Search

I denna artikel analyserar vi utvecklingen av inkluderande utbildning i svensk grundskola sedan Salamancadeklarationens antagande för 30 år sedan. Vi fokuserar särskilt på implementeringen av policyreformer och utformningen av pedagogisk praktik med särskilt fokus på specialpedagogiskt arbete och elever i skolsvårigheter. Analysen bygger på styrdokument och publicerade studier. Resultatet tyder på ambivalenta utvecklingsspår: trots att själva ordet ”inkludering” inte nämns tycks styrdokumenten innehålla inkluderande ambitioner. Samtidigt ser vi både inkluderande och exkluderande tendenser i skolans verksamhet. För den pedagogiska praktiken väcker vår studie reflektions- och diskussionsmöjligheter över principer, policyer och genomförandet av inkluderande utbildning.

Bakgrund: Intellektuell funktionsnedsättning (IF) är en funktionsnedsättning som i olika grad påverkar personens kognitiva och sociala förmågor. Patienter med IF upplever sig förbisedda och missförstådda i vårdrelaterade sammanhang. Negativa erfarenheter av vården bidrar till att personer med IF undviker att söka vård. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter i omvårdnaden av patienter med intellektuell funktionsnedsättning. Metod: Studien var en allmän litteraturstudie. Utifrån systematisk sökning i två vetenskapliga databaser identifierades åtta artiklar som svarade mot syftet. Resultat: Resultatet presenteras genom fyra kategorier: Kunskap om intellektuell funktionsnedsättning och förmåga i omvårdnadsarbetet, inre faktorer som påverkar kommunikationen mellan sjuksköterska och patient, yttre faktorer som påverkar kommunikationen mellan sjuksköterska och patient, sjuksköterskors strategier för att skapa trygghet i patientmötet. Sjuksköterskor uppmärksammade att de hade en bristande kunskap om diagnosen samt bristande kommunikation. Sjuksköterskor upplevde att det orsakade en oro hos dem själva och konsekvenser för patienterna. Sjuksköterskorna försökte underlätta situationen genom att ta hjälp utifrån. Konklusion och implikation: Bristande kunskap om IF och misslyckad kommunikation bidrog till negativa upplevelser och oro i patientmötet, upplevde sjuksköterskor. För att förstå sjuksköterskornas upplevelser och vilka utvecklingsområden som finns behövs mer forskning kring ämnet., Background: Intellectual disability (ID) is a diagnosis that tend to cause limitations in the person's cognitive and social functions. Patients admit to feeling left out and misunderstood in care-related contexts. Bad experiences in care, result in patients avoiding seeking hospital care. Purpose: The purpose of this literature study was to illustrate nurses’ experiences in caring for patients with intellectual disability. Method: The study was a general literature review. The study used eight articles that were relevant to the purpose. Results: The results were distributed into four categories: knowledge about intellectual disability and self-preserved capability in nursing care, inner factors affecting communications between nurse and patient, outer factors affecting communication between nurse and patient, nurses’ strategies to create comfort in nursing care. The nurses noticed that they had a lack of knowledge about the disability and communication. Nurses experienced that this caused unease and negative consequences for the patients. The nurses tried to ease this situation by looking for help form their surroundings. Conclusion: Lacking knowledge and communication result in negative experiences and worry. To understand nurses' experiences and the developmental areas, it is important that more research needs to be done about the subject.

Bakgrund: Intellektuell funktionsnedsättning (IF) påvisas i barndomen och kännetecknas av en rad svårigheter och förseningar i flera utvecklingsområden. Anhöriga upplever att de behöver kämpa för att deras anhöriga med IF ska få god och anpassad vård. Personcentrerad vård som ramverk i mötet med personer med IF kan stötta en förändring inom vården och skydda personer med IF från att ta skada. Sjuksköterskan har en betydande roll i mötet för att skapa förtroende och trygghet. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta personer med intellektuell funktionsnedsättning. Metod: Denna litteraturstudie baserades på tio kvalitativa empiriska studier som söktes i databasen PubMed. Analys av artiklar genomfördes med hjälp av dataanalysmetoden enligt Popenoe et al. Huvudresultat: Sjuksköterskor uttryckte att mer information och utbildning, både på arbetsplatsen och inom sjuksköterskeprogrammet, skulle vara fördelaktigt i vården för personer med IF. Personer med IF ansågs vara en mer tidskrävande och komplicerad patientgrupp och sjuksköterskor upplevde att tidsbristen påverkade mötet negativt. Sjuksköterskor upplevde en osäkerhet inför kommunikationen med personer med IF på grund av okunskap gällande IF och alternativ och kompletterande kommunikation som teckenspråk och bilder. Slutsats: Brist på utbildning, erfarenhet, tidsbegränsning och underbemanning påverkade mötet mellan sjuksköterskan och personen med IF negativt och bidrog till en sämre vård och upplevelse. Sjuksköterskan bör erbjuda en god personcentrerad- och likvärdig vård för alla människor. Att ta del av sjuksköterskors erfarenheter av att möta personer med IF i olika vårdsammanhang kan leda till en ökad förståelse för vad sjuksköterskor upplever och behöver i mötet., Background: Intellectual disability (ID) is detected in early childhood and is identified through a range of developmental delays and difficulties. Family members of a person with ID experience struggles to obtain adequate and adapted care for their family member. Person-centred care as a framework for the encounter with the person with ID can support a change regarding care and protect the person with ID from harm. Nurses play a vital role regarding the encounter in the sense of creating trust and security. Aim: The aim of this study was to describe nurses’ experiences when encountering people with intellectual disabilities. Method: This literature review was based on ten qualitative empiric studies identified through the medical database PubMed. The articles were analysed based on Popenoe et al.’s data analysis method. Findings: Nurses expressed that additional information and education regarding ID, both at the workplace and in the nursing education programs, would improve the care of people with ID. People with ID were seen as a more time-consuming and complex population and the nurses felt that time constraints affected the encounter in a negative way. Nurses experienced uncertainty regarding communicating with people with ID based on lack of knowledge about ID and alternative and complementary communication, like sign-language and pictures. Conclusion: Lack of education, experience, time restriction and being short-stafffed negatively affected the encounter between the nurse and the person with ID and contributed to a poor nurse experience and care. The nurse should offer adequate person-centred and equal care for all people. Gaining insight into nurses’ experiences of encountering people with ID in various health-care settings can lead to a better understanding of nurses’ perceptions and needs in such encounters.

I Härnösands kommun fanns behov av att utveckla arbetet med delaktighet och inflytande för personer med intellektuell funktionsnedsättning (IF). Deras möjligheter att vara delaktiga i samhället och att påverka det som är viktigt i deras liv är sämre än för andra i motsvarande ålder. Unga personer med IF har därutöver generellt sämre förutsättningar för en god hälsa och forskning visar att delaktighet och inflytande har betydelse för hälsa. Syftet med studien var att undersöka hur inflytande och delaktighet för unga personer med IF definieras, tillämpas, bedömas för att bidra till att utveckla deras vardagskompetens. Metoder som använts har varit: litteraturstudie, intervjuer, workshops och observationer. Forskare med kompetens inom området från Institutionen för hälsovetenskaper (HOV) och Institutionen för naturvetenskap, design och hållbar utveckling (NDH) har samarbetat och samverkat med personal på anpassat gymnasium i projektet. Genom att synliggöra dimensionerna i delaktighetsbegreppet, pröva och utveckla metoder för inflytande, delaktighet och empowerment hos målgruppen, har samverkansprojektet bidragit med att nå tillväxtmålen för Härnösands kommun; 1) Gemensam kraft, 2) Utbildning som får människor att växa, 4) Den trygga och personliga livsmiljön och 5) Hållbarhet genomsyrar allt., Slutrapport av förstudie., IDE-projektet

Denna scoping-studie syftar till att undersöka betydelsen av alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) för självbestämmande hos personer med intellektuell funktionsnedsättning (IF). Genom att granska relevant forskning och analysera resultaten utifrån teorierna KASAM och sociokulturell teori, strävar studien efter att ge en bild av hur AKK kan stödja kommunikativa färdigheter, öka självständighet och förbättra livskvaliteten hos denna målgrupp. Resultat av denna scoping-studie visar att AKK har en betydande positiv inverkan på självbestämmande, kommunikativa färdigheter och övergripande livskvalitet hos personer med intellektuell funktionsnedsättning. Genom att använda teorierna KASAM och sociokulturell teori ger studien en djupare förståelse för hur AKK stödjer begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet samt främjar kognitiv och språklig utveckling genom social interaktion och kulturella verktyg.

Denna studies syfte är att undersöka grundskollärares erfarenheter av arbetet med integrerade elever i grundskolans verksamhet. Vilka förutsättningar, möjligheter och utmaningar berättar lärarna om och vilka förslag på förbättringsområden anger de. Studien bygger på tio intervjuer med grundskollärare som undervisar i klasser där det går integrerade elever med en IF-diagnos. Intervjuerna genomfördes i två kommuner. Empirin analyserades utifrån Imsens (1999) utvidgade ramfaktorteori. Viktiga faktorer som utröntes är att lärarna behöver mer tid, fler kunniga vuxna i klassrummet, förutsättningar för att skapa en god lärmiljö, möjligheter till utökat samarbete med både personal på grundskolan och med anpassad grundskolas personal samt specialpedagogisk kompetens för att en integrering ska lyckas. Vidare forskning rekommenderas, då detta är ett område där det finns mycket lite forskning.

Pedagoger i anpassad grundskola har ett ansvar att skapa hälsofrämjande lärmiljöer som främjar en social gemenskap och som inkluderar alla elevers olika förutsättningar. Det finns en tydlig forskningsbrist gällande pedagogernas synvinkel på undervisnings-formen för elever med intellektuell funktionsnedsättning (IF). Syftet med studien är att beskriva pedagogers undervisningsformer för att skapa hälsofrämjande lärmiljöer för elever med IF. I metoden utgick vi från en kvalitativ metod, hermeneutisk ansats och abduktiv ansats, i form av semistrukturerade intervjuer med 10 personer som undervisar elever med IF på anpassad grundskola. Resultatet visade på pedagogers undervisnings-former för att främja socialt välbefinnande och lärande som bestod utav samarbete och kommunikation, elevernas känsla av kontroll och användning av olika tillvägagångssätt. Baserat på resultatet, arbetade pedagogerna från det salutogena perspektivet med fokus på socialt välbefinnande i deras undervisning. Inom undervisningen synliggjordes hur den didaktiska teorin tillämpades genom “vad” som undervisas och “hur” det undervisas med utgångspunkt i den didaktiska triangeln, i form av pedagog - innehåll - elev. I slutsatsen framgick det hur pedagogerna beskrev att deras undervisningsformer främjade lärande och socialt välbefinnande hos elever med IF., Educators in compulsory school for pupils with intellectual disabilities (ID) have a responsibility to create health-promoting learning environments that include all students’ different conditions, as well as promote a social community. The background showed a lack of research concerning the educator’s point of view on the form of teaching for students with ID. The purpose of the study is to describe educators learning methods to create health-promoting environments for students with ID. The method was based on a qualitative method, hermeneutic approach and abductive approach, in the form of semi-structured interviews with 10 people who educates students with ID in a compulsory school. The results showed that educators’ learning methods to promote social well-being and learning consisted of collaboration and communication, the student’s sense of control and the use of different approaches. Based on the results, the educators worked from the salutogenic perspective, with a focus on social well-being in their teaching. Within their teaching, it was made visible how the didactic theory was applied through "what" is taught and "how" it is taught based on the didactic triangle, in the form of educator - content - student. In the conclusion, it was shown in the study how the educators described that their teaching methods promoted learning and social well-being for students with ID.

Studien syftar till att bidra med kunskap om hur lustfylld och organiserad dramalek kan påverka läsutvecklingen hos elever med intellektuell funktionsnedsättning då det finns begränsad forskning på denna kombination. Studien baserades på sociokulturell teori samt det relationella perspektivet. Båda perspektiven betonar vikten av sociala interaktionen i inlärningsprocessen mellan miljö och individ. För att besvara frågorna användes en kombination av kvantitativa och kvalitativa metoder (mixed methods) där Singel Case Experimental Design (SCED) användes för att undersöka effekten av interventionen på elevernas fonologiska medvetenhet och fältanteckningar och intervjuer utgjorde underlag för kompletterande kvalitativ analys. Studiens deltagare var sex elever med lindrig till måttlig intellektuell funktionsnedsättning i åldrarna 10-12 år, två flickor och fyra pojkar. Deltagarna kom från två olika skolor i Sverige med tre elever från varje klass. Sammanfattningsvis visade resultaten från interventionens kvantitativa data en utveckling av individuella och grupprestationer för de flesta deltagare. Utom för två elever som uppvisade höga poäng redan i början av första testerna (Baslinjer 1) och denna trend fortsatte även under och efter interventionen. Dessa elever nådde det så kallade takeffekt. Det är möjligt att även de förbättrade sin förmåga i fonologisk medvetenhet efter interventionen men det kunde inte mätas eftersom de hade full pott under starten av interventionen. Interventionen/dramaleken gav möjlighet att uppnå många av läroplanens mål. Slutsatsen tyder på att strukturera dramatik kan vara ett effektivt sätt att främja läsutveckling hos elever med intellektuell funktionsnedsättning. Detta har betydelse för pedagogiska strategier och metoder för att stödja elever med olika inlärningsbehov.

Sammanfattning: Skolverksamheten på Statens institutionsstyrelse (SiS) har inte uppmärksammats lika mycket som SiS-hem eller övriga skolformer i landet. Barn och unga som placeras på SiS-hem har ofta en eller flera neuropsykiatriska diagnoser och/eller intellektuell funktionsnedsättning (IF). Forskning ochmediedebatter har lyft låg kompetens och låga kunskaper inom NPF-fältet och/eller IF bland personalpå SiS-hem genom åren. Enligt forskning och debatter behöver elever med IF specialpedagogiskt stöd,med kunnig och utbildad personal inom området inriktning IF. Syftet med denna studie var attundersöka hur rektorer och lärare inom Statens institutionsstyrelses skolverksamhet (SiS) arbetar föratt elever mellan 10 år - 16 år med intellektuell funktionsnedsättning ska få stöd för lärande ochutveckling under sin vistelsetid på SiS samt hur rektorer och lärare jobbar för att eleverna utvecklarläsförmåga under vistelsen på SiS-hem. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie därsammanlagt åtta personer intervjuades - en speciallärare, en biträdande rektor/lärare och fem rektorerfrån sex olika SiS-skolor om deras skolverksamheter i syfte att få höra deras syn på frågan hur dearbetar med att förbereda elever med IF som har skolplikt för en fungerande skolgång inom SiSskolverksamhet. Resultatet visar att det finns både hinder och möjligheter av olika slag som påverkaroch utformar SiS skolverksamhet. Att jobba med elever som har IF har gestaltats som ett komplextuppdrag som påverkas av både externa och interna aktörer. Det finns många aktörer utanför SiS sompåverkar SiS-hem och SiS-skola, allt från regeringen och vissa politiska beslut, lagar och förordningartill socialtjänsten och andra myndigheter. Internt har betydelsen att bygga relationer gestaltas somoerhört viktigt för en fungerande lärmiljö och gott lärandeklimat. Små undervisningsgrupper var enmöjlighet att närma sig eleverna och skapa goda relationer där elever med IF var en del av de härundervisningsgrupperna

Föreliggande studie undersöker stödpersonals inställning samt organisatoriska möjligheter att skapa delaktighet och självbestämmande för brukare boendes pågrupp- och servicebostäder. Studien baseras på sju intervjuer med personer som arbetar som stödpersonal i fem små- och medelstora kommuner i Västsverige. Materialet analyserades genom tematisk analys och förståelse kring främjande och hindrande faktorer undersöktes med stöd i Shiers delaktighetsmodell (2001) tillsammans med tidigare forskning. Resultatet visade att de intervjuade personerna var positivt inställda till delaktighet men att brukare ändå inte når full delaktighet på grupp- och servicebostäder. Förklaringar som gavs var bristande kommunikation mellan brukare och personal, för lite resurser ifrån organisationen samt bristande kunskap i arbetsgruppen. De individuella främjande faktorerna som identifierades kopplades framför allt till huruvida stödpersonalen var engagerade i arbetet samt deras förmåga att skapa relation med brukaren. De främjande faktorerna som påvisades på organisatorisk nivå var att stödpersonalen gavs tid och resurser till fort- och utbildning samt tillräckligt med personal för att kunna ge ett individuellt anpassat stöd. I diskussionen argumenteras för att organisationen behöver avsätta mer resurser i form av tid, fortbildning och handledning av stödpersonal vilket är vad både informanterna i detta studie uppger och vad som beskrivs i den tidigare forskningen. Stödpersonalen får då möjlighet att ge brukaren ett individuellt anpassat stödvilket gynnar relationen dem emellan. Avslutningsvis ser författarna ett behov av kompletterande forskning kring vad brukare anser ökar deras delaktighet och självbestämmande, något som var sparsamt redovisat även i den tidigare forskningen.

Den forskning som finns om hur socialsekreterare arbetar med vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning i kombination med missbruk är bristfällig. Syftet med studien var att undersöka hur socialsekreterare arbetar med vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning i kombination med missbruk samt vilka förutsättningar och svårigheter som finns i deras arbete. I studien har en kvalitativ metod använts och sju semistrukturerade intervjuer har genomförts digitalt via zoom med socialsekreterare som arbetar med missbruk. Studien har en hermeneutisk ansats. Erving Goffmans teori om stigma användes för att analysera hur målgruppen stigmatiseras. Michael Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater användes för att analysera socialsekreterarnas roll som gräsrotsbyråkrater samt deras handlingsutrymme i arbetet. I resultatet framkom det att en riskfaktor för missbruk hos målgruppen är att de har svårigheter att se konsekvenser av sina handlingar. En skyddsfaktor för missbruk hos målgruppen är att få insatser tidigt i livet. Information som ges till målgruppen behöver förenklas och repeteras. Bedömningsinstrument som används i arbetet med målgruppen är ASI, AUDIT och DUDIT. Missbruksbehandling hos målgruppen sker ofta individuellt. Extern samverkan är svårare än intern samverkan i socialsekreterarnas arbete. Det finns en maktobalans i mötet mellan socialsekreterare och klient. Det är svårt att beakta målgruppens självbestämmande. Socialsekreterarna har ett relativt stort handlingsutrymme. Socialsekreterarna efterfrågar mer utbildning om målgruppen och mer forskning om målgruppen., The research that exists on how social workers work with adults who have intellectual disabilities in combination with substance abuse is inadequate. The purpose of the study was to investigate how social workers work with adults who have intellectual disabilities in combination with substance abuse and what conditions and difficulties exist in their work. In the study a qualitative method has been used and seven semi-structured interviews have been conducted digitally via zoom with social workers who work with substance abuse. The study has a hermeneutic approach. Erving Goffmans theory of stigma was used to analyze how the target group is stigmatized. Michael Lipskys theory of street-level bureaucracy was used to analyze the role of social workers as street-level bureaucrats and their scope for action in the work. The results showed that a risk factor for substance abuse in the target group is that they have difficulty seeing the consequences of their actions. A protective factor for substance abuse in the target group is to receive interventions early in life. Information given to the target group needs to be simplified and repeated. Assessment instruments used in the work with the target group are ASI, AUDIT and DUDIT. Addiction treatment in the target group often takes place individually. External collaboration is more difficult than internal collaboration in the work of social workers. There is an imbalance of power in the meeting between social worker and client. It is difficult to take into account the self-determination of the target group. Social workers have a relatively large room for manoeuvre. The social workers are asking for more education about the target group and more research about the target group.

Background: People with Intellectual Disability (ID) run an increased risk of suffering from illness. Research has confirmed that people with intellectual disabilities are at greater risk than the rest of the population to being offered lower quality of care. The nurse has an ethical duty to have knowledge of what the diagnosis of ID means in order to provide person-centered care to people with ID. Aim: The purpose of the literature review was to describe nurses’ experience of providing care to people with Intellectual Disability. Method: The literature study is based on ten scientific peer reviewed studies with qualitative study design. The databases used were Cinahl and Psycinfo. The quality of the studies included in the literature study are reviewed. The data analysis was conducted by condense, encode, systematizing and categorizing the material. Results: The analysis resulted in three main categories; The meaning of communication, The meaning of knowledge and The meaning of the organization. The category The meaning of communication is divided into four subcategories; Communication difficulties, Tools and strategies, Communication through a relative or personal assistant and Taking the role of representative. The category The meaning of knowledge consists of two subcategories; Theoretical knowledge and Practical experience. The category The meaning of the organization is also built up by two subcategories; Structural challenges and Increased workload. Conclusion: Nurses have experience of communication difficulties and of using different tools and strategies to make the communication work. Nurses express a need for more time, increased knowledge and more practical training opportunities in caring for people with ID. The results indicate that more time for the care meeting, improved structure around handover between healthcare professionals and clarification of the division of responsibilities and roles between nurses and personal assistants, are possible areas, Bakgrund: Personer med intellektuell funktionsnedsättning (IF) löper en ökad risk att drabbas av ohälsa. Forskning har bekräftat att personer med intellektuell funktionsnedsättning riskerar att i högre grad än övriga befolkningen, erbjudas vård av lägre kvalitet. Sjuksköterskan har en etisk plikt att ha kunskap om vad diagnosen IF innebär för att kunna ge personcentrerad omvårdnad åt personer med IF. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda personer med intellektuell funktionsnedsättning. Metod: Litteraturstudien baseras på tio vetenskapliga peer reviewed studier med kvalitativ studiedesign. Databaserna som användes var Cinahl och Psychinfo. Studierna som inkluderats i litteraturstudien är kvalitetsgranskade. Dataanalysen utfördes genom att kondensera, koda, systematisera och kategorisera datamaterialet. Resultat: Resultaten är indelat i tre kategorier; Kommunikationens betydelse, Kunskapens betydelse och Organisationens betydelse. Kategorin Kommunikationens betydelse är i sin tur indelat i fyra subkategorier; Kommunikationssvårigheter, Verktyg och strategier, Kommunikation via anhörig eller personlig assistent samt Ta rollen som företrädare. Kategorin Kunskapens betydelse består av två subkategorier; Teoretisk kunskap och Praktisk erfarenhet. Kategorin Organisationens betydelse byggs även upp av två subkategorier; Strukturella svårigheter och Ökad arbetsbelastning. Konklusion: Sjuksköterskor har erfarenheter av kommunikationssvårigheter samt av att använda sig av olika verktyg och strategier för att få kommunikationen att fungera i vårdmötet med personer med IF. Sjuksköterskor uttrycker behov av mer tid, ökad kunskap och fler praktiska utbildningstillfällen inför att vårda personer med IF. Resultaten tyder på att mer tid till vårdmötet, förbättrad struktur kring överrapportering mellan vårdpersonal samt tydliggörande av ansvars och - rollfördelning mellan sjuksköterska och personliga assistenter, är möjliga förbättrin

Previous studies show that different groups of people fall between the cracks and that is a problem in society. One of these groups that tend to fall between the cracks are people with intellectual disabilities, since the transition between school and occupation is especially hard for the targeted group. That’s why we, in this essay, have studied how Social services, The Swedish employment agency and the adapted high school works with young adults aged 18-25 with intellectual disability so that they will get an occupation and not fall between the cracks. We also have studied what consequences not having an occupation can give, according to the professionals working with the group. To study this, we used a qualitative method through semi structured interviews and vignette study. To analyze the empirics we’ve used the theory collaboration and previous studies. We interviewed three professionals from The Swedish employment agency, three professionals from adapted high school and two professionals from Social services. The conclusion was that there were a minimal risk that young adults with intellectual disability will fall between the cracks in the specific municipality because of a strong safety net. However, it appeared that the authorities had flaws in their way of working that could increase the risk of adults with intellectual disability falling between the cracks. We also found that adults with intellectual disability did experience consequences like mental health issues and financial vulnerability by not having an occupation.

Våld mot människor med intellektuell funktionsnedsättning är ett allvarligt samhällsproblem. Omfattande tidigare forskning visar att denna grupp är överrepresenterade som offer för våld och övergrepp såväl inom som utanför funktionshinderomsorgens domän. Trots detta saknas forskning om våldets fenomenologi och kontextensens betydelse för våld inom funktionshinderomsorgens område. Denna scoping review syftar till att undersöka våldets karaktär på stöd- och omsorgsboende för individer med intellektuell funktionsnedsättning. Detta arbete visar på att dessa boende är miljö där våld av både interpersonell och institutionell karaktär frodas. De boendes utsatthet förstärks av faktorer såsom graden av funktionalitet och kön. Våldets negativa effekter ses även förstärkta av den omständighet att det inte sällan är omsorgsorganisationen eller enskilda representanter för denna som står för utförandet av våldshandlingar. Genom att belysa risk- och skyddsfaktorer kopplade till våld och makt inom funktionshinderomsorgen och omsorgsboenden framträder bilden av den organisatoriska kulturen som en central faktor när det gäller våld och missförhållande kopplat till miljön på stöd- och omsorgsboenden. Trots att lagstiftning och riktlinjer inom funktionshinderomsorgen har utvecklats väsentligt de senaste årtiondena så tycks ett fostrande ideal med institutionella anor leva vidare inom delar funktionshinderomsorgen., Violence against people with intellectual disabilities is a significant social problem. Extensive previous research shows that this group is over-represented as victims of violence and abuse both within and outside the domain of disability services. Despite this, research on the phenomenology of violence is lacking. This scoping review aims to examine the nature of violence in residential care settings for individuals with intellectual disabilities. This review shows that these settings for are an environment where violence of both an interpersonal and institutional nature thrives. Residents' vulnerability is reinforced by factors such as their level of functionality and gender. The negative effects of violence are also amplified by the fact that it is frequently the care organisation or individual representatives of the organisation who carry out acts of violence. By highlighting risk and protection factors linked to violence and power in disability care and residential care settings, the picture emerges of an organisational culture as a central factor in violence and abuse linked to the environment in residential care settings. Legislation and guidelines in disability care have developed considerably in recent decades, but still an educationist ideal with institutional roots lives on both inside and outside disability care.

Bakgrunden till denna kandidatuppsats ligger i att vi har identifierat utsatthet och kriminalisering av personer med funktionsnedsättningar. Syftet med arbetet är därför att undersöka vad som leder till denna utsatthet, hur den kan te sig samt vilka sätt detta eventuellt kan förbättras på. Utgångspunkterna är att med tidigare forskning från andra länder som berör detta ämne kunna applicera den kunskap som de hämtat ut i en svensk kontext. De teoretiska ramverk som appliceras för att analysera identifierade problemområden består av cripping criminology, disabling criminology samt abolitionistiska perspektiv på funktionsnedsättning. Empiri består av kvalitativa intervjuer med tre kunniga inom ämnet som berör personer med intellektuell funktionsnedsättning. Med detta underlag identifierades kunskapsbrist som ett problemområde. Det har vi sedan delat in i kategorierna mellanmänskligt, strukturellt och akademiskt. Slutsatsen är att det behövs mer kunskap inom dessa områden. Ämnet är i stort behov av ytterligare forskning, som är rättvist inkluderande för att kunna representera personer med funktionsnedsättning. Därför är det viktigt att dessa personer med lived experience ska få sina röster hörda, då förändringar, politiska reformer såväl som forskning inom detta, ska grundas i att deras behov är i fokus.

Personer med intellektuella funktionsnedsättningar har svårigheter med anpassning, kommunikation, sociala färdigheter, självständighet och prestationer i skolan och arbetslivet. Individerna är ofta stigmatiserade och möter ojämlikheter inom hälsovården. Användning av digitala hjälpmedel kan däremot förbättra deras livskvalitet genom att främja graden av självständighet. Trots fördelarna finns utmaningar. En betydande andel av de digitala hjälpmedlen överges av användarna. Det krävs anpassningar av hjälpmedlen för att möta de unika behov och vardagssituationer som personer med intellektuella funktionsnedsättningar har. Lägre grader av expertkunskaper och diffusa riktlinjer medför att det blir svårare att säkerställa att hjälpmedlen i högre grad används på rätt sätt. Enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ska alla individer kunna leva på samma villkor med jämlika levnadsvillkor och fullständig delaktighet i samhället. Digitala hjälpmedel kan stödja det, men det krävs att vårdpersonal har högre grader av rätt kompetenser för att införa och använda dessa ändamålsenligt. I en mellansvensk kommun finns en ambition att främja graden av delaktighet i samhället med hjälp av digital teknik, oavsett individernas funktionsvariationer. Ett specifikt exempel är användningen av hjälpmedlet Memoplanner, som syftar till att hjälpa personer med intellektuella funktionsnedsättningar med struktur och planering. Men det finns utmaningar när det gäller att få brukarna att adoptera, använda och dra nytta av detta hjälpmedel. Syftet med denna kandidatuppsats i informatik är att identifiera, beskriva och förklara framgångsfaktorer som bidrar till högre grad av adoption och högre grad av användning av ett digitalt planeringshjälpmedel, som i sin tur leder till högre grad av självständighet hos personer med intellektuella funktionsnedsättningar, ur ett brukare−boendestödjareperspektiv. I studien har en kvalitativ metod använts inkluderande fallstudiemetod

Idrottsföreningar utgör en viktig hälsofrämjande arena i samhället, och därför är det angeläget ur ett folkhälsoperspektiv att undersöka idrottsföreningarnas arbete med personer med intellektuell funktionsnedsättning (IF). Syftet med den här studien var att undersöka idrottsledare i parasportlags hälsofrämjande arbete för deltagare med IF. Studiens frågeställningar handlade om vilka förutsättningar idrottsledarna upplever sig ha, samt vilka strategier de använder, för att främja hälsa hos deltagare med IF. En kvalitativ metod användes där semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio idrottsledare med erfarenhet av att leda deltagare med IF. Därefter transkriberades, kodades och analyserades materialet genom kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Analysen av materialet resulterade i fem kategorier: ”Lagets förutsättningar”, ”Deltagarnas förutsättningar”, ”Få varje träning att fungera”, ”Se varje individ” och ”Skapa en gemenskap”. Studiens resultat visade att idrottsledarna upplevde sig ha goda förutsättningar att arbeta hälsofrämjande för deltagare med IF, men att det samtidigt kräver ett särskilt ledarskap från idrottsledaren, stöd till laget och praktiska förutsättningar för att fungera. Vidare innebar deltagarnas egna förutsättningar begränsningar i idrottsledarnas möjligheter att främja hälsa för målgruppen och påverkade deras arbetssätt. Idrottsledarna använde sig av olika strategier för att främja deltagarnas fysiska, psykiska och sociala hälsa. Det handlade om att genom rutiner och rätt strukturer främja rörelse, se varje individ så att denne kan växa, och bygga en stark gemenskap i gruppen och laget. Resultaten visade att det finns möjligheter för idrottsledarna att utforma verksamheten att bli en mer hälsofrämjande miljö, men att mer strategiskt arbete i hela föreningen krävs för att nå dit. För att idrottsföreningarna ska kunna vara en hälsofrämjande arena för personer med IF krävs insatser och beslut på flera nivåer, från den enskilda le, Sports associations constitute an important health-promoting arena in society, and therefore it is important from a public health perspective to examine their work with people with intellectual disabilities (ID). The aim of this study was to investigate the health promotion work of sports coaches in parasport teams for participants with ID. The study's questions dealt with the sports coaches’ experiences of the conditions they have, as well as what strategies they use, to promote health in participants with ID. A qualitative method has been used where semi-structured interviews have been conducted with ten sports coaches with experience of coaching participants with ID. The material has then been transcribed, coded and analyzed through qualitative content analysis using an inductive approach. The analysis of the material resulted in five categories: "The team's conditions", "The participants' conditions", "Make every practice work", "See each individual" and "Create a community". The results of the study showed that the sports coaches felt that they had good conditions to promote health for participants with ID, but that it also requires special leadership from the sports coaches, support of the team and practical conditions for it to be possible. Furthermore, the participants' own conditions can limit the sports coaches’ opportunities to promote health for the target group. The sports coaches use different strategies to promote the participants' physical, mental and social health. This includes promoting movement through routines and the right structures, seeing each individual so that they can grow, and building a strong community in the group and team. The results showed that sports coaches could shape the sports team to become a more health-promoting environment, but that more strategic work throughout the sports association is required. In order for sports associations to be health-promoting arenas for people with ID, efforts are required, from the individual

Bakgrund: Våld i nära relationer är ett allvarligt folkhälsoproblem. Personer med intellektuell funktionsnedsättning löper större risk att utsättas för våld i nära relation jämfört med den generella populationen. Detta är problematiskt ur ett folkhälsoperspektiv då våldet medför allvarliga konsekvenser för såväl individen som för samhället. Kommuner har det yttersta ansvaret för att stötta personer som är våldsutsatta. En yrkesgrupp som dagligen möter personer med intellektuell funktionsnedsättning och som därmed har en unik insyn i de boendes vardag och livssituation är boendestödjare. Tidigare forskning har sällan fokuserat på att undersöka hur boendestödjare upplever och hanterar våldsförebyggande insatser inom LSS. Det är utifrån detta av intresse att undersöka boendestödjares inom LSS upplevelser och erfarenheter kring att arbeta våldsförebyggande med personer med en intellektuell funktionsnedsättning. Syfte: Syftet med studien var att undersöka boendestödjares inom LSS upplevelser och erfarenheter av att arbeta våldsförebyggande med personer med en intellektuell funktionsnedsättning på serviceboenden. Metod: För att besvara studiens syfte har en kvalitativ ansats använts där data samlades in under våren 2024 genom semistrukturerade intervjuer. Deltagarna i studien valdes ut genom ett målinriktat urval. Totalt deltog sex personer som arbetar som boendestödjare i studien. Den insamlade datan analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Dataanalysen resulterade i fem kategorier, vilka var: Våldsförebyggande insatser, Våldsupptäckande arbete, Utmaningar för personal, Kunskapsbehov och Stödbehov. Bearbetningen av de fem kategorierna resulterade i det framträdande temat Värdet av likvärdighet. Slutsats: Boendestödjare inom LSS har en viktig roll i att arbeta våldsförebyggande med personer med intellektuell funktionsnedsättning genom att bygga förtroendefulla relationer som även möjliggör upptäckt och stöd vid våldssituationer. Utmaningar inkludera, Background: Violence in intimate relationships is a serious public health problem. People with an intellectual disability run a greater risk of being exposed to violence in intimate relationship compared to the general population. This is problematic from a public health perspective as the violence has serious consequences for both the individual and society. The municipalities have the ultimate responsibility for supporting people who are victims of violence. Resident supporters make up a professional group that meets people with intellectual disabilities on a daily basis and thus has a unique insight into the residents' everyday life and living situation. Previous research has rarely focused on investigating how housing support workers experience and manage violence prevention efforts within LSS. Based on this, it is of interest to examine housing support workers within LSS experiences in working to prevent violence with people with an intellectual disability. Aim: The purpose of the studies is to examine the experiences of resident support workers within LSS in working to prevent violence among people with an intellectual disability in serviced residences. Method: To answer the purpose of the study, a qualitative approach has been used, where data was collected in the spring of 2024 through semi-structured interviews. Participants in the study were selected through purposive sampling. A total of six people who work as housing assistants participated in the studies. The collected data was analyzed using a qualitative content analysis. Results: The data analysis was carried out in five categories, which were: Violence prevention efforts, Violence detection work, Challenges for staff, Knowledge needs and Support needs. The processing of the five categories included in the salient theme – The value of equality. Conclusion: Housing support workers within LSS have an important role in working to prevent violence among people with intellectual disabilities, by bui

Sammanfattning Bakgrund: Omvårdnadens ansvarsområden är att främja hälsa och förebygga sjukdom. Trots att barn med intellektuella funktionsnedsättningar har likvärdiga rättigheter till vård visar internationella studier på brister i anpassad vård. Sjuksköterskor tycker ofta att det är svårt, utmanande och tidskrävande att ta hand om dessa barn. God omvårdnad bygger på att främja goda relationer mellan barnen, deras föräldrar och vårdpersonal. Syfte: Att beskriva specialistsjuksköterskors erfarenheter av att möta barn med intellektuell funktionsnedsättning på barnklinik. Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats genomfördes med 14 specialistsjuksköterskor från två barnkliniker omfattande både slutenvårdsavdelningar och öppenvårdsmottagningar. Analysen genomfördes utifrån kvalitativ manifest innehållsanalys enligt Graneheim & Lundman. Resultat: Datainsamlingen resulterade i två kategorier, med tillhörande underkategorier. Den första kategorin beskriver att det krävs en individanpassning för att mötet ska bli bra, där relationsskapande och anpassning av kommunikation har stor betydelse. Den andra kategorin beskriver att omgivningsfaktorer har betydelse för mötet, där förberedelser och föräldramedverkan är viktiga komponenter för barnets trygghet. Även kunskap och erfarenhet hos specialistsjuksköterskan är av betydelse. Slutsats: Studien visar vikten av att specialistsjuksköterskan individanpassar mötet med barn med intellektuell funktionsnedsättning. Med hjälp av en personcentrerad omvårdnad kan barnets individuella behov tillgodoses. Nyckelord: Intellektuell funktionsnedsättning, pediatrisk omvårdnad, personcentrerad omvårdnad, specialistsjuksköterska., Summary Background: Nursing's responsibilities encompass promoting health and preventing disease. Despite children with intellectual disabilities having equivalent rights to care, international studies reveal care adaptation shortcomings. Nurses often find providing care for these children difficult, challenging, and time-consuming. Effective nursing relies on fostering good relationships between the children, their parents, and nursing staff. Purpose: To describe specialist nurses experiences of meeting children with intellectual disabilities at a child´s clinic. Method: A qualitative interview study with an inductive approach was conducted, with 14 specialist nurses from two children´s clinics covering both inpatient and outpatient care. The analysis was conducted using qualitative manifest content analysis, according to Graneheim & Lundman. Results: The data collection resulted in two categories, with associated subcategories. The first category describes that individual adaption is required for the meeting to be good, where relationship building, and adaption of communication are of great importance. The second category describes that environmental factors are important for the meeting, where preparations and parental involvement are important components for the child´s safety. The specialist nurse´s knowledge and experience are also important. Conclusion: The study shows the importance of the specialist nurse individually adapting the meeting with children with intellectual disabilities. With the help of person-centred care, the child's individual needs can be met. Key words: Intellectual disability, pediatric nursing, person-centered care, specialist nurse

The aim of the study is to contribute with knowledge about how young adults with intellectual disability experience the transition from upper secondary school to working life. The following research questions have been formulated based on the aim: How do ten young adults with intellectual disability describe the transition from school to work or daily activities? What factors affect the young adults`chances of getting a job or daily activity after finishing school? Which parts of their education has facilitated or created barriers for the young adults`transition from school to work or daily activities? The study is based on a qualitative method. Semi-structured interviews were conducted with ten young adults with intellectual disabilities who have completed the upper secondary school. The analysis and interpretation work of the study´s empirical data material is based on Bronfenbrenner´s (1979) ecological systems theory. These systems include the microsystem, mesosystem, exosystem and macrosystem. The study´s results indicate that workplace-based learning is a central factor in promoting young adults with intellectual disability´s establishment in the labour market. The results also show that the informants in the study do not remember and have difficulties explaining the transition process from school to work or daily activities. The young adults want to work, but it is challenging for this group to get a job in the open labour market. They have skills that are fit for the labour market, but need support to cope with working life. Collaborations between different actors and social support are required for this to work., Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur unga vuxna upplever övergången från anpassad gymnasieskola till arbetsliv. Följande frågeställningar har formulerats utifrån syftet: Hur beskriver tio unga vuxna som tidigare har läst nationellt program vid anpassad gymnasieskola, sin väg från skola till arbete eller daglig sysselsättning? Vilka faktorer påverkar de unga vuxnas chanser att få ett arbete eller daglig sysselsättning efter avslutad skolgång? Vad i skolgången underlättar, respektive skapar barriärer för de unga vuxnas väg från skola till arbete eller daglig sysselsättning? Studien grundar sig på en kvalitativ metod och bygger på semistrukturerade intervjuer med tio unga vuxna som har avslutat nationellt program i anpassad gymnasieskola. Analys- och tolkningsarbetet av studiens empiriska datamaterial utgår ifrån Bronfenbrenners (1979) utvecklingsekologiska teori, som innehåller de fyra nivåerna; mikrosystem, mesosystem, exosystem och makrosystem. Studiens resultat tyder på att arbetsplatsförlagt lärande utgör en central faktor för att främja unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättnings etablering på arbetsmarknaden. Resultatet visar även att informanterna i studien inte kommer ihåg och har svårt att redogöra för övergångsprocessen från anpassad gymnasieskola till arbete eller daglig sysselsättning. De unga vuxna vill ha ett arbete men det är en utmaning för denna målgrupp att få en anställning på den öppna arbetsmarknaden. De har färdigheter som är användbara på arbetsmarknaden, men behöver anpassningar och stöd för att klara av arbetslivet. För att detta ska fungera krävs samarbeten mellan olika aktörer och socialt stöd.

In this study, we examine how teachers in compulsory school for pupils with ID describes their knowledge assessment process and knowledge assessment practices. The purpose of the study is to contribute knowledge about knowledge assessment as an ideological practice in compulsory school for pupils with ID. Schiro´s (2013) teaching ideologies serve as the theoretical perspective in the analysis of the data. The study is a qualitative interview study conducted through ten semi-structured interviews with teachers working in compulsory school for pupils with ID. The study is based on the following research questions: • How do teachers describe the assessment practice in compulsory school for pupils with ID focusing on syllabus in subjects? • How do teachers describe the assessment process? • What traces of teaching ideologies are visible in the teachers' descriptions of knowledge assessment? From the study´s three research questions, the results shows that knowledge assessment is a cyclical process where several aspects interact and influence how the assessment is conducted and understood by the teachers. It is a complex and significant task for teachers to carry out, contributing to both students´ knowledge progression and the development of teaching. For the special education profession, knowledge assessment and grading are key areas highlighted in the degree ordinance. The special education teacher is also expected to serve as a qualified dialogue partner on matters related to learning and knowledge development for students with intellectual disabilities., I den här studien undersöks hur lärare inom anpassad grundskola beskriver sin kunskapsbedömningsprocess och kunskapsbedömningspraktik. Syftet med studien är att bidra med kunskap om kunskapsbedömning som ideologisk praktik i anpassad grundskola. Som teoretiskt perspektiv i studien används Schiros (2013) undervisningsideologier i analysen av empirin. Studien är en kvalitativ intervjustudie som genomförts genom tio semistrukturerade intervjuer med lärare som arbetar i anpassad grundskola. Studien utgår ifrån följande frågeställningar: • Hur beskriver lärare bedömningspraktiken i anpassad grundskolas inriktning ämne? • Hur beskriver lärare bedömningsprocessen? • Vilka spår av undervisningsideologierna synliggörs i lärarnas beskrivningar av kunskapsbedömning? Utifrån studiens tre frågeställningar visar resultatet att kunskapsbedömning är en cyklisk process där flera aspekter samverkar och påverkar hur kunskapsbedömningen bedrivs och förstås av lärarna. Det är en komplex och betydelsefull arbetsuppgift för lärare att genomföra,som bidrar till både elevernas kunskapsprogression och undervisningens utveckling. För speciallärarprofessionen är kunskapsbedömning och betygsättning en av de punkter som återfinns i examensförordningen. Specialläraren ska även agera som en kvalificerad samtalspartner när det handlar om lärande och kunskapsutveckling för elever med en intellektuell funktionsnedsättning.

The aim of this qualitative study is to explore how staff members within daily activities forpeople with intellectual disabilities experience and implement the right to self-determination.Through in-depth interviews and thematic analysis, the study aims to understand thechallenges and facilitators that influence staff members' attitudes and behaviors towardspromoting client autonomy. Data from six staff members working in daily activities havebeen analyzed using Michel Foucault's power-theory, Miranda Frickers theory abouthermeneutical injustice and empowerment theory. Findings reveal a complex interplay ofpersonal thoughts, organizational structures, and client needs shaping the way autonomy isunderstood and practiced. Key themes include empowerment through choice-making, barriersto autonomy fulfillment, and the need for supportive environments. An overall conclusion ofthe study is the importance of training and ongoing support for staff in enhancing theautonomy of individuals with disabilities. Implications for policy and practice underscore thenecessity of creating inclusive and empowering environments that embrace and prioritizeindividual autonomy.

The number of people with intellectual disabilities having children has increased since the abolition of the forces of sterilizations in Sweden and with the improved right and living conditions. Previous studies showed that this is a large client group within social services and that parents feel mistrusted in their interaction with the authorites despite improved living conditions. Our qualitative study aimed to investigate social workers' experiences of assessing children's needs and parental capacity in families where one or both parents have intellectual disabilities and to identify the social worker’s state of knowledge working with this target group. The study has been conducted with a qualitative approach in the form of semi-structured interviews with professionals working and investigating these families. The empirical data has been analyzed with Michael Lipsky’s theory of street-level bureaucrats which highlights the social workers discretion in their work which can be considered to be complex. The results provide a deeper understanding of the experiences, challenges and knowledge social workers have working with families where the parents have an intellectual disability.

Elevassistenter på anpassad grundskola samverkar i nära relation med speciallärare. De har ett mycket komplext uppdrag, trots att behörighetskraven för elevassistenter är låga. Studien syftar till att undersöka hur elevassistenter i anpassad grundskola med inriktning ämnesområden uppfattar sitt uppdrag i relation till eleverna och i relation till specialläraren, samt vilket stöd elevassistenter tänker att speciallärare kan bidra med. Studien bygger på kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med 9 verksamma elevassistenter på anpassade grundskolor runtom i Sverige. Deltagarnas berättelser har analyserats tematiskt och ställts i relation till tidigare forskning samt till tre teoretiska perspektiv: samverkansteori, gräsrotsteori och situerat lärande. Sammantaget visar studien att elevassistentuppdraget i anpassad grundskola är komplext både i fråga om arbetsuppgifter och vilken roll elevassistenten har i relation till specialläraren. Rollens komplexitet i kontrast till de låga behörighetskraven är vad vi i studien kallar assistent-paradoxen. Den så kallade assistent-paradoxen medför att elevassistenter behöver handledas av speciallärare och utvecklas regelbundet i sitt arbete, trots att speciallärare saknar explicit utbildning i att handleda elevassistenter. Studiens resultat visar att det är viktigt att synliggöra, tydliggöra och befästa elevassistentrollen så att speciallärare och elevassistenter kan samverka för elevernas bästa.

Skolans styrdokument påtalar vikten av att vårdnadshavare görs delaktiga i den utredningsprocess som ska bedöma om deras barn ska mottagas i anpassad grundskola. Forskning visar dock att vårdnadshavare inte alltid inkluderas i processen, utan känner sig maktlösa, frustrerade och exkluderade. Syftet med denna studie är att bidra till ökad kunskap om vårdnadshavares upplevelser av delaktighet kring utredningsprocessen till mottagande i anpassad grundskola för sitt barn. Studiens två frågeställningar fokuserar på hur vårdnadshavare upplever delaktighet i processen både som helhet och de olika delarna, samt vilka faktorer som påverkar vårdnadshavares upplevelser av delaktighet. Studien är en kvalitativ intervjustudie där tio semistrukturerade intervjuer med vårdnadshavare har genomförts, med en fenomenologisk utgångspunkt. Vid analysen har Giorgis modell använts, för att tolka, urskilja och tematisera svaren. Resultatet visar att 60 % av vårdnadshavarna har upplevt delaktighet i processen som helhet, och kring de olika delarna har graden av delaktighet varierat. De påverkansfaktorer som identifierats är förförståelse, maktbalans och beslut, relation, kommunikation, bemötande och samsyn. Slutsatsen är att vårdnadshavares delaktighet inte är självklar, och att det finns mycket kvar att utveckla. En ökad förståelse för vårdnadshavares perspektiv skulle kunna leda till ökad delaktighet och bättre samverkan, något som skulle främja barnets skolgång., The school´s governing documents points out the importance of guardians being involved in their child´s admission to an adapted primary school. Research shows that guardians are not always included in the process, but feel powerless and exkluded. The purpose of this study is to contribute to increased knowledge about guardian´s experience of participation in the investigation process for their childs´ reception in an adapted primary school. The study´s two questions focus on how guardians experience participation in the process both as a whole and the various parts, as well as which factors influence guardians´ experiences of participation. The study is a qualitative interview study where ten semi-structured interviews with guardians have been conducted, with a phenomenological starting point. In the analysis, Giorgi´s model has been used to interpret, distinguish and thematize the answers. The result show that 60 % of the guardians have experienced participation in the progress as a whole, and different degrees and types of participation have been experienced around the different parts. The influence factors identified are pre-understanding, balance of power and decisions, relationship, communication, treatment and consensus. The conclusion is that guardians´participation is not self-evident, and that there is still much to develop. An increased understanding of the guardian´s perspective could lead to better collaboration, something that promotes the child´s schooling.

Sammanfattning/Abstract Andersson, Malin & Lindberg, Annika (2024). Integrering av elever med intellektuell funktionsnedsättning Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Studien förväntas bidra med hur grundskolors arbete med integrerade elever organiseras samt vilka faktorer som påverkar individintegrerade elevers skolsituation i praktiken. Syfte och frågeställningar Syftet med examensarbetet är att belysa olika aktörers uppfattning om individintegrerade elevers inkludering i praktiken. Vilka insatser på organisation, grupp och individnivå görs för att möjliggöra inkludering för barn med intellektuell funktionsnedsättning som läser integrerat på grundskolan? Vilka möjligheter och hinder framkommer som påverkar de integrerade elevernas skolsituation? Vilken förståelse av samverkan rörande integrerade elever har de olikaprofessionerna? Teori För att förstå och analysera den insamlade empirin används en systemteoretisk och professionsteoretisk ansats i kombination med ett kommunikativt relationsinriktat perspektiv, KoRP. Systemteori har använts för att förstå organisationen och dess olika delar samt hur skolan som organisation arbetar med dubbla läroplaner. Begrepp inom professionsteori har använts för att förklara ansvarsfördelning som uppstår i skolan utifrån det professionella uppdrag vederbörande innehar. Utifrån KoRP har lärarnas arbetssätt och samverkan studerats i syfte att beskriva hur olika språkliga och sociala sammanhang formas och samspelar i en ömsesidig påverkan. Metod Utifrån studiens syfte har kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomförts. En tematisk analys har använts för att analysera de transkriberingar som genomförts av de inspelade intervjuerna. Syfte, frågeställningar, valda teorier och tidigare forskning har legat till grund för arbetet med analysen. Resultat Resultatet visar att de individintegrerade elevern

The ami of the study is to contribute with knowledge about how young adults with intellectual disability experience the trasition from upper secondary school to working life. The following research questions have been formulated based on the aim: How do ten young adults with intellectual disability describe the transition from school to work or daily activities? What factors affect the young adults' chances of getting a job or daily activity after finishing school? Which parts of their education has facilitated or created barriers for the young adults' transition from school to work or daily activity? The study is based on a qualitative method. Semi-structured interviews were conducted with ten youn adults with intellectual disabilitities who have completed upper secondary school. The analysis and interpretation work of the study's empirical data material is based on Bronfenbrenner's (1979) ecological systems theory. These systems include the microsystem, mesosystem, exosystem, and macrosystem. The study's resluts indicate that workplace-based learning is a central factor in promoting young adults with intellectual disability's establishment in the labour market. The results also show that the informants in the study do not remember and have difficulties explaining the transition from school to work or daily activities. The young adults want to work, but it is challenging for this group to get a job in the open labour market. They have skills that are fit for the labour market, but need support to cope with working life. Collaborations between different actors and social support are required for this to work.

Denna studie syftar till att undersöka hur barn vars syskon har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning eller intellektuell funktionsnedsättning påverkas och upplever att det är att leva med ett syskon med en funktionsnedsättning. Studien utförs som en kvalitativ litteraturstudie i form av en scoping-review. 15 vetenskapliga artiklar identifierades och sammanställdes utifrån tematisk analysmetod. De vetenskapliga artiklarna analyserades efter Goffmans teori om stigma, Eriksons utvecklingsteori och Bronfenbrenners utvecklingsekologiska perspektiv. Resultatet visade att barn vars syskon har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning eller intellektuell funktionsnedsättning behöver göra anpassningar och kompromisser i sin vardag relaterat till syskonets svårigheter och behov av anpassningar. Flertalet sociala konsekvenser identifierades då barnen sällan vågade bjuda hem vänner samt valde att stanna hemma för att inte riskera att bli mobbad eller retad på grund av sitt syskon. Många av barnen behövde ta ett stort ansvar för sitt syskon i en tidig ålder vilket resulterade i att de mognade snabbare än andra jämnåriga. Det framkom även att barnen utvecklade positiva egenskaper som empati, tålamod och acceptans., The aim of this study is to investigate how children with siblings who have a neuropsychiatric disability or intellectual disability experience their everyday life and how it has affected them. The study is conducted as a qualitative literature review as a scoping review. Fifteen scientific articles were identified and compiled using thematic analysis methods. The scientific articles were analyzed based on Goffman's theory of stigma, Erikson's developmental theory, and Bronfenbrenner's ecological systems theory. The results showed that children with siblings who have a neuropsychiatric disability or intellectual disability need to make adjustments and compromises in their daily lives related to their sibling's difficulties and need for adaptation. Several social consequences were identified, as the children rarely dared to invite friends home and often chose to stay at home to avoid the risk of being bullied or teased because of their sibling. Many of the children had to take on significant responsibilities for their sibling at an early age, which resulted in them maturing faster than their peers. It also emerged that the children developed positive qualities such as empathy, patience, and acceptance.

Syftet med denna studie har varit att nå en ökad kunskap om skolkuratorers arbete på anpassad grundskola och vilka möjligheter de upplever att de har när det kommer till att ge eleverna som går där stöd. Vi har utifrån syftet genomfört en kvalitativ intervjustudie. Intresset för ämnet och inspiration till studien uppkom under socionomprogrammets verksamhetsförlagda utbildning där vi fick upp ögonen för elever på den anpassade grundskolan utifrån rollen som skolkurator. För att besvara våra frågeställningar valde vi att intervjua skolkuratorer verksamma på anpassade grundskolor i Sverige. Det empiriska material som ligger till grund för vår studie består av åtta semistrukturerade intervjuer med skolkuratorer som i olika utsträckning arbetar med elever på anpassad grundskola. Intervjuerna har transkriberats och bearbetats med stöd av tematisk analys. Vi har använt oss av systemteori och den salutogena teorin om KASAM för att analysera vårt insamlade material. Av våra fynd framkommer det att skolkuratorernas egen vilja, personlighet och engagemang har betydelse för deras arbetssätt och uppgifter. Skolkuratorerna beskriver att de bland annat stödjer sina elever genom att handleda och utbilda skolpersonal samt samordna olika insatser kring eleverna. Resultatet visar även på att skolkuratorernas arbete på anpassad grundskola kännetecknas av mindre arbete på individnivå och färre enskilda samtal jämfört med arbetet på grundskola. Skolkuratorernas upplevda förutsättningar när det kommer till att stödja sina elever tycks avgöras av hur väl de kan samverka med andra aktörer kring eleverna. Det beskrivs också vara av stor betydelse att skolkuratorer på anpassad grundskola har ett helhetsperspektiv i sitt arbete för att kunna ge eleverna som går där det stöd som de behöver. Studiens slutsatser är att skolkuratorer på anpassad grundskola arbetar på många olika sätt för att ge sina elever stöd och att de har olika förutsättningar för att göra just detta. Slutligen vill vi då det

Syftet med studien var att undersöka om det digitala inlärningsprogrammet Privatliv kan vara ett adekvat stöd för speciallärare i undervisning inom ämnesområdet sexualitet, samtycke och relationer i den anpassade grundskolan. Valet grundar sig i en avsaknad av anpassade läromedel som vänder sig till elever i anpassad grundskola. Undersökningen syftade till att synliggöra vilka normer läromedlet förmedlar, om alla delar i läroplansmålen för år 7–9 finns med, om det förmedlar ett riskperspektiv eller ett friskperspektiv gällande ämnesområdet samt hur läromedlet är anpassat för att möta elevers olika behov och förutsättningar. För att undersöka detta användes en kvalitativ metod med en socialkonstruktivistisk ansats. Inspirerad av den kritiska diskursanalysen har vi genomfört en läromedelsanalys för att komma åt det mer implicita innehållet. Resultat som framkommit visar att Privatliv kan vara ett adekvat stöd i undervisning, men däremot behöver några delar tillföras för att kunna innehålla alla läroplansmål. Några delar från läroplansmålen saknas och vissa delar anser vi kräver lite mer fördjupad kunskap kring. Anpassningar finns men programmet skulle nå fler elever och vara ett fördelaktigare stöd för undervisande speciallärare om innehållet skulle anpassas ytterligare. Privatliv förmedlar i överlag ett friskperspektiv. Läromedlet avviker från heteronormen genom att belysa homosexualitet och bisexualitet och en HBTQ-norm är framträdande. En slutsats i studien visar hur viktigt det är att granska läromedel, men även betydelsen av kompetent personal som ska undervisa eleverna med hjälp av läromedlet.

Studiens resultat visar att klasslärare anser att rollen som språklig förebild är en stor del av deras uppdrag. Dock är uppdraget komplext då det är tidskrävande och kräver kunskap om elevers förutsättningar och behov, samt att det kan vara svårt att få ett fungerande samarbete mellan olika yrkesgrupper där utbildningskrav skiljer sig åt. Personalens förhållningssätt påverkar hur kommunikation möjliggörs och resultatet visar på olika strategier för att öka förutsättningarna där flexibilitet, relationskompetens samt kroppsspråk synliggörs. Metoder i undervisningen är TAKK, digitala hjälpmedel och modellering. Det finns goda resurser, som hög personaltäthet, för att möjliggöra språkutveckling. Däremot påverkar kompetensen hur väl resurserna begränsar eller möjliggör språkutveckling, och där efterfrågas kompetensutveckling. Sammanfattningsvis finns goda möjligheter utifrån ett organisatoriskt perspektiv men det finns utvecklingsområden i förhållande till tidsaspekter och fortbildningsbehov. Studiens slutsats är att elevernas möjlighet till språkutveckling är central i anpassad grundskola inriktning ämnesområden. Klasslärare ser den språkliga interaktionen som en förutsättning för lärande och kommunikationen som grundläggande för eleverna, varför klasslärare och elevassistenter behöver ges fler möjligheter att tillsammans arbeta för att möjliggöra detta för eleverna.

Elever med intellektuell funktionsnedsättning kan gå integrerat i grundskolan, det vill säga att de rent fysiskt befinner sig i grundskolan men läser efter den anpassade grundskolans läroplan. Lärarna behöver då arbeta mer specialpedagogiskt och för att kunna det behöver de ha kompetens och/eller få stöd av speciallärare/specialpedagoger. De sistnämnda har, i och med sin utbildning, kompetens att handleda och stötta lärare i undervisningen av integrerade elever. Denna studie är kvalitativ med syftet att beskriva och analysera några lärares erfarenheter kring undervisning av elever med intellektuell funktionsnedsättning i grundskolan. Respondenterna var femton lärare som undervisar/undervisat integrerade elever och metoden som användes var semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna utfördes fysiskt eller digitalt och tematisk analys användes för att bearbeta materialet. Resultatet visar att lärarna är positiva till inkludering men anser sig sakna kunskap och specialpedagogiskt stöd i klassrummet för att inkluderingen ska lyckas. Specialläraren har för de flesta lärarna i studien en rådgivande roll, dock anser de att ett mer dagligt stöd vore önskvärt. Studiens slutsats är att arbetet med inkludering är väldigt komplext, då lärarna i de flesta fall inte får stöd i att ge den integrerade eleven en gynnsam skolgång. Vidare framkommer att begreppen inkludering och integrering används synonymt samt att det behövs ett förtydligande över vilket ansvar rektor respektive speciallärare och undervisande lärare ska ha i inkluderingsprocessen.

Delaktighet har idag en central roll i styrdokument och forskning inom funktionshinderområdet. Samtidigt är det ett komplext begrepp med många innebörder och delkomponenter. Därför kan det bli svårt att skapa ett gemensamt förhållnings- och arbetssätt som främjar delaktighet. Särskilt om man arbetar i den anpassade grundskolan där eleverna oftast har olika kommunikationssvårigheter. Syftet med denna studie är att undersöka hur personer, som tillhör olika yrkeskategorier och som arbetar i den anpassade grundskolan, ser på delaktighet samt hur de arbetar med att främja elevernas delaktighet. I studiens användes kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Resultaten visar att delaktighet ofta förstås i termer av samhandling, engagemang, självbestämmande, tillhörighet och tillgänglighet. Personalen i den anpassade grundskolan beskriver olika tillvägagångssätt för att främja elevernas delaktighet. Det krävs att anpassa den fysiska miljön, men också att vara flexibel och anpassa sitt arbetssätt. Viktiga förutsättningar för att öka elevernas delaktighet anses vara kommunikation och individuellt anpassat innehåll. Det är två komponenter som också skapar utmaningar i arbetet med delaktighet. Lärare och annan personal har stor betydelse för elevers delaktighet. Det är de som skapar delaktighet genom att identifiera behov av stöd och erbjuda anpassningar som behövs.

I den svenska anpassade skolan finns det elever med intellektuell funktionsnedsättning (IF) som behöver stöd i att få sina röster hörda. Dels för att forskningsläget gällande matematikundervisning i anpassad skola är gjord i liten omfattning, dels för att den forskning som finns fokuserar på procedurförmåga och automatiseringsförmåga. Det är tydligt att det finns ett stort behov av att undersöka matematikundervisning i anpassad skola. Denna studies syfte är att få fördjupad kunskap om hur lärare/speciallärare i matematik i anpassad gymnasieskola planerar och genomför en undervisning och bedömning som främjar elevers lärande i ämnet matematik. Specifikt är syftet att få kunskap om hur elever i anpassad gymnasieskola erbjuds en undervisningsmiljö som främjar deras matematikutveckling. Urvalet består av fyra lärare och tolv elever från nationellt program. Studien genomfördes med en trianguleringsmodell bestående av lärarintervjuer, lektionsobservationer och fokusgruppssamtal med elever. Resultatet i studien analyserades med tematisk analys. Som teoretiska perspektiv användes Öhmans utökade didaktiska triangel och sociokulturellt perspektiv. Resultatet tyder på att det finns många matematikdidaktiska val som lärare kan göra för att underlätta för elever med IF i den anpassade gymnasieskolan. Resultatet visar även att det finns hinder som gör att matematikundervisningen inte blir som eleverna vill och kan genomföra. Både elevers och lärares undervisningspraktik, att planera och genomföra undervisning, påverkas av faktorer utanför klassrummet såsom skolans styrdokument och tillgång till individanpassat undervisningsmaterial. Studiens resultat visar att det finns ett fortsatt stort behov av att studera vidare interventioner i matematik som kan utformas tillsammans med lärare, speciallärare och elever med IF för att sedan kunna användas i matematikundervisningen. Nyckelord: anpassad skola, intellektuell funktionsnedsättning, speciallärare, matematikundervisning, Students with intellectual disability (ID) in Swedish schools need to have their voices heard about their education. Since the research regarding intellectual disability linked to the design of mathematics education is made to a small extent and focusing on interventions that test students’ procedural skills and ability to automatise there is a need to research education of mathematics in special needs upper secondary schools. The aim of this study is to research how teacher and special needs teachers in special needs upper secondary schools plan, implement and assess in mathematics education for students with ID. It´s also to find out what the students’ perception of the education are. Four teachers and twelve students from special needs upper secondary schools participated in the study. The study was conducted using a triangulation model consisting of interviews with teachers, observations in classrooms and focus groups with students. The data from the study was analysed using thematic analysis. Theories used where the extended didactic triangle by Öhman and the sociocultural perspective. The result shows that there are many mathematical didactic choices that teachers can make to facilitate learning for students with ID in special needs upper secondary schools. The study’s results also reveal obstacles that prevent mathematics education from aligning with students’ desires and capabilities. Both students and teachers teaching practise, to plan and implement teaching, is affected by external factors beyond the classroom as policy documents and individualised education material. The result shows that there is a further need to study interventions in mathematics that are developed with teachers, special needs teachers and students with ID that can be used in the mathematics education. Keywords: special needs school, intellectual disability, special needs teacher, mathematics education

SammanfattningDetta examensarbete har sitt fokus på elever med intellektuell funktionsnedsättning (IF) och hur delaktiga de är i ämnet slöjd. Elevgruppen är de som läser och bedöms enligt det centrala innehållet i anpassad grundskola i Sverige. I den gemensamma studien genomfördes en undersökning, som inkluderar litteraturstudier, enkät och intervjuer av slöjdlärare för att analysera och dra våra slutsatser. Sammanfattningsvis belyser vår studie att slöjdlärare i högre grad samarbetar med klasslärare, än med speciallärare eller specialpedagoger, för att anpassa undervisningen efter elevernas individuella förutsättningar. Trots utmaningar med tidsbrist känner sig slöjdlärare kompetenta att skapa KASAM (känsla av sammanhang) i slöjdämnet. Integrerade elever i stora grupper framstår dock som en utmaning för lärarna. Framgångsfaktorer för att främja delaktighet inkluderar att etablera struktur, att aktivt kommunicera med eleverna och att ägna tid åt att förstå deras behov. Det centrala innehållet anses vara en viktig grundpelare, men i slöjdundervisningen fokuserar huvudsakligen läraren på material, verktyg och hantverkstekniker. Resultatet understryker vikten av att stärka samarbetet mellan klasslärare, speciallärare och specialpedagoger. Speciallärare och specialpedagoger behöver dock bättre ämneskunskaper, för att kunna ge adekvat stöd till slöjdlärare, särskilt vid integrering av elever med IF i grundskolan.Nyckelord: Behörighet, Delaktighet, IF, Intellektuell funktionsnedsättning, KASAM, Slöjdämnet, Slöjdlärare, Speciallärare, Specialpedagog.

Total quality management (TQM), with a focus on process improvement, is the basis for this qualitative case study. The study aims to investigate pros and cons of earlier admission notices for students with intellectual disability (ID) applying to the individual program (IAIND) within the adapted high schools in Stockholm municipality and region. The municipal’s adapted high schools that offer IAIND assert they need more time in order to create positive transition experiences for students, parents and employees. Previous studies performed support additional preparation for students with ID. This study demonstrates that the benefits of earlier acceptance notices far outweigh the disadvantages. Additionally, it should be possible to give the students earlier admission notices without extensive organizational change. The municipality of Gothenburg’s existing protocol demonstrates this. The current date of admission notice seems to constitute a lack of accessibility and indirect discrimination towards the applicants. Finally, infractions on the Convention on Functional Rights and the Convention on the Rights of the Child have been shown. The municipality of Stockholm and the high school admission Storsthlm are advised to further investigate with the best interests of the target group in focus. Additional perspectives should be collected, including those of the students, their guardians/ parents, adapted primary schools and private schools. The high school admission Storsthlm and the region's municipalities should adopt an earlier admission notice for applicants to IAIND, and investigate whether the same would be beneficial for applicants to the national programs within the adapted school system., Offensiv kvalitetsutveckling med ett särskilt fokus på processförbättring ligger till grund för denna kvalitativa fallstudie. Studien ämnar utreda för- och nackdelar med att tidigarelägga antagningsbeskeden för sökande till individuella programmet (IAIND) anpassade gymnasieskolan i Stockholms stad och region. Stockholms stads anpassade gymnasieskolor förmedlar att mer tid krävs för att trygga elever, vårdnadshavare och medarbetare i den övergång som sker mellan anpassad grund- och gymnasieskola; bemanning behöver säkerställas, lokaler anpassas och elevers behov och hjälpmedel säkras. Studiens resultat påvisar att fördelar vida överskrider nackdelar vid en tidigareläggning av antagningsbesked. Teori och resultat är samstämmiga vad gäller barn och ungas behov av förberedelse inför övergångar. Det är särskilt viktigt för barn och unga i behov av särskilt stöd och/ eller med intellektuell funktionsnedsättning. Studien framlägger att det bör vara möjligt att tidigarelägga antagningsbeskeden för sökande till IAIND och/ eller anpassad gymnasieskola i sin helhet, utan omfattande förändringsåtgärder. Det förutsätter att nuvarande tidplan efterlevs och att orsaker till sena målgruppsbeslut kartläggs och åtgärdas. Göteborgs stad visar att det är möjligt. Nuvarande datum för antagningsbesked kan till synes utgöra bristande tillgänglighet och indirekt diskriminering. Brister uppvisas också i enlighet med funktionsrättskonventionen och barnkonventionen. Stockholms stad och Gymnasieantagningen Storsthlm rekommenderas fortsatt utredningsarbete med målgruppens bästa i fokus. Fler perspektiv bör samlas in, inklusive röster från elever, vårdnadshavare, anpassade grundskolor och enskilda huvudmän. Gymnasieantagningen Storsthlm och regionens kommuner bör verka för en tidigareläggning av antagningsbesked för sökande till IAIND. Vidare utredning krävs för att utröna om en tidigareläggning av antagningsbesked även bör inkludera nationella program.

Syftet med studien är att undersöka hur icke-verbala elever med autism och intellektuell funktionsnedsättning kan lära sig läsa och skriva, vad det finns för olika metoder och hur det går att skapa möjligheter för dem att lära sig läsa och skriva. Teoretisk utgångspunkt för studien är det salutogena perspektivet med fokus på elevernas möjligheter, förmågor och att hitta lösningar och det sociokulturella perspektivet där lärandet sker i relation till omgivningen inom elevens proximala utvecklingszon. Kvalitativ metod användes i form av semistrukturerad intervju som genomfördes genom enskilda intervjuer med åtta speciallärare på anpassade grundskolor som har erfarenhet av läs- och skrivinlärning med icke verbala elever med autism. Intervjuerna analyserades med tematisk analys. Resultatet visar på vikten av att icke-verbala elever med autism har tillgång till en språkstimulerande miljö och att de får dagliga läs- och skrivaktiviteter, samt att det går att använda sig av forskningsbeprövade läs- och skrivundervisningsmetoder, både ljudnings- och helordsmetoder men att de behöver anpassas med AKK, tydliggörande bilder och konkret material. Undervisningen kan med fördel anpassas efter varje elev och metoder kombineras med varandra. En tydlig struktur med tydliga instruktioner med exempelvis bilder är att föredra. Undervisningen bör anpassas efter elevens styrkor, intressen och erfarenheter. Det är av vikt att skapa en motivation hos eleverna, visa eleverna att det är roligt att lära sig och att tro på eleven. Eleven behöver möjliggöras att visa sina kunskaper så att läraren kan lägga undervisningen på rätt nivå. Resultatet tyder på att läs- och skrivutveckling kan bidra till en ökad kommunikation och självkänsla och till att eleverna blir mer självständiga och delaktiga i samhället.

Syftet med föreliggande studie är att med utgångspunkt i aktuell vetenskaplig litteratur undersöka tillgängliga interventioner som används av professionella i arbete med vuxna individer med intellektuella funktionsnedsättningar och/eller autism med problemskapande beteenden samt effekten av dessa interventioner och hur de påverkat brukare. Studien genomfördes med en kunskapsöversikt, en s.k. scoping study, av 18 artiklar samt tematisk analys. Sammanfattningsvis har studien visat på att kostnadseffektiva strategiska interventioner som tar hänsyn till såväl behandlingsimplikationer som livskvalitet meningsfullt och holistisk vis. Liksom att brukarna som får lättförståeliga interventioner att förhålla sig till och som påverkar problemskapande beteende positivt ökar både begripligheten och hanterbarheten för brukarna vilket går hand i hand med såväl lågaffektivt bemötande som tydliggörande pedagogik. Liksom att interventioner som används i arbetet med problemskapande beteenden inte nödvändigtvis behöver fokusera på brukarnas beteenden för att vara effektiva., The aim of this study is to examine available intervention methods, based on contemporary scientific literature, used by professionals in their work with adults with intellectual disabilities and/or autism with challenging behaviors, as well as their effectiveness and impact. This study consists of a scoping study of 18 articles, accompanied by thematic analysis. This study has shown that cost-effective strategic interventions that consider both treatment implications as well as quality of life are meaningful and holistic. Users who receive easy-to-understand interventions, which positively affect challenging behaviors, increase both the comprehensibility and manageability of users, which goes hand in hand with low-affective treatment and TEACCH. The study also demonstrates that interventions used in the workplace regarding challenging behaviors do not necessarily need to focus on the users' behaviors in order to be effective.

Stigmatisering mot personer med intellektuell funktionsnedsättning (IF) är ett visträckt samhällsproblem. Syftet med detta examensarbete har varit att få en djupare insikt i hur kunskapsläget ser ut kring risk- och skyddsfaktorer i anknytning till stigmatisering av personer med IF och att redovisa befintlig forskning. Metoden som har använts för att kunna möjliggöra detta har varit en scoping review, eller litteraturstudie, där befintlig forskning från ett flertal olika databaser har studerats och undersökts. De teorier som har fungerat som en utgångspunkt i att kunna analysera resultaten är teorin om stigma, den utvecklingsekologiska teorin, teorin om känsla av sammanhang (KASAM), det intersektionella perspektivet samt marginaliseringsprocesser. Vidare kunde två huvudteman med vardera två underteman identifieras. Det första huvudtemat består av "yttringar av stigma" som innehåller två underteman i form av självstigma och affilierad stigma. Det andra huvudtemat bygger på "påverkansfaktorer" med dess två underteman prediktorer för stigma och stigmatisering, samt prediktorer för motståndskraft. Utifrån den analys som gjordes på resultataten som visade sig från huvudtemat "påverkansfaktorer", kunde ytterligare två underteman identifieras; föräldrars upplevelser av socialt utanförskap, marginalisering och kamp för inkludering samt socialt stöd och gemenskapens betydelser. Resultaten som framkom visade på att det föreligger ett underskott avseende forskning kring specifikt risk- och skyddsfaktorer i samband med stigmatisering av personer med IF. Det verkar även föreligga en brist på svensk forskning inom området. På så vis utgick denna litteraturstudie från en internationell kontext. Det visade sig även att stigmatiseringen har en negativ inverkan på välbefinnandet hos såväl personer med IF som de i deras omgivning, medan socialt stöd och gemenskap kan öka välbefinnandet och motståndskraften. Vidare framkom det att det finns ett behov av att ta de komplexa samspel som ka

Förevarande studie hade som syfte att genom en scoping-review sammanställa en översikt av forskningsläget kring föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning ur ett föräldraperspektiv. Resultatet analyserades i enlighet med en kvalitativ innehållsanalys och analysen utgjordes av teoretiska kopplingar till teorierna stigma samt socialt stöd. Resultatet visade att föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning upplever utmaningar i sitt föräldraskap så som upplevelser av att bemöta fördomar, maktlöshet samt utanförskap. Studiens resultat visade också att föräldrarna hade ett behov av stöd i sitt föräldraskap men att de haft negativa upplevelser av det. Studiens slutsats konstaterar att föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning idag inte har rätt förutsättningar för att bedriva sitt föräldraskap med framgång. Det sociala arbetets praktik är i behov av bättre bemötande och mer kunskap om intellektuell funktionsnedsättning generellt och föräldraskap med intellektuell funktionsnedsättning i synnerhet. Föräldrarnas upplevelser måste synliggöras och stödinsatserna måste effektiviseras för att skapa bättre förutsättningar för föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning att lyckas i sitt föräldraskap., The aim of the present study was to, through a scoping-review, compile an overview of the research landscape concerning parents with intellectual disabilities from a parental perspective. The results were analyzed using qualitative content analysis, incorporating theoretical connections to the concepts of stigma and social support. The findings revealed that parents with intellectual disabilities face challenges in their parenthood, such as encountering prejudices, powerlessness and social exclusion. The study`s results also indicated that these parents have a need for support in their parenting, but that they had negative experiences with it. The study concludes that parents with intellectual disabilities currently lack the necessary conditions to successfully engage in parenting. Social work practice needs improved responsiveness and greater understanding of intellectual disability in general and parenting with intellectual disability in particular. The experience of parents must be brought to light and support interventions need to be streamlined to create better conditions for parents with intellectual disabilities to succeed in their parenting.

The study aims to uncover social workers understandings of substance use (SU) among people with intellectual disabilities (ID) and ways in which social work with this group should be carried out. Previous research has asserted that people with ID use drugs to a lesser extent, and therefore experience less drug related issues in general compared to the general popuation. However, people with ID experience more severe consequences from SU than others. Evidence for specific methods for working with this group is scarce. The theoretical framework for this thesis is first based in the social model of disability. This enables the use of Goffmans symbolic interactionism with an emphesis on his theories of social roles. The last piece to the theoretical framework is cooperation theory which assists in analysing the themes of issues in cooperation that professionals express. The thesis is carried out through semi-structured interviews with 6 interviewees, chosen through a combination of strategic- and snowball selection methods. The results are analysed thematically. Three main themes emerge from the empirical data: social factors, matters of cooperation between professionals and their organizations and communication styles between professionals and people with ID. The main findings of the thesis is first: that Swedish research on the topic is practically non-exictent. Second: that effective methods are developed by professionals such as writing and drawing to enhance communication and that this knowledge is not transferred and expanded upon. Third: that professionals view SU among people with ID as caused by a need for social inclusion which they get from SU., Undersökningen syftar till att ådagalägga socialarbetares förståelse av drogbruk bland personer med intellektuellt funktionshinder (IF) och hur socialt arbete med denna målgrupp bör utföras. Tidigare forskning har visat att personer med IF använder droger i lägre grad, och därför erfar mindre drogrelaterade problem än befolkningen i övrigt. Personer med IF erfar dock allvarligare konsekvenser av sitt drogbruk än andra. Forskningsunderlaget för behandlingsmetoder är tunnsått. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter börjar i det sociala funktionshinderbegreppet som möjliggör användandet av Goffmans symboliska interaktionism med fokus på hans teori om sociala roller och masker. Slutligen används samverkansteori för att analysera samverkansrelaterade problem som framkommer i socialarbetares utsagor. Undersökningen utförs som semistrukturerade intervjuer med 6 intervjupersoner som valts i kombinerad strategisk urvalsprocess och snöbollsurval. Empirin analyseras sedan tematiskt. Tre huvudsakliga teman framkommer i empirin: sociala faktorer, samverkan mellan organisationer och professionella och kommunikation mellan professionella och personer med IF. Uppsatsen kommer fram till tre slutsatser. 1: Att svesnk forskning på ämnet saknas. 2: Att effektiva metoder för att arbeta med målgruppen så som att ritprata utvecklas i verksamheter men att denna kunskap inte förs vidare i organisationer över tid eller mellan organisationer och att denna kunskap behöver tas till vara och vidareutvecklas till arbetsmetoder. 3: Att socialarbetare ser drogbruk bland personer med IF som en konsekevens av ett behov av social tillhörighet.

Undervisningen i skolan ska anpassas efter samtliga elevers individuella behov och de vars funktionsnedsättningar påverkar möjligheterna att nå målen har rätt att få kompenserande stöd som minskar konsekvenserna av nedsättningen. Elever med en utvecklingsrelaterad störning avleds och distraheras lättare av distraktioner irrelevanta för skolarbetet, vilket beror på exekutiva funktioner med ett otillräckligt arbetsminne och/eller brister i inhiberingsmekanismer samt nedsatt uthållighetsförmåga. Då alla sinnesintryck påverkar lärandet och tolkningen av intrycken är avgörande är detta viktiga aspekter att ta hänsyn till i skolan och utformning av undervisningen och dess rum. Som ett led att hålla oss ajour med aktuell forskning och med insikten att det finns en viss saknad av hjälpmedel valde vi att undersöka effekten av ett visuellt brusreducerande hjälpmedel, QuietFrames. Studien genomfördes som kombinerad metod med ett explorativt förhållningssätt. Det är en kvasiexperimentell design med pre-posttest, där interventionen bestod av införandet av hjälpmedlet QuietFrames. 12 elever, diagnosticerade med lindrig intellektuell funktionsnedsättning, inskrivna i den anpassade grundskolan och gymnasieskolan genomförde kognitiva tester från Mindmore. Resultaten genomgick en statistisk analys av inompersonsdesign med hjälp av det statistiska verktyget Jamovi där analysen nåddes genom beroende t-test där signifikansvärdet studerades. Detta kompletterades med strukturerade intervjuer med 3 pedagoger. Intervjuerna bestod av standardiserade frågor som analyserades tematiskt för att ge en uppfattning om pedagogernas upplevelse av QuietFrames effekt. Resultaten av studien visar att visuellt brusreducerande glasögon inte kan betraktas som ett effektivt hjälpmedel för den undersökta gruppen elever. Inte heller visar den statistiska analysen att användningen av dessa gav ett förbättrat resultat avseende elevernas prestationer gällande uppmärksamhet, fokus och arbetsminne. Detta motsades

Research on the general parent population has established that parental exposure to interpersonal trauma and psychosocial stressors may negatively influence caregiving and children’s development. Research also suggests that parents with intellectual disability (ID) are disproportionally exposed to interpersonal trauma and psychosocial stressors, and that such exposure may contribute to the elevated risk for caregiving and child developmental problems in this population. Conflicting findings have, however, also been reported, and there is no synthesized picture of the prevalence of interpersonal trauma among these parents, or of associated caregiving-related and child developmental outcomes. There is also a scarcity of research addressing these parents’ exposure to interpersonal trauma and psychosocial stressors, in relation to developmentally informed aspects of caregiving and child development. This thesis aims to counter these knowledge gaps. Study I systematically reviewed extant empirical reports on interpersonal trauma among parents with ID, and links with caregiving-related and child developmental outcomes. The review indicated that > 50% of these parents have been exposed to interpersonal trauma. Findings regarding caregiving-related outcomes overall indicated that interpersonal trauma increases caregiving-related risks. Reports on links with child developmental outcomes were scant and inconsistent. Studies II and III present empirical works, focused on parental social-cognitive capacities among mothers with ID. Study II involved a sample of mothers with ID (n = 30), and comparison mothers with ADHD (n = 61), and examined the mothers’ exposure to interpersonal trauma and psychosocial adversity in relation to their capacity for parental mentalizing. Mothers with ID had a heightened risk for mentalizing difficulties, in the form of prementalizing modes of relating to their children. Cumulative interpersonal trauma uniquely predicted prementalizing across gr

Synen på föräldraskap och intellektuell funktionsnedsättning (IF) har förändrats över tid, vilket medfört behov av ny kunskap om bemötande och utformning av stöd. Mödra- och barnhälsovården (MBHV) ska ge ett förstärkt stöd, men det saknas kunskap om hur stödet upplevs av föräldrarna, och hur det bör utformas för att vara gynnsamt för både föräldrar och barn. Inom ramen för ett specialistarbete, som är en delstudie inom ett projekt vid Stockholms universitet, intervjuades tio mammor med lindrig IF om hur de upplevt föräldraskapsstöd från MBHV. Resultaten visade att det fanns en rädsla för att uttrycka behov av föräldraskapsstöd, grundad i en förväntan om dåligt bemötande och diskriminering. Mammorna beskrev olika strategier för att hantera detta, relaterade till om de skulle berätta om sin diagnos för barnmorska och BHV-sjuksköterska, samt i så fall när och hur. För att nå fram och hjälpa mammor med IF, och deras barn, behöver MBHV utforma bemötande och stöd som i större utsträckning än i dag gör att mammor med IF kan känna sig trygga i kontakten med vården.

Introduktion: Denna studie undersöker lärarnas upplevelser och erfarenheter av att undervisa elever från anpassad skola och elever från grundskolan i samma klassrum vid samma tidpunkt. Fokus är att studera hur lärare beskriver arbetet med samläsning och vilka förutsättningar dessa har för att bedriva samläsning. Metod och analys: Genom semistrukturerade intervjuer undersöks hur samläsning genomförs på grundskolenivå, och den komplexiteten inkluderande utbildning kan innebära. Det insamlade datamaterialet har strukturerats och organiserats genom en tematisk metod och analyserats genom Michael Uljens reflektiva skoldidaktiska teori och Claes Nilholms och Kerstin Göranssons orienteringsdefinitioner för inkludering. Resultat: Intervjuerna visar att lärarna möter praktiska och pedagogiska svårigheter i undervisningsverkligheten, men även att de ser stort värde i inkluderingen. Det är framför allt organisatoriska aspekter, ekonomiska omständigheter och brist på resurser, exempelvis specialpedagogisk handledning, som beskrivs som försvårande faktorer för att förverkliga inkluderande undervisning. Trots detta visar lärarna i studien på ett stort engagemang och vida ansträngningar för att skapa en gynnsam undervisningsmiljö för alla elever. Genom att skapa eget material, bildstöd och användning av tekniska hjälpmedel såsom SymWriter och InPint. Slutsatser: En tydlig slutsats är att den samhälleliga kontexten och skolsystemets struktur spelar en stor, om inte avgörande, roll för framgången i inkluderande undervisning. Under studiens gång har det också identifierats att det tycks finnas en blind fläck rörande samläsning på grundskolenivå. Trots att undervisningspraktiken visar att innebörden för samläsning pågår på grundskolor, finns inga omskrivningar i styrdokument eller myndighetsutsagor, och större forskning inom området tycks också saknas. Detta försvårar sannolikt förverkligandet av inkluderande undervisning i grundskolan, inom ramen för samläsning, för elever med intell, Introduction: This study examines the experiences and perceptions of teachers who simultaneously teach students from compulsory schools for pupils with intellectual disabilities alongside their peers from general compulsory schools in the same classroom with a particular focus on exploring how teachers describe their work with co-reading[1] and the conditions necessary for conducting such education. Method and Analysis: Semi-structured interviews were conducted to investigate the implementation of co-reading at the primary school level and the complexities that inclusive education may entail. The collected data were structured and organized through a thematic method and analyzed using Michael Uljens’ reflective theory of school didactics and Claes Nilholm’s and Kerstin Göransson’s definitions of orientation for inclusion. Results: The interviews reveal that, despite practical and pedagogical challenges, teachers recognize significant value in inclusion. It is primarily organizational aspects, economic circumstances, and a lack of resources, such as special education guidance, that are described as complicating factors for realizing inclusive education. Despite these challenges, the teachers in the study demonstrated strong commitment and made extensive efforts to create a favorable teaching environment for all students, including the creation of their own materials, visual supports, and the use of technical aids such as SymWriter and InPrint. Conclusions: The findings indicate that the societal context and the school system’s structure play a crucial, potentially decisive, role in the success of inclusive education. The study identified a blind spot in the practice of co-reading at the primary school level. Although co-reading is practiced, it lacks representation in policy documents, authority statements, and research. This omission likely complicates the implementation of inclusive education, within this framework of co-reading, for students with intellectual dis

Denna kvalitativa studie syftade till att beskriva integrerade elevers undervisningssituation sett utifrån lärares perspektiv. Vidare syftade studien till att beskriva utmaningar och framgångsfaktorer i undervisningen samt belysa hur specialpedagogen kan stödja lärares arbete. Genom semistrukturerade intervjuer med fem undervisande lärare samlades data in som sedan analyserades utifrån den skoldidaktiska modellen. Resultatet indikerade att lärare upplevde undervisningen som utmanande, dels på grund av begränsad kännedom om den anpassade skolans kursplaner, dels utifrån bristande kunskap om intellektuell funktionsnedsättning. Trots upplevda utmaningar bland respondenterna identifierades framgångsfaktorer såsom skolans gemensamma värderingar och flexibla organisation. Resultatet visade även på ett behov av att stärka lärares kunskap om den anpassade grundskolans läroplan och kursplaner. Studien lyfter slutligen ett vidare behov av ytterligare forskning om undervisning av integrerade elever i andra skolmiljöer.

Skolans uppdrag är inte enbart kunskapsrelaterat utan bygger till stor del på att varje individ ska få med sig sociala egenskaper för att kunna passa in i samhället och fungera som goda samhällsmedborgare. I den här studien har det varit av intresse att undersöka om användningen av en utbildade hund i skolans verksamhet kan riktas mot att utveckla sociala förmågor och inte bara inriktat mot det teoretiska. Utifrån studiens syfte som var att undersöka speciallärares, specialpedagogers och pedagogers erfarenheter av att stödja utvecklandet av de sociala förmågorna hos elever med intellektuell funktionsnedsättning (IF) genom en utbildad hund som en artefakt. Studien har utgått ifrån semistrukturerade intervjuer med hundförare som antingen är speciallärare, specialpedagoger eller pedagoger i anpassad grundskola, anpassad gymnasieskola, gymnasiesärskolan samt grundskolan. I studien kommer det fortsättningsvis stå skrivet anpassad skola och grundskola i de fall det inte ska framgå att det avser specifikt anpassad grundskola/gymnasieskola. Teorin som studien utgått ifrån för att analysera resultatet var det sociokulturella perspektivet. Med den här studien vill vi belysa den utbildade hunden som en artefakt i skolan för att på så sätt hjälpa och stödja elever med IF i deras utvecklande av sociala förmågor. Vi har haft med en medvetenhet om problem såsom hundrädsla, allergi och motstånd, som kan finnas inom djurrelaterad pedagogik, men också om vad som kan göras för att förebygga sådana problem. Studiens resultat visade på många fördelar såsom att elever med hög frånvaro blir motiverade att komma tillbaka till skolan, läsångesten dämpas, interaktion med andra elever stimuleras, kontakter med andra professioner underlättas och elever som tidigare varit hundrädda har fått tillit till hundar tack vare hundförarens arbetsmetod. Genom resultatet har nya insikter synliggjorts till forskningsområden där involverandet av till exempel en utbildad hund skulle kunna hjälpa till att nå