de nya kraven har inneburit att några konstruktioner behövts förändras. Det som kan konstateras är dock att de undersökta småhusen klarar de nya kraven utan konstruktionsförändringar. Kraven har skärpts i omgångar under de senaste tio till femton åren och det visar sig i denna undersökning att småhustillverkarna når de krav som finns idag. Något som dock kan diskuteras är om de nya kraven som Boverket infört kan anses vara tillräckliga för att vi ska nå de globala mål som finns runt hållbar utveckling., During autumn 2020 there were a revision of the energy requirements for buildings. The requirements in Sweden are written by the National board of housing, building and planning. The revision is based on rules made by EU. The rules imply that all new buildings need to be built like nearly zero-energy buildings. EU have not made a definition of what is meant by nearly zero-energy buildings. This definition is up to each Member state of the EU to decide. In Sweden there are three different requirements that need to be reached. One is the amount energy used for heating the building. The amount energy is corrected by a geographic factor depending on where in Sweden the building is built. The value is then multiplied by a factor depending on the energy carrying and at last the value is divided by the heated area. The other requirement is due to installed electricity power that is allowed for heating and production of warm water. The last one is average heat transfer coefficient, which is a measurement of how much heat energy the building emits through the climate shield. In this survey, different producers of small houses have been contacted to explore if the new requirements have led to new constructions. By doing this examination there can be established that the new requirements can be reached without any changes in the construction. The requirements have become more and more strict during the last ten to fifteen years and it proves in this survey that the producers of small houses meet the requirements without problems. Something that can be discussed though, are if the new requirements that the National board of housing, building and planning has set, can be considered enough to reach the global sustainable development goals., Betyg 2021-06-04

The Passive House as a type of energy-efficient and cost-efficiency housing, has been implemented widely around the world, and made great contribution to energy saving and environment protection. Although the Passive House requires higher investment in early stage compared to conventional houses, it has many benefits including improving indoor climate and saving energy consumption. However, the development of Passive House in China has been slow due to the lack of information regarding the extra investment and benefits. To provide a clear insight on how the extra investment and benefits of the Passive House balance each other, this study establishes an evaluation model to identify and calculate the additional costs through the life cycle of the Passive House. With the cost and benefit calculated, we can also analysis the payback period to see how many years it takes to recover the extra investment. After the model is established, we evaluated a representative Passive House in Hebei, China. The result showed that the benefits of the extra investment outweigh the additional costs, and the payback period is approximately 12 years, which is acceptable for housing projects. The evaluation model not only provides the developers and consumers a tool to understand the costs and benefits, but also illustrate the economic feasibility of Passive House in China., Passivhuset som en typ av energieffektiva och kostnadseffektiva bostäder har implementerats i hela världen och har bidragit stort till energibesparing och miljöskydd. Även om Passive House kräver högre investeringar i ett tidigt skede jämfört med konventionella hus, har det många fördelar inklusive att förbättra inomhusklimatet och spara energiförbrukning. Utvecklingen av Passive House i Kina har dock varit långsam på grund av bristen på information om extra investeringar och fördelar. För att ge en tydlig insikt om hur de extra investeringarna och fördelarna med Passive House balanserar varandra skapar denna studie en utvärderingsmodell för att identifiera och beräkna extrakostnaderna genom passivhusets livscykel. Med beräknad kostnad och nytta kan vi också analysera återbetalningsperioden för att se hur många år det tar att återfå den extra investeringen. Efter att modellen har upprättats utvärderade vi ett representativt passivhus i Hebei, Kina. Resultatet visade att fördelarna med extrainvesteringar uppväger extrakostnaderna och återbetalningsperioden är cirka 12 år, vilket är acceptabelt för bostadsprojekt. Utvärderingsmodellen ger inte bara utvecklarna och konsumenterna ett verktyg för att förstå kostnaderna och fördelarna utan illustrerar också den ekonomiska genomförbarheten hos Passive House i Kina.

År 2017 stod sektorn bostäder och service för 39 % av Sveriges totala slutliga energianvändning. Det behövs en minskad energianvändning och en energitillförsel med låg miljöpåverkan för att klara miljökvalitetsmålen på längre sikt. Energi för uppvärmning av lokaler och byggnader står för 74% av den totala energianvändningen i bygg- och fastighetssektorn. Passivhus är en byggnad som är mer isolerad och tätare än en vanlig byggnad. Kraven är höga på material, konstruktion och genomförande för att uppnå så låg energianvändning som möjligt. Syftet med detta projekt är att studera förändringar i BBR28:s nya nybyggnadskrav och kraven för certifiering av passivhus FEBY18 samt att undersöka hur BBR:s och FEBY:s nya krav påverkar passivhus i fråga om kostnaden vid ett respektive två plan och olika typer av vanliga värmekällor. Målet är att beräkna och jämföra bygg- och uppvärmningskostnader för referensvillor som uppnår BBR:s nybyggnadskrav respektive villor som uppnår FEBY:s nya passivhuskrav. Villorna kommer också jämföras mellan fjärrvärme respektive luft/vattenvärmepump som uppvärmningskälla samt skillnaderna mellan en- respektive tvåplansvilla. För att beräkna lönsamheten på passivhus kommer det att utföras tre olika fall mellan konventionella hus och passivhus. Fallen är en enplansvilla, en tvåplansvilla som båda uppvärms med fjärrvärme och en enplansvilla med luft/vattenvärmepump. De tre fallen anpassas till att klara både BBR:s krav och FEBY:s krav för att få fram hur mycket kostnaden skiljer mellan konventionella hus och passivhus. VIP-Energy kommer användas för att beräkna energiförbrukningskostnaderna på de olika fallen. Sedan används Bidcon för att beräkna material- och arbetskostnaderna. Det kommer utföras en LCC-kalkyl för att få fram hur lönsamt det är att bygga passivhus jämfört med konventionella hus. När det gäller lönsamheten på passivhus så har BBR:s och FEBY:s nya krav inte påverkat mycket förutom FEBY:s nya krav för ej eluppvärmda byggnader där lönsamhe

Inom bygg- och fastighetssektorn står byggnadssektorn för över 40 % av EUs totalaenergiförbrukning som ger ett betydande bidrag till koldioxidutsläppen. Därför är det ytterstviktigt att byggnadens energianvändning samt miljöpåverkan hålls till ett minimum underbyggskedet, samtidigt som lägsta energiprestanda eftersträvas. Denna studie har i ändamål attundersöka klimatpåverkan för ett passivhus och ett standardhus med hänsyn tillenergianvändning och materialåtgång ur ett livscykelperspektiv. En jämförelse görs mellan ettpassivhus och ett standardhus i tre olika städer med fjärrvärme som uppvärmningssystem. Måletmed undersökningen är att öka förståelsen för hur utsläpp av växthusgaser ochenergianvändning är fördelade i byggskedet och driftskedet. Detta arbete undersöker skillnaderi klimatpåverkan för ett passivhus jämfört med ett standardhus med avseende påmaterialåtgången för klimatskalet. Det görs även en undersökning av skillnader ienergianvändning för ett passivhus jämfört med ett standardhus i de tre olika klimatzonernaenligt Passivhusstandarden FEBY 12.Studien besvarar efter hur lång tid det är bättre att ha ett passivhus jämfört med ett standardhusmed hänsyn till utsläpp av CO₂ ekvivalenter. Genom att utgå från en konstruktionsritning förett passivhus beräknas husets energiprestanda med datorprogrammet VIP-Energy och medhjälp av Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg beräknas klimatpåverkan under produktskedet.Resultatet för denna studie visar att klimatpåverkan från materialproduktionen för passivhusetär 31,6 % mer än standardhuset. Eftersom att produktskedets klimatpåverkan inte förändrasöver tid kommer driftskedets klimatpåverkan vara den faktor som påverkar förändring avkoldioxidutsläppen över längre tidsperioder. Resultatet visar även att det är bättre att ha ettpassivhus i Umeå efter 12,5 år. För Borlänge tar det längre tid, 14,6 år, och för Malmö tar detlängst tid, 19,1 år. Omväxlingen sker således snabbast i Umeå. Vilket troligen beror på attstandardhuset, Due to the high percentage of EU's total energy consumption it is exceptionally important thatthe energy use and the environmental impact are kept to a minimum during the constructionphase while the lowest energy performance is desired. The purpose of this report is toinvestigate the potential climate impact of passive houses regarding energy use and materialconsumption in a life cycle perspective. A comparison has been made between a passive houseand a standard house in three different cities with district heating as a heating system. This workexamined differences in the climate impact of a passive house compared to a standard houseregarding the material demand for the envelope. An examination was also made of differencesin energy use for a passive house compared to a standard house in the three different climatezones according to the passive house standard FEBY 12. The study also answered the questionof how long time it takes until it is better to have a passive house compared to a standard houseregarding emissions of CO₂ eq. The results for this study showed that the climate impact frommaterial production for the passive house was 31.6% more than for the standard house. Sincethe climate impact of the material production does not change over time, the climate impact ofthe operating phase will be the factor that influences the change in emissions of CO₂ eq overlonger periods of time. The result showed that it is better to have a passive house after 12.5years in Umeå, 14,6 years in Borlänge and 19,1 years in Malmö. For an analysis period of 50years, it is most advantageous to have passive houses in Malmö compared to the remainingcities in terms of climate impact. An obvious conclusion is that building a passive house is apositive measure as it consumes less energy than a standard house.

Småhus byggs allt tätare och mer välisolerade för att klara de nationella målen på energieffektivisering samtidigt som klimatet beräknas bli varmare som följd av klimatförändringarna. Ett dåligt inomhusklimat kan leda till hälsoproblem och ökad dödlighet. Denna studie har som syfte att åskådliggöra hur inomhusklimatet med fokus på temperatur påverkas av klimatförändringarna i samband med val av olika byggnadstekniska lösningar för ett småhus. Studien bygger på simuleringar i programmet VIP-Energy för olika versioner av ett småhus placerat i Växjö i södra Sverige. Temperatur och energibehov sammanställdes i samband med olika klimatscenarier, energihushållningsnivåer och byggnadstekniska lösningar. Resultaten visar på att temperaturerna inomhus kan nå extrema nivåer om inte soltransmittansen begränsas och huset kyls med aktiv eller passiv kyla. Problemet förvärras när huset byggs efter striktare krav på energihushållning., One- to two-family houses are being built to be more airtight and better insulated to meet the national goals for energy efficiency while the climate is getting warmer as a result of climate change. A poor indoor climate can lead to health problems and increased mortality rates. The purpose of this study is to illustrate how the indoor climate with a focus on temperature is affected by climate change in conjunction with the choice of different building technical solutions for a single-family house. The study is based on simulations with the VIP-Energy program for versions of a singlefamily house placed in Växjö in southern Sweden. Temperature and energy requirements were compiled in conjunction with various climate scenarios, building energy efficiency levels and building technology solutions. The results show that indoor temperatures could reach extremely high levels unless the solar transmittance is limited, and the house is cooled with active or passive cooling. The problem is exacerbated when the house is built according to stricter energy regulations.

The reduction of greenhouse gas emissions from the building sector has had only limited success so far. In Sweden, the uptake of highly energy efficient buildings such as passive houses has been very patchy, although some regions perform much better than others. This article investigates the interlinkage of organizational structures of housing companies with techno-material characteristics of such buildings, as one of the factors of this uneven development. Empirically, the paper studies two passive house companies in their regional settings in Sweden. The results show that technological characteristics of passive houses co-develop with organizational changes in housing companies such as new types of economic investment calculations, business models, project planning and energy modelling tools. The organizational re-making of housing companies can be seen as a crucial step in the transition to a sustainable housing sector., Funding agencies: Swedish Energy AgencySwedish Energy Agency

The energy questions has been increased the recent years, specifically when it comes to the energy smart houses. In Sweden the interest for building energy smart houses has been increased yet it is not really popular to build passivhouses compairing with Germany but some people has started to understand the importance of building energy smart houses. It is possible to find some passivhouses around Sweden but yet it is hard to find new built passivhouses. This study is based on a comparison between passivhouses and regular little houses in Sweden. The Purpose: of the study is to lift up the difference of the energy requirements between respective houses. The Method: used to complete the study is literature study and object study. Information were taken of BBR, FEBY, other civil engineering related websites and it has even studied some bachelor thesis and scintefic articles. Results: this part is based on the energy calculations that has been done for both of the houses. The thermal transmittance and other concepts were taken on consideration. Conclusion: this part is all about to take up the differences and the similarities of the energy requirements of the houses that has been studied. And the end of the study is about to make sure if the houses fullfills the requirements or not.

Intresset för miljöfrågor har de senaste åren ökat, och likaså har vikten av dem. Enligt direktiv från EU ska alla byggnader som byggs inom EU efter år 2021 byggas som så kallade nära- nollenergibyggnader. Att bygga energisnålt kan därmed komma att bli allt mer populärt och nödvändigt. Ett passivhus är en byggnad vars syfte är att ha en låg energiförbrukning samtidigt som en god inomhusmiljö kan uppnås. För att åstadkomma detta krävs bland annat ett väl fungerande klimatskal och ett genomtänkt ventilationssystem. Syftet med examensarbetet är att undersöka innehållet i begreppet passivhus för svenska förhållanden. Undersökningen ska ta hänsyn till byggnadernas tekniska lösningar, tillgängliga certifieringarna och byggprocessen för passivhus. Målet med arbetet är att tydliggöra begreppet passivhus, både under byggprocessen och i fråga som färdig produkt. Metoden för studien är litteraturstudier samt kvalitativa intervjuer. Studien visar att det finns många olika tekniska lösningar för att uppnå passivhusstandard, samt att det finns lösningar som är mer vanligt förekommande än andra. Studien visar även att de två certifieringssystemen som har undersökts skiljer sig åt, och ställer olika typer av krav på passivhusbyggande. Den svenska certifieringen FEBY18 anpassar sig bättre till svenska förhållanden och byggnormer, jämfört med den internationella certifieringen enligt PHI. Utöver detta visar studien hur de olika delarna i byggprocessen påverkas av passivhusbyggande i jämförelse till konventionellt byggande, och att det generellt, utöver vid låg erfarenhetsnivå, inte är någon skillnad gällande kostnads- och tidsaspekt samt underhållsbehov.

För drygt två år sedan började Laura och Erik Vidje att bygga sitt eget hus i utkanten av Umeå. Det här byggprojektet skulle senare visa sig bli ett unikt och uppmärksammat projekt med många involverade och intresserade parter. Byggprojektet involverade en hel fastighet med bostad, gäststuga, garage, jordkällare och solcellsanläggning, och Laura och Erik skulle själva utföra så mycket av arbetet som gick. Vad som gjorde den här fastigheten unik var valet att utforma den efter kraven för passivhus och samtidigt använda sig av okonventionella och återvinningsbara byggnadsmaterial, bland annat var isoleringsmaterialet tänkt att bestå av halm och golvplattan av återvunnet foamglas. Även konstruktionen skulle bli väldigt genomtänkt, där stora fönster placeras mot söder med ett långt taköverhäng som skyddar mot hög solinstrålning på sommar men optimerar instrålningen på vintern. Väggarnas konstruktion var tänkt att bli nästan en meter tjock för att isolera väl och hela byggnaden klimatskärm skulle bli oerhört tät för att minimera värmeförluster, men den mest påtagligt ovanliga egenskapen med bostaden var att den skulle bli rundformad. I dagsläget har stora delar av fastigheten färdigställts, men innan vissa tekniska installationer utförs ville paret Vidje ta reda på vad fastigheten förväntas ha för behov, främst elenergimässigt och hur den kommer att prestera i förhållande till officiella krav. Detta visade sig endast bli positivt för dem då hela fastigheten uppskattas ha ett elenergibehov motsvarande ungefär 23,1 kWh/m2 och år vilket nästan är två tredjedelar av schablonvärdet för endast hushållsenergin. Även BBR-kravet för primärenergital visade sig ligga mer än dubbelt så högt som fastighetens beräknade primärenergital, vilket bevisar den högt planerade kvalitén och hur genomtänkt byggprojektet är. Det fanns även ett intresse att ta reda på vad det finns för nya tekniker inom hållbara hushåll och om dessa kommer att vara möjliga att implementera i deras hushåll. Bland, About two years ago Laura and Erik Vidje began building their very own home just outside the city of Umeå. This building project would later turn out to become a unique and well noticed project with many involved and interested parties. The building project involved an entire estate with a residence, guest house, cold storage cellar and a PV (photovoltaic) system, and Laura and Erik were planning on doing as work as possible by themselves. What made this estate so unique was the choice of designing it according to the passive house requirements and at the same time be using unconventional and recyclable building materials, among other things was that the isolating material was going to be entirely made up of straw and the base plate would be made of recycled foam glass. The construction was going to be very well thought through, with large window facing south and a long roof overhang that will protect against insolation during summer but optimizes the insolation during winter. The walls would be built almost one meter thick to make great isolation and the entire building envelope were going to be extremely dense to minimize heat loss, but the most obvious unique attribute about the residence were going to be its round shape. By today the estate is nearly finished, but before a few technical instalments is executed the Vidje couple wanted to know what energy related needs the estate will have and how it will perform relative to official requirements. This specifically turned out to be only positive for them because the estate is now estimated to have a total need of electricity at about 23,1 kWh/m2 Atemp and year, which is almost one third lower than the standard value only for household energy. Also, the BBR-requirement for EPpet (primärenergital) turned out to be more than twice as high as the actual EPpet for the estate, which proves how well thought out the building project is and its high quality. In addition to this there were an interest in learning about knew

Som följd av EUs direktiv om nya byggnaders energiprestanda ökar kraven på det svenska byggnadsbeståndet. Passivhusstandard är ett energiklassningssystem som kan nyttjas som verktyg för att nå energieffektiva byggnader. Att nå denna standard i små byggnader innebär dock enligt tidigare studier en utmaning och i Sveriges norra halva finns få passivhus, särskilt sådana som uppförts av egnahemsbyggare. Det gör det svårt att bedöma vad standarden innebär för den private beställaren av små enbostadshus, utifrån tidigare erfarenheter av motsvarande projekt. Denna studie syftar till att öka förståelsen för utmaningar vid byggande av små enbostadshus med passivhusstandard i norra Sverige. Det övergripande målet är att ta fram rekommendationer till beställare i norr som står inför val av energiprestandanivå för sina små enbostadshus, utifrån insikter som genereras av ett studieprojekt. Vilken energiprestanda som är rimlig för enbostadsbyggnader < 70 m2 i norr, är en av de frågor som svar söks på. Bedömningen görs utifrån svensk klassning av passivhus från Forum för Energieffektivt byggande, FEBY 18. Vidare ställs frågan hur utmaningarna ser ut för projekt av motsvarande omfattning där passivhusstandard eftersträvas. För att besvara frågorna har ett skarpt projekt valts som studieprojekt och utgångspunkt. Studieprojektet innebär en komplementbyggnad i ett plan om 55 m2 Atemp som planeras av egnahemsbyggare i Skellefteå för totalentreprenad. I studien ingår litteraturgenomgång om passivhusteknik och dess tillämpning i projekt samt fallstudie om Studieprojektet innefattande gestaltningsförslag, anbudsförfrågan till entreprenörer och intervjuer med dem. För kompletterande insikter till det studerade området, små enbostadshus med strävan mot passivhusstandard i norra Sverige,har även samtal skett med personer med erfarenhet av liknande projekt och personer med expertkunskap om passivhusstandarden. En av utmaningarna som identifierats är de tekniska lösningar som krävs för att, Stricter requirements for energy performance in buildings in Sweden is a result of a directive from EU. Passive house-standard is an energy classification system which can be used as a tool to reach energy efficiency in buildings. However, achieving passive house standard for small buildings is a challenge according to previous studies. Further, passive houses are few in the northern parts of Sweden, especially those built byprivate homeowners. Therefore, it’s difficult to assess what the standard means to private buyers of small single-family homes, based on previous experiences. This study aims to increase the understanding of challenges when building small single-family homes of passive house-standard in the north of Sweden. The main goal is to make recommendations to buyers of small single-family homes in the north who are facing the decision of what energy performance level to target, based on insights generated by a study project. One of the questions asked is -What is an appropriate level of energy performance of single-family homes <70 m2 in the north? The assessment is based is based on the Swedish classification system for passive houses, FEBY 18. The second question asked is -What are the challenges facing projects of this scale, where the passive house standard is sought? To answer the questions, a real project has been chosen for study and reference point. The Study Project is a 55 m2 Atemp single-storey house which is planned by private home-owners for a turnkey contract, on a real estate with an existing residence in Skellefteå. The study includes a literature review on passive house technology and its application in projects, as well as a case study of the Study Project containing a design proposal, a request for turnkey proposals from selected contractors and further contact with these through interviews. People with experience of relevant projects and people with expert knowledge of passive house standard have been contacted to reach additional

The passive house concept has become increasingly popular in the building sector in the lost twenty years ond is deemed to ploy on important role in aligning the housing sector with climate and environmental policy objectives. However, for such buildings to ploy this port they need to be more widespread, more common and more accepted by mainstream actors and institutions. The deployment of passive houses involves changes and adaptations in different parts of society. It involves changes in institutional and organisational set-ups, and it involves market and regulatory changes. Previous research on passive houses has focused on demonstration projects or has taken for granted that a dissemination will lead to a full-scale transition of the building sector. This puts undue focus on emerging actors and technologies emerging in isolation. This thesis investigates the wider deployment of passive houses with a focus on mainstreaming. This means that focus is on different social arenas where the deployment of passive houses is negotiated between multiple actors. This thesis contributes to a comprehensive picture of how passive house deployment is shaped through a study of attempts to mainstream these buildings in Sweden. It shows how such attempts hove been partially successful in specific companies and regions, but it also show how a normalization of these buildings has been limited due to market, regulatory, and political developments, Possivhuskonceptet hor blivit allt populärare under de senaste tjugo åren och bedöms spela en viktig roll för att anpassa bostadssektorn till klimat- och miljöpolitiska mål. För att sådana byggnader ska kunna göra skillnad måste de dock få en större utbredning och bli accepterade av etablerade aktörer och institutioner. Utbyggnaden av passivhus innebär förändringar och anpassningar i olika delar av samhället. Dessa innefattar institutionella och organisatoriska förändringar, samt marknadsförändringar och en anpassad lagstiftning. Tidigare forskning har framförallt studerat demonstrationsprojekt eller hor tagit för givet att en spridning av possivhus kommer att leda till en fullskalig omställning av byggsektorn. Detta lägger otillbörligt fokus pö nya aktörer och tekniker som utvecklats utan bredare social förankring. Denna avhandling studerar utbyggnaden av passivhus med fokus på "mainstreoming". Det innebär att fokus ligger på olika sociala arenor där spridningen av passivhus förhandlas mellan nya och etablerade aktörer. Avhandlingen bidrar till att presentera en övergripande bild av hur passivhusutbyggnod tar form genom en studie av försök att sprida dessa byggnader i Sverige. Avhandlingen visar hur sådana försök delvis har lyckats i specifika företag och regioner, men den visar också hur en normalisering av dessa byggnader har varit begränsad på grund av marknads-, lagstiftnings- och politiska aspekter.

I Sverige står bygg- och fastighetssektorn för nära en femtedel av koldioxidutsläppen och en tredjedel av energianvändningen varav en stor del kommer från uppvärmning av byggnader. Ett tillvägagångssätt för att minska energibehovet i bostäder är genom krav på energieffektivitet. Där spelar isoleringsmaterial stor roll för att minska värmeförlusterna i byggnaden. Ett problem med för tjock isolering är att isoleringsmaterialen i sig har viss kvantifierbar miljöpåverkan. I denna studie bestäms livscykelpåverkan från olika isoleringsmaterial med avseende på primärenergianvändning, växthuspotential, kostnad samt övrig miljöpåverkan. Studien undersöker även hur tjockleken av olika isoleringsmaterial påverkar driftenergin i byggnaden Backåkra 2, belägen i centrala Stockholm. Syftet är att bestämma den optimala tjockleken för varje isoleringsmaterial i byggnaden med avseende att minimera primärenergianvändningen, växthuspotentialen samt kostnaderna under en tidsperiod på 50 år. Övrig miljöpåverkan fastställs även. Materialen som utvärderats är glasull, cellulosaisolering, polyuretan/polyisocyanurat, vakuumisolering, aerogel, grafitcellplast, samt fenolbaserad isolering. Två olika avfallsscenarier implementeras varav ett scenario har hög materialåtervinning och ett annat har hög energiåtervinning. I en känslighetsanalys studeras inverkan av primärenergifaktorn, isoleringsmaterialens livslängd, koldioxidfaktorn, U-värden i byggnadens fönster samt andra värden för livscykelpåverkan. Resultaten visar att vald tjocklek av isoleringsmaterial i byggnaden i dag ligger nära den optimala tjockleken med avseende på minimal primärenergianvändning. Om isoleringsmaterialet har lägre koldioxidutsläpp under sin livscykel hamnar tjockleken i dagsläget nära den optimala tjockleken med avseende att minimera växthuspotentialen. Materialet aerogel har högst värden i alla påverkanskategorier i båda avfallsscenarierna. Lägst primärenergianvändning har vakuum- och cellulosaisolering vid optimala t, In Sweden, the construction and real estate sector accounts for approximately one fifth of the carbon dioxide emissions and one third of the total energy use, mainly due to heating. In order to reduce both energy requirement and environmental impact, energy efficient measures are of great importance. Insulation materials play a major role in reducing heat losses. However, manufacturing of insulation materials is an energy-intensive process with impact on the environment. In this study, the life cycle impact of seven different insulation materials was determined. The study considers the energy efficient building “Backåkra 2” in Sweden, planned to be completed next year, as a case study for evaluating lifecycle environmental and economic performances. It is investigated how the operating energy in “Backåkra 2” is affected by the choice of different insulation materials and their thicknesses. The optimal thickness of each insulation material in the building was determined in order to minimize primary energy use, global warming potential and cost over a period of 50 years. For the determined thicknesses, other environmental impacts were also investigated. The evaluated insulation materials are glass wool, cellulose insulation, polyuretan/polyisocyanurat, vacuum insulation, aerogel, graphite foam insulation, and phenolic based insulation. In the lifecycle analysis, two different waste scenarios are also implemented, of which one has high material recycling and the other has high energy recovery. A sensitivity analysis examines the impact of the primary energy factor, the lifespan of the insulation materials, the carbon dioxide factor, the U-values in the building's windows and other values for the life cycle impact. The results show that the selected thickness of insulation material in the building today of 19 cm is close to the optimal thickness with respect to minimal primary energy use. If the insulation material has lower carbon dioxide emissions during its lifecycle

The growing ecological awareness makes energy saving, with particular emphasis on minimizing energy losses and exploiting renewable sources, increasingly important. Buildings account for 40% of total energy consumption, and thus have a huge impact on the environment. Although this passive house technology has been long known in various European countries, it is applied to varying degrees. To speed up changes in the construction industry, the standards should be changed. Therefore, the EU decided to introduce stricter rules for all newly built houses after 2020. In this study, I will analyze the challenges associated with the introduction of near-zero energy buildings, according to the EU directive in Sweden after 2020. Issues that will be addressed and highlighted from a number of points of view are: - What does low energy buildings look like in different European countries compared to Sweden? - What are the pros and cons of passive houses? - What are the challenges facing the construction industry in the implementation of EU directives? - How is the construction industry effected by 2020 in connection with the introduction of EU directives? - What threats and difficulties are there from society's perspective that can slow down and complicate a rapid transition to low-energy housing in Sweden? The methods used in this study are: literature study, statistical study, interviews, PEST and SWOT analysis. This study shows that the chance of introducing the construction of near-zero energy buildings in Sweden is quite high. This is especially true because there are appropriate standards and requirements specifications that the major players in the Swedish construction industry seem confident to meet. Nevertheless, forecasts show that there is a risk that the new law may hinder the construction industry in Sweden. Essentially, this would lead to other consequences such as the reduction of investments in new construction, and reduction of employment in the industry, wh, Det växande ekologiska medvetandet gör att lågenergibyggande, där man lägger särskilt tryck på minimalisering av energiförluster och utnyttjande av förnyelsebara källor, har stadigt växande betydelse. Byggnader svarar för 40 % av den sammanlagda energiförbrukning och därmed ha en enorm inverkan på miljön. Trots att denna passivhus teknologi är sedan länge känd i olika europeiska länder så tillämpas den i varierande utsträckning. För att påskynda ändringar i byggbranschen bör normerna ändras. Därför beslutade EU att införa striktare regler för alla nybyggda hus efter år 2020. I denna studie kommer jag att studera de utmaningar som finns i samband med införandet av nära-nollenergibyggnader enligt EUs direktiv i Sverige efter år 2020. Frågeställningar som kommer att tas upp i denna studie och belysas ur ett antal synvinklar är: - Hur ser lågenergibyggande ut i olika europeiska länder i jämförelse med Sverige? - Vilka är fördelar och nackdelar med passivhus? - Hur ser svårigheterna och utmaningarna ut ur byggbranschens perspektiv i samband med implementering av EU-s direktiv? - Hur påverkas byggbranschen efter år 2020 i samband med ett införande av EU-s direktiv? - Vilka hot och svårigheter finns det ur samhällets perspektiv som kan bromsa och försvåra en snabb övergång till lågenergibyggande i Sverige? Metoden som används i denna studie är: litteraturstudie, statistikstudie, intervju, PEST- och SWOT- analys. Av denna studie framgår det att chansen att introducera byggande av nära-nollenergibyggnader i Sverige är rätt stor. Framförallt för att det finns lämpliga normer och kravspecifikationer och dom stora aktörerna i den svenska byggbranschen verkar vara beredda på att uppfylla de nya standarderna. Ändå visar prognoser att det finns risker för att den nya lagen kan sänka byggkonjunkturen i Sverige och leda till andra konsekvenser såsom minskning av investeringar i nytt byggande och minskning av anställningar inom branschen samt prisökning på fastigheter.

The municipality of Örnsköldsvik has for a long time planned to establish a culture house in the centrum area. An investigation was started during the spring 2017 to develop local programs and analysis of needs with the keywords; attractive, width and tip, the building should also breathe sustainable construction. These factors were one of the reasons why the interest was raised to investigate how an attractive and public passive house can be designed. The study focuses to develop conceptual architectural drawings and recommended building techniques for passive house. During the investigation have a quantity of places in Örnsköldsvik been appointed as potential for the planned culture house, the property Örnsköldsvik 8:27 was one of them. The location is centrally placed in the urban city of Örnsköldsvik, with walking distance to the travel center, the big square, trade and green areas. The urban analysis provides opportunities for the building to connect to existing paths, utilize the south and create social and attractive environments. In the theoretical studies of sustainable construction and passive houses, it is stated that building in the future is going to be on stricter terms, focus on human needs and quality of life, as well resource management should be adapted to circular flows. In the case of passive houses should the passive solar radiation be optimized trough the orientation of the building to south and the building form has an airtight construction. Solutions in the form of energy efficient windows, entrance doors and ventilation with heat recovery are important components for a complete passive house. Four reference projects are studied, two of them are public passive houses and two are culture houses, these provide good examples of how it can be realized. Attractiveness is difficult to define in terms of building design and thus a semantic environmental description is carried out to get an idea of what attractiveness is for a group of people in Örns, Örnsköldsviks kommun har under en längre tid planerat att etablera ett kulturhus i centralorten. En förundersökning startades under våren 2017 för att ta fram lokalprogram och behovsanalyser med nyckelorden attraktivitet, bredd och spets, samt att byggnaden ska andas hållbart byggande. Det var en anledning till att intresset väcktes av att undersöka hur ett attraktivt och offentligt passivhus kan utformas. Studien fokuserar på att ta fram konceptuella A-ritningar och rekommendationer rörande byggnadsteknik för passivhus. Under den pågående förundersökningen har ett antal platser i Örnsköldsviks centrum utsetts som potentiella för det planerade kulturhuset, fastigheten Örnsköldsvik 8:27 var en av dem. Platsen är centralt belägen i Örnsköldsviks stadskärna med gångavstånd till bland annat resecentrum, Stora torget, handel och grönområde. Platsanalysen tar upp möjligheter över hur byggnaden kan koppla till befintliga stråk, utnyttja söderläget och skapa sociala och attraktiva miljöer. Vid teoretiska studier av hållbart byggande och passivhus konstateras att byggverksamhet i framtiden ska ske på striktare villkor, människans behov och livskvalitet ska vara i fokus, samt hushållning av resurser ska anpassas efter cirkulära flöden. När det gäller passivhus bör den passiva solinstrålningen optimeras genom väderstrecksorientering av huskroppen och att byggnadsformen erhåller ett tätt klimatskal. Lösningar i form av energieffektiva fönster, entréslussar och ventilation med värmeåtervinning är en del av pusselbitarna till ett fungerande passivhus. Fyra referensprojekt studeras, varav två är offentliga passivhus och två är befintliga kulturhus, dessa ger goda exempel på hur det kan realiseras. Attraktivitet är svårt att definiera när det gäller byggnadsutformning och därmed genomförs en semantisk miljöbeskrivning för att få en uppfattning kring vad attraktivitet är för en grupp människor i Örnsköldsvik. Enkätundersökningen visar bland annat att byggnaden ska vara öppen, ljus

The prevailing housing shortage and the developed considerations of environmental issues are todaytwo current topics. Bollnäs county is an example of a county that works to maintain and actualize itsenvironmental goals, especially in new constructions. Passive houses are a way to buildenvironmental friendly and it is a concept that is becoming more and more common. The concept isabout maximizing heat gains and minimizing heat losses. This is achieved through an air-tightenvelope, certified building components, exhaust and supply air ventilation where heat is regainedfrom the extract air and buildings with low U-values. This project presents a change of an existingdetailed development plan from general purpose to housing. The aim of the project is that thehouse, with a restaurant on the bottom floor, must meet the requirements for passive houses andharmonize with the surrounding environment.The project initiates with a literature study followed by an analytical study with the aim to gatherknowledge about both passive houses as well as the surrounding area of the property. Conformationand calculation are two essential parts of the project. The shape of the house, the design and wherethe house is located in the property are adjusted to both the requirements of passive houses and thecultural history of Bollnäs.The calculations performed in PHPP indicate that the requirements for passive houses are met on thebasis of the conditions in this project. Drawings such as site plan, general plans, facades, sections anddetails are presented together with illustrations of the finished house.The main problem regarding the projection of passive houses lies in the absence of its actualmeaning. The concept is about compensations and that every house, regardless of building systemand conformation, has the possibility to be certified as a passive house.

För att uppnå Sveriges energimål har servicesektorn börjat bygga energieffektiva byggnader. I detta examensarbete har energiberäkningar med hjälp av VIP-Energy utförts för Elmeskolan som är byggd enligt passivhusteknik. Resultatet av energiberäkningen har jämförts med kraven enligt BBR 22 och 25 och passivhusstandarden. Det visade sig att kraven för BBR och passivhusstandarden uppfylldes. Även en beräkning av energiprestanda för BBR 22 och 25 med avseende på bergvärme och fjärrvärme har tagits fram med hjälp av definitioner enligt Boverkets byggregler. Energiprestandan för bergvärme visade sig vara lägre än för fjärrvärme. Tre LCC-kalkyler har utförts med hjälp av en Excel-mall. Den beräknade energiprestandan för Elmeskolan samt det maximala kravet för energiprestanda för passivhusstandarden och BBR 22 har legat till grund för kalkylen. Kalkylen resulterade i att Elmeskolans energikostnad var en fjärdedel i jämförelse med kravet för BBR 22. Syftet med denna studie är att resultatet ska påvisa fördelarna med att uppföra byggnader med passivhusteknik samt påvisa energieffektiviteten för ett passivhus., In order to achieve Sweden's energy goals, the service sector needs to build energy-efficient buildings. Therefore, the national board of housing, building and planning proposed building regulations called BBR that consists of requirements and general recommendations for both new and existing building and contains multidimensional aspects including energy management in the building. Passive house building is also another promising solution to approach an energy efficient building. The main aim of this study is to assess the energy performance of a case study building according to the both BBR and passive house building criteria. Correspondingly, Elmeskolan, which has been built based on passive house standards, is chosen as the case study and a model is developed using a building energy-modelling program, VIP-Energy. The result of the energy calculation has been compared with the requirements of BBR 22 and 25 and the Passive House Standards. The study shows that the requirements for BBR and Passive House Standards were met for the case studied building. The primary energy demand of the heat supply system in the building is assessed by considering either geothermal or district heating system according to the Boverket’s energy management building regulations. It is concluded that the primary energy demand in case of using geothermal system is lower than district heating system to supply building heating demand. A simplified LCC analysis has been considered in this study due to the passive house standard and BBR 22 and 25 building regulations. The results show energy cost of the case studied building that is built based on passive house criteria is 25 % of total energy cost of similar building that built based on BBR 22 requirements. The results show the benefits of passive house requirements in comparison with BBR regulations for the case studied building in terms of thermo-economic objectives.

Ett holistiskt synsätt vid husprojektering. Det här examensarbetet presenterar en utforskande studie av den inbyggda- och operationella energin ur ett livscykelperspektiv hos ett passivhus. Där aspekter som påverkan från valet av isoleringsmaterial, miljöeffekter och geografisk placering behandlats. Med syftet att undersöka vilken procentuell variation av livscykelenergin för operationell- och inbyggd energi som sker när omgivningarna för ett passivhus ändras mellan Kiruna, Luleå och Malmö samt om isoleringsmaterialet ändras. Studien har begränsats till att undersöka den inbyggda energin hos isoleringsmaterialet som ingår i takkonstruktionen av passivhuset och miljöeffekter har bedömts utifrån energianvändning och CO2-utsläpp. Simulationer av den operationella energin utfördes för åtta olika uppsättningar av isoleringar i tre olika orter där en livslängd på 50 år antagits för huset. Två av isoleringarna hade en mycket högre energiförbrukning vid tillverkning och transport än de övriga. För de med lägre energibehov stod den inbyggda energin i isoleringsmaterialet för i Kiruna mellan 10-15 %, i Luleå mellan 15-20 % och i Malmö mellan 5-10 % av den totala livscykelenergin hos huset när den aktuella energimixen för uppvärmning användes vilket innebär att energibehovet beskrevs i primärenergiresurser tillverkade av icke förnyelsebara resurser. För de med högre energianvändning var samma förhållande mellan 25-35 %, 30-45 % och 20-30 %. Inget samband hittades mellan CO2-utsläpp för de olika undersökningarna och energibehovet vid tillverkning. Resultatet visar på en tydlig inverkan från den inbyggda energin för isoleringen på hela livscykelenergin därför dras slutsatsen att större hänsyn och ett helhetsperspektiv för miljöpåverkan från byggmaterialen bör tas då ett hus ska designas där all energiförbrukning för huset beskrivs i icke förnyelsebara energikällor., A holistic approach on construction planning. This master thesis presents an exploratory study of the embodied- and operational energy of a passive house from a life cycle perspective. Where aspects such as the effect of insulation choice, environmental impacts and geographic location are treated. With the objective to investigate the variation of the life cycle energy for operational- and embodied energy when the surroundings for a passive house changes between Kiruna, Luleå and Malmö and the insulation material varies. The study is limited to examine the embodied energy of the insulation in the roof construction of a passive house. Environmental impacts have been assessed on the basis of energy consumption and carbon emissions. Simulations of operational energy was performed for eight different sets of insulation in three different places where a life span of 50 years was adopted for the house. Two of the insulations were found to have a much greater embodied energy than the other. For those insulations with lower energy the embodied energy was in Kiruna between 10-20 % in Luleå between 15-30 % and in Malmö between 5- 10% of the total life cycle energy for the house when the actual energy mix for heating was used, which means that the energy was described in primary energy made of non-renewable resources. For those with higher embodied energy the same ratio was between 35-55 %, 50-80 % and 25- 50 %. No correlation was found between carbon dioxide emissions and the embodied energy of the various studies. The result indicates a great impact of the insulation on the total life cycle energy it is therefore concluded that a better account for the environmental impact of building materials should be taken when a house is designed where all of the energy demands of the house are presented in nonrenewable energy resources.

Klimatförändringarna blir allt mer omfattande i takt med att jordens befolkning ökar. Den negativa miljöpåverkan bottnar till stor del i användandet av råvaror och energiförbrukning vid skapandet av materiella ting. Enligt energimyndigheten (2015) står byggsektorn för ca 40 % av Sveriges totala energianvändning. För att minska energianvändningen har mål både på nationell och internationell nivå skapats. Målen är tänkta att skapa större förståelse av ett mer energieffektivt byggt samhälle för samtliga aktörer inom byggbranschen. En hållbar utveckling av husbyggandet kräver förutom att värna om miljön en beaktning av de ekonomiska och sociala aspekterna. I det här examensarbetet har det undersökts om två specifika standardhus från en småhusleverantör kan utvecklas till passivhus med bevarad arkitektonisk karaktär. Studien syftar delvis till att undersöka om begreppet passivhus kan fungera som ett hållbart koncept för byggandet av enfamiljshus. Begreppet hållbar utveckling har begränsats och en förenkling har applicerats i arbetet. Den ekologiska aspekten representeras av energiberäkningar och eventuella åtgärder för att standardhusen ska uppnå kraven för passivhus. Den ekonomiska aspekten representeras av en livscykelkostnadsanalys med hjälp av nuvärdesmetoden och återbetalningsmetoden. Den sociala aspekten representeras av en utvärdering av förändring i boendekvaliteter vid utveckling från ett standardhus till passivhus. Studien presenterar även en alternativ utformning av ett passivhus med avsikt att främja positiva boendekvaliteterna. Standardhusen tillhör en småhusproducent, Intressanta hus, som har sitt huvudsäte i Västerås. Husen utgörs av en villa på 147 m2 i ett plan med pulpettak samt en villa på 151 m2 i två plan med sadeltak. Med anledning av Intressanta hus geografiska läge har Västerås klimat använts som utgångspunkt vid energiberäkningarna. För att addera ytterligare en utmaning har även möjligheter för utveckling till passivhus undersökts för standa, The climate changes increases as the population increases. The negative environmental impact is mostly based on the use of raw materials and energy consumption in the production of various products. According to Energimyndigheten (2015), the building sector is the cause of about 40 % of Sweden's total energy use. In order to reduce the energy use goals have been created at both national and international levels. The goals are intended to create a greater understanding of a more energy efficient society for all actors within the construction industry. In addition to create a sustainable development of the building sector one needs to also take in account the social and economic aspects. This master thesis examined whether two specific standard houses from a small house producer can be adapted to passive houses with a preserved architectural character. The purpose of the study is partly to investigate whether the concept of passive houses can serve as a sustainable concept of building single family houses. The concept of sustainable development has been simplified. The ecological aspect is represented by the energy calculations and possible actions that the standard houses need to achieve in order to meet the requirements for passive houses. The economic aspect is represented by a life cycle cost analysis using the Net Present Value method and the Simple Payback method. The social aspect is represented by an evaluation of changes in living qualities as the standard houses develops to passive houses. The study also presents an alternative design of a passive house with the purpose of improving the accommodation qualities. The standard houses belong to a small-house-producer, Intressanta hus, who has their main market in Västerås. The houses is represented by a 147m2 villa with one floor and a pulpit roof and a 151m2 villa with two floors and a pitched roof. Due to Intressanta hus geographic location, the typical climate for Västerås has been used in the energy calc

Sveriges fastighetsbestånd står idag för ungefär en tredjedel av den totala energiförbrukningen i landet. Många äldre byggnader och i synnerhet de som uppfördes under miljonprogrammets tidsepok håller på att nå sin tekniska livslängd. Därför är marknaden i behov av tidseffektiva renoveringsmetoder. För att göra landets fastighetsbestånd mer energieffektivt och därmed möta EU:s 2020 mål står Sverige inför stora renoveringsarbeten. Bristen på kompetens och konkurrens inom fastighetsbranschen för ekologiskt byggande har resulterat i en avsaknad av metoder och renoveringstekniker.Utifrån ett nyligen avslutat renoveringsarbete med prefabricerade passivhusfasader så studeras och analyseras projektet i denna uppsats. Studien är avgränsad till tre huvudområden som innefattar tidsbesparing, energiprestanda samt innemiljö. Vid insamling av data används både kvalitativa och kvantitativa verktyg. En litteraturstudie efterföljs av två intervjuer med ledande personer inom projektet samt en avslutande enkätundersökning. För att ta ett bredare perspektiv presenteras en jämförelse med en liknande ombyggnation av fastigheter inom miljon-programmet för att skapa bättre underlag för en analyseringsgrund.Resultatet visar att det genomförda projektet i Alingsås har en positiv inverkan på de tre undersökningsområdena. Det framkommer att byggtiderna med prefabricerade passivhus-fasader förkortas markant till skillnad från en prefabricerad ordinär betonggjuten fasad. Eftersom materialet väger mindre och är enklare att montera så sjunker byggtiderna totalt med ungefär fyra veckor. Energieffektiviseringen med passivhusfasaderna blir positiv och efter renoveringarna uppmäts en förbättrad energiprestanda på 77 procent. Energieffektiviseringen har således en mindre inverkan på miljön och ligger därmed i linje för en minskad nationell energiförbrukning med avsikt att möta EU:s 2020 mål.Med hjälp av enkätundersökningen så fastställs att hyresgästerna, efter renoveringen, är nöjda med innemiljön i, The real estate stock in Sweden currently accounts for about one third of the total energy consumption in the country. Many older buildings, especially those built during the Million Program, are reaching their technical lifespan. Therefore, the market is in need of time-efficient renovation methods. In order to make the country's real estate stock more energy efficient and to reach the EU 2020 targets, Sweden will be in need of major renovations. The lack of skills and competition in the real estate industry for ecological construction has resulted in a lack of methods and renovation techniques.In this essay, the authors study and analyze a recently completed renovation with prefabricated passive housing facades. The study focuses on three main areas: timesaving, energy performance and indoor environment. In order to achieve the purpose of the study, qualitative and quantitative methods are used when collecting the empirical material. The study is based on a literature study followed by two interviews with leading persons within the project and a final survey. For a wider perspective, a comparison with a similar rebuilding of properties built during the Million Program is made to provide better basis for analysis.The result shows that the completed project in Brogården has a positive impact on the three research areas. It appears that the construction time with prefabricated passive housing facades sharply shortens in comparison to the prefabricated ordinary concrete facades. Because the material weighs less and is easier to assemble, the construction time drops in total with about four weeks. Energy efficiency with passive housing facades will be positive and after renovations, an improved energy performance of 77 percent is measured. Energy efficiency has a lesser impact on the environment, in line with reduced national energy consumption with the intention to reach the EU 2020 targets.The survey shows that the tenants after the renovation are satisfied with the

Sweden today is suffering from a housing shortage. Not least among young adults, students in particular. One reason to why the supply of housing is insufficient and unable to meet the demands most likely has to do with the slow construction rate that occured between the years of 2008 and 2012. The slow construction rate combined with an increased demand in proportion to the growing population has become a problem for the society. The lack of housing has made it difficult for students to enter the housing market. The idea of the report is to present proposals for the future of student housing, where the produced design proposals should meet the requirements for the swedish standard of passive house. To figure out the demands of the students, the authors studied a report made by Studentbostadsföretagen in cooperation with White Arkitekter and Stockholms Studentbostäder. The report is based on survey where 2035 students took a stand on how they might want to live in the future. The result of the survey shows that almost a third of the participants are asking for bigger apartments where two or more persons share the residence and it’s central features. As this form of collective housing shines with its absence in today’s market, it was natural to contribute with proposals for this type of housing. During the process, articles, reports and literature have been carefully studied. Literature studies, together with inspiration from previous projects, have laid the foundation for the report’s sketch process. This process resulted in three different floor plans adapted after two, three, and four students. The floor plans were then put into a residential complex with the result of three different apartment blocks. Using the energy calculation program Isover Energi, the apartment block’s annual energy consumption and their heat loss figures were calculated. The work has been done with the help of an architect with many years of experience in the business as well as the mentor w

På Hedlunda i Umeå finns Hedlunda förskola; en byggnad som innehåller förskoleverksamhet, ett storkök och en matsal. Byggnaden uppfördes 2014 och började nyttjas samma år. Byggnaden är projekterad av Sweco för att klara krav gällande allt från specialpedagogik till energi och miljö. Den är även certifierad enligt en internationell passivhusstandard. Syftet med examensarbetet är att granska om förskolan håller de energikrav den projekterats för, samt att jämföra byggnadens projekterade energianvändning med den i praktiken uppmätta. Det sistnämnda gjordes även för att utvärdera precisionen hos den projekterade energianvändningen. Energibehovet ställdes även i proportion till de gränsvärden för energikrav som används av andra energicertifieringar. Byggnaden simulerades i programmet IDA ICE, och de mätvärden som samlades in bearbetades i Microsoft Excel. Programmet PHPP användes även för att granska om förskolan uppfyllde de internationella passivhuskraven. Byggnaden klarar varken kravet för årlig energianvändning eller kravet för specifikt primärenergibehov. Båda dessa är krav inom den internationella passivhusstandarden. Det föregående överskrids med 14 %, och det senare med 4 %. Byggnaden klarar energikravet för den svenska passivhuscertifieringen med god marginal. Värdet på byggnadens specifika energianvändning skilde sig knappt alls mellan projekteringen och det uppmätta värdet. Tittar man dock på enskilda faktorer så skiljer sig de projekterade värdena av el och uppvärmning sig mot de uppmätta med större differenser. Störst differens återfinns i faktorn verksamhetsel som överskattades med 60 % i projekteringen. Byggnadens specifika energianvändning uppgick till ca 43 kWh /m2 år vilket är lägre kraven de vanligaste energistandardena ställer, vilket innebär att byggnaden är osedvanligt energieffektiv. Om alla lokaler som fick bygglov i Sverige 2015 hade byggts med samma energiprestanda som denna byggnad så hade det gått åt 392 GWh /år , medan om de istället byggts, At Hedlunda in Umeå, there’s a building complex containing a combined preschool, canteen and catering kitchen. It was built in 2014 and the preschool started up the same year. Sweco projected the building to satisfy the requisites required for the international passive house certification. The building was also supposed to meet specific requirements for specialized pedagogy, and requirements for non-toxic building materials in preschools, amongst others. In this master thesis the building’s energy usage was studied to see if the building met the requested requirements, and how close the estimated energy demand was to the actual demand. The purchased energy was also compared to energy requirements used by other certification systems used in Sweden today. The building meets the international passive house requirement for the annual heating demand, but breaches the requirement for primary energy value by 4 %. The Swedish passive house requirement is met with a significant margin. The purchased energy per square meter was 43 kWh /m2 year , which differed only marginally from the projected value of 41 kWh /m2 year . It may seem as if it was a very good estimation of the purchased energy, but when the factors are studied individually there are differences among them that go up to 60 %. The purchased energy per square meter was lower than all of the other requirements in other energy certification systems which proves that this is a highly efficient building. The building was created with the main purpose of serving as a model for energy efficient buildings, and it has served its purpose since Vegaskolan in Vännäs was built within the same concept. All in all, Hedlunda preschool is a building with a very good energy performance. If all public buildings who gained building permit in 2015 in Sweden had been built with the same energy efficiency as Hedlunda preschool, then the total energy demand would be 392 GWh /year , whereas if they were built as the BBR-standard the corr

Uppvärmning av bostäder och lokaler står för en stor del av energianvändningen i Sverige. Energieffektiva byggnader som exempelvis passivhus bidrar till att sänka energianvändningen. Det nya bostadsområdet Vikaholm i Växjö kommun strävar efter en långsiktig och hållbar utveckling, där byggandet av passivhus uppmuntras. För att säkerställa att passivhus byggts krävs en verifieringsmetod som garanterar att villkoren i kravspecifikationen FEBY12 följts. Syftet med denna studie är att föreslå en metod för verifiering av passivhus för Växjö kommun. Om metoden fungerar väl kan även andra kommuner nyttja metoden i framtiden.

Samhället idag ställer ständigt hårdare krav på mer energieffektivt byggande. Ju lägre energianvändning en byggnad har desto mindre är dess klimatpåverkan. I och med detta blir det allt vanligare att miljöklassa byggnader samt designa dem för att uppfylla olika byggnadskrav för så kallade lågenergihus. Dock är det fortfarande dyrt att bygga lågenergihus. För att spara in på installationskostnaderna under produktionen är det vanligt att kombinera uppvärmnings- och ventilationssystem med ett så kallat luftburet värmesystem. Många hävdar att dessa system kan bibehålla ett gott inomhusklimat för brukarna samtidigt som det är billig att bygga och håller låg energianvändning. Denna rapport syftar till att utvärdera hur väl luftburen värme presterar med avseende på energianvändning och inomhusklimat jämfört med andra uppvärmningssystem. Gott inomhusklimat innefattar många saker där några av de främsta är god luftkvalité och termisk komfort. För att jämföra systemen har ett flerbostadshus i Stockholmsområdet modellerats och simulerats i programmet IDA ICE. Utöver simuleringarna utförs en screening där artiklar om lågenergihus och luftburna värmesystem sammanställs. Denna sammanställning syftar till att från flera håll belysa vad branschen säger om ämnet och vad som är aktuellt idag. Studien har visat att det blir allt mer vanligt att bygga lågenergihus i Sverige. Däremot är det inte alltid den bästa lösningen. Även om luftburna värmesystem kan fungera bra i teorin blir det sällan så i verkligheten då systemen kräver mycket underhåll och insikt från samtliga parter. Efter granskning av simuleringarna visar de att det luftburna värmesystemets energianvändning är likvärdigt det med FTX-system och radiatorer. Samtidigt har systemen frånluft med radiatorer och frånluft med golvvärme betydligt sämre energianvändning. På liknande sätt kan vi se att systemen FTX-ventilation med radiatorer och frånluft med golvvärme har bra inomhusklimat. Dock visar resultaten att frånluftsystemet m, Our society today is demanding more and more energy efficient construction of buildings. The lower the energy consumption of a build is, the less environmental impact it has. Because of this it is getting increasingly common to design buildings to meet the standard of environmental classification systems and low-energy requirements. Unfortunately it is still expensive to construct low-energy buildings. To save money, many designers are combining the heating- and ventilationsystem through so called ventilation heating systems. It is believed by many that these systems can maintain a good indoor climate for the users and still be cheap to construct and run. The goal of this study is to evaluate how well ventilation heating systems can perform with respect to energy use and indoor climate, compared to other systems. A good indoor climate consists of many things were some of the foremost are air quality and thermal comfort. To compare the different systems an apartment building in Stockholm has been modeled and simulated in the software IDA ICE. More than the simulations, a screening has been put together with the aim to evaluate how the industry views low-energy buildings and ventilation heating systems today. This study shows that it is getting more and more common to construct low-energy buildings in Sweden. That being said, it is not always the best solution. Although ventilation heating systems can perform well in theory, reality shows that's not usually the case due to exceeding maintenance and insight from all parties. After evaluating the simulations, the results indicate that the energy consumption of the ventilation heating system and the HVAC-system with radiators is almost equally good. At the same time the exhaust ventilation system with radiators and the exhaust ventilation system with floor heating has considerably worse energy consumption. We can also see that the HVAC-system with radiators and the exhaust ventilation system with floor heating provides a

Företag inom byggsektorn strävar efter att minimera byggnaders energianvändning och att minska miljöpåverkan genom hela byggprocessen. Byggherrar ställer ofta krav på att ett byggprojekt ska uppnå vissa miljökrav eller att byggnaden ska miljöcertifieras. När ett byggprojekt ska uppnå flera miljöklassningar tar projekteringen av miljökraven ofta längre tid. Syftet med studien är att undersöka vilka miljökrav som gäller för projektet Hjorthagshallen och analysera i vilken utsträckning det är möjligt att uppnå kraven. Projektet Hjorthagshallen innefattar nyproduktion av en idrottshall i Norra Djurgårdsstaden. Byggnaden ska: • Certifieras enligt Miljöbyggnad GULD • Uppnå kraven för BBR 22 • Uppnå kraven för Passivhus En litteraturstudie genomfördes för att undersöka vilka miljökrav som gäller för projektet och dessa sammanställdes sedan i en översiktlig tabell. Miljökraven har analyserats och utvärderats med beräkningsverktyg, simuleringsprogram, referensprojekt och med projektspecifika handlingar. De indikatorer som ansågs vara svårast att bedöma i förväg i denna studie var energianvändningen, luftläckningen genom klimatskalet och det termiska klimatet. Studien visar att miljökraven för projektet Hjorthagshallen är möjliga att uppnå. Många krav och indikatorer går att säkerställa under projekteringen medan vissa indikatorer är svårare att säkerställa innan byggnaden är färdigställd., Construction companies aim to reduce the energy use of buildings and to minimize the environmental impact throughout the entire construction process. Constructors often require the project to meet certain environmental requirements and to certify the building. When a construction project aims to achieve several classifications the projection of the requirements often takes more time. This study aims to identify the environmental requirements that apply to the project Hjorthagshallen and to analyze if it is possible to achieve these requirements. Hjorthagshallen will be a sports center in Norra Djurgårdsstaden. The building will: • Be certified according to Miljöbyggnad GULD • Achieve the requirements for BBR 22 • Achieve the requirements for Passivhus. The environmental requirements for Hjorthagshallen have been collected through a literature study and presented in an overview table. The environmental requirements have been analyzed with calculation tools, simulation programs, a reference project and project documents. The indicators considered to be the most difficult to estimate in advance in this study are the energy use, air leakage and the thermal climate. The conclusion is that the environmental requirements for Hjorthagshallen are likely to be met. Many requirements and indicators can be ensured during the projection while some indicators are more difficult to ensure before the building is completed. Keywords