Search

This thesis addresses the topic of grounding in human-robot interaction, that is, the process by which the human and robot can ensure mutual understanding. To explore this topic, the scenario of a robot holding a presentation to a human audience is used, where the robot has to process multimodal feedback from the human in order to adapt the presentation to the human's level of understanding. First, the use of behaviour trees to model real-time interactive processes of the presentation is addressed. A system based on the behaviour tree architecture is used in a semi-automated Wizard-of-oz experiment, showing that audience members prefer an adaptive system to a non-adaptive alternative. Next, the thesis addresses the use of knowledge graphs to represent the content of the presentation given by the robot. By building a small, local knowledge graph containing properties (edges) that represent facts about the presentation, the system can iterate over that graph and consistently find ways to refer to entities by referring to previously grounded content. A system based on this architecture is implemented, and an evaluation using simulated users is presented. The results show that crowdworkers comparing different adaptation strategies are sensitive to the types of adaptation enabled by the knowledge graph approach. In a face-to-face presentation setting, feedback from the audience can potentially be expressed through various modalities, including speech, head movements, gaze, facial gestures and body pose. The thesis explores how such feedback can be automatically classified. A corpus of human-robot interactions is annotated, and models are trained to classify human feedback as positive, negative or neutral. A relatively high accuracy is achieved by training simple classifiers with signals found mainly in the speech and head movements. When knowledge graphs are used as the underlying representation of the system's presentation, some consistent way of generating text, that c, Denna avhandling behandlar ämnet multimodal kommunikativ grundning (grounding) mellan robotar och människor. Detta är processen för hur en människa och en robot kan säkerställa att de har en gemensam förståelse. För att utforska detta ämne ämne, används ett scenario där en robot håller en presentation för en mänsklig publik. Roboten måste analysera multimodala signaler från människan för att anpassa presentationen till människans nivå av förståelse. Först undersöks hur beteendeträd kan användas för att modellera realtidsaspekterna av interaktionen mellan robotpresentatören och dess publik. Ett system som baseras på beteendeträdsarkitekturen används i ett delvis automatiskt, delvis människostyrt experiment, där det visas att publikmedlemmar i labbmiljö föredrar ett system som anpassar presentationen till deras reaktioner över ett som inte anpassar sin presentation. Efter detta, urdersöker också avhandlingen hur kunskapsgrafer kan användas för att representera innehållet som roboten presenterar. Om en liten, lokal kunskapsgraf byggs så att den innehåller relationer (kanter) som representerar fakta i presentationen, så kan roboten iterera över grafen och konsekvent hitta refererande uttryck som använder sig av kunskap som publiken redan har. Ett system som baseras på denna arkitektur implementeras, och ett experiment med simulerade interaktioner utförs och presenteras. Experimentets resultat visar att utvärderare som jämför olika anpassningsstrategier föredrar ett system som kan utföra den sortens anpassning som grafmetoden tillåter. Publikens reaktioner i ett presentationsscenario kan ske genom olika modaliteter, som tal, huvudrörelser, blickriktning, ansiktsuttryck och kroppsspråk. För att klassificera kommunikativ återmatning (feedback) av dessa modaliteter från presentationspubliken, utforskas hur sådana signaler kan analyseras automatiskt. En datamängd med interaktioner mellan en människa och vår robot annoteras, och statistiska modeller tränas för att klassifice, QC 20231017

Inom reglerteknik har integrationen av maskininlärningsmetoder framträtt som en central strategi för att förbättra prestanda och adaptivitet hos styrsystem. Betydande framsteg har gjorts inom flera viktiga aspekter av reglerkretsen, såsom inlärningsbaserade metoder för systemidentifiering och parameterskattning, filtrering och brusreducering samt reglersyntes. Denna avhandling fördjupar sig i området inlärning för reglerteknik med särskild betoning på inlärningsbaserade regulatorer och identifieringsmetoder. Avhandlingens första del behandlar undersökningen av neuronnätsbaserad Modellprediktiv Reglering (MPC). Olika nätstrukturer studeras, både generella black box-nät och nät som väver in MPC-specifik information i sin struktur. Dessa nät jämförs och utvärderas med avseende på två prestandamått genom experiment på realistiska två- och fyrdimensionella system. Den huvudsakliga nyskapande aspekten är inkluderingen av gradientdata i träningsprocessen, vilket visar sig förbättra noggrannheten av de genererade styrsignalerna. Vidare påvisar de experimentella resultaten att en MPC-informerad nätstruktur leder till förbättrad prestanda när mängden träningsdata är begränsad. Med insikt om vikten av noggranna matematiska modeller av styrsystemet, riktar den andra delen av avhandlingen sitt fokus mot inlärningsbaserade identifieringsmetoder. Denna forskningsgren behandlar karakterisering och modellering av dynamiska system med hjälp av maskininlärning. Avhandlingen bidrar till området genom att introducera kooperativa systemidentifieringsmetoder för att förbättra parameterskattningen. Specifikt utnyttjas verktyg från Optimal Transport för att introducera en ny och mer generell formulering av ramverket Correctional Learning. Detta ramverk är baserat på en mästare-lärlingsmodell, där en expertagent (mästare) observerar och modifierar den insamlade data som används av en lärande agent (lärling), med syftet att förbättra lärlingens skattningsprocess. Genom att formulera correct, In the context of control systems, the integration of machine learning mechanisms has emerged as a key approach for improving performance and adaptability. Notable progress has been made across several aspects of the control loop, including learning-based techniques for system identification and estimation, filtering and denoising, and controller design. This thesis delves into the rapidly expanding domain of learning in control, with a particular focus placed on learning-based controllers and learning-based identification methods. The first part of this thesis is devoted to the investigation of Neural Network approximations of Model Predictive Control (MPC). Model-agnostic neural network structures are compared to networks employing MPC-specific information, and evaluated in terms of two performance metrics. The main novel aspect lies in the incorporation of gradient data in the training process, which is shown to enhance the accuracy of the network generated control inputs. Furthermore, experimental results reveal that MPC-informed networks outperform the agnostic counterparts in scenarios when training data is limited. In acknowledgement of the crucial role accurate system models play in in the control loop, the second part of this thesis lends its focus to learning-based identification methods. This line of work addresses the important task of characterizing and modeling dynamical systems, by introducing cooperative system identification techniques to enhance estimation performance. Specifically, it presents a novel and generalized formulation of the Correctional Learning framework, leveraging tools from Optimal Transport. The correctional learning framework centers around a teacher-student model, where an expert agent (teacher) modifies the sampled data used by the learner agent (student), to improve the student's estimation process. By formulating correctional learning as an optimal transport problem, a more adaptable framework is achieved, better suited for e, VR 2018-03438 projekt 3224

Inom reglerteknik har integrationen av maskininlärningsmetoder framträtt som en central strategi för att förbättra prestanda och adaptivitet hos styrsystem. Betydande framsteg har gjorts inom flera viktiga aspekter av reglerkretsen, såsom inlärningsbaserade metoder för systemidentifiering och parameterskattning, filtrering och brusreducering samt reglersyntes. Denna avhandling fördjupar sig i området inlärning för reglerteknik med särskild betoning på inlärningsbaserade regulatorer och identifieringsmetoder. Avhandlingens första del behandlar undersökningen av neuronnätsbaserad Modellprediktiv Reglering (MPC). Olika nätstrukturer studeras, både generella black box-nät och nät som väver in MPC-specifik information i sin struktur. Dessa nät jämförs och utvärderas med avseende på två prestandamått genom experiment på realistiska två- och fyrdimensionella system. Den huvudsakliga nyskapande aspekten är inkluderingen av gradientdata i träningsprocessen, vilket visar sig förbättra noggrannheten av de genererade styrsignalerna. Vidare påvisar de experimentella resultaten att en MPC-informerad nätstruktur leder till förbättrad prestanda när mängden träningsdata är begränsad. Med insikt om vikten av noggranna matematiska modeller av styrsystemet, riktar den andra delen av avhandlingen sitt fokus mot inlärningsbaserade identifieringsmetoder. Denna forskningsgren behandlar karakterisering och modellering av dynamiska system med hjälp av maskininlärning. Avhandlingen bidrar till området genom att introducera kooperativa systemidentifieringsmetoder för att förbättra parameterskattningen. Specifikt utnyttjas verktyg från Optimal Transport för att introducera en ny och mer generell formulering av ramverket Correctional Learning. Detta ramverk är baserat på en mästare-lärlingsmodell, där en expertagent (mästare) observerar och modifierar den insamlade data som används av en lärande agent (lärling), med syftet att förbättra lärlingens skattningsprocess. Genom att formulera correct, In the context of control systems, the integration of machine learning mechanisms has emerged as a key approach for improving performance and adaptability. Notable progress has been made across several aspects of the control loop, including learning-based techniques for system identification and estimation, filtering and denoising, and controller design. This thesis delves into the rapidly expanding domain of learning in control, with a particular focus placed on learning-based controllers and learning-based identification methods. The first part of this thesis is devoted to the investigation of Neural Network approximations of Model Predictive Control (MPC). Model-agnostic neural network structures are compared to networks employing MPC-specific information, and evaluated in terms of two performance metrics. The main novel aspect lies in the incorporation of gradient data in the training process, which is shown to enhance the accuracy of the network generated control inputs. Furthermore, experimental results reveal that MPC-informed networks outperform the agnostic counterparts in scenarios when training data is limited. In acknowledgement of the crucial role accurate system models play in in the control loop, the second part of this thesis lends its focus to learning-based identification methods. This line of work addresses the important task of characterizing and modeling dynamical systems, by introducing cooperative system identification techniques to enhance estimation performance. Specifically, it presents a novel and generalized formulation of the Correctional Learning framework, leveraging tools from Optimal Transport. The correctional learning framework centers around a teacher-student model, where an expert agent (teacher) modifies the sampled data used by the learner agent (student), to improve the student's estimation process. By formulating correctional learning as an optimal transport problem, a more adaptable framework is achieved, better suited for e, VR 2018-03438 projekt 3224

This thesis addresses the topic of grounding in human-robot interaction, that is, the process by which the human and robot can ensure mutual understanding. To explore this topic, the scenario of a robot holding a presentation to a human audience is used, where the robot has to process multimodal feedback from the human in order to adapt the presentation to the human's level of understanding. First, the use of behaviour trees to model real-time interactive processes of the presentation is addressed. A system based on the behaviour tree architecture is used in a semi-automated Wizard-of-oz experiment, showing that audience members prefer an adaptive system to a non-adaptive alternative. Next, the thesis addresses the use of knowledge graphs to represent the content of the presentation given by the robot. By building a small, local knowledge graph containing properties (edges) that represent facts about the presentation, the system can iterate over that graph and consistently find ways to refer to entities by referring to previously grounded content. A system based on this architecture is implemented, and an evaluation using simulated users is presented. The results show that crowdworkers comparing different adaptation strategies are sensitive to the types of adaptation enabled by the knowledge graph approach. In a face-to-face presentation setting, feedback from the audience can potentially be expressed through various modalities, including speech, head movements, gaze, facial gestures and body pose. The thesis explores how such feedback can be automatically classified. A corpus of human-robot interactions is annotated, and models are trained to classify human feedback as positive, negative or neutral. A relatively high accuracy is achieved by training simple classifiers with signals found mainly in the speech and head movements. When knowledge graphs are used as the underlying representation of the system's presentation, some consistent way of generating text, that c, Denna avhandling behandlar ämnet multimodal kommunikativ grundning (grounding) mellan robotar och människor. Detta är processen för hur en människa och en robot kan säkerställa att de har en gemensam förståelse. För att utforska detta ämne ämne, används ett scenario där en robot håller en presentation för en mänsklig publik. Roboten måste analysera multimodala signaler från människan för att anpassa presentationen till människans nivå av förståelse. Först undersöks hur beteendeträd kan användas för att modellera realtidsaspekterna av interaktionen mellan robotpresentatören och dess publik. Ett system som baseras på beteendeträdsarkitekturen används i ett delvis automatiskt, delvis människostyrt experiment, där det visas att publikmedlemmar i labbmiljö föredrar ett system som anpassar presentationen till deras reaktioner över ett som inte anpassar sin presentation. Efter detta, urdersöker också avhandlingen hur kunskapsgrafer kan användas för att representera innehållet som roboten presenterar. Om en liten, lokal kunskapsgraf byggs så att den innehåller relationer (kanter) som representerar fakta i presentationen, så kan roboten iterera över grafen och konsekvent hitta refererande uttryck som använder sig av kunskap som publiken redan har. Ett system som baseras på denna arkitektur implementeras, och ett experiment med simulerade interaktioner utförs och presenteras. Experimentets resultat visar att utvärderare som jämför olika anpassningsstrategier föredrar ett system som kan utföra den sortens anpassning som grafmetoden tillåter. Publikens reaktioner i ett presentationsscenario kan ske genom olika modaliteter, som tal, huvudrörelser, blickriktning, ansiktsuttryck och kroppsspråk. För att klassificera kommunikativ återmatning (feedback) av dessa modaliteter från presentationspubliken, utforskas hur sådana signaler kan analyseras automatiskt. En datamängd med interaktioner mellan en människa och vår robot annoteras, och statistiska modeller tränas för att klassifice, QC 20231017

Inom reglerteknik har integrationen av maskininlärningsmetoder framträtt som en central strategi för att förbättra prestanda och adaptivitet hos styrsystem. Betydande framsteg har gjorts inom flera viktiga aspekter av reglerkretsen, såsom inlärningsbaserade metoder för systemidentifiering och parameterskattning, filtrering och brusreducering samt reglersyntes. Denna avhandling fördjupar sig i området inlärning för reglerteknik med särskild betoning på inlärningsbaserade regulatorer och identifieringsmetoder. Avhandlingens första del behandlar undersökningen av neuronnätsbaserad Modellprediktiv Reglering (MPC). Olika nätstrukturer studeras, både generella black box-nät och nät som väver in MPC-specifik information i sin struktur. Dessa nät jämförs och utvärderas med avseende på två prestandamått genom experiment på realistiska två- och fyrdimensionella system. Den huvudsakliga nyskapande aspekten är inkluderingen av gradientdata i träningsprocessen, vilket visar sig förbättra noggrannheten av de genererade styrsignalerna. Vidare påvisar de experimentella resultaten att en MPC-informerad nätstruktur leder till förbättrad prestanda när mängden träningsdata är begränsad. Med insikt om vikten av noggranna matematiska modeller av styrsystemet, riktar den andra delen av avhandlingen sitt fokus mot inlärningsbaserade identifieringsmetoder. Denna forskningsgren behandlar karakterisering och modellering av dynamiska system med hjälp av maskininlärning. Avhandlingen bidrar till området genom att introducera kooperativa systemidentifieringsmetoder för att förbättra parameterskattningen. Specifikt utnyttjas verktyg från Optimal Transport för att introducera en ny och mer generell formulering av ramverket Correctional Learning. Detta ramverk är baserat på en mästare-lärlingsmodell, där en expertagent (mästare) observerar och modifierar den insamlade data som används av en lärande agent (lärling), med syftet att förbättra lärlingens skattningsprocess. Genom att formulera correct, In the context of control systems, the integration of machine learning mechanisms has emerged as a key approach for improving performance and adaptability. Notable progress has been made across several aspects of the control loop, including learning-based techniques for system identification and estimation, filtering and denoising, and controller design. This thesis delves into the rapidly expanding domain of learning in control, with a particular focus placed on learning-based controllers and learning-based identification methods. The first part of this thesis is devoted to the investigation of Neural Network approximations of Model Predictive Control (MPC). Model-agnostic neural network structures are compared to networks employing MPC-specific information, and evaluated in terms of two performance metrics. The main novel aspect lies in the incorporation of gradient data in the training process, which is shown to enhance the accuracy of the network generated control inputs. Furthermore, experimental results reveal that MPC-informed networks outperform the agnostic counterparts in scenarios when training data is limited. In acknowledgement of the crucial role accurate system models play in in the control loop, the second part of this thesis lends its focus to learning-based identification methods. This line of work addresses the important task of characterizing and modeling dynamical systems, by introducing cooperative system identification techniques to enhance estimation performance. Specifically, it presents a novel and generalized formulation of the Correctional Learning framework, leveraging tools from Optimal Transport. The correctional learning framework centers around a teacher-student model, where an expert agent (teacher) modifies the sampled data used by the learner agent (student), to improve the student's estimation process. By formulating correctional learning as an optimal transport problem, a more adaptable framework is achieved, better suited for e, VR 2018-03438 projekt 3224

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap kring hur beteenden möjliggörs och/eller begränsas utifrån klassrummets utformning och elevers placering. I fokus för studien står frågor om inlärning och arbetsro. Studien utgår från Sweller’s kognitiva belastningsteori. I studien används metoden observation för att samla in data. Studien omfattar två parallellklasser i årskurs tre för en skola belägen i en kranskommun till en större stad. Dessa klasser har observerats under sammanlagt tolv lektionstillfällen. Genom att använda kognitiv belastningsteori kan studiens resultat visa att teorin används som en pedagogisk åtgärd inom klassrummets utformning och elevplacering. Detta för att öka engagemang, skapa möjligheter för interaktion, främja inlärning och skapa en god arbetsro som möjliggör ett självständigt arbete. Resultatet visar att elevers placering och klassrummets utformning har en betydande roll för hur olika beteenden möjliggörs/begränsas med koppling till inlärning och arbetsro, vilket är frågor som står för studiens fokus. Resultatet visar vidare att taltid, time on task och engagemang förekommer oftast i den främre raden av klassrummet. Dessa beteenden förekommer minst ofta i den mittre raden och mest sällan i den bakre raden. Detta resultat är i likhet med vad tidigare forskningsstudier visar att den främre raden uppvisar hög interaktion, i mittenraden är detta lägre interaktion och lägst i bakre raden. Däremot visar studien att interaktion mellan elev och elev har en ojämn uppdelning i de olika raderna och klasserna.

Inom reglerteknik har integrationen av maskininlärningsmetoder framträtt som en central strategi för att förbättra prestanda och adaptivitet hos styrsystem. Betydande framsteg har gjorts inom flera viktiga aspekter av reglerkretsen, såsom inlärningsbaserade metoder för systemidentifiering och parameterskattning, filtrering och brusreducering samt reglersyntes. Denna avhandling fördjupar sig i området inlärning för reglerteknik med särskild betoning på inlärningsbaserade regulatorer och identifieringsmetoder. Avhandlingens första del behandlar undersökningen av neuronnätsbaserad Modellprediktiv Reglering (MPC). Olika nätstrukturer studeras, både generella black box-nät och nät som väver in MPC-specifik information i sin struktur. Dessa nät jämförs och utvärderas med avseende på två prestandamått genom experiment på realistiska två- och fyrdimensionella system. Den huvudsakliga nyskapande aspekten är inkluderingen av gradientdata i träningsprocessen, vilket visar sig förbättra noggrannheten av de genererade styrsignalerna. Vidare påvisar de experimentella resultaten att en MPC-informerad nätstruktur leder till förbättrad prestanda när mängden träningsdata är begränsad. Med insikt om vikten av noggranna matematiska modeller av styrsystemet, riktar den andra delen av avhandlingen sitt fokus mot inlärningsbaserade identifieringsmetoder. Denna forskningsgren behandlar karakterisering och modellering av dynamiska system med hjälp av maskininlärning. Avhandlingen bidrar till området genom att introducera kooperativa systemidentifieringsmetoder för att förbättra parameterskattningen. Specifikt utnyttjas verktyg från Optimal Transport för att introducera en ny och mer generell formulering av ramverket Correctional Learning. Detta ramverk är baserat på en mästare-lärlingsmodell, där en expertagent (mästare) observerar och modifierar den insamlade data som används av en lärande agent (lärling), med syftet att förbättra lärlingens skattningsprocess. Genom att formulera correct, In the context of control systems, the integration of machine learning mechanisms has emerged as a key approach for improving performance and adaptability. Notable progress has been made across several aspects of the control loop, including learning-based techniques for system identification and estimation, filtering and denoising, and controller design. This thesis delves into the rapidly expanding domain of learning in control, with a particular focus placed on learning-based controllers and learning-based identification methods. The first part of this thesis is devoted to the investigation of Neural Network approximations of Model Predictive Control (MPC). Model-agnostic neural network structures are compared to networks employing MPC-specific information, and evaluated in terms of two performance metrics. The main novel aspect lies in the incorporation of gradient data in the training process, which is shown to enhance the accuracy of the network generated control inputs. Furthermore, experimental results reveal that MPC-informed networks outperform the agnostic counterparts in scenarios when training data is limited. In acknowledgement of the crucial role accurate system models play in in the control loop, the second part of this thesis lends its focus to learning-based identification methods. This line of work addresses the important task of characterizing and modeling dynamical systems, by introducing cooperative system identification techniques to enhance estimation performance. Specifically, it presents a novel and generalized formulation of the Correctional Learning framework, leveraging tools from Optimal Transport. The correctional learning framework centers around a teacher-student model, where an expert agent (teacher) modifies the sampled data used by the learner agent (student), to improve the student's estimation process. By formulating correctional learning as an optimal transport problem, a more adaptable framework is achieved, better suited for e, VR 2018-03438 projekt 3224

This thesis addresses the topic of grounding in human-robot interaction, that is, the process by which the human and robot can ensure mutual understanding. To explore this topic, the scenario of a robot holding a presentation to a human audience is used, where the robot has to process multimodal feedback from the human in order to adapt the presentation to the human's level of understanding. First, the use of behaviour trees to model real-time interactive processes of the presentation is addressed. A system based on the behaviour tree architecture is used in a semi-automated Wizard-of-oz experiment, showing that audience members prefer an adaptive system to a non-adaptive alternative. Next, the thesis addresses the use of knowledge graphs to represent the content of the presentation given by the robot. By building a small, local knowledge graph containing properties (edges) that represent facts about the presentation, the system can iterate over that graph and consistently find ways to refer to entities by referring to previously grounded content. A system based on this architecture is implemented, and an evaluation using simulated users is presented. The results show that crowdworkers comparing different adaptation strategies are sensitive to the types of adaptation enabled by the knowledge graph approach. In a face-to-face presentation setting, feedback from the audience can potentially be expressed through various modalities, including speech, head movements, gaze, facial gestures and body pose. The thesis explores how such feedback can be automatically classified. A corpus of human-robot interactions is annotated, and models are trained to classify human feedback as positive, negative or neutral. A relatively high accuracy is achieved by training simple classifiers with signals found mainly in the speech and head movements. When knowledge graphs are used as the underlying representation of the system's presentation, some consistent way of generating text, that c, Denna avhandling behandlar ämnet multimodal kommunikativ grundning (grounding) mellan robotar och människor. Detta är processen för hur en människa och en robot kan säkerställa att de har en gemensam förståelse. För att utforska detta ämne ämne, används ett scenario där en robot håller en presentation för en mänsklig publik. Roboten måste analysera multimodala signaler från människan för att anpassa presentationen till människans nivå av förståelse. Först undersöks hur beteendeträd kan användas för att modellera realtidsaspekterna av interaktionen mellan robotpresentatören och dess publik. Ett system som baseras på beteendeträdsarkitekturen används i ett delvis automatiskt, delvis människostyrt experiment, där det visas att publikmedlemmar i labbmiljö föredrar ett system som anpassar presentationen till deras reaktioner över ett som inte anpassar sin presentation. Efter detta, urdersöker också avhandlingen hur kunskapsgrafer kan användas för att representera innehållet som roboten presenterar. Om en liten, lokal kunskapsgraf byggs så att den innehåller relationer (kanter) som representerar fakta i presentationen, så kan roboten iterera över grafen och konsekvent hitta refererande uttryck som använder sig av kunskap som publiken redan har. Ett system som baseras på denna arkitektur implementeras, och ett experiment med simulerade interaktioner utförs och presenteras. Experimentets resultat visar att utvärderare som jämför olika anpassningsstrategier föredrar ett system som kan utföra den sortens anpassning som grafmetoden tillåter. Publikens reaktioner i ett presentationsscenario kan ske genom olika modaliteter, som tal, huvudrörelser, blickriktning, ansiktsuttryck och kroppsspråk. För att klassificera kommunikativ återmatning (feedback) av dessa modaliteter från presentationspubliken, utforskas hur sådana signaler kan analyseras automatiskt. En datamängd med interaktioner mellan en människa och vår robot annoteras, och statistiska modeller tränas för att klassifice, QC 20231017

I denna studie undersökte vi korrelationen mellan fallenhet till multitasking och minnesprestation i episodiska minnesuppgifter för detaljer och associationer. Hypotesen var att personer med hög fallenhet till multitasking skulle prestera bättre i minnesuppgifter gällande minnen för associationer, och personer med låg fallenhet till multitasking skulle prestera bättre i minnesuppgifter gällande minnen för detaljer. Vi rekryterade 30 deltagare i åldern 20-31 år. Inledningsvis besvarade deltagarna MMT-R-scale som ett sätt att mäta benägenhet till multitasking. Huvudexperimentet bestod av fem block innehållande 8 händelser vardera. Eventen, som visades 15 sekunder vardera, bestod av sex AI-genererade bilder som visades tillsammans på en skärm med följande kategorier: namn, flagga, mat, djur, huvudstad och konst. Tillsammans utgjorde de imaginära länder. Efter att deltagaren hade sett alla event i ett block hade vi en distraktionsuppgift, följt av 30 frågor om vad de hade sett. 15 frågor handlade om detaljer och 15 om föreningar. Vi fann ingen korrelation mellan fallenhet till multitasking och minnesprestation i de två typerna av episodiska minnesuppgifter., In this study we investigated the correlation between inclination to multitasking and memory performance in episodic memory tasks for details and associations. The hypothesis was that people with a high inclination to multitasking would perform better in memory tasks regarding memories for associations, and people with a low inclination to multitasking would perform better in memory tasks regarding memories for details. We recruited 30 participants aged 20-31. Initially, the participants answered the MMT-R questionnaire as a means to measure their inclination to multitasking. The main experiment consisted of five blocks containing 8 events each. The events, shown 15 seconds each, consisted of six AI-generated images shown together on a screen in the following categories: name, flag, food, animal, capital and art. Together they composed imaginary countries. After the participant had seen all events in a block, we had a distractor task followed by 30 questions about what they had seen. 15 questions were about details and 15 about associations. We found no correlation between inclination to multitasking and memory performance in the two kinds of episodic memory tasks.

Denna uppsats syftar till att skapa förståelse för hur ChatGPT kan användas inom utbildningssektorn för att främja inlärning och kritiskt tänkande bland universitetsstudenter. Studien är baserad på akademisk litteratur som rör inlärning, AI inom utbildning samt kritiskt tänkande. Den empiriska datainsamlingen består av en kvalitativ metod i form av fyra intervjuer varav respondenterna studerar på olika nivåer inom varierande program på Ekonomihögskolan, Lunds Universitet. Datainsamlingen består även av en kvantitativ metod i form av en enkätstudie som delats till de olika programmen. Resultatet visade att respondenterna från båda metoderna ser en stor användningspotential för ChatGPT när det kommer till att generera inspiration samt förklaringar av komplexa begrepp. Däremot är många studenter kritiska till textgenereringen då det framkommit att verktyget inte är helt tillförlitligt och att de därmed bör vara källkritisk till verktyget. Slutligen bör ChatGPT användas som ett komplement till de traditionella inlärningsmetoderna och inte som ett substitut.

Detta examensarbete grundades på en kvalitativ och empirisk studie. Målsättningen har varit att utröna vilka teorier och faktorer som kunde bidra till elevers motivation och lärande, och hur lärare verksamma i undervisningen av naturvetenskapliga ämnen ser på möjligheterna att kunna påverka denna. En annan viktig aspekt i studien kretsar kring frågeställningen om ”tvålärarskapet”; som kortfattat innebär att två lärare arbetar parallellt i klassrummet. Har lärare som arbetar enligt denna metod en möjlighet att underlätta och entusiasmera inlärningen och motivationen? Finns det eventuellt några nackdelar? Förutom kontakten med en svensk förgrundsgestalt bakom undervisningsformen; tvålärarskapet, används djupintervjuer med sammanlagt sex lärare, samt diskussioner och två mer omfattande intervjuer med elever som grund. Studien har funnit att bland de viktigaste teorierna för att främja motivationen och lärandet återfanns teorin om Tron på sin egen kapacitet, Sociala relationer, Förväntningar och värden, samt Inre motivation, yttre motivation. Tvåläraskapet kan ha ett samband med teorin om Sociala relationer vilket skulle kunna ha implikationer på dess inverkan på motivationen och lärandet., This thesis was based on a qualitative and empirical study. The objective was to discover which theories and factors could contribute to students' motivation and learning, and how teachers active in the teaching of science subjects see the possibilities of being able to influence this. A very important aspect of the study revolves around the question of "co-teaching"; which in short means that two teachers work in parallel in the classroom. Do teachers working according to this method have an opportunity to facilitate and encourage the learning and motivation? Are there any downsides? In addition to the contact with one of the most outspoken Swedish professionals behind the educational method of co-teaching, in-depth interviews with a total of six teachers are used, as well as discussions and two more extensive interviews with common students as a basis. The study has found that among the most important theories to promote motivation and learning were the theories of Self-Efficacy, Social Relations, Expectations and Values, and Intrinsic motivation, extrinsic motivation. Co-teaching may be related to the Social Relationship theory, which could have implications for its impact on motivation and learning.

The topic of second language learning is frequently discussed in linguistics and social science, and several factors differentiate between second language learning in children and adults. Adults are faced with additional complications when learning a new language, including social factors, exposure to natural learning situations, and neurobiological factors. Learning a second language has been found to have many benefits for individuals, including social advantages and neurobiological benefits in terms of delaying cognitive aging and the onset of dementia. In this study, participants filled out a self-evaluation questionnaire regarding their social conditions and then took part in a reading comprehension exercise to search for a correlation between reading comprehension and the social conditions of adult second language learners. The correlation was also investigated between scores on reading comprehension and age, time spent in Sweden, education level, and age of arrival. The study found a significant correlation between education level and reading comprehension, but no significant correlation between reading comprehension and the remaining factors., Andraspråksinlärning diskuteras regelbundet inom lingvistik och samhällsvetenskap, och flera faktorer skiljer på andraspråksinlärning hos barn och vuxna. Vuxna står inför flera komplexa faktorer när de lär sig ett andra språk, som sociala faktorer, tillgång till naturliga inlärningsmiljöer och neurobiologiska faktorer. Att lära sig ett andraspråk har bevisats ha många fördelar för människor, bland annat sociala fördelar och neurobiologiska fördelar som fördröjning av kognitivt åldrande och demens. I denna studie fyllde deltagare i ett självskattningsfömulär rörande deras uppfattade sociala stöd och tog sedan ett prov i läsförståelse, för att söka efter ett samband mellan läsförståelse och socialt stöd hos vuxna andraspråkslärande. Sambandet mellan läsförståelse och ålder, tid som spenderats i Sverige, utbildningsnivå och ålders vid ankomst till Sverige undersöktes också. Studien fann ett starkt samband mellan läsförståelse och utbildningsnivå, men inget signifikant samband hittades mellan läsförståelse och de återstående faktorerna.

Detta examensarbete grundades på en kvalitativ och empirisk studie. Målsättningen har varit att utröna vilka teorier och faktorer som kunde bidra till elevers motivation och lärande, och hur lärare verksamma i undervisningen av naturvetenskapliga ämnen ser på möjligheterna att kunna påverka denna. En annan viktig aspekt i studien kretsar kring frågeställningen om ”tvålärarskapet”; som kortfattat innebär att två lärare arbetar parallellt i klassrummet. Har lärare som arbetar enligt denna metod en möjlighet att underlätta och entusiasmera inlärningen och motivationen? Finns det eventuellt några nackdelar? Förutom kontakten med en svensk förgrundsgestalt bakom undervisningsformen; tvålärarskapet, används djupintervjuer med sammanlagt sex lärare, samt diskussioner och två mer omfattande intervjuer med elever som grund. Studien har funnit att bland de viktigaste teorierna för att främja motivationen och lärandet återfanns teorin om Tron på sin egen kapacitet, Sociala relationer, Förväntningar och värden, samt Inre motivation, yttre motivation. Tvåläraskapet kan ha ett samband med teorin om Sociala relationer vilket skulle kunna ha implikationer på dess inverkan på motivationen och lärandet., This thesis was based on a qualitative and empirical study. The objective was to discover which theories and factors could contribute to students' motivation and learning, and how teachers active in the teaching of science subjects see the possibilities of being able to influence this. A very important aspect of the study revolves around the question of "co-teaching"; which in short means that two teachers work in parallel in the classroom. Do teachers working according to this method have an opportunity to facilitate and encourage the learning and motivation? Are there any downsides? In addition to the contact with one of the most outspoken Swedish professionals behind the educational method of co-teaching, in-depth interviews with a total of six teachers are used, as well as discussions and two more extensive interviews with common students as a basis. The study has found that among the most important theories to promote motivation and learning were the theories of Self-Efficacy, Social Relations, Expectations and Values, and Intrinsic motivation, extrinsic motivation. Co-teaching may be related to the Social Relationship theory, which could have implications for its impact on motivation and learning.

Samhället står inför stora förändringar. Med idéer från människans tankekraft som en av de drivande faktorerna till ekonomin bör skolan vara av sådan karaktär att elever blir förberedda för det samhälle de ställs inför. För att lära sig eget kreativt tänkande bör lärmiljön vara flexibel och uppmuntra elever att vara aktiva under lektionen. Studien har genomförts i samarbete med Liljewall Arkitekter. Studien vidareutvecklar en förstudie med titeln Verktyg för utformning av framtidens skolmiljöer, skapad av arkitekter från Liljewall. De har i förstudien tagit fram verktyg för att förbättra lärmiljöer och denna rapport vidareutvecklar verktyget ljus. Arbetet syftar till att skapa riktlinjer för att utforma lärmiljöer utifrån faktorn ljus och därmed förbättra ljussättningen samt ge rätt ljus för rätt typ av inlärning. I form av en fallstudie av enfallsdesign med flera analysnivåer studeras dagsljus, artificiellt ljus samt utformning i lärmiljöer. De datainsamlingstekniker som har använts är litteraturstudie, dokumentstudie samt observationer. Objektet för studien är en grundskola i sydvästra Sverige med verksamhet för årskurs F-6. Studien har genomförts med hjälp av tre frågeställningar; ”Vilka typer av aktiviteter i en lärmiljö bör ljus anpassas efter?”, ”Vilken påverkan har ljus på lärmiljöer baserat på förekommande aktiviteter?” och ”På vilka sätt kan ljus användas för att främja olika aktiviteter och förbättra utformningen av lärmiljöer?”. Resultatet visar att det finns kopplingar mellan den simulerade dagsljustillgången och den upplevda ljusmiljön. Det visar även kopplingar mellan teorier om lärmiljön från litteraturstudien och den verkliga lärmiljön som har studerats genom observationer och dokumentstudie. Däremot finns det brister i funktionell och flexibel belysning för de aktiviteter som förekommer i klassrummen. Riktlinjer för hur ljusmiljö och utformning bör utföras fo, Society is facing major changes. With ideas from the human mind as one of the driving factors for the economy, the school should be of such character that prepare students for the society they are facing. To learn their own creative thinking, the learning environment should be flexible and encourage students to be active during lessons. This report is in collaboration with Liljewall Architects. The study further develops a pilot study with the title Tools for designing future learning environments created by architects from Liljewall. They developed tools to improve learning environments and this report further develops the aspect light. The study aims to create guidelines for designing learning environments based on the factor of light and thereby improving the lighting and providing the right light for the right type of learning. In the form of a single case study design with several levels of analysis, daylight, artificial light, and design are studied in learning environments. This study has been carried out through literature review, document study and observations. The object for this study is a primary school in southwest Sweden. The study has been carried out using three research questions; “Which types of activities in a learning environment should light be adapted to?”, “What impact does light have on learning environments based on occurring activities?”, and “In what ways can light be used to promote different activities and improve the design of learning environments?”. The results indicate that there are connections between the simulated daylight supply and the perceived environment. It also shows connections between theories about the learning environment from the literature study and the perceived learning environment through observations and document study. However, the results show that there are shortcomings in functional and flexible lighting during lessons. Guidelines for how lighting environment and design should be carried out to create a good

Syftet med studien är att genom intervjuer med yrkesverksamma pedagoger bidra med kunskap om pedagogers upplevelser gällande genomförandet av utomhuspedagogik, i de naturorienterande ämnena i grundskolans årskurs 4–6. Studien är särskilt ämnat att studera utomhuspedagogikens möjligheter, utmaningar och betydelsen av förutsättningarna utifrån pedagogers erfarenheter. Studien grundar sig i en kvalitativ forskningsmetod och har utgått från semistrukturerade intervjuer där fem verksamma pedagoger med erfarenheter av utomhuspedagogik har deltagit. Intervjuerna har undersökts och sedan bearbetats utifrån en kvalitativ tematisk innehållsanalys. Utomhuspedagogik är ett förhållningssätt och handlar om att skapa ett lärande i autentiska situationer genom upplevelse och reflektion. Resultatet visar att utomhuspedagogik kommer med många fördelar i de naturorienterande ämnena, dock krävs det fler konkreta tips på hur pedagoger kan genomföra en undervisning utomhus för att det ska användas mer frekvent än vad det gör i undervisningen i dagsläget. De huvudsakliga utmaningarna studien lyfter är brist på tillgänglig närmiljö, hitta struktur utomhus samt tid och resurser. Dock med rätt förutsättningar beskriver pedagogerna hur utmaningarna går att överbryggas. Slutligen diskuteras studiens resultat i förhållande till varandra och tidigare forskning, kopplat till de teoretiska utgångspunkterna och avslutas med studiens relevans och framtida forskning., The aim of the study is to contribute knowledge with teachers ́ experiences regarding the implementation of outdoor education, in the natural science subjects in grades 4-6 of primary school. In particular, the study aims to delve into and explore the possibilities, challenges, and significant prerequisites of outdoor education based on teachers ́ experiences. The study is based on a qualitative research method and utilizes semi-structured interviews, in which five practicing teachers with experience in outdoor education have participated. The interviews have been examined and then analyzed through a qualitative thematic content analysis. Outdoor education is an approach that involves creating a learning environment in authentic situations through experience and reflection. The findings indicate that outdoor education offers numerous advantages in the natural science subjects; however, it requires more specific guidance on how teachers can incorporate outdoor teaching methods to be utilized more frequently in current instructional practices. The main challenges identified in the study are the lack of an accessible local environment, establishing structure outdoors, and the constraints of time and resources. Nevertheless, the teachers describe how these challenges can be overcome with the right conditions. Finally, the study discusses the results in relation to each other and previous research, linked to the theoretical framework, and concludes with the relevance of the study and suggestions for future research.

Den tekniska utvecklingen har med ett snabbt tempo infört diverse verktyg och hjälpmedel för att effektivisera och underlätta flertalet områden i våra liv. Inom utbildning finns numera olika versioner av utbildningsplattformar och verktyg för att distribuera information, samarbeta och kommunicera. Parallellt med en ökad användning av institutionella IKT-verktyg har flertal studenter en egen direkt åtkomst till en enorm informationsinhämtning via sina privata sociala medier. Det gör att sättet som inlärning går till på är möjlig för studenter att påverka och till viss del kan bestämma hur det ska se ut för dem själva. I denna studie undersöks studenters användning och upplevelse av sociala medier i utbildningssyfte och hur detta integreras med studentens utbildning och övriga IKT-verktyg. För studiens första frågeställning undersöktes studenternas praktiska användning av sociala medier med en enkätundersökning. Resultatet visade att studenterna främst använder sociala medier för kommunikation med andra studenter, inlärning och fördjupning av ämnen samt för informationshämtning kring utbildningsrelaterade evenemang och föreläsningar. Det var ett resultat som även stärktes av resultatet av studiens andra frågeställning som berörde studenternas upplevelse, tankar och känslor kring användandet av sociala medier i utbildningssammanhang. För att besvara den andra frågeställningen användes en tematisk analys genomfört på data från fokusgrupper. Analysen resulterade i fyra teman som visade studenternas upplevelse av sociala medier som ett smidigt verktyg som ger upphov till en flexibilitet och anpassningsbarhet av deras studier. Användandet av sociala medier ansågs även uppstå ur ett behov av funktioner som inte framhävs eller används via universitets IKT-verktyg. Slutligen önskade de deltagande studenterna tydligare ramverk och struktur samt stöd för hur IKT-verktygen kan och uppmuntras till att användas. Baserat på studiens resultat ges ett perspektiv och underlag för hur

Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med klasslärare och specialpedagoger. Syftet med studien var att ta reda på informanternas uppfattningar om synonymer på lågstadiet och vilka medel samt metoder som används för att stötta elevernas inlärning av det. Studien har en sociokulturell bakgrund och använder sig av en fenomenografisk metodansats. Resultatet av studien baseras på de åtta intervjuerna som utförts. Synonymer är ord som har sidoordnade relationer och betyder samma saker men går inte alltid att byta ut direkt med varandra; exempel på detta är orden döda och avliva. Resultatet visar att uppfattningarna har starka kopplingar mellan informanterna och att de har en tydlig koppling till tidigare forskning som presenteras. Synonymer är viktiga för eleverna att kunna då det bidrar till inlärning och till språkutveckling. I studien framhålls även olika nackdelar för eleverna om de inte kan många synonymer. Slutligen visar utfallet på olika metoder för inlärning som informanterna använder; framför allt genom språket som medierande redskap och samtal om ord samt dess betydelse. Praktiska hjälpmedel som cirkelmodellen, spela spel och läsning är också metoder som stödjer undervisningen av synonymer. Andra metoder som ansågs gynna inlärningen av synonymer ärkategorisering av ord

Mitt arbete handlar om VR (virtuell verklighet) och vilka möjliga fördelar det bidrar till undervisningen i grundskolan. Jag har inriktat mig på att studera VR-teknikens effekter och syftet med denna undersökning har varit att få reda på huruvida lärande resultat och utbildningen kan förbättras med hjälp av VR samt vilka utvecklingsmöjligheter det finns för undervisningen. Frågeställningen lyder “Kan VR bidra till förbättrade elevresultat i undervisningen?”. För att undersöka frågeställningen har jag genomfört en vetenskaplig undersökning där jag sammanfattat 10 olika studier. Tidigare forskning har visat att VR har stor potential att förbättra undervisningen vilket leder till att resultaten ser en positiv syn på bidragandet av en kvalitativ undersökning. Men det är fortfarande en fråga som man ska vidare studera då det inte finns många studier för just mellanstadiet som var arbetets fokus.

Användandet av digital media hos små barn har ökat drastiskt de senaste åren, däribland läsning av e-böcker. Tidigare forskningsfynd är tvetydiga gällande effekterna på inlärning från e-böcker. Därför syftar studiens huvudfrågeställning till att undersöka huruvida det finns en skillnad i inlärning från e-böcker jämfört med traditionella böcker. Utöver studiens huvudfrågeställning ställdes även två bifrågeställningar upp. Den ena syftar till att undersöka huruvida ett samband finns mellan inlärningen från e-bok samt traditionell bok och deklarativt minne. Den andra syftar till att undersöka huruvida ett samband finns mellan inlärningen från e-bok samt traditionell bok och verbal förmåga. För att undersöka huvudfrågeställningen användes en experimentell inomgruppsdesign där vårdnadshavarna tillsammans med barnen fick läsa en e-bok och en traditionell bok med efterföljande frågor kopplat till boken. För att undersöka bifrågeställningarna användes det deklarativa minnestestet FIT-24 och två verbala deltest från Bayley-S. Ingen signifikant skillnad hittades i inlärning från förinspelade, icke-interaktiva e-böcker jämfört med traditionella böcker. Det återfanns heller inget samband mellan deklarativt minne och inlärning från böckerna. Det hittades dock ett signifikant samband mellan verbal förmåga och inlärning från böckerna. Resultatet ger en indikation på att barn kan lära sig från förinspelade, icke-interaktiva e-böcker och traditionella böcker när en vårdnadshavare är delaktig i läsningen.

Nivådesign är en viktig del inom spelutveckling för att skapa fängslande och inlevelserika digitala världar. Hur spel- och nivådesigners kan skapa en intuitiv interaktion mellan spelare och spelnivå med hjälp av olika typer av vägledning, utan att det blir för lätt eller svårt, är en fråga som vi saknar svar på. Vår studie undersöker hur vägledning kan stimulera inlärning- och problemlösning för att uppnå flow. Vi undersöker även vad det har för påverkan på uppmärksamhet samt vilka personliga preferenser spelare av vägledning. För att få svar på dessa frågor utfördes en kvalitativ undersökning där 8st deltagare fick spela Mirror’s Edge Catalyst med eller utan spelets inbyggda vägledningsfunktion ”Runners Vision”. Vi kom fram till att vägledning är väldigt användbart för både nybörjare och målfokuserade spelare. För att vägledningen ska vara effektiv så är det viktigt att spelet skapar en tydlig association mellan handling och problem för spelaren vilket kräver en form av positiv eller negativ respons. Det finns även vissa konsekvenser av vägledning såsom att spelet blir för enkelt eller tar ifrån spelarens självständighet. Dessa utmaningar kan förslagsvis lösas genom att använda adaptiva vägledningsfunktioner som baseras på spelarens individuella behov och förmågor.

Introduktionsnivåer i spel har som mål att lära spelaren de spelmekaniker de behöver kunna för att ha en optimal upplevelse genom resten av spelet. Alla spel lyckas dock inte med att skapa en framgångsrik introduktionsnivå vilket kan resultera i att användarna tappar intresse i spelet. För att undvika detta undersöker det nuvarande examensarbetet hur en introduktionsnivå bör vara strukturerad i spelet A-Star Theft. Projektet gör en användbarhetsjämförelse mellan en ursprunglig version av spelets introduktionsnivå, mot en nyutvecklad sådan. Den nya nivån utgår från rekommendationer från etablerade spelutvecklare samt populära spel, och utvecklades iterativt efter observationer, tänka-högt-data, och intervjuer med speltestare. Resultaten visar på en förbättrad nivå som lär ut spelets funktioner på ett mer effektivt vis. Slutsatser dras för spelet i fråga och generaliserbarheten för dessa diskuteras. Slutligen diskuteras framtida forskning och innebörd för samhället.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur bildlärare resonerar om och beskriver strategier för att i sin undervisning främja inlärningen. Då bildlärarna har haft olika strategier på hur den har varit uppbyggd, har det varit en stor fråga kring hur en undervisning kan se ut. Det som är intressant är att få reda på bildlärarnas egna perspektiv kring vad de tycker om sin undervisning och på hur deras strategier påverkar eleverna. Studien använder sig av en kvalitativ metod som bygger på en semistrukturerad intervju med tre bildlärare och använder sig även av den sociokulturella teorin, då den används för att den fokuserar på interaktionen mellan människor som leder till lärande. Resultatet i uppsatsen visar på att variationen av strategier och metoder är viktiga för bildlärarnas undervisning, då lärarna använder dem för att genomföra sin undervisning på ett positivt sätt och för att förbättra elevernas inlärning. Resultatet visar även på bildlärarnas engagemang kring elevernas olika behov för att lära sig.

The topic of second language learning is frequently discussed in linguistics and social science, and several factors differentiate between second language learning in children and adults. Adults are faced with additional complications when learning a new language, including social factors, exposure to natural learning situations, and neurobiological factors. Learning a second language has been found to have many benefits for individuals, including social advantages and neurobiological benefits in terms of delaying cognitive aging and the onset of dementia. In this study, participants filled out a self-evaluation questionnaire regarding their social conditions and then took part in a reading comprehension exercise to search for a correlation between reading comprehension and the social conditions of adult second language learners. The correlation was also investigated between scores on reading comprehension and age, time spent in Sweden, education level, and age of arrival. The study found a significant correlation between education level and reading comprehension, but no significant correlation between reading comprehension and the remaining factors., Andraspråksinlärning diskuteras regelbundet inom lingvistik och samhällsvetenskap, och flera faktorer skiljer på andraspråksinlärning hos barn och vuxna. Vuxna står inför flera komplexa faktorer när de lär sig ett andra språk, som sociala faktorer, tillgång till naturliga inlärningsmiljöer och neurobiologiska faktorer. Att lära sig ett andraspråk har bevisats ha många fördelar för människor, bland annat sociala fördelar och neurobiologiska fördelar som fördröjning av kognitivt åldrande och demens. I denna studie fyllde deltagare i ett självskattningsfömulär rörande deras uppfattade sociala stöd och tog sedan ett prov i läsförståelse, för att söka efter ett samband mellan läsförståelse och socialt stöd hos vuxna andraspråkslärande. Sambandet mellan läsförståelse och ålder, tid som spenderats i Sverige, utbildningsnivå och ålders vid ankomst till Sverige undersöktes också. Studien fann ett starkt samband mellan läsförståelse och utbildningsnivå, men inget signifikant samband hittades mellan läsförståelse och de återstående faktorerna.

Samhället står inför stora förändringar. Med idéer från människans tankekraft som en av de drivande faktorerna till ekonomin bör skolan vara av sådan karaktär att elever blir förberedda för det samhälle de ställs inför. För att lära sig eget kreativt tänkande bör lärmiljön vara flexibel och uppmuntra elever att vara aktiva under lektionen. Studien har genomförts i samarbete med Liljewall Arkitekter. Studien vidareutvecklar en förstudie med titeln Verktyg för utformning av framtidens skolmiljöer, skapad av arkitekter från Liljewall. De har i förstudien tagit fram verktyg för att förbättra lärmiljöer och denna rapport vidareutvecklar verktyget ljus. Arbetet syftar till att skapa riktlinjer för att utforma lärmiljöer utifrån faktorn ljus och därmed förbättra ljussättningen samt ge rätt ljus för rätt typ av inlärning. I form av en fallstudie av enfallsdesign med flera analysnivåer studeras dagsljus, artificiellt ljus samt utformning i lärmiljöer. De datainsamlingstekniker som har använts är litteraturstudie, dokumentstudie samt observationer. Objektet för studien är en grundskola i sydvästra Sverige med verksamhet för årskurs F-6. Studien har genomförts med hjälp av tre frågeställningar; ”Vilka typer av aktiviteter i en lärmiljö bör ljus anpassas efter?”, ”Vilken påverkan har ljus på lärmiljöer baserat på förekommande aktiviteter?” och ”På vilka sätt kan ljus användas för att främja olika aktiviteter och förbättra utformningen av lärmiljöer?”. Resultatet visar att det finns kopplingar mellan den simulerade dagsljustillgången och den upplevda ljusmiljön. Det visar även kopplingar mellan teorier om lärmiljön från litteraturstudien och den verkliga lärmiljön som har studerats genom observationer och dokumentstudie. Däremot finns det brister i funktionell och flexibel belysning för de aktiviteter som förekommer i klassrummen. Riktlinjer för hur ljusmiljö och utformning bör utföras fo, Society is facing major changes. With ideas from the human mind as one of the driving factors for the economy, the school should be of such character that prepare students for the society they are facing. To learn their own creative thinking, the learning environment should be flexible and encourage students to be active during lessons. This report is in collaboration with Liljewall Architects. The study further develops a pilot study with the title Tools for designing future learning environments created by architects from Liljewall. They developed tools to improve learning environments and this report further develops the aspect light. The study aims to create guidelines for designing learning environments based on the factor of light and thereby improving the lighting and providing the right light for the right type of learning. In the form of a single case study design with several levels of analysis, daylight, artificial light, and design are studied in learning environments. This study has been carried out through literature review, document study and observations. The object for this study is a primary school in southwest Sweden. The study has been carried out using three research questions; “Which types of activities in a learning environment should light be adapted to?”, “What impact does light have on learning environments based on occurring activities?”, and “In what ways can light be used to promote different activities and improve the design of learning environments?”. The results indicate that there are connections between the simulated daylight supply and the perceived environment. It also shows connections between theories about the learning environment from the literature study and the perceived learning environment through observations and document study. However, the results show that there are shortcomings in functional and flexible lighting during lessons. Guidelines for how lighting environment and design should be carried out to create a good

Den här boken handlar om känslor hos elever i samband med bedömningssituationer, det vi kallar prestationsemotioner. Den handlar om stress, oro, skam och besvikelse men också om lust, glädje, stolthet och hopp...[Bokinfo]

Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med klasslärare och specialpedagoger. Syftet med studien var att ta reda på informanternas uppfattningar om synonymer på lågstadiet och vilka medel samt metoder som används för att stötta elevernas inlärning av det. Studien har en sociokulturell bakgrund och använder sig av en fenomenografisk metodansats. Resultatet av studien baseras på de åtta intervjuerna som utförts. Synonymer är ord som har sidoordnade relationer och betyder samma saker men går inte alltid att byta ut direkt med varandra; exempel på detta är orden döda och avliva. Resultatet visar att uppfattningarna har starka kopplingar mellan informanterna och att de har en tydlig koppling till tidigare forskning som presenteras. Synonymer är viktiga för eleverna att kunna då det bidrar till inlärning och till språkutveckling. I studien framhålls även olika nackdelar för eleverna om de inte kan många synonymer. Slutligen visar utfallet på olika metoder för inlärning som informanterna använder; framför allt genom språket som medierande redskap och samtal om ord samt dess betydelse. Praktiska hjälpmedel som cirkelmodellen, spela spel och läsning är också metoder som stödjer undervisningen av synonymer. Andra metoder som ansågs gynna inlärningen av synonymer ärkategorisering av ord

Användandet av digital media hos små barn har ökat drastiskt de senaste åren, däribland läsning av e-böcker. Tidigare forskningsfynd är tvetydiga gällande effekterna på inlärning från e-böcker. Därför syftar studiens huvudfrågeställning till att undersöka huruvida det finns en skillnad i inlärning från e-böcker jämfört med traditionella böcker. Utöver studiens huvudfrågeställning ställdes även två bifrågeställningar upp. Den ena syftar till att undersöka huruvida ett samband finns mellan inlärningen från e-bok samt traditionell bok och deklarativt minne. Den andra syftar till att undersöka huruvida ett samband finns mellan inlärningen från e-bok samt traditionell bok och verbal förmåga. För att undersöka huvudfrågeställningen användes en experimentell inomgruppsdesign där vårdnadshavarna tillsammans med barnen fick läsa en e-bok och en traditionell bok med efterföljande frågor kopplat till boken. För att undersöka bifrågeställningarna användes det deklarativa minnestestet FIT-24 och två verbala deltest från Bayley-S. Ingen signifikant skillnad hittades i inlärning från förinspelade, icke-interaktiva e-böcker jämfört med traditionella böcker. Det återfanns heller inget samband mellan deklarativt minne och inlärning från böckerna. Det hittades dock ett signifikant samband mellan verbal förmåga och inlärning från böckerna. Resultatet ger en indikation på att barn kan lära sig från förinspelade, icke-interaktiva e-böcker och traditionella böcker när en vårdnadshavare är delaktig i läsningen.

Mitt arbete handlar om VR (virtuell verklighet) och vilka möjliga fördelar det bidrar till undervisningen i grundskolan. Jag har inriktat mig på att studera VR-teknikens effekter och syftet med denna undersökning har varit att få reda på huruvida lärande resultat och utbildningen kan förbättras med hjälp av VR samt vilka utvecklingsmöjligheter det finns för undervisningen. Frågeställningen lyder “Kan VR bidra till förbättrade elevresultat i undervisningen?”. För att undersöka frågeställningen har jag genomfört en vetenskaplig undersökning där jag sammanfattat 10 olika studier. Tidigare forskning har visat att VR har stor potential att förbättra undervisningen vilket leder till att resultaten ser en positiv syn på bidragandet av en kvalitativ undersökning. Men det är fortfarande en fråga som man ska vidare studera då det inte finns många studier för just mellanstadiet som var arbetets fokus.

Introduktionsnivåer i spel har som mål att lära spelaren de spelmekaniker de behöver kunna för att ha en optimal upplevelse genom resten av spelet. Alla spel lyckas dock inte med att skapa en framgångsrik introduktionsnivå vilket kan resultera i att användarna tappar intresse i spelet. För att undvika detta undersöker det nuvarande examensarbetet hur en introduktionsnivå bör vara strukturerad i spelet A-Star Theft. Projektet gör en användbarhetsjämförelse mellan en ursprunglig version av spelets introduktionsnivå, mot en nyutvecklad sådan. Den nya nivån utgår från rekommendationer från etablerade spelutvecklare samt populära spel, och utvecklades iterativt efter observationer, tänka-högt-data, och intervjuer med speltestare. Resultaten visar på en förbättrad nivå som lär ut spelets funktioner på ett mer effektivt vis. Slutsatser dras för spelet i fråga och generaliserbarheten för dessa diskuteras. Slutligen diskuteras framtida forskning och innebörd för samhället.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur bildlärare resonerar om och beskriver strategier för att i sin undervisning främja inlärningen. Då bildlärarna har haft olika strategier på hur den har varit uppbyggd, har det varit en stor fråga kring hur en undervisning kan se ut. Det som är intressant är att få reda på bildlärarnas egna perspektiv kring vad de tycker om sin undervisning och på hur deras strategier påverkar eleverna. Studien använder sig av en kvalitativ metod som bygger på en semistrukturerad intervju med tre bildlärare och använder sig även av den sociokulturella teorin, då den används för att den fokuserar på interaktionen mellan människor som leder till lärande. Resultatet i uppsatsen visar på att variationen av strategier och metoder är viktiga för bildlärarnas undervisning, då lärarna använder dem för att genomföra sin undervisning på ett positivt sätt och för att förbättra elevernas inlärning. Resultatet visar även på bildlärarnas engagemang kring elevernas olika behov för att lära sig.

Musik och matematik är två skolämnen som har flera likheter. Enligt grundskolans kursplan ska matematikundervisningen innehålla kreativa aktiviteter för att utveckla elevers matematiska förmågor. Syftet med detta självständiga arbete är att undersöka vad en musikintegrerad matematikundervisning kan innebära samt hur musikintegrerad matematikundervisning kan påverka elevernas inlärning och motivation. Genom en systematisk litteraturstudie har 15 artiklar valts ut och analyserats med hjälp av innehållsanalys och redovisas med hänsyn till deras teoretiska utgångspunkter. Resultatet presenterar diverse metoder för att integrera musik i matematikundervisning. Samtliga artiklar visar musikens positiva inverkan på elevers motivation och inlärning i samband med matematikundervisning. Flertal artiklar påvisar en förbättring av elevers kognitiva samt matematiska förmågor efter genomförd musikintegrerad matematikundervisning. Artiklarna visar även att elevers självförtroende och engagemang kan stärkas vilket kan öka motivationen för matematikämnet.

Den tekniska utvecklingen har med ett snabbt tempo infört diverse verktyg och hjälpmedel för att effektivisera och underlätta flertalet områden i våra liv. Inom utbildning finns numera olika versioner av utbildningsplattformar och verktyg för att distribuera information, samarbeta och kommunicera. Parallellt med en ökad användning av institutionella IKT-verktyg har flertal studenter en egen direkt åtkomst till en enorm informationsinhämtning via sina privata sociala medier. Det gör att sättet som inlärning går till på är möjlig för studenter att påverka och till viss del kan bestämma hur det ska se ut för dem själva. I denna studie undersöks studenters användning och upplevelse av sociala medier i utbildningssyfte och hur detta integreras med studentens utbildning och övriga IKT-verktyg. För studiens första frågeställning undersöktes studenternas praktiska användning av sociala medier med en enkätundersökning. Resultatet visade att studenterna främst använder sociala medier för kommunikation med andra studenter, inlärning och fördjupning av ämnen samt för informationshämtning kring utbildningsrelaterade evenemang och föreläsningar. Det var ett resultat som även stärktes av resultatet av studiens andra frågeställning som berörde studenternas upplevelse, tankar och känslor kring användandet av sociala medier i utbildningssammanhang. För att besvara den andra frågeställningen användes en tematisk analys genomfört på data från fokusgrupper. Analysen resulterade i fyra teman som visade studenternas upplevelse av sociala medier som ett smidigt verktyg som ger upphov till en flexibilitet och anpassningsbarhet av deras studier. Användandet av sociala medier ansågs även uppstå ur ett behov av funktioner som inte framhävs eller används via universitets IKT-verktyg. Slutligen önskade de deltagande studenterna tydligare ramverk och struktur samt stöd för hur IKT-verktygen kan och uppmuntras till att användas. Baserat på studiens resultat ges ett perspektiv och underlag för hur

Nivådesign är en viktig del inom spelutveckling för att skapa fängslande och inlevelserika digitala världar. Hur spel- och nivådesigners kan skapa en intuitiv interaktion mellan spelare och spelnivå med hjälp av olika typer av vägledning, utan att det blir för lätt eller svårt, är en fråga som vi saknar svar på. Vår studie undersöker hur vägledning kan stimulera inlärning- och problemlösning för att uppnå flow. Vi undersöker även vad det har för påverkan på uppmärksamhet samt vilka personliga preferenser spelare av vägledning. För att få svar på dessa frågor utfördes en kvalitativ undersökning där 8st deltagare fick spela Mirror’s Edge Catalyst med eller utan spelets inbyggda vägledningsfunktion ”Runners Vision”. Vi kom fram till att vägledning är väldigt användbart för både nybörjare och målfokuserade spelare. För att vägledningen ska vara effektiv så är det viktigt att spelet skapar en tydlig association mellan handling och problem för spelaren vilket kräver en form av positiv eller negativ respons. Det finns även vissa konsekvenser av vägledning såsom att spelet blir för enkelt eller tar ifrån spelarens självständighet. Dessa utmaningar kan förslagsvis lösas genom att använda adaptiva vägledningsfunktioner som baseras på spelarens individuella behov och förmågor.

Elevers motivation och lust att lära är en stor framgångsfaktor för hur de lyckas med matematiken. Vi vill därför undersöka hur en multimodal matematikundervisning kan påverka elevers motivation och inlärning. Våra frågeställningar grundar sig i hur elevers motivation och förståelse för ämnet matematik påverkas av en multimodal matematikundervisning. Metoden som vi använt oss av för att skriva kunskapsöversikten är en systematisk informationssökning där vi använt oss av den booleska söktekniken via databaserna ERIC och ERC. Vi valde att avgränsa våra sökningar, därför är ingen av våra valda artiklar äldre än 12 år och alla är Peer Reviewed. I resultatet fann vi flera positiva effekter med att använda sig utav en multimodal matematikundervisning. Artiklarna visar på hur elevers förståelse för matematiken samt deras motivation ökar. Slutsatsen av våra sökningar och resultat visar på att både elevers förståelse och motivation i ämnet matematik ökar med en multimodal undervisning. Resultatet diskuteras i relation till nyhetens behag. Blir eleverna mer motiverade och ökar deras förståelse för matematiken tack vare den multimodala matematikundervisningen eller för att eleverna fann arbetssätten roligare och mer intressanta?

Musik och matematik är två skolämnen som har flera likheter. Enligt grundskolans kursplan ska matematikundervisningen innehålla kreativa aktiviteter för att utveckla elevers matematiska förmågor. Syftet med detta självständiga arbete är att undersöka vad en musikintegrerad matematikundervisning kan innebära samt hur musikintegrerad matematikundervisning kan påverka elevernas inlärning och motivation. Genom en systematisk litteraturstudie har 15 artiklar valts ut och analyserats med hjälp av innehållsanalys och redovisas med hänsyn till deras teoretiska utgångspunkter. Resultatet presenterar diverse metoder för att integrera musik i matematikundervisning. Samtliga artiklar visar musikens positiva inverkan på elevers motivation och inlärning i samband med matematikundervisning. Flertal artiklar påvisar en förbättring av elevers kognitiva samt matematiska förmågor efter genomförd musikintegrerad matematikundervisning. Artiklarna visar även att elevers självförtroende och engagemang kan stärkas vilket kan öka motivationen för matematikämnet.

Elevers motivation och lust att lära är en stor framgångsfaktor för hur de lyckas med matematiken. Vi vill därför undersöka hur en multimodal matematikundervisning kan påverka elevers motivation och inlärning. Våra frågeställningar grundar sig i hur elevers motivation och förståelse för ämnet matematik påverkas av en multimodal matematikundervisning. Metoden som vi använt oss av för att skriva kunskapsöversikten är en systematisk informationssökning där vi använt oss av den booleska söktekniken via databaserna ERIC och ERC. Vi valde att avgränsa våra sökningar, därför är ingen av våra valda artiklar äldre än 12 år och alla är Peer Reviewed. I resultatet fann vi flera positiva effekter med att använda sig utav en multimodal matematikundervisning. Artiklarna visar på hur elevers förståelse för matematiken samt deras motivation ökar. Slutsatsen av våra sökningar och resultat visar på att både elevers förståelse och motivation i ämnet matematik ökar med en multimodal undervisning. Resultatet diskuteras i relation till nyhetens behag. Blir eleverna mer motiverade och ökar deras förståelse för matematiken tack vare den multimodala matematikundervisningen eller för att eleverna fann arbetssätten roligare och mer intressanta?