Search

Bakgrund: Sjukvården står inför utmaningar då andelen äldre personer i befolkningen ökar och det är därför av största vikt att främja hälsosamt åldrande. Distriktssköterskan spelar en viktig roll i det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet då många sjukdomar kan förebyggas genom hälsosamma levnadsvanor. Riktade hälsosamtal är en metod för att främja hälsa och friskt åldrande. Motiverande samtal användes som teoretisk förankring i arbetet. Syfte: Studiens syfte var att undersöka distriktssköterskors erfarenheter och upplevelser av hälsosamtal med 70-åringar i primärvården. Metod: Kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer användes. Tre fokusgruppsintervjuer genomfördes med totalt 14 deltagare. Manifest innehållsanalys genomfördes enligt Graneheim och Lundman med induktiv ansats. Resultat: Distriktssköterskorna erfor att hälsosamtalet underlättades av specifika verktyg då hälsokurvan gav ökad medvetenhet om hälsorisker och förutbestämd samtalsteknik var fördelaktigt för samtalet. Det framkom utmaningar med hälsosamtalets genomförande på grund av motstånd, språk och åldersrelaterade faktorer. Organisatoriska förutsättningar i form av tillräckligt med tid, stöd och samverkan var nödvändiga för hälsosamtalets genomförande. Slutsats: Hälsosamtal med 70-åringar har god potential för upptäckt och förebyggande av hjärt- och kärlsjukdom och diabetes typ 2. Metoden behöver anpassas för åldersgruppen och organisatoriska förutsättningar är betydande för att hälsosamtalet ska ge ändamålsenlig effekt. Hälsosamtal med 70-åringar är ett sätt att använda resurser effektivt för att säkerställa hållbar hälso- och sjukvård., Background: Healthcare faces challenges with the growing elderly population, necessitating a focus on promoting healthy aging. District nurses play a significant role in health promotion and disease prevention. Targeted health dialogues are a method for promoting health and healthy aging. Motivational interviewing was used as the theoretical framework in the study. Aim: The aim of the study was to investigate district nurses' experiences of health dialogues with 70-year-olds in primary care. Method: A qualitative method with semi-structured interviews was utilized. Three focus group interviews were conducted involving a total of 14 participants. Content analysis was performed according to Graneheim and Lundman with an inductive approach. Results: District nurses experienced that the health dialogues were facilitated by specific tools, the health curve increased awareness of health risks and a predetermined conversational technique was beneficial for the conversation. Challenges arose due to resistance, language and age-related factors. Organizational conditions such as sufficient time, support and cooperation were necessary for the implementation of health dialogues. Conclusion: Health dialogues with 70-year-olds have potential for detection and prevention of cardiovascular disease and type 2 diabetes. The method needs to be adapted for the age group, and organizational conditions are necessary. Health dialogues with 70-year-olds are a way to use resources efficiently to ensure sustainable healthcare.

Denna undersökning avser att utforska hur förtroendet till spelkaraktärer påverkas av “Uncanny Valley”. Masahiro Mori var en japansk ingenjörsprofessor som myntade konceptet av Uncanny Valley (1970), ett fenomen som han menade uppstår vid interaktioner med robotar och datorgenererade karaktärer som nästan ser helt mänskliga ut, men där något känns fel. Den ständiga framgången inom tekniska områden gör att digitala karaktärer ser ut och rör sig mer och mer som riktiga människor. Mori menade dock att det existerar en punkt där mänsklig likhet nästan nås, men där befintliga imperfektioner och närheten till realism kan framkalla känslor av oro, rädsla och misstro. Utifrån Moris koncept bygger denna undersökning på en egen gestaltning som skapats för att ge svar på frågeställningen om hur Uncanny Valley kan påverka förtroendet för spelkaraktärer. Gestaltningen tar formen av ett simpelt “point and click”-spel, där spelaren måste hitta sin väg ut genom ett låst hus genom att hitta en nyckel. För att få nyckeln måste spelaren interagera med fyra karaktärer som alla på något sätt, i olika mängder, är förvrängda och modifierade för att skapa en “Uncanny Valley” känsla. Med hjälp av detta spelscenariot skapades en situation där spelarna reagerar på och interagerar med “Uncanny Valley” karaktärer och för att få en djupare förståelse om hur Uncanny Valley påverkade spelarens beteende och tankesätt gjordes även uppföljande intervjuer av en liten mängd testspelare som provade spelet. Vid slutet av undersökningen observerades att majoriteten av provgruppen valde att lita på den karaktär som var designad för att vara minst uncanny. Intervjusvaren jämfördes med tidigare undersökningar inom området Uncanny Valley, vilket gav en viss förståelse för hur Uncanny Valley kan påverka tilliten till spelkaraktärer., This study seeks to investigate how the trust towards game characters is impacted by the “Uncanny Valley”. Masahiro Mori was the Japanese professor of engineering that originated the concept of “Uncanny Valley “ (1970), a psychological phenomenon which according to his reasoning occurs when humans observe or meet robots and computer generated characters that almost appear fully human, yet in some ways feel a little off. The continuous advancements within technical areas make it so that digital characters look and move more and more like real people. Mori asserted that there meanwhile exists a certain point where human fidelity almost is reached, but where underlying imperfections together with the closeness to realism can bring out feelings of anxiety, fear and discomfort. Based on Moris’s concept of Uncanny Valley, this study seeks to build a repertoire of sources and theories to use as a frame of reference for the design process, as well as to give an answer to the question at issue. The project takes the shape of a simple point and click game where the player must find their way out of a locked door in order to escape from a mansion they are trapped inside. In order to accomplish this, the player must converse with four different characters who all in some ways, to varying degrees, are deformed and modified in order to create an Uncanny Valley feeling. All four characters promise to help the player to escape, but only one is holding the key and the others are lying. In case the player fails to select the person who is telling the truth, it will result in a game over state. The purpose of this project was for it to be utilized as a research-scenario in which it could be observed how the players interact and react to Uncanny Valley characters. In order to gain a deeper understanding of how the Uncanny Valley affects player behavior and thought processes, a small number of interviews was conducted on a small group of test players, who were exposed to the game and

Adolescents’ mental health is a current public health issue. However, research, on adolescents’ views on different aspects of mental health, and the prevalence of mental well-being, mental illness and related stigma, among adolescents is limited in Sweden. The overall aim of this thesis was to explore perceptions and status of mental health and stigma related to mental health problems among adolescents in a Swedish context. Study I and II were based on qualitative interviews with 32 adolescents on the Swedish island Gotland. Study I indicated that the adolescents had a complex understanding of various mental health concepts but labelled mental well-being as ‘feeling good’ and mental illness as ‘feeling bad’. In Study II, the adolescents described mental health problems as common due to current living conditions, e.g. stress related to school performance and social media and an increased openness about mental health problems. Stigmatisation of people with mental health problems was perceived as problematic, caused by lack of experience and knowledge, but also as related to rumour spreading and stereotypical gender norms. Study III and IV were based on the Life and Health Youth survey, conducted in secondary schools located on Gotland. In study III, the results according to the dual-factor model of mental health showed that most adolescents had vulnerable mental health status (47.5%), while 36.2% had complete mental health. A smaller proportion had troubled (13,9%) or symptomatic but content (2,5%) mental health status. Associations were observed between mental health status and gender, grades, truancy, stress level, resilience, and subjective social status in school. In study IV, the factor structure and internal consistency was acceptable for the modified Attitudes About Mental Illness and its Treatment scale, but the adolescents perceived it as difficult to answer. Further, negative attitudes towards people with mental health problems were present, and more comm, Ungdomars psykiska hälsa är en aktuell folkhälsofråga. Forskning om ungdomars syn inom området psykisk hälsa och om förekomst av psykiskt välbefinnande, psykisk ohälsa och relaterat stigma är dock begränsad i Sverige. Syftet med avhandlingen var att undersöka uppfattningar om och status för psykisk hälsa och stigma relaterat till psykisk ohälsa bland ungdomar i en svensk kontext. Studie I och II byggde på kvalitativa intervjuer med 32 ungdomar på Gotland. I studie I framkom att ungdomarna hade en komplex förståelse för begrepp inom området psykisk hälsa, men benämnde psykiskt välbefinnande som att ”må bra” och psykisk ohälsa som att ”må dåligt”. I studie II beskrev ungdomarna psykisk ohälsa som vanligt förekommande utifrån nuvarande levnadstillståndsförhållanden med t.ex. stress relaterat till skolprestationer och sociala medier, samt ökad öppenhet kring psykisk ohälsa. Stigmatisering av personer med psykiska problem uppfattades som negativt och beroende på bristande erfarenhet och kunskap, men också relaterat till ryktesspridning och stereotypa könsnormer. Studie III och IV byggde på enkäten Liv och Hälsa Ung Gotland som genomfördes i högstadiet och gymnasiet på Gotland. I studie III visade resultaten utifrån två-faktormodellen för psykisk hälsa att 36,2% hade fullständig psykisk hälsa. De flesta ungdomarna hade sårbar psykisk hälsa (47,5%). En mindre andel hade besvärad eller symtomatisk men nöjd psykisk hälsostatus (13,9% respektive 2,5%). Resultaten visade också samband mellan psykisk hälsostatus och kön, betyg, skolk, stressnivå, resiliens och subjektivt upplevd social status i skolan. I studie IV uppvisade den modifierade versionen av skattningsskalan Attitudes About Mental Illness and its Treatment acceptabel faktorstruktur och intern konsistens. Ungdomarna upplevde den dock som svår att besvara. Vid mätningen med skattningsskalan återfanns viss förekomst av negativa attityder mot personer med psykisk ohälsa, vilket var vanligare bland pojkar och utlandsfödda

Denna empiriska undersökning behandlar högstadieelevers upplevelser och uppfattningar om drama som metod i relation till läsförståelse. Forskning visar att högstadieelever förstår mindre av det de läser och läser mindre medan annan forskning visar att drama som metod kan öka engagemang och fördjupa läsförståelse. Syftet med undersökningen är att få insikt i hur elever i årskurs 9 upplever och uppfattar drama som metod i relation till läsförståelse i svenskämnet. I dataproduktionen utförs en intervention med elever i en klass i svenskundervisning i årskurs 9 som observeras och följs upp med fokusgrupper. Undersökningens producerade data analyseras utifrån det sociokulturella perspektivet och den transaktionella textteorin. Resultatet visar att eleverna uppfattar både inter- och intrapersonella faktorer i relation till deras läsförståelseutveckling. Bland annat uppfattar eleverna att det kollektiva arbetet ger fler perspektiv på karaktärer i den lästa litterära texten vilket skapar nyanserade tolkningar. Eleverna upplever att dramametoden är rolig vilket gör att de blir mer engagerade och insatta i läsandet samt att det finns vissa utmaningar som gör att det kan vara svårt att komma in i roll. Slutsatser som dras är att dramametoden verkar vara en metod som kan användas för att öka engagemang för läsning samt att det verkar vara en metod som eleverna uppfattar kan hjälpa dem att fördjupa sin läsförståelse., Svenska med didaktisk inriktning

Syftet med denna studie är att undersöka äldre personers utsatthet för våld i nära relationer utifrån ett biståndshandläggarperspektiv. Detta med fokus på hur handläggarna beskriver sina erfarenheter av att möta och arbeta med våldsutsatta äldre, deras förutsättningar och arbetssätt för att upptäcka och agera mot våldet, samt vilka eventuella utmaningar de möter i arbetet. Empirin insamlades genom fokusgruppintervju med biståndshandläggare inom äldreomsorgen, verksamma i en mindre kommun i Sverige. Empirin analyserades sedan genom tematisk analys utifrån de teoretiska begreppen makt, handlingsutrymme och ålderism. Studien visar att äldre besitter en komplex utsatthet, där olika våldsformer ofta samvarierar, såsom ekonomiskt våld och försummelse, vilket tillsammans med olika sårbarhetsfaktorer bidrar till en förstärkt utsatthet för den äldre. Det framkommer även att våldet – oavsett karaktär, kan förstås i termer av destruktivt maktutövande från förövaren i syfte att kontrollera offret. Vidare visar studien att handläggarna nyttjar sin intuition och erfarenheter för att kunna upptäcka och agera i fall av våld men att det saknas förutsättningar för att arbeta systematiskt mot våld mot äldre, vilket begränsar handlingsutrymmet. De utmaningar som identifieras avser i huvudsak brister gällande resurser samt tillgänglighet för att kunna möta de våldsutsatta äldres behov av stöd, vilket kan förstås som ett uttryck för ålderistiska strukturer som tenderar att såväl osynliggöra som ignorera äldres utsatthet för våld., The aim of this study is to investigate elder abuse in terms of domestic violence, based on the experiences of case managers in elderly care. More specifically this study seeks to examine the case managers' working conditions and methods for detecting and acting against violence among the elderly, as well as any possible challenges they encounter in their work. The data was collected through focus group interview with case managers, operating in a small municipality in Sweden. The interview was analysed using thematic analysis and the theoretical concepts of power, discretion and ageism. The study shows that the situation for the elderly victims of violence is complex, where different forms of violence often co-vary, such as economic violence and neglect, which together with various vulnerability factors contributes to an increased vulnerability. It also appears that the violence – regardless of its form – can be understood in terms of destructive use of power by the perpetrator in order to control the victim. It also shows that case managers use their intuition and experiences to identify and act on violence, but that there are no prerequisites for being able to work systematically against violence. The identified challenges mainly refer to lack of resources and availability to meet the needs of the abused elderly, which can be understood in the light of the disadvantageous structures of ageism.

Background: Occupational therapists in municipality health care are often seen as prescribers of assistive devices first and foremost, at the expense of other health-promoting interventions. They are sometimes given the role of a provider of assistive devices or fire extinguisher but would like to work more preventively in the long-term. Aim: To get a better understanding of occupational therapists’ view of their process in prescribing assistive devices. - How do they describe their process? How do they wish to work in the future? Method: Semi-structured focus group with an inductive approach where eleven municipally employed occupational therapists participated in two focus groups. Result: Four themes with associated categories emerged. Assessment is fundamental to the work process. Prescription should be based on an assessment of the client's occupational deprivation, with focus on independence. Expectations of others affect the way of working. Constant need to promote occupational therapy to others. Focus on the client's needs. The client should control the process based on autonomy. Organization takes time from client contact. Need for increased collaboration between occupational therapists and other professions. Conclusion: Occupational therapists need to work continuously with clarify their work and remove the label as assistive device- prescriber., Bakgrund: Arbetsterapeuter i kommunal verksamhet ses ofta som förskrivare av hjälpmedel i första hand, på bekostnad av andra hälsofrämjande åtgärder. De får ibland rollen som hjälpmedesleverantör eller brandsläckare men skulle vilja arbeta mer förebyggande och långsiktigt. Syfte: En ökad förståelse för hur arbetsterapeuter ser på sitt arbetssätt gällande förskrivningar av hjälpmedel - Hur beskriver arbetsterapeuterna sin arbetsprocess? Hur skulle de vilja arbeta med förskrivningar i framtiden? Metod: Halvstrukturerad fokusgrupp med induktiv ansats där elva kommunalt anställda arbetsterapeuter deltog i två fokusgrupper. Resultat: Fyra teman med tillhörande kategorier togs fram: Bedömningen är grundläggande för arbetsprocessen. Förskrivning bör utgå ifrån bedömning av klientens aktivitetsbegränsningar, vilket sker med självständighet som målbild. Andras förväntningar påverkar arbetssättet. Arbetsterapeuterna såg ett ständigt behov av att sälja in sig inför klienter och andra professioner. Fokusera på klientens behov. Klienten bör styra processen utifrån självbestämmanderätten. Organisation tar tid från klientkontakten. Ett behov av utökat samarbete mellan arbetsterapeuter och övriga professioner. Slutsats: Arbetsterapeuterna behöver i fortsättningen arbeta för att förtydliga sitt arbetssätt och komma ifrån stämpeln som hjälpmedelsförskrivare.

Två av tio barn och ungdomar når rekommendationen för fysisk aktivitet och den fysiskaaktiviteten minskar med ökande ålder. Då barn och ungdomar spenderar mycket tid i skolanfinns det möjlighet att genom tidiga insatser redan under skolgången lägga grunden förelevernas aktiva vanor. En skolmiljö som främjar fysisk aktivitet kombinerat med aktiv lek ochfritid ger förutsättningar för en hälsosam utveckling och uppväxt för barn och ungdomar. Syftetmed studien var att undersöka lärarstudenters tankar kring att jobba med rörelse i skolan.Frågeställningarna var därför; vad ser de för utmaningar med att jobba med rörelse i skolan, vadhar de för idéer och strategier för att öka rörelse i skolan och vad får de lära sig om rörelse undersin utbildning till lärare. Datainsamlingen omfattade tre semistrukturerade intervjuer med tvåfokusgrupper och en enskild intervju. Totalt intervjuades elva lärarstudenter. Materialetanalyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Studien resulterade i tre kategorier: Informationkring rörelsens roll i skolan efterfrågas, Rörelse i skolan ger olika effekter och Strategier för attöka rörelse kräver flexibilitet. Slutsatsen var att lärarstudenterna ser positivt på att jobba medrörelse i skolan men de efterfrågar kunskap om hur och när rörelse ska appliceras för att det skagagna eleverna på bästa möjliga sätt.

Syftet med studien var att få fördjupade kunskaper om vad som motiverar elever att läsa. Studiens metod bestod av semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med elever i årskurs 3 som deltagare. Studien baserades på tidigare forskning om läsmotivation samt självbestämmandeteorin som behandlar inre och yttre motivation. Resultatet visade att elevernas läsintresse kunde kopplas till antingen inre eller yttre motivation, där samband kunde ses inom de olika motivationerna. Eleverna med inre motivation visade antingen ett intresse för själva läsaktiviteten eller intresse för ett specifikt ämne att läsa om. Eleverna med yttre motivation läste i sin tur av anledningen att de kände sig tvingade till det, för att undvika oönskade konsekvenser eller för att få belöningar. Dessutom visade resultatet att eleverna hade tankar om hur undervisningens sammanhang kan utformas för att deras motivation till att läsa ska öka. Eleverna beskrev bland annat att deras läsintresse skulle öka om de fick besöka ett nytt bibliotek eller fick tillgång till ett bredare urval av böcker.

Denna studie undersöker hur tre fokusgrupper från generation X uppfattar, tänker och talar om fenomenet övervakningskapitalism och individanpassad marknadskommunikation. Idag exponeras olika former av marknadskommunikation för individer genom att användare efterlämnar sina personliga preferenser online. Det kan bland annat göras genom att godkänna cookies och användarvillkor utan att läsa igenom det som kommuniceras. Individerna är därmed omedvetna om vad de lämnar för information. Studien undersöker hur fokusgrupperna resonerar kring den individanpassade marknadskommunikationen som har ursprung i individens personliga användardata som samlats in. Studien genomförs genom en kvalitativ intervjustudie med fokusgrupper följt av en kvalitativ innehållsanalys av den insamlade empirin. Detta för att ha möjlighet att analysera empirin tillsammans med det teoretiska ramverket. Uppsatsen utgår från Kotlers återkopplingsmodell, kodning/avkodning, panoptikon, integritetsparadoxen, normer och IPC.Studiens resultat visar att fokusgrupperna använder sig av sociala kanaler på grund av de samhälleliga normer de anser finns och att beslutet har grund i att undvika ett eventuellt utanförskap. De är medvetna om fenomenet övervakningskapitalism, men innehar begränsad kunskap kring faktisk innebörd. De värnar om sin personliga integritet, samtidigt som de är omedvetna om vilken information de efterlämnar via sina digitala fotspår. Slutligen visade fokusgrupperna att de kan uppskatta individanpassad marknadskommunikation när den visar relevant innehåll i rimlig mängd, men att exponeringen tenderar att bli för påträngande och stundtals till och med förolämpande., This study research how three focus groups from generation X comprehend, think, and speak about the phenomenon of surveillance capitalism and individualized marketing communication. Today it is common that advertising and marketing communication can be exposed to individuals based on surveillance capitalism, and that users leave their personal preferences online. This can be done based on the fact that users accept both cookies and the terms of use without assessing what is communicated. This means that the users are unaware of the information they are emitting. This study investigates how the focus groups reason about individualized marketing communication, which is based on what information has been collected about them online. It is carried out through a qualitative interview study in order to then carry out a qualitative content analysis of the collected empirical data, then analyze the empirical data together with the theoretical framework. The study is based on Kotler's feedback model, decoding/encoding, panopticon, the privacy paradox, norms, and IPC.The result of the study shows that the focus groups use social channels because of the societal norms they believe exist and that it is based on avoiding possible exclusion from society. They are aware of the phenomenon of surveillance capitalism but do not have any further knowledge of what it implies. They consider themselves to protect their personal integrity, while not being aware of what information they are leaving behind via their digital footprints. Finally, the focus group indicates that while they appreciate individualized marketing communication when it shows the right content in a good amount, the exposure tends to be too intrusive and perhaps even offensive at times.

Ett intensivt jordbruk anses leda till ett antal negativa miljöförändringar och mer miljövänliga jordbruksmetoder förespråkas av IPCC och IPBES varav skogsjordbruk är en metod som ses som ett hållbart alternativ. Det är en jordbruksmetod som hittills endast finns på få platser i Sverige, men som i andra delar av Europa och världen visat sig produktivt. Genom reflexiv diskursanalys avser denna studie undersöka konventionella jordbrukares och skogsjordbrukares upplevelse av sin verksamhet i förhållande till samhälle och miljö och deras syn på skogsjordbruk. Jordbrukare från respektive jordbrukstyp rekryterades för medverkan i separata fokusgrupper och ur dessa fokusgrupper valdes en jordbrukare ut för besök och deltagande observation. Båda jordbrukstyper såg sig som en del av naturen och visade omtanke för dess bevarande. De konventionella jordbrukarna såg sig som förvaltare av naturen och en viktig samhällsaktör med fokus på matproduktion och ekonomisk lönsamhet. Samtidigt kunde de konventionella jordbrukarna ses som både ofrivilligt låsta och försvarande en strömfåra - det etablerade industrisamhället. De ville förbättra miljön, men var fast i en ekonomisk cirkel. Skogsjordbrukarna fungerade som en kontrapunkt - en reaktion mot det etablerade jordbrukssystemet som de ansåg ohållbart. Istället ville de visa på ett alternativt samhälle och odlingssätt. Skogsjordbrukarna drevs av en vilja att förändra och ett ekologiskt fokus med en ekocentrisk och vid natursyn. Båda grupper menade att ett bättre bidragssystem skulle kunna leda till mer miljöarbete., Intensified agriculture is considered as contributing to negative environmental changes. More positive methods of agriculture are advocated by IPCC and IPBES to halt these negative changes and agroforestry is one method that is considered as a sustainable alternative. Agroforestry as an agricultural method is only found in a few places in Sweden but is found in other parts of Europe and the world as a productive system with many environmental advantages. The purpose of this study was to examine what conventional farmers and agroforestry farmers thought about their work in relation to the environment and society and what their views were on agroforestry. Participants from the different methods were recruited to participate in separate focus groups and among these participants, one farmer from each method was recruited for participant observation. Both types of farmers had strong nature connectedness and cared about nature conservation. The conventional farmers saw themselves as stewards of nature and an important part of society that could work with the environment for food production and economic gain. At the same time, the conventional farmers could be seen as both involuntarily locked in and defending a mainstream - the established industrial society. They wanted to improve the environment but were stuck in an economic circle. The agroforestry farmers functioned as a counterpoint - a reaction against the established agricultural system which they considered unsustainable. Instead, they wanted to show an alternative society and way of farming. The agroforestry farmers were driven by a will to change and an ecological focus with an ecocentric and broader view of nature. Both groups believed that a better subsidy system could lead to more environmental work.

Utvecklingssamtal mellan pedagog och vårdnadshavare är främst förskollärarens ansvar att förbereda och genomföra. Trots den frihet som läroplanen ger kring hur samtalen görs är min upplevelse att utvecklingssamtal är ett relativt osynligt utvecklingsområde i förskolan. Enligt en inventering, i form av intervju och enkäter, framkom att pedagoger upplevde en otydlighet kring utvecklingssamtalets förberedelser och genomförande. Samtalsunderlaget som användes i förskoleområdet sågs av pedagogerna som bristfälligt. Därför valde jag att som utvecklingsinsats göra en analys av samtalsunderlaget och tillsammans med förskollärare reflektera kring det. Den övergripande målsättningen för arbetet var att synliggöra utvecklingssamtal som kunskapsområde. Delmålen var att granska och utveckla det befintliga underlaget. Analysen gjordes i form av en diskursanalys och visade bland annat hur ordval och formuleringar kan påverka samtalets innehåll. I fokusgruppssamtalet, som tog sin utgångspunkt i vetenskaplig text, framhävde deltagarna betydelsen av att som förskollärare visa på förskolans uppdrag samt att beskriva barnets agerande utifrån förskolans miljö och förutsättningar. Samtidigt betonade förskollärarna vårdnadshavares aktiva deltagande i samtalet som viktigt för att samverka kring barnets trivsel, utveckling och lärande. Resultatet av utvecklingsarbetet blev ett reviderat samtalsunderlag som framöver ska provas i förskoleområdet. Det innefattar såväl samtalsfrågor till vårdnadshavare som tillhörande samtalsstöd för pedagoger. Underlaget har utvecklats som ett stöd för samtalets struktur och för att skapa dialog. Det är tänkt att styra samtalet bort från bedömningar i relation till normalitet och istället bidra till en nyanserad bild av vem barnet kan bli.

Bakgrund: Forskning om missförhållanden visar att äldre som bor på särskilda boenden utsätts för olika former av missförhållanden. De olika formerna av missförhållanden som sker inom äldreomsorgen kommer till uttryck på olika sätt, såsom psykisk och fysisk vanvård samt försummelse. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur omvårdnadspersonal uppfattar eventuella missförhållanden inom äldreomsorgen och varför de tror att missförhållanden uppstår på särskilda boenden. Syftet var även att utifrån Theory of Reasoned Action tolka omvårdnadspersonalens potentiella agerande i situationer då det uppstår missförhållanden. Metod: Studien nyttjade en kvalitativ forskningsmetod i form av en vinjettstudie medfokusgrupper. Materialet analyserades genom tematisk analys. Resultat: Resultatet visade att omvårdnadspersonalen hade olika uppfattningar kring missförhållanden. Brist i arbetsmiljö såsom tidsbrist, personalbrist och stress var troliga orsaker till missförhållanden. Genom Theory of Reasoned Action indikerades att kollegors påverkan, så kallade ”subjektiva normer” och egna attityder kan bidra till en förståelse om varför missförhållanden uppstår på särskilda boenden., Background: Research on elder abuse shows that elderly people living in nursing homes are exposed to various forms of abuse. The various forms of abuse that occur in elderly care are expressed in different ways, such as mental and physical abuse, and neglect. Aim: The aim of the study was to investigate how nursing staff perceive possible elder abuse in elderly care and why they believe that elder abuse occurs in nursing homes. The aim was also to interpret the nursing staff's potential actions in situations where elder abuse occurs based on the Theory of Reasoned Action. Method: The study used a vignette methodology with four focus group interviews. The material was analysed through thematic analysis. Results: The results showed that nursing staff had different perceptions of elder abuse. The respondents believed that, among other things, deficiencies in the work environment such as lack of time, staff shortages and stress were likely reasons for elder abuse. The Theory of Reasoned Action indicated that colleagues' influence, also known as "subjective norms" and their own attitudes can contribute to an understanding of why elder abuse occurs in nursing home.

Regionerna står inför ett stort problem med brist av specialistsjuksköterskor och svårighet att behålla kompetens för att klara framtidens utmaningar. Bristen på specialistsjuksköterskor inom anestesi- och operationssjukvård kan bli kostsamt och ett stort problem då många planerade operationer ställs in och patienter drabbas. Det tycks finnas ett gap mellan den högre styrningen inom regionerna och den verksamhetsnära styrningen i hur kompetensförsörjningen ska lösas i det korta och långa perspektivet. Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som kan påverka specialistsjuksköterskor att välja att stanna kvar inom anestesi och operationssjukvården. Därigenom öka kunskapen om vad som behöver göras för att förbättra förutsättningarna att klara kompetensförsörjningen i framtiden. Utifrån syfte och frågeställningar genomfördes kvalitativa fokusgruppsintervjuer med induktiv ansats. Resultatet visade på ett antal olika faktorer som delades in i fem kategorier ledarskap, medarbetarskap, hållbarhet, stämning och organisation. Resultaten pekade på att den närvarande chefen är viktig och att denne också får förutsättningar till att möta medarbetarna där de är och ge utrymme för utveckling utifrån individens behov och önskemål har en stor påverkan. Författarnas slutsats var att det inte är en faktor som påverkar utan det finns många faktorer som påverkar och samverkar varför specialistsjuksköterskor inom anestesi- och operationssjukvård väljer att stanna kvar i sitt yrke., The regions are facing a major problem with the risk of a shortage of specialist nurses and need to be able to maintain competence to meet future challenges. The lack of specialist nurses in anesthesia and surgical care can be costly and a major problem as many planned operations are canceled and patients suffer. There seems to be a gap between the higher management within the regions and the operational management in how the supply of skills should be solved in the short and long term. The purpose of the study was to investigate which factors can influence specialist nurses to choose to remain in anesthesia and surgical care and thereby increase knowledge about what needs to be done to improve the conditions to cope with the supply of skills in the future. Based on the purpose and questions, a qualitative focus group interview was conducted with an inductive approach. The result showed several factors which were divided into leadership, employees, sustainability, atmosphere and organization. The results indicated that the present manager is important and that the manager also gets room to meet the employees where they are and give room for development based on the individual's conditions and wishes has a big impact. The authors' conclusion was that it is not one factor that influences, but there are many factors that influence and work together why specialist nurses in anesthesia and surgical care choose to remain in their profession.

Swedish elderly care stands before vast employee related challenges in a future with an aging population that will require welfare. By studying what makes working in elder care attractive and what can be done to strengthen its’ attractiveness, tools can be made to attract employees to the occupation and thereby secure the future needs. This qualitative study has investigated employees' experiences of attractive work in a municipal home care service. Through two focus groups based on a model for attractive work, six employees' experiences of what makes their work attractive in a municipal home care organization have been identified. The results show these are social contact and relationships with colleagues, helping others, having varied tasks and care recipients, present and understanding leadership, and problem-solving in work. Improvement points such as increased salaries, more flexible schedules, raising the status of the home care profession, improving employees' ability to show appreciation for each other, and expanding employees' autonomy in their work have also been identified as ways to enhance the attractiveness of the work according to respondents. The study was inspired by hermeneutic-oriented empirical phenomenology, where respondents' experiences of the phenomenon of attractive work are central, but pre-understanding is used to gain a deeper understanding of these experiences and put them in a broader context. Using the model for attractive work, respondents' experiences have been compared to the model and previous research in the field, where similarities and differences have been identified and discussed., Svensk äldreomsorg står inför stora personalrelaterade utmaningar i en framtid med en åldrande befolkning som kommer behöva välfärd. Genom att undersöka vad som gör hemtjänstarbetet attraktivt och vad som kan göra arbetet attraktivare kan verktyg skapas för att locka fler medarbetare till hemtjänsten och därigenom säkra framtidens behov. Denna kvalitativa studie har undersökt medarbetares upplevelser av attraktivt arbete i en kommunal hemtjänstverksamhet. Genom två fokusgrupper som kommer ifrån en modell för attraktivt arbete har vad sex medarbetarna upplever som attraktivt med sitt arbete hos en kommunal hemtjänstorganisation identifierats. Resultatet visar att dessa är den sociala kontakten och relationen till kollegorna, att hjälpa andra, ha varierande arbetsuppgifter och brukare, veta vad som ska göras, ett närvarande och förstående ledarskap samt att få lösa problem i arbetet. Förbättringsområden som höjda löner, luftigare scheman, att höja hemtjänstyrkets status, att medarbetarna blir bättre på att visa varandra uppskattning samt en utökad handlingsfrihet i arbetet för medarbetarna har också identifierats som respondenterna menade kan stärka arbetets attraktivitet. Studien har inspirerats av en hermeneutisk orienterad empirisk fenomenologi där respondenternas upplevelser av fenomenet attraktivt arbete står i centrum men förförståelse används för att få en djupare förståelse för dessa upplevelser och sätta dem i en större kontext. Med hjälp av modellen för attraktivt arbete har respondenternas upplevelser jämförts med nämnda modell samt tidigare forskning inom fältet för att identifiera och diskutera likheter och skillnader.

Arbete med fokusgrupper, genom medborgardialoger, i gestaltningsprocesser av offentliga utemiljöer är ett verktyg som idag används av landskapsarkitekter. Det finns emellertid inget övergripande ramverk för hur dessa ska genomföras. Syftet med arbetet är att undersöka landskapsarkitekters syn på hur gestaltningsprocessen förhåller sig till verktyget fokusgruppsbaserad medborgardialog, samt vilka aspekter från medborgardialogerna som beaktats i ett antal valda gestaltningsprocesser. Intervjuer med fyra landskapsarkitekter som medverkat i fokusgruppsbaserade medborgardialoger ligger till grund för undersökningen. Intervjusvaren diskuteras sedan utifrån vald litteratur som berör både förhållandet mellan gestaltaren, gestaltningsprocessen och dialogen samt medborgardialogens roll i gestaltningsprocessen. Resultat och diskussion inkorporeras därmed i ett avsnitt och visar att samtliga intervjurespondenter uppfattade medborgardialogen som givande men att där också fanns utmaningar. En del av dessa utmaningar anses svåra att undvika i och med hur samhällsplanering idag är uppbyggd, en medvetenhet om detta är positivt då det möjliggör hantering av dem på bästa sätt. Andra utmaningar kan antas ha potential att undvikas om en övergripande struktur över processen utformas. Sammanfattningsvis kan det konstateras att medborgardialoger med en fokusgrupp som ofta inte hörs i offentliga sammanhang är ett viktigt verktyg för landskapsarkitekternas arbete mot jämlika offentliga utemiljöer och bör därför uppmuntras och en övergripande struktur bör utvecklas., Citizen dialogue with focus groups is a method that occurs in design processes of public spaces today. However in this study an overall used framework could not be identified for how these should be executed. The purpose of the study is to investigate landscape architects view on how design processes relates to the instrument of citizen dialogue with a focus group. Additionally which aspects that are considered from the citizen dialogue in a chosen number of design processes. Interviews with four landscape architects that has participated in citizen dialogue with a focus group form the basis of this study. Literature touching both the relationship between the designer, the design process and the dialogue as well as the roll of the citizen dialogue in the design process are used to discuss the answers from the interviews. Thus is the result and discussion assorted and indicates that all interviewees perceived the citizen dialogue as rewarding, at the same time as there were challenges. Some of the challenges are hard to avoid in the way the community planning looks today, this causes for an awareness to be able to handle them in the best way possible. Other challenges can be expected to have the potential to be evaded if an overall structure over the process were to be formed. In conclusion it can be stated that citizen dialogue with focus groups is an important method for landscape architects in their work towards equal sustainable public spaces, it should therefore be encouraged and a development of it’s structure should be worked towards.

Detta examensarbete behandlar människors uppfattning av element i landskapet. Arbetet syftar till att undersöka medvetna och undermedvetna tolkningar av element i landskapen hos en grupp studenter inom den gröna sektorn, med förhoppningen att finna allmängiltiga uppfattningar man i rollen som landskapsarkitekt kan dra nytta av i yrkeslivet. Initialt presenterar arbetet ett teoretiskt ramverk bestående av tre kapitel: Landskapsarkitektens profession som översiktligt beskriver den levande arkitekturens problematik och svårigheter. Upplevelsen av landskap- vad säger litteraturen? tar upp ämnen som uppfattning, upplevelse, preferens, mening och språk. Elementens roll- vad säger litteraturen? beskriver tre inom ämnet högt ansedda författares olika tolkningar av elementens roll och olika innebörd i landskapen. För att fånga de medvetna men också undermedvetna uppfattningarna av element valdes en kvalitativ undersökningsmetodik i form av fokusgruppsintervjuer. Eftersom fokusgruppsmetodiken kan tänkas vara mindre känd för läsaren och har sina speciella utmaningar har jag valt att inledningsvis utförligt presentera metoden som sådan. Därefter beskrivs hur fokusgrupperna i just denna studien genomfördes. Respondenterna till fokusgrupperna valdes specifikt på grund av deras pågående studier inom den gröna sektorn då de ansågs eventuellt ha lättare att diskutera ett för många svårt och diffust ämne. Tolv respondenter deltog i undersökningarna och delades vid tillfället upp i tre olika grupper. Resultatet visar att alla respondenter hade lika uppfattningar i många av frågorna. Samtliga grupper var överens om att olika individer uppfattar och tolkar sin omgivning på olika sätt vilket gör det svårt att utforma ett landskap som garanterat kommer att tilltala alla. Många av de diskussioner som uppkom under sessionerna bottnade i en vurm för miljöer av skogskaraktär. Skogsmiljöer, vattenelement och naturmaterial ansågs unisont av alla respondenter som de element som ger flest positiv, The purpose of this thesis is to investigate the conscious and subconscious interpretations of elements in the landscape of a group of students in the green sector, with the hope of finding universally valid perceptions that can be useful in the professional life of landscape architects. Initially, the work presents a theoretical framework consisting of three chapters: The landscape architect’s profession, which provides an overview of the challenges and difficulties of living architecture. The experience of landscape - what does the literature say? covers topics such as perception, experience, preference, meaning and language. The role of the elements - what does the literature say? describes three different interpretations of the role and importance of the elements in the landscapes by three highly regarded authors on the subject. In order to capture the conscious but also subconscious perceptions of elements, a qualitative research methodology was chosen in the form of focus group interviews. Since the focus group methodology may be less known to the reader and has its own challenges, I have chosen to begin by presenting the method as such. Then it is described how the focus groups in this particular study were conducted. The respondents to the focus groups were specifically chosen because of their ongoing studies in the green sector as they were considered to possibly have an easier time discussing a difficult and diffuse topic. Twelve respondents participated in the surveys, which were divided into three different groups. The results show that all twelve respondents had similar views on many of the questions. Every group agreed that different individuals perceive and interpret their surroundings in different ways, which makes it difficult to design a landscape that is guaranteed to appeal to everyone. Many of the discussions that arose during the sessions were rooted in a craze for forest-like environments. Forest environments, water elements and natural materi

Idag finns uttalade mål om att andelen cykelresor ska öka och att det särskilt i tätort är angeläget att ställa om till ökat aktivt resande. Samtidigt är trafikmiljön främst byggd för biltrafik, vilket också yttrar sig i att utformningen ställer högre krav på cyklandes uppmärksamhet än på fordonsförares. En möjlighet till att åtgärda detta skulle kunna vara att flytta cykeltrafiken till mitten av körbanan i vissa tätortsmiljöer. Utöver målet att skapa ”lika villkor” mellan trafikantgrupperna ur ett uppmärksamhetsperspektiv kan detta också påverka cykelns position i trafikanthierarkin. Förslaget är ett steg i riktning mot integration av trafik istället för den idag rådande trenden mot separation. För att undersöka potentialen, erfarenheter och möjliga konsekvenser genomfördes dels en omvärldsanalys, dels diskussioner i sju fokusgrupper med olika intressegrupper. Konceptet ”cykelgata” finns med olika utformningar i ett antal länder. Här är lärdomen att det krävs större cykelflöden för att cykelgatan ska fungera, men det finns inga entydiga resultat på vilken utformning som är mest lämplig. Hur cykelgator uppfattas idag är också beroende av vilken typ av cyklist och cykelresa det gäller. Detta kom även fram i diskussionerna i fokusgrupperna. Man var i stort sett överens om att bilen idag har en dominerande roll, och man var teoretiskt positivt till förslaget att ha cykeltrafik i mitten av körbanan, men det identifierades ett antal praktiska samt upplevda problem och hinder. Sannolikt är inte en enskild åtgärd tillräcklig för att öka andelen resor som genomförs med cykel. I samverkan med andra åtgärder kan det dock bidra till att lyfta cykelns status som transportmedel., There are explicit goals to increase the modal share of bicycle trips and to promote a modal shift to active transport especially in urban areas. At the same time today’s transport system is mainly built for cars. One of the consequences is that in the same environment attentional demands on cyclists are higher than on drivers of motor vehicles. This could be remedied by relocating bicycle traffic to the centre of the lane in certain urban environments. In addition to creating equality between road user groups with respect to attentional demands this measure can strengthen the position of the bicycle in the hierarchy of road users. It would entail a step towards traffic integration, braking today’s trend to separate motor vehicles from other traffic. To analyse potential benefits and drawbacks, international solutions and experiences were investigated and seven focus group discussions with different stakeholders were conducted. The concept “bicycle boulevard” exists in several countries and comes in different shapes. For the concept to work the share of cyclists needs to be high, but no clear-cut recommendations regarding the most adequate design can be given. How bicycle boulevards are experienced also depends on the cyclist and the purpose of the trip. This emerged in the focus group discussions, too. There was a general agreement that the car is the dominant transport mode today. While it was seen as positive in principle to relocate bicycle traffic to the centre of the lane, a number of practical and psychological obstacles were identified. It is unlikely that a single measure will be successful in increasing the share of bicycle trips. However, in combination with other provisions, the suggested physical relocation of biycle traffic may strengthen the status of the bicycle as mode of transport., Trafik på lika villkor

Uppmärksamhet på miljön och att uppnå ett mer hållbart sätt att leva har ökat bland allmänheten och företag under flera år. Denna artikel har som ändamål att undersöka hur ett företag kan förmedla sina värderingar om hållbarhet inte bara genom ord och texter utan också genom grafisk design och visuell kommunikation. Artikeln djupdyker i grafiska profiler och identiteter och undersöker hur man med hjälp av dem kan visuellt uttrycka ett företags fokus på och värderingar kring hållbara tillverkning, förpackning samt hållbarhet för företaget och dess anställda. Artikeln bidrar med forskning som kan hjälpa designers att kommunicera specifika värderingar, i denna kontext hållbarhet, genom grafik samt visuella element, och dessutom hur man potentiellt kan förhålla sig till ämnen som “greenwashing”. Resultaten baseras på relevant litteratur i området, information samlad ifrån metoder som fokusgruppdiskussion och internetenkät, samt en visuell gestaltning i form av en grafisk profil för ett mock-up företag., Awareness of the environment and achieving a more sustainable way of life has increased among the general public and companies for several years. The purpose of this article is to investigate how a company might convey its values ​​of sustainability not only through words and texts but also through graphic design and visual communication. The article delves into graphic profiles and brand identities and examines how they can be used to visually express a company's focus on, and values ​​around sustainable manufacturing, packaging, and sustainability for the company and its employees. The article contributes research that could help designers, in the context of sustainability, deliver specific messages and values through graphics and visual elements, as well as how one can potentially approach topics such as "greenwashing". The results are based on relevant literature in the area, information gathered from methods such as focus groups and surveys, as well as a practical design in the form of a graphic profile for a mock-up company.

För lärare är texter och skriftpraktiker centrala inslag i den dagliga yrkesutövningen. Syftet med den här studien är att bättre förstå läraryrket och dess förutsättningar med fokus på textanvändning, och studien söker svar på hur några lärare i skolans senare år (7–9 och gymnasiet) beskriver, uppfattar och förhåller sig till läsande och skrivande inom yrket samt hur de beskriver skriftpraktiksanknutna utmaningar och resurser. Materialet för studien består av ljudinspelade fokusgruppsamtal. Studien finner att lärarnas samtal präglas av allmängiltiga resonemang om texter och textanvändning genom att lärarna fokuserar på aspekter som är relevanta för i princip alla skrivsituationer, till exempel tydlighet och textlängd. Vidare framträder bilden av att 7–9-lärarna har ett mer kollektivt orienterat förhållningssätt gentemot yrkets skriftpraktiker än vad gymnasielärarna har. Ifråga om skriftpraktiksanknutna utmaningar ser lärarna framför allt utmaningar i skrivandet av texter som de menar har indirekt undervisningsanknytning, och särskilt beskriver de utmaningar med att formulera sig på sätt så att mottagare inte blir upprörda. Av samtalen framgår också att de resurser som lärarna ser sig ha för att utveckla kompetens att hantera skriftpraktiksanknutna utmaningar utgörs av informella strukturer, vilket är anmärkningsvärt med tanke på att de aktuella skriftpraktikernaär centrala i deras yrkesutövning., For teachers, literacy practices are central to their everyday work. The aim of this study is to better understand the teaching profession and it’s conditions with a focus on text usage. The study seeks to answer how some teachers in the school’s later years (7–9 and upper secondary school) describe, perceive and relate to professional literacy practices and how they describe literacy practices-related challenges and resources. Data consists of audio-recorded focus group discussions. Findings are that teacher’s discussions are characterized by generic perspectives on literacy practices, for example by focusing on clarity and text length. Furthermore, the teachers in years 7–9 seem to have a more collectively oriented approach to literacy practices than upper secondary teachers. In terms of challenges related to literacy practices, they focus on writing with an indirect connection to teaching, and they describe difficulties about formulating written texts in such a way that no reader gets upset. The conversations also show that the resources that the teachers perceive as available to them in developing literacy skills and for dealing with challenges related to literacy practices consist of informal support structures, which is interesting given that the relevant literacy practices are central to their work.

Imagine a power wheelchair that can step over obstacles, step up on sidewalks and drive on lateral slopes whilst the user is still seated upright. Previously these features were impossible, but thanks to Elumo this is no longer the case. Elumo is a six-wheeled base to be used on electric wheelchairs. The base has been developed by Malin Svensson and Johan Olsson during their bachelor’s thesis at the Innovation Engineering Program at Halmstad University. The project took place between autumn 2021 and spring 2022. The development of Elumo started with several user studies conducted by the students, where over 70 wheelchair users responded to a survey concerning the everyday life of a person using wheelchairs. These users were later invited to a user workshop where they could list everyday complaints and possible improvements concerning existing power wheelchairs. One of the most common complaints was getting up on sidewalks and driving on uneven terrain. Both of these problems will be solved with the base Elumo. The technology that makes the stepping-feature and improved suspension possible, is patented by the company EMTW and the students have had a close cooperation with them during the development. Our goal is for “Elumo to become a new product that will focus on the user and will deliver innovative power wheelchairs that provide safety, independence and improve quality of life for people using wheelchairs.”

This study investigates how high school teachers perceive their possibilities and motivation to participate in professional development as part of school development. This is because previous research shows that teachers’ work situation is tied to contextual factors that determine possibility and motivation, such as work environment, workload, government control and autonomy. The study looks at how the teachers try to define school development and what factors they perceive to affect or determine their possibility and motivation to take part in professional development thorough the method of focus groups. Three focus groups from three different private high schools in the center of a big urban area in Sweden have been performed and analyzed through motivational theory, specifically two-factor theory. The study shows that the teachers say that they perceive so-called hygiene factors relating to leadership, organizational factors such as scheduled time for planning, autonomy as well as their interests and keen, role models and subject relevance the most important factors that determine possibility and motivation for their professional development. These results coincide with previous international research about teacher’s professional development. The study concludes that teachers have strong perceptions of the factors that affects their possibilities and motivation to school development, which principals and other actors in the chain of governance could use to create successful school development., Denna studie undersöker hur gymnasielärare uppfattar sina möjligheter och motivation till att delta i yrkesutveckling genom skolutveckling. Detta eftersom tidigare forskning uppger att lärares arbetssituation kopplat till kontextuella faktorer påverkar möjlighet och motivation, såsom exempelvis arbetsmiljö, arbetsbelastning, institutionell styrning och autonomi. Med hjälp av fokusgrupper som metod undersöks hur gymnasielärare försöker definierar skolutveckling och berättar om vilka faktorer som de upplever påverkar sina möjligheter och motivation till att delta i skolutvecklingsarbete. Tre fokusgrupper från tre olika centralt placerade friskolor i en svensk storstad genomfördes och analyserades genom motivationsteori, specifikt tvåfaktorteori. Studien visar att lärarna uppger att de viktigaste faktorerna som möjliggör och motiverar lärares deltagande i skolutveckling är så kallade hygienfaktorer relaterade till ledarskap, arbetsförhållanden såsom tid för planering, autonomi men även intresse, förebilder och ämnesrelevans; vilket sammanfaller med tidigare internationell forskning om lärares yrkesutveckling. Studien konkluderar att lärare har tydliga uppfattningar om vilka faktorer som påverkar deras möjligheter och motivation till skolutvecklingsarbete, vilken skolledare och andra deltagare i skolans styrkedja skulle kunna använda sig av för att genomföra framgångsrika skolutvecklingssatsningar.

Bakgrund: Användning av digital rådgivning ökar snabbt och teknologin utvecklas konstant. Distriktssköterskor ska driva utvecklingen framåt och arbeta med att förbättra omvårdnad. Digital rådgivning är en del i förbättringsarbetet och kan förbättra omvårdnadsarbetet och vården genom att öka möjligheterna att erbjuda personcentrerad vård och på sikt mer jämlik vård. Syfte: Att beskriva distriktssköterskors upplevelser av att arbeta med digital rådgivning. Metod: Kvalitativ studie med induktiv ansats. Datainsamlingen genomfördes med två semistrukturerade fokusgruppsintervjuer, med totalt nio deltagare, som analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier.Verksamhetens betydelse i arbetet med digital rådgivning; Hur verksamheten är upplagd samt hur arbetsresurser fördelas har stor betydelse för upplevelsen av att arbeta med digital rådgivning. Möjligheter och utmaningar för att kunna arbeta patientsäkert; Det finns möjligheter att arbeta patientsäkert, till exempel underlättade det om alla systemets funktioner används. Att kunna se bilder var positivt, men den icke-verbala kommunikationen saknades. Potential för att kunna ge tillgänglig och nära vård; Digital rådgivning underlättade för att kunna ge tillgänglig och nära vård. Distriktssköterskor såg digital rådgivning som en del av framtiden. Slutsats: Digital rådgivning har förutsättningar att öka tillgängligheten till vård men det krävs en bra arbetsmiljö och tillräckligt med resurser, vilket verksamheten har ansvar för, samt ytterligare utbildning och utveckling för att kunna arbeta mer patientsäkert. Det finns behov av fortsatt forskning gällande digital rådgivning, både från personal- och patientperspektiv.

Bakgrund: Trots hälsofördelar hos både mamma och barn sjunker amningsfrekvensen. Tidigare forskning har visat att trots intentionen var att helamma, så minskade amningen eller avslutades helt innan barnets sexmånadersdag p g a att föräldrar saknar stöd från barnhälsovården och att det emotionella amningsstödet ansetts otillräckligt. Studier om barnhälsovårdssköterskor erfarenhet av att ge emotionellt amningsstöd till föräldrar på BVC är begränsat. Då tidigare forskning fokuserat på föräldrars syn på emotionellt amningsstöd ville denna studie belysa fenomenet utifrån barnhälsovårdssköterskans perspektiv. Syfte: Att belysa barnhälsovårdssköterskors erfarenheter av emotionellt amningsstöd. Metod: Kvalitativ design med induktiv ansats. Fyra fokusgruppsintervjuer utfördes på tre barnhälsovårdscentraler och på en familjecentral i södra Sverige. Insamling och analys av data utfördes utifrån ”The Analysis Process” och ”The Classic Analysis Strategy”. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier: Att arbeta personcentrerat, Att skapa en god och hållbar relation och Utmanande arbetsuppgift. Barnhälsovårdssköterskor upplevde att de gav emotionellt amningsstöd genom personcentrerat arbete genom att vara lyhörda, nyfikna och empatiska, stärka båda föräldrarnas egenmakt samt att etablera en god och förtroendefull relation med föräldrarna. Att ge emotionellt amningsstöd upplevdes som svårt och utmanande p g a begränsad tilltro till sig själv i sin yrkesroll och till sin kommunikativa förmåga. Konklusioner och implikationer: Att ge emotionellt amningsstöd är en komplex och utmanande arbetsuppgift och barnhälsovårdssköterskor har ett behov av mer utbildning och kunskap om amning och i samtalsmetodik för att få en djupare förståelse och förmåga att kunna motivera och leda föräldrarna i amningen.

Bakgrund: Kongenital cytomegalovirusinfektion, kCMV-infektion har en prevalens på 0,5–2,0 % och är den vanligaste orsaken till förvärvad, progressiv hörselnedsättning. Infektionen kan också medföra en rad andra komplikationer som exempelvis ADHD, autismspektrumtillstånd och språkstörning. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vad föräldrar till barn med kCMV-infektion har för upplevelse av svensk sjukvård gällande diagnosbesked, informationsflöde och kunskap om diagnosen. Metod: Datainsamling skedde genom en fokusgruppsintervju med tre deltagare och en individuell semistrukturerad intervju med en deltagare. Analysmetoden som användes var kvalitativ innehållsanalys med konventionell ansats. Resultat: Vid analysen identifierades fyra separata teman; “Information från sjukvården”, “Diagnosbesked”, “Upplevelse av sjukvården” och “Förbättringsförslag till sjukvården”. Slutsats: Resultaten tyder på att det finns en önskan från föräldrar att få information om kCMV-infektion i preventivt syfte, exempelvis vid rutinbesök hos barnmorska under graviditet. Dessutom indikerar resultaten att föräldrar till barn med kCMV-infektion önskar ökad kunskap och mer fokus på diagnosen från sjukvårdens sida, snarare än att huvudsakligen fokusera på de efterföljande funktionsnedsättningarna.

The aim of the study was to explore internet use among individuals that were children at the beginning of the 2000s. We wanted to understand what being one of the first children on the internet meant to them, what type of platforms they used, how they used them and in relation to whom. These research questions were formulated: - What initiated children in the early 2000s to start using the internet and how did they interpret their own internet use? - What did children in the early 2000s do on the internet and how were internet platforms used? - How could children’s internet use in the early 2000s be understood in relation to a sense of belonging and group affiliation? To collect the material, we conducted four focus group discussions with Swedish and German adults, we then transcribed and analyzed the collected data with the help of a thematic analysis. We identified three main themes and seven subthemes. Our results indicated that the first child-generation on the internet enjoyed playing games and interacting with friends. The most popular platform among the participants was the chat forum MSN. The results also showed an increase in internet use due to its development in terms of better internet connection and the internet gaining a more acceptable place within the homes of the general public as well as within education. We also found that socioeconomic status had an impact on the children’s interpretations of the internet. Further our study showed that the use and the development of the internet had an important impact on the children, both in terms of maintaining relationships but also in terms of learning and bettering life prospects. Internet platforms were fun to use alone, as well as in the company of others. They were thus places where children could connect with other children with similar interests as themselves and gain a sense of belonging.

Bakgrund: Personer Cerebral pares är en heterogen grupp med skilda upplevelser av att leva med en kropp som inte fungerar som andras. Forskning har utförts på vad personer med Cerebral pares i olika åldrar har för erfarenhet av fysioterapi och fysisk aktivitet. Däremot saknas det en litteraturöversikt inom området som skulle kunna ge en djupare insikt i vad personer med Cerebral pares anser om fysioterapi och fysisk aktivitet samt faktorer som motiverar eller hindrar till detta. Syfte: Syftet med den systematiska litteraturöversikten var att var att sammanställa tidigare utförda kvalitativa studier som undersöker vad personer med Cerebral pares har för erfarenhet av fysioterapi och fysisk aktivitet, för att beskriva faktorer som motiverar eller hindrar utförandet av fysioterapi och fysisk aktivitet, enligt ICF:s ramverk. Metod: Studien genomfördes i form av en systematisk litteraturöversikt med stöd av ENTREQ guidelines. Sökningar utfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Inkluderade studier analyserades, kvalitetsgranskades och sammanställdes slutligen med hjälp av en deskriptiv analys, för att beskriva faktorer som motiverar eller hindrar utförandet av fysioterapi och fysisk aktivitet enligt ICF:s ramverk. Resultat: Sökningarna resulterade i sex vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Faktorer som personer upplevde vara hinder i samband med fysioterapi och fysisk aktivitet kunde vara att leva i en kropp som inte fungerar som andras eller att inte bli accepterad av personer utan funktionsnedsättning. Samtidigt kan fysioterapi och fysisk aktivitet bidra till en känsla av frihet, självständighet och förverkligande av personliga mål. Bland unga kan det vara diffust att förstå vikten av den fysioterapeutiska interventionen, då det av föräldrar och vårdprofession ofta sätts i en komplex kontext. I vuxen ålder kan det vara lättare att ha förståelse för behovet av kontinuerlig träning och behandling. Konklusion: Resultatet visar delade åsikter om vad som motiverar

Klimatförändringar är ett faktum, och den globala livsmedelsproduktionen står för 25 – 30 % av de totala utsläppen. För att minska utsläppen krävs det stora förändringar i samhället. För den enskilda individen kan ett minskat intag av animaliska livsmedelsprodukter göra stor skillnad för miljö och klimat. För att lyckas med detta krävs det en attitydförändring och ökad kunskap bland konsumenter i samhället. Syftet med studien är att undersöka konsumenters attityder och intresse för en svenskodlad hampadryck. Relevant litteratur och teori användes för att få en ökad förståelse av människors matval och preferenser. Fokusgrupper användes som metod för att öka förståelsen för konsumenters attityder kring olika faktorer av hampadrycken. Urvalet baserades på heterogena grupper med olika kön, ålder och utbildning för att få en bredare diskussion. Studien resulterade i fyra olika teman som fokuserar kring hampadrycken. Allt handlar om smaken, Intresse och medvetenhet för svenskt, Marknadens mervärde och Attraktivt med tydligt innehåll. Dessa fyra olika teman hjälper till att få en helhetsbild av konsumenters kunskap och medvetenhet, och även vad som efterfrågas på marknaden, ur ett konsumentperspektiv. Människan är en komplex varelse och det finns många aspekter att ta hänsyn till vid förändringar,inte minst maten och måltiden. Sammanfattningsvis kan man se ett stort intresse och medvetenhet kring hållbara matval bland konsumenter, och en stark vilja att förändra sitt ätande för en bättre miljö., The climate change is a fact, and the global food production is responsible for 25 – 30 % of the greenhouse gases. To reduce the emissions major changes are needed in the society. For the individuals, a reduced intake of food products made of animals can make a big difference for the environment. To succeed in this matter, a change of attitude and increased knowledge among consumers in the society is required. The purpose of the study is to investigate consumers attitudes and interest in a beverage made of Swedish-grown hemp. Relevant literature and theory were used to gain an increased understanding of people’s food choices and preferences. Focus groups were used as method to interpret consumer’s attitudes about various factors of the hemp beverage. The selection of participants was based on heterogeneous groups with different genders, age and education and the purpose of this was to have a broader discussion among the participants. The study resulted in four different themes with focus around the hemp beverage. It is about the taste, Interest and awareness of Swedish products, The markets added value and Attractive with a clear content. These four different themes are helpful to get an overall picture of consumers knowledge and awareness, but also what is in demand in the market, from a consumer’s perspective. Humankind is a complex being and there is much to consider when change occurs, especially when it is about food and meal. In summary, there is a great interest and awareness for sustainable food choices among consumers, and a strong desire to change their eating habits for a better environment.

Mobbning är ett socialt fenomen där det ofta finns flera olika deltagarroller närvarande. Deltagarrollerna är offer, mobbare, assistenter, understödjare, passiva åskådare och försvarare. De flesta barn och ungdomar tycker att mobbning är fel men ändå ökar mobbningen i svenska skolor. Mobbning kan fungera som ett medel för att klättra i den sociala hierarkin och erhålla social status. För att kunna utföra elaka handlingar utan att känna skuld kan individer också använda sig av moraliskt disengagemang. Syftet med denna studie var att undersöka vilka möjliga förklaringsmodeller gymnasieelever själva identifierar att elever använder för att rättfärdiga pro-aggressiva deltagarroller (dvs. mobbare, assistent och understödjare) i mobbning. Fjorton fokusgruppsintervjuer genomfördes med totalt 51 gymnasieelever. Deltagarna presenterades två snarlika vinjetter som gestaltade en mobbningssituation i en killgrupp och en tjejgrupp. Utifrån premissen att personerna i vinjetten tycker att mobbning generellt sett är fel, fick deltagarna resonera kring varför de tror att eleverna intar de olika deltagarrollerna. Analys av data genomfördes med hjälp av konstruktivistisk grundad teori. Resultatet visade på att utifrån gymnasieelevers perspektiv så hamnar elever i de tre pro-aggressiva rollerna för att de är upptagna av sociala processer som relaterar till kärnkategorin: att tillhöra maktsfären. Studiens resultat bekräftar flera tidigare forskningsfynd och ger en djupare förståelse för varför elever intar pro-aggressiva deltagarroller vid mobbning. Studiens styrkor och begränsningar samt förslag på vidare forskning lyfts fram.

Språket är en viktig pusselbit för att eleverna ska utvecklas både socialt och ämnesmässigt. ”Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära” (Skolverket, 2011, s. 1). Språket är en del av individens identitet och bör därför uppmärksammas i högre grad i fritidshemmets verksamhet. Ett fokus bör därför ligga på språkutvecklande arbetssätt. Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i fritidshem beskriver sitt språkutvecklande arbetssätt. Studien undersöker två olika verksamheter, ett fritidshem med hög andel flerspråkiga elever, samt ett fritidshem med låg andel flerspråkiga elever. Urvalet i studien består av tre lärare i fritidshem från respektive fritidshem. En statistik av andelen elever med tillgång till modersmålsundervisning har använts, för att välja ut två fritidshem. Den kvalitativa metoden bestod av fokusgruppssamtal, där deltagarna tillsammans med författarna beskrev deras språkutvecklande arbetssätt och deras tankar kring detta ämnesval. En tematisk analysmetod genomfördes med hjälp av färgkodning. Kategorin arbetssätt skapades utifrån färgkodningen och därefter kopplades fem teman till kategorin, också via färgkodning. I teorin om språket beskriver Vygotskij (1934/2001) att språk börjar i det sociala för att övergå i det individuella. I resultatet framgår det att lärare på fritidshemmet med hög andel flerspråkiga elever arbetar medvetet med språkutvecklande arbetssätt. Lärarna på detta fritidshem beskrev språket som en del av individens identitet och inte enbart som ett socialt fenomen. Lärarna anser att arbetssätten ”spelet” och ”leken” ger eleverna möjligheter att skapa sin identitet. I resultatet framgår även att lärarna på fritidshemmet med låg andel flerspråkiga elever inte är lika medvetna om olika arbetssätt för språkutveckling. Det finns dock arbetssätt som båda fritidshemmen använder, men på olika sätt. Dessa arbetssätt består av: högläsningen, skriftspråket, samtal och diskussioner, spelet och leken och kommun

Vår studie syftar till att utifrån barns perspektiv göra en fördjupning i hur djurassisterad pedagogik kan påverka barns lärande och välbefinnande. Studien består av två delstudier. Metoderna som använts i delstudierna är observation i barngrupp och fokusgruppsamtal med barn. Resultatet har analyserats med ett sociokulturellt perspektiv på lärande kompletterat med centrala begrepp från Antonovskys teori om salutogen hälsa med särskilt fokus på känslan av sammanhang (KASAM). Utifrån en sociokulturell syn på lärande, enligt vilken kommunikation och interaktion är avgörande för att lärande ska ske, visar studien att barn som deltar i djurassisterad pedagogik i förskolan medverkar i interaktioner som leder till stor mängd kommunikation och samtal mellan barn-barn och barn-pedagog. Vidare visar studien att barnen delar med sig av sina kunskaper och lär av varandra genom mediering och appropriering. I både oservationerna och fokusgrupperna framkom att barn ges många tillfällen att i aktiviteter med djur träna på och uppleva hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet. Dessa tre delar kan tillsammans leda till en stark känsla av sammanhang senare i livet, som i sin tur kan leda till välbefinnanxde. Barnen visar stort engagemang och stor glädje i samvaron med djuren, både vid de observationer och i de fokusgruppsamtal vi genomfört.

In Sweden, there are students who live in small student apartments. These apartments can be called compact living as a student apartment can be as small as 16 square meters. To take advantage of the place that is in small homes, it would be good if larger furniture could be combined into a piece of furniture. On behalf of Husmuttern AB, this work has been aimed at exploring furniture concepts with sleeping and their functions in a compact living environment for students. The issues being examined are: - What functions are desirable in a multifunctional seating and sleeping furniture for students and people living in compact living environments? - How can a multifunctional seating and sleeping furniture be designed, that is applied to students living in a compact-living environment? Human Centered Design was used as a method and thus a qualitative data collection was carried out in the form of observations. The respondents were in the primary target group and were observed in their everyday lives in their homes. A focus group was involved in generating ideas and concepts. Functional prototypes were built, and 3D models were created in SolidWorks. Digital testing of the concepts was carried out and the development of the Generation Sofa Bed was realized. There is a discussion about how reliable this study is, when the results became situational. However, the respondents were from a limited audience and had different views on what they wanted from a sofa bed, which provided rewarding information for the development of the furniture. The conclusion is that while the Generation Sofa Bed needs to be further developed through testing and evaluation of storage facilities, it has great potential to become a finished product., I Sverige bor det studenter i små studentlägenheter. De lägenheterna kan kallas för compact living då en studentlägenhet kan vara så liten som 16 kvadratmeter. För att ta vara på den plats som finns i små hem vore det bra om större möbler kunde kombineras till en möbel. På uppdrag av Husmuttern AB har detta arbete haft som syfte att utforska möbelkoncept med sov- och sittfunktioner i en compact living miljö för studenter. De frågor som undersöks är: 1. Vilka funktioner är önskvärda i en multifunktionell sitt- och sovmöbel för studenter och personer som bor i compact living miljö? 2. Hur kan en multifunktionell sitt- och sovmöbel konstrueras, som är tillämpad för studenter som bor i compact-living miljö? Human Centered Design användes som metod och därmed genomfördes en kvalitativ datainsamling i form av observationer. Respondenterna var med i den primära målgruppen och observerades i sin vardag i sina hem. En fokusgrupp var med och genererade idéer och koncept. Funktionsprototyper byggdes och 3D modeller skapades i SolidWorks. Digital testning av koncepten genomfördes och utvecklingen av Bäddsoffan Generations blev förverkligad. Det finns en diskussion om hur pålitlig denna studie är, då resultaten blev situationsbaserade. Dock var respondenterna från en begränsad målgrupp och hade olika syn på vad de ville ha av en bäddsoffa, vilket gav givande information till utvecklingen av möbeln. Slutsatsen är att medan Bäddsoffan Generations behöver vidareutvecklas genom testning och utvärdering om förvaringsmöjligheter, så har den stor potential att bli en färdig produkt.

Vilket innehåll kännetecknar historieundervisningen i klasser där samtliga eleverna har sin bakgrund i icke- europeiska länder? Hur ser innehållet ut i historieundervisningen i klasser där tvärtom alla eleverna har sin bakgrund i Sverige? Frågorna ledde fram till syftet för denna studie: att undersöka hur historielärare på grundskolans högstadium talar om innehållsval i mångkulturella klasser. Studiens datainsamlingsmetod utgörs av intervjuer, både individuella och fokusgruppsintervjuer. De lärare som kom att medverka i studien har alla stor erfarenhet av att undervisa i mångkulturella klasser på grundskolans högstadium. Resultaten av studien visar att lärare befinner sig i en balanssituation i skiljelinjen mellan ämnestradition, styrdokument och elever. Vidare framgår av samtalen att utgångspunkten för allt innehållsurval utgörs av den traditionella västerländska berättelsen, som i studien benämns ”det dominerande narrativet”. Beroende på klasskontext öppnas narrativet upp. I klasser med en hög andel elever med annan bakgrund än Sverige öppnas narrativet upp mot en minoritetsanpassning. Även i klasskontexter med få elever med annan bakgrund än Sverige har innehållet genomgått förändringar, men helt inom ramen för det dominerande västerländska narrativet. Det samtalas bland annat om andra sätt att bruka tid på än den traditionella kronologiska. Vidare hanteras delar av det traditionella narrativet utifrån olika perspektiv. Allt inom ramen för en majoritetsanpassning. Studiens bidrag kan uttryckas som att den synliggör den komplexa situation som historielärare befinner sig i, samtidigt som erfarna lärare har utvecklat strategier. Avslutningsvis hoppas jag att undersökningen bidrar till att nyansera bilden av en historieundervisning som fortgår som den alltid har gjort., Det övergripande syftet med studien var att undersöka hur historielärare på grundskolans högstadium talar om innehållsval i mångkulturella klasser. Undersökningsobjektet utgörs av lärares samtal om den egna undervisningen. Huvudfrågan som ställs är hur innehållsnarrationerna förhåller sig till spänningsfältet mellan ett innehåll som betonar ett kanonliknande nationellt kulturarv och ett som ger utrymme för ett mer individuellt och mångkulturellt inriktat innehåll. Datainsamlingen har skett med hjälp av individuella intervjuer och fokusgruppsintervjuer, där respondenterna bestod av fem historielärare på grundskolans högstadium. Kriteriet vid urvalet var, förutom att vara behörig lärare, var att ha stor erfarenhet av att undervisa i mångkulturella klasser. Med utgångspunkt i frågeställningarna har det empiriska materialet hanterats i två steg. Dels en inledande inventering av de innehållsnarrationer som lärare talar om, dels en analys för att förstå lärares val av innehåll på grundval av klasskontext. Studiens resultat visar att allt innehållsval oberoende av klasskontext utgår från den traditionella västerländska berättelsen, eller det ”dominerande narrativet”. Utifrån två olika klasskontexter visar studien följande resultat: Då klassen bestod av en låg andel elever med bakgrund i andra länder öppnas narrativet upp med Europa som naturlig geografisk avgränsning och där svensk historia finns med som strimma. Den traditionella kronologiska tidsanvändningen är en bland flera andra sätt att bruka tid. Det traditionella innehållet behandlas stundtals utifrån andra perspektiv och andra fokus. Exempelvis samtalas om ett innehåll med större fokus på social historia och genusfrågor. Trots förändringar befinner sig innehållet inom ramen för det dominerande narrativet, vilket kan uttryckas som en majoritetsanpassning i relation till klassrumskontexten. Då klasser tvärtom bestod av en hög andel elever med bakgrund i andra länder inbjuds eleverna själva till att bidra med egna na

Many students change their choice of secondary school programme or fail to complete their studies which results in a great cost to society or personal costs for the student. The purpose is to examine the experiences of two groups of upper secondary school students regarding their choice of upper secondary school programme. The questions we wanted answers to were: what influenced the student’s choice of study, what support did the students receive from comprehensive school and what might have caused them to choose another programme. The study was carried out in two focus groups where one of the groups was made up of students who had chosen the “right” programme and the other made up of students who had chosen the “wrong” programme. One thing that influenced the student’s choice of upper secondary school programme was whether or not the programme provided eligibility to higher studies which they had heard from primary school and parents was a choice that would give them many possibilities in the future. It appeared that there had not been much of a guidance process for developing career management skills which could have given the students support in reflecting over their transition to upper secondary school. The students’ interests and the parents and people near the students influenced the students’ choices. The study shows that students needed a longer guidance process and a clearer understanding of its purpose. Narrow and wide guidance varied depending on a student’s comprehensive school. They would have needed a better description of the consequences such as what study demands were required for the programme and what moving or commuting would mean in practice.

This study aims to examine professionals’ views of girls who commit sexual abuse in order to problematize norms and conceptions of gender and sexuality in the work with children and young people. In order to do this, we used a vignette study and combined it with focus groups interviews as a method to gather data. We had two focus groups where one consisted of three social workers and the other of four teachers. Our two vignettes depicted a fictional case where the characters in the vignettes were two children, age 10 and 12, where the oldest child sexually abuses the youngest. The only difference between the vignettes was the perpetrator’s gender. The purpose of the vignettes was to examine the professionals’ views of girls who commit sexual abuse as well as norms and conceptions of gender and sexuality linked to the problem. To analyse the results, we used Hirdman’s theory of gender system and Gagnon’s and Simon’s theory of sexual scripts. In line with the previous research we presented, our results show that the knowledge of girls who commit sexual abuse among professionals is not sufficient and that prevailing gender structures and conceptions of men’s and women’s sexuality affect the professionals’ views of girls who commit sexual abuse. The main result of our study shows that the professionals use different explanatory models regarding sexual abuse committed by girls and boys, which can be seen as new knowledge that our study has identified as this has not been addressed in the precious research we have taken part in.

This paper uses a comparative focus group method to explore the conditions for risk communication after a hypothetical nuclear accident requiring decontamination. This is achieved by examining and comparing how older men and younger women express their deeper thoughts and ideas about risk and risk communication, and possible dilemmas they might face in the event of such an accident. Four focus groups were conducted with 18 residents of Örebro (eight younger women and ten older men). The discussions were recorded, transcribed and analyzed thematically. The results showed clear differences between the groups in terms of frames of reference and ideas about their own actions. Similarities were found in how the view of risks related to radiation was dominated by fear, uneasiness and worry, and especially in how the need for information was expressed. The conclusions show that more research is needed to better understand the conditions for risk communication about such complex and stigmatizing issues in a Swedish context., Denna uppsats använder en komparativ fokusgruppmetod för att undersöka förutsättningarna för riskkommunikation efter en hypotetisk kärnteknisk olycka som kräver sanering. Mer specifikt görs detta genom att undersöka och jämföra hur äldre män och unga kvinnor uttrycker sina djupare föreställningar om risk och riskkommunikation, samt möjliga dilemman de kan ställas inför vid en dylik olycka . Fyra fokusgrupper genomfördes med 18 personer bosatta i Örebro (åtta yngre kvinnor och tio äldre män). Diskussionerna spelades in, transkriberades och analyserades tematiskt. Resultaten visade på tydliga skillnader mellan grupperna vad gäller referensramar och föreställningar om det egna agerandet. Likheter framkom i hur synen på risker med strålning dominerades av rädsla, obehag och oro, och framförallt vilket informationsbehov respondenterna uttryckte sig ha. Slutsatserna pekar på att vidare forskning behövs för att bättre förstå förutsättningarna för riskkommunikation om sådana komplexa och stigmatiserade frågor i en svensk kontext.

Bakgrund: Operationssjuksköterskan arbetar i en komplex arbetsmiljö med ansvarför bland annat patientens säkerhet, patientens positionering och att upprätthålla enaseptisk miljö. Av hygieniska skäl samt för att reducera infektionsrisk bör onödigtspring i operationssalen undvikas, vilket kan innebära att operationssjuksköterskanarbetar långa pass utan avlösning. Operationsavdelningar ligger oftast avskilda, därdet kan saknas möjligheter till dagsljus på operationssalen. Dagsljus reglerarkroppens cirkadiska rytm och vid bristande exponering för dagsljus har negativaeffekter som humörsvängningar samt sömnrubbningar setts. Goda dagsljusförhållanden har däremot påvisats generera ökat välbefinnande samt förbättradprestationsförmåga. Syfte: Syftet med studien var att belysa operationssjuksköterskors upplevelser avbegränsad tillgång till dagsljus på arbetsplatsen. Metod: Kvalitativ design med semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med totalt15 operationssjuksköterskor. En innehållsanalys genomfördes med induktiv ansats. Resultat: Studien genererade två huvudkategorier, skillnad på ljus samt kontaktmed omvärlden. Operationssjuksköterskor upplevde att dagsljus påverkade demannorlunda än ljuset från lampor, varvid dagsljus ansågs vara viktigt för att upplevavälbefinnande. Den begränsade tillgången till dagsljus ledde till en inre stress sompåverkade operationssjuksköterskorna även efter arbetet. Att ha möjligheter att se utvar viktigt för att uppleva kontakt med omvärlden och bilda sig en tidsuppfattning. Slutsats: Se ut genom fönster kan minska känslan av instängdhet i den slutnakontext som operationsverksamheten innebär. Det kan även leda till ökatvälbefinnande och trivsel på arbetsplatsen. Då det råder brist påoperationssjuksköterskor anser vi att dagsljus är en viktig komponent i den fysiskaarbetsmiljön som bör tas i beaktande såväl vid vidare forskning såsom vidnybyggnation av operationsavdelningar.

Syftet med denna undersökning har varit att studera hur den kreativa processen påverkas av ett på förhand strukturerat ramverk. Utgångspunkten har varit teorier om flow, grit samt begrepp utifrån litteraturen som behandlar den kreativa processen. Den övergripande metoden som användes var en fallstudie där uppsatsförfattaren studerade sin egen kreativa process under skapandet av ett audiovisuellt verk. Med hjälp av metoden forskning genom design värderades utfallet av den kreativa processen, samt att en fokusgrupp värderade synchresis – vilket innebär hur väl ljud och bild sitter ihop – i det färdiga audiovisuella verket. Resultatet visade att flertalet teorier påverkade den kreativa processen positivt samt att det teoretiska ramverket hjälpte den kreativa processen framåt. Dock blev den stora mängden kriterier för värderingen av designforskningen svåra att överskåda under forskningsprocessen, vilket resulterade i en bristande dokumentation

Syftet med denna stuide är att belysa hur förskollärare reflekterar över sin yrkesprofessionalitet och hur förskollärare synliggör professionalitet i förskolläraryrket. Vi gör en historisk tillbakablick på förskolans, förskollärarutbildningen och läroplanens framväxt och utbildning. Detta för att ge en bild av hur förskolans ursprung kan ha påverkat synen på förskolorna idag. Det redogörs också hur professionalitet i förskolan kan se ut. För att fördjupa oss och få en inblick i detta har vi intervjuat förskollärare i fokusgrupp där våra intervjufrågor varit inriktade på förskollärarnas uppfattningar till sin yrkesprofessionalitet. Vid bearbetningen av insamlade data har vi använt den hermeneutiska spiralen samt förståelsehorisonter som metodverktyg. I studiens resultat berättar de medverkande förskollärarna om hur de kan urskilja kontraster mellan sin egen och allmänhetens syn på professionalitet inom förskolläraryrket. De menar att allmänheten ofta kan se förskolan som en plats för barnpassning medan förskollärarna anser sig som professionella lärare. Det framkommer att förskollärare använder sig av varierande strategier för att synliggöra förskollärares professionella uppdrag och yrkesroll. Respondenterna i fokusgruppen beskriver hur vardagliga arbetsuppgifter såsom dokumentation, arbete utifrån läroplanen och vistelse ute i samhället kan utforma synliggörande strategier. Dessa strategier menar de medverkande förskollärarna kan bidra till att professionalitet inom förskolläraryrket blir mer synligt och då även kan uppmärksammas av personer utanför förskolans verksamhet. Avslutningsvis diskuteras olika aspekter av förskolläraryrket och hur dessa tar formen av yrkesprofessionalitet i förskolan. Det framkommer att allmänheten har en viss okunskap kring den kunskapsbas förskollärare besitter. Detta menar vi kan vara en bidragande faktor till att förskollärares professionalitet kan bli osynlig för andra utanför yrket. Detta betonar också vikten av hur de synliggörande

När världen drabbas av en pandemi ställs hälso- och sjukvården inför stora utmaningar. Sjuksköterskan har en nyckelroll i att möta patienten och kan ställas inför etiskt svåra val. I vårdsammanhang handlar etik om hur den enskilda patienten bör behandlas och där integritet och självbestämmande respekteras. COVID-19 pandemin ger upphov till etiska, rättsliga och praktiska prövningar både för individen och nationen. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av etiska aspekter på hälsocentraler under COVID-19 pandemin. Studien som genomfördes var en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Datainsamlingen skedde genom fokusgruppsintervjuer med sammanlagt åtta deltagare, fyra sjuksköterskor och fyra distriktssköterskor, från två hälsocentraler inom Region Norrbotten. Analysen resulterade i tre kategorier; Försöka skapa trygghet och stöd för patienter, Påverkas av känslan att inte kunna göra det rätta och att inte räcka till och Ett förändrat arbetssätt och rutiner medför svårigheter och utmaningar. Resultatet visade att det var viktigt för sjuksköterskorna att känna trygghet för att kunna göra det rätta för patienten. En annan etisk aspekt de upplevde var maktlöshet när de inte kunde påverka situationen. Nya rutiner och riktlinjer var nödvändiga och underlättade deras arbete. Slutsatsen är att etisk reflektion är betydelsefullt för att sjuksköterskan ska känna att det rätta görs för patienten samt att en god vård bedrivs.

In an organization, there is a high requirement for internal communication to function flawlessly. In addition, effective internal communication gives all employees and managers the opportunity to communicate with each other and create a sense of belonging. Especially when not all employees work in the same building. The purpose of the study is to investigate how the intranet works at Gävle Energi from an employee perspective. What do employees have to say about what could be changed and improved regarding the intranet. Focus groups were chosen as the interview method. We chose to do a thematic content analysis to identify patterns in the participants’ responses. The most important results that emerged in the study are that the intranet should be accessed via a app on the mobile phone, and that the employees want a more personal intranet, since the employees want to be able to choose for themselves how their home page looks based on their own needs and desires. In addition, the employees felt that they received good and useful information from the organization via the intranet and that the intranet generally gave a sense of belonging, especially during these times of Covid-19.

Genom tiderna har måltiden förändrats och kommer förmodligen fortsätta göra så även framledes. Framtidsstudier är ett sätt att undersöka vad som kan tänkas ske i framtiden och då även hur måltiderna kan förändras. Syftet är att undersöka framtidens måltider med hjälp av en scenariometodik. Måltiden har tidigare studerats utifrån olika perspektiv och det har också funnits olika uppfattningar om måltiden som dels främjande av social gemenskap, dels som en företeelse som blivit betydligt mer individualistisk. Five Aspect Meal Model används som en teoretisk modell i den här studien för att undersöka olika aspekter av framtidens måltid. Scenariometodik är ett verktyg för att designa olika, lika rimliga, framtider. Fokusgrupperna var av tvärvetenskaplig karaktär för att skapa en bredd. Urvalet baserades på studenter med en pågående utbildning vid något av Sveriges lärosäten. Studien resulterade i en ny metod för att undersöka framtidens måltider samt fyra olika scenarion kring dessa. Den tekniska måltiden, den effektiva måltiden, den individuella måltiden samt den traditionella måltiden. Dessa scenarion skiljer sig på olika sätt i hur måltiden är utformad och vad som anses vara viktiga aspekter av måltiden. De fyra scenariona är alla möjliga framtider och det mest troliga är att flera av dem kommer att samexistera i framtiden. Människor kommer att önska olika måltider och kanske till och med röra sig mellan olika scenarion beroende på tillfällen och omständigheter., Over time, the meal has changed and will probably continue to do so in the future. Studies regarding the future are a way of examining what might happen and also how the meals may change henceforth. The purpose is to investigate the meals of the future using a scenario methodology. The meal has previously been studied from different perspectives and there have also been different views on the meal, on one hand as the promotion of social community and on the other hand as a phenomenon that has become significantly more individualistic. The Five Aspect Meal Model is used as a theoretical model in this study to investigate different aspects of the future meal. Scenario methodology is a tool for designing various, equally reasonable, futures. The focus groups were interdisciplinary in order to create a diversity. The selection was based on students with an ongoing education at a Swedish educational institution. This study resulted in a new method to study the meals of the future and four different scenarios regarding this. The technical meal, the efficient meal, the individual meal and the traditional meal. These scenarios differentiate in various ways regarding how the meal is designed and what is considered important aspects of the meal. The different scenarios are all possible futures and the most likely is that several of them will coexist. People will desire different meals and may even alter between different scenarios depending on occasions and circumstances.

Undersökningen gäller hur män och kvinnor framställs inom pornografin. Fokus i undersökningen är på betraktaren och dennes tolkning av de respektive könens framställning inom pornografin, där intervjupersonerna blivit utvalda utifrån att de kollar pornografi på regelbunden basis. Studien har genomförts genom kvalitativa forskningsintervjuer i from av fokusgrupper. Resultatet visar att de båda könen generellt är ganska överens kring hur mannen och kvinnan representeras i pornografin, således finns en tydlig bild av vilken roll mannen respektive kvinnan spelar inom pornografin. Studien har utgått från teorieer som samtliga härstammar utifrån ett betraktarperspektiv. Studiens teorier utgår ifrån både kvinnliga och manliga perspektiv. Slutsatsen blir därmed att det är stora skillnader på hur könen tolkas och vilka funktioner de fyller inom pornografin. Det vill säga att distinktionerna mellan könsrollerna fortsatt är väldigt tydlig, alltså att mannen är den dominerande och kvinnan är mer underlägsen.

Studiens ämne handlar om förståelsen av risk under en hälsokris utifrån lokal riskkommunikation. Covid-19-pandemin utgör en stor hälsorisk för människor över hela världen. Tidigare forskning visar att riskkommunikation behöver nå och påverka människor så att de kan skydda sig själva mot de pågående riskerna. Därför är det viktigt att studera hur människor uppfattat riskerna med covid-19 från deras lokala kommunikatörer. Syftet med studien är att undersöka hur studenter på eftergymnasial nivå i Jönköpings kommun förstod riskerna med covid-19 och avsåg att agera utifrån sin riskförståelse, utifrån Jönköpings kommuns riskkommunikation under våren 2020. Den specifika perioden som studeras är mellan 15 mars och 19 juni 2020. För att uppnå studiens syfte har fyra fokusgruppsintervjuer med studenter på eftergymnasial nivå i Jönköpings kommun genomförts och analyserats med en teoribaserad tematisk metod. Det teoretiska ramverket som använts för den tematiska analysen består av Uses and Gratifications Theory, Protection Motivation Theory och Theory of Planned Behavior. Resultaten av studien visar att studenterna uppfattade riskerna med covid-19 som allvarliga, men att de inte haft avsikten att fullt ut ändra sina beteenden för att undvika riskerna. Deras riskförståelse berodde däremot inte på kommunikation från Jönköpings kommun, eftersom få av studenterna hade tagit del av deras kommunikation under våren 2020. Istället hade de använt källor som Folkhälsomyndigheten och nyhetssidor. Dessutom upplevde studenterna kommunikationen från kommunen som oseriös och bristfällig gällande viktig information. Resultaten visar att studenterna upplevde Jönköpings kommuns kommunikation om beteendeförändringar för att undvika risker som vag och svår att förstå, vilket inte bidrog till deras avsikt att ändra beteende, The subject matter of this study is risk perception during a health crisis based on local risk communication. The covid-19-pandemic is a mayor health crisis for citizens all over the world. Prior science has shown that risk communication needs to reach and affect citizens so they can protect themselves from the ongoing risks. Therefore, it is important to study how citizens have perceived the risks of covid-19 from their local communicators. The purpose of this study is to examine how students on a post-gymnasium level in Jönköping municipality understood the risks of covid-19 and intended to act upon their perception of the risks based on the risk communication from Jönköping municipality, during the spring of 2020. The specific period examined is between the 15th of March and the 19th of June 2020. In order to achieve the aim, four focus group interviews with students on a post-gymnasium level in Jönköping have been conducted and analyzed through theoretically based thematic analysis. The theoretical framework used for the analysis of the focus group interviews consists of the Uses and Gratifications Theory, Protection Motivation Theory and Theory of Planned Behavior. The results of the study show that the students perceived the risks of covid-19 as severe, but that they did not intend to fully change their behavior in order to avoid the risks. However, their risk perception was not based on the communication from Jönköping municipality since very few of them had seen their communication during the spring of 2020. Instead, they used sources like the national health authority and news channels. Additionally, the students found the communication from the municipality to be too lighthearted and lacking in vital information. The results show that the students found the municipality’s’ communication about behavioral change as vague and difficult to understand, which didn’t have an impact on their intention to behavioral change.