Search

Healthcare professionals frequently request competence development regarding the implications of Parkinson’s disease for those who are affected and their special needs. New employees at nursing homes are often taught by experienced healthcare staff, but there is no disease-specific-education. Consequently, there is no system that ensures a standardized level of competence within and between healthcare units. High workload and focus required for healthcare professionals during working hours, result in limited time for leisure activities. A proposed solution should therefore be easily accessible, flexible and easy to use. In this bachelor’s thesis, a proposed solution is presented as an interactive prototype game, designed to increase competence in Parkinson's disease for healthcare professionals in an enjoyable and motivating way. Based on Donald Norman’s basic design principles, a digital educational game is constructed. The educational content is based on a literature study of the disease and several interviews with clinical background and strategies for knowledge learning. The final prototype game includes four chapters with accompanying quizzes and a motivational competitive moment. The evaluation of the prototype with several healthcare professionals as well as the Operation manager for home care and health in Lund, shows that the proposed solution is suitable and relevant for the intended users. The proposed game can therefore be seen as a starting point for a standardized competence level in Parkinson’s disease within healthcare units, that require further development for implementation in healthcare.

Bakgrund: I Sverige drabbas cirka 11 procent av befolkningen varje år av trycksår som uppkommer på sjukhus. Patienterna drabbas av vårdskador, vilket resulterar i längre vårdtider och därmed högre kostnader för sjukvården. Patientskador är ett globalt problem som förekommer i både utvecklingsländer och låginkomstländer. Sjuksköterskor spelar en central roll i det förebyggande arbetet genom att identifiera risker för patienter och arbeta systematiskt inom patientsäkerhetsarbetet för att minska vårdrelaterade skador. Sjuksköterskor ska främja patientsäkerhet genom att skapa en trygg och säker vårdmiljö. Trots detta finns det flera faktorer som kan försvåra och begränsa deras möjligheter att utföra detta arbete effektivt. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att förebygga trycksår. Metod: En litteraturstudie där tolv kvalitativa artiklar analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys och en induktiv ansats. Resultat: Analysen utgick från tolv vetenskapliga artiklar och resulterade i fyra kategorier “Förebygga trycksår innebär att hantera utmaningar i sjuksköterskans arbete; Samarbete och kommunikation är avgörande för att förebygga trycksår; Erfarenhet och relevant kompetens är viktigt för att förebygga trycksår; Genomföra regelbundna bedömningar är en central del av sjuksköterskors trycksårsförebyggande arbete”. Slutsats: I sjuksköterskors erfarenheter av trycksårsprevention visar att de möter flera utmaningar, där brist på personal, tid och effektiv kommunikation samt korrekt användning av bedömningsinstrument är centrala faktorer. För att stärka arbetet med trycksårsförebyggande åtgärder krävs ett effektivt samarbete inom vårdteamet, utökad utbildning och tydliga rutiner.

Bakgrund: Framöver kommer allt fler multisjuka äldre få vård i hemmet, vilket ställer krav på hälso- och sjukvårdspersonalens kompetens. Distriktssköterskor har kompetens för att möta patienternas vårdbehov i hemmet. Syfte: Studiens syfte var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att nyttja sin professionsspecifika kompetens inom kommunal hemsjukvård. Metod: En kvalitativ metod med induktiv ansats tillämpades. Elva semistrukturerade intervjuer genomfördes med distriktssköterskor från fem olika kommuner i södra Sverige. Materialet analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Distriktssköterskorna i studien beskrev att deras kompetens bidrog till att de kände sig trygga med att bedriva komplex vård i hemmet och att de uppmärksammade helheten runt patienten, vilket till exempel visade sig genom hälsofrämjande arbete. Deras kompetens gjorde att de självständigt kunde förskriva vissa läkemedel och förbrukningsartiklar, vilket underlättade både deras egna och sjuksköterskekollegornas arbete. Distriktssköterskorna upplevde att deras kompetens skulle kunna nyttjas mer i verksamheten. Konklusion: Distriktssköterskorna framhävde att de dagligen hade nytta av sin professionsspecifika kompetens i arbetet i hemsjukvården, men att det fanns svårigheter i att synliggöra hur deras kompetens användes och hur den präglade det dagliga arbetet., Background: In the future, more and more elderly people with multi-illnesses will receive care at home, which places demands on the competence of the healthcare staff. The district nurses have the skills to meet the patients' care needs at home. Aim: The aim of the study was to describe district nurses' experiences of using their profession-specific competence in municipal home health care. Methods: A qualitative method with an inductive approach was applied. Eleven semi-structured interviews were conducted with district nurses from five different municipalities in southern Sweden. The material was analyzed using a qualitative manifest content analysis. Results: The district nurses in the study described their competence as contributing to feeling secure in conducting complex care at home and to paying attention to the whole around the patient, which was shown, which for instance was shown through health promotion work. Their competence meant that they could independently prescribe certain drugs and medical consumables, which facilitated both their own work and that of their nursing colleagues. The district nurses felt that their skills could be used more in the organization. Conclusions: The district nurses emphasized that they benefited from their profession-specific competence on a daily basis in their work in home health care, but that there were difficulties in making visible how their competence was used and how it characterized the daily work.

Bakgrund: Distriktssköterskor med sin specialistkompetens inom omvårdnad utgör en viktig roll i arbetet med att säkerställa kvaliteten på hälso- och sjukvården samt bidra till en patientsäker vård. Kompetensbeskrivningen ger en tydlig bild av distriktssköterskans fördjupade kunskaper inom många olika områden och för att kunna ge en högkvalitativ vård är det viktigt att efter erlagd examen få använda den kompetens som är förvärvad under utbildningen. Syfte: Beskriva distriktssköterskors upplevelser av möjligheten att ge omvårdnad utifrån specialistkompetens. Metod: Kvalitativ studie med induktiv ansats. Data insamlades genom semistrukturerade intervjuer med tio distriktssköterskor som jobbade inom primärvården. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier: Att specialistutbildningen ökar ens självständighet och trygghet samt ens förutsättningar att ge en god omvårdnad, Att specialistkompetensen ger ökade förutsättningar att arbeta utifrån ett helhetsperspektiv, Att det behövs en mer effektiv styrning av arbetsuppgifter för att säkerställa att rätt kompetens används på rätt plats och Att distriktssköterskans kompetens i större utsträckning behöver nyttjas i det förebyggande samt uppföljande hälsoarbetet. Slutsats: Efter erlagd utbildning besitter distriktssköterskorna fördjupade kunskaper som gör att de med ökad självständighet arbetar utifrån ett helhetsperspektiv. De tilldelas ibland arbetsuppgifter som inte ger mervärde för patienterna och de upplever att de inte alltid får arbeta utifrån sin kompetens vilket har en negativ påverkan på deras möjlighet att ge omvårdnad. Ytterligare forskning som kan tydliggöra olika tillvägagångssätt för att ta tillvara på distriktssköterskans kompetens skulle vara av stor betydelse.

Användningen av robotdjur i äldreomsorgen blir allt vanligare, samtidigt som effekterna av dem är högst varierande och beroende på personliga djurerfarenheter och tekniska egenskaper. Syftet med denna artikel att belysa en ouppmärksammad påverkansfaktor, nämligen personalens arbetssätt. Artikeln bygger på 10 års erfarenheter av forskning om robotdjur inom svensk äldreomsorgen. Redovisningen tar sin början i en första (till synes misslyckad) kvantitativ interventionsstudie. Utifrån tanken om serendipitet – oväntade händelser som väcker nya insikter till liv – kommer därefter fokus riktas mot en senare kvalitativ studie om personalens arbetssätt. Analys av deras sätt att arbeta med robotdjuren resulterar i identifiering av tre typer av kompetenser: a) kroppslig, b) social, och c) etisk. Dessa kompetenser är nödvändiga för att personalen ska förvandla robotdjuren från tekniska anordningar till vårdverktyg med nytta för patienten.

Psykisk ohälsa bland barn och unga ökar runt om i världen och anses vara ett folkhälsoproblem. Identifiering av tidiga tecken på psykisk ohälsa hos barn och unga förebygger fortsatta problem i vuxenlivet. Skolsköterskan har en viktig roll i det hälsofrämjande och hälsoförebyggande arbetet och möter dagligen barn och unga i sitt arbete. Syftet med studien var att belysa skolsköterskans erfarenheter av att stödja barn och unga med psykisk ohälsa i grundskolan. Studien genomfördes med hjälp av en empirisk kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Totalt deltog tio stycken skolsköterskor på grundskolor i södra Sverige. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera datamaterialet. I resultatet sammanställdes två kategorier; Komplexiteten i att hantera psykisk ohälsa i grundskolan samt Tecken på psykisk ohälsa och åtgärder. Skolsköterskorna beskrev brist på resurser, svårigheter med att bedriva teamarbete samt emotionella utmaningar som de ställs inför i sitt arbete. Vidare ansåg skolsköterskorna att identifiering av symtom och beteende, synliggörande av bidragande faktorer till psykisk ohälsa samt hälsofrämjande och hälsoförebyggande arbete var av stor vikt. Samverkan med barn- och ungdomspsykiatrin fungerade inte optimalt och skolsköterskorna saknade stöd i sitt arbete. Skolsköterskorna ansåg sig vara i behov av grundläggande- samt fortlöpande utbildning inom ämnet för att kunna stödja barn och unga med psykisk ohälsa.

Kompetens är ett begrepp som har många olika tolkningar beroende på situation och kontext. Därav finns det ingen exakt definition av begreppet. Idag finns det många utbildningar som syftar till att bidra med mer kunskap och kompetens för individer. En av dessa utbildningar är personalvetarprogrammet som ska förse individer med kompetens om bland annat personal och arbetsliv. Denna kvantitativa uppsats syftar till att undersöka de nationella och lokala examensmålen inom personalvetarprogram i Sverige. För att kunna analysera det insamlade materialet samt kunna förstå begreppet kompetens bättre, har en innehållsanalys använts med utgångspunkt i Ellströms (1992) teoretiska referensram och EU:s nyckelkompetenser. Dessutom besvaras uppsatsens två frågeställningar, hur stor del av de nationella och lokala examensmålen utgör de olika kompetenserna och i vilken utsträckning skiljer sig de nationella och lokala målen inom personalvetarprogrammen, med hjälp av den valda metodansatsen. Resultatet visar på att det fanns en tydlig fördelning av de olika kompetenserna från Ellström (1992) och EU:s nyckelkompetenser. Dock fanns det inga mål som uppfyllde kraven för kompetenserna “digital kompetens” och “kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer”. Utöver detta kunde man se att det fanns flera skillnader och färre likheter mellan de nationella och lokala examensmålen när det gällde både frekvens och formulering av examensmålen inom personalvetarprogram i Sverige.

Förskolan ska vara en plats där alla barn har rätt till en utbildning av hög kvalitet utifrån deras behov och förutsättningar. Skolinspektionens granskning visar att förskolan i Sverige brister i likvärdighet och kvalitet samt på kompetens hos personalen (Skolinspektionen, 2018). Mot bakgrund av förskolans bristande likvärdighet valde vi att fördjupa oss kring förskollärares uppfattningar om likvärdighet och inkludering i dagens förskola. Syftet med studien är att undersöka förskollärares uppfattningar kring fenomenen inkludering och likvärdighet i en förskola för alla barn. Studien utgår från följande frågeställningar: Vilken uppfattning har förskollärare gentemot inkludering och likvärdighet i förskolan för alla?, Vilken uppfattning har förskollärare gentemot inkluderande arbetssätt i förskolan?, Hur uppfattar förskollärare begreppet barn i behov av särskilt stöd? Studien tar sin utgångspunkt i en fenomenografisk forskningsansats som utgår från uppfattningar samt variationer av uppfattningar. Studien genomförs utifrån en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Resultaten i studien visar på att en likvärdig förskola är svår att uppnå, eftersom förutsättningarna på förskolorna ser olika ut. Det framgår att brist på kompetens, otydlighet i läroplanen samt tiden påverkar inkluderingsarbetet. Utifrån resultaten dras slutsatsen att inkludering, likvärdighet och barn i behov av särskilt stöd ses som svårdefinierade och utmanande begrepp, där vikten av erfarenhet, engagemang och kompetens, både generell och specialpedagogisk, har stor påverkan i inkluderingsarbetet.

Denna studie har för avsikt att undersöka förskollärares uppfattningar om barns olika villkor i undervisningassitationer för att uppnå en likvärdig utbildning. Barngrupperna i Sveriges förskolor ser olika ut, vilket riskerar en ojämlikhet. Det finns en förståelse kring betydelsen av att förskolepersonal behöver ett specialpedagogiskt förhållningssätt för att kunna möta en större heterogenitet i förskoleverksamheten. Enligt skollagen i 1 kap. 9§ av skollagen (SFS, 2010:800) ska utbildningen inom alla skolformer vara likvärdiga. Det ligger därför även i studiens intresse att undersöka vilken kompetens och erfarenhet förskollärare själva anser sig ha i förhållande till känslostarka barn och barn i behov av stöd. Studien utgår från en kvalitativ metod innehållande semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. På grund av det komplexa ämnesområdet som berör den pedagogiska yrkesverksamheten analyseras studien utifrån teorierna om relationellt perspektiv, relationell pedagogik, specialpedagogik, tydliggörande pedagogik och omsorgsetik. Analysmetoden som används är en integrerad analys på basis av teman. Resultatet och slutsatsen av studien visar på att förskollärarna uppmärksammar barns olika behov men känner sig ofta otillräckliga då de tvingas att prioritera uppmärksamheten bland barnen. Kompetens och kunskap anser förskollärarna sig få under åren de arbetat samt genom fortbildning som erbjuds.

Mäns våld mot kvinnor är idag ett globalt samhällsproblem och samverkan mellan myndigheter och organisationer lyfts fram som viktigt men samtidigt utmanande för att bekämpa våldet. I denna studie deltar fem nyckelpersoner från olika verksamheter som samverkar inom problemområdet och genom kvalitativa intervjuer har vi undersökt deras subjektiva uppfattningar om samverkan, kunskapsdelning och kompetens. De representerade organisationerna och myndigheterna är hälso- och sjukvården, polismyndigheten, socialtjänsten, länsstyrelsen och en kvinnojour. Studien har den sociala lärandeteorin Communities of Practice som teoretisk utgångspunkt och analysmetoden som använts för att bearbeta empirin har varit tematisk. Resultatet visar en samstämmighet med vad tidigare forskning lyfter fram som framgångsrik samverkan och vad respondenterna uppfattar som bästa praxis. Samtidigt identifieras en diskrepans mellan vad respondenterna uppfattar är bästa praxis och hur man faktiskt arbetar idag. Några av utmaningarna som identifierats är brist på tid och resurser, prioriteringar, gemensamma mål och kunskapsdelning vilket gör det svårt att få en fungerande samverkan i praktiken., Examinationsdatum: 2024-06-05.

Studens syfte har varit att undersöka hur fritidshemslärare från tre olika fritidshem i södra Skåne ser på inkludering för lver på fritidshemmet samt hur fritidshemslärare arbetar med att anpassa verksamheten så att inkludering skapas på fritidshemmet. Arbetet har utförts utifrån två frågeställningar: Hur uppfattar frotidshemslärare inkludering utifrån miljöns påverkan i fritidshemsveksamheten? och Vilka möjligheter skapas för ett utvecklande arbete kring inkludering i fritidshemmet för eleverna? För att genomföra denna studie användes en kvalitativ metod där fritidshemslärare från tre olika fritidshem intervjuades genom fokusgrupper med två till tre medverkande fritidslärare i varje grupp. Intervjuerna genomfördes för att samla in empiri om hur lärare ser och arbetar med inkludering för att anpassa versamheten så att inkudering skapas i fritidshemmet. Vi har använt oss av det relationella perspektivet som stöd när vi framställde vårt analysarbete. Studiens resultat visade att fritidshemslärare ser på inkludering som ett viktigt ämnesområde, men att brister/problem uppkommer på grund av olika omständigheter i verksamheten. Man kan se både likheter och skillnader mellan de tre olika fritidshemmen i resultatet.

This study explores the evolving role of public librarians, specifically focusing on their perspectives on competence development. The field of librarianship has undergone significant transformation in response to the digital age, leading to discussions about the future of the librarian profession. Public librarians now face multifaceted responsibilities, necessitating continuous competence development to meet dynamic user needs and adapt to shifting information landscapes. The study, positioned within the Swedish library sphere, employs qualitative methods, primarily semi-structured interviews, to uncover librarians’ perceptions and experiences, and identified needs for competence development. Acknowledging the challenges in the evolving information landscape, the research delves into how public librarians perceive competence development, their methods of engagement, utilized resources and the specific competencies deemed to crucial for improving library services. The aim is to contribute a nuanced understanding of public librarians’ perspectives on competence development. The study identifies diverse viewpoints and aims to identify patterns and factors influencing librarian’s engagement and perceived needs. Although results are not intended for broad generalization due to the limited sample, they are expected to contribute to the broader understanding of and discussion on public librarian’s competence development. The relevance of this study extends beyond academia, impacting the library sphere and librarians’ professional development. Insights gained from exploring librarians’ perspectives and competence development needs are crucial for designing effective programs that enhance library services and meet societal information needs. In conclusion, this qualitative study aims to provide valuable insights into the complexities of public librarians’ views on competence development, contributing to the broader discourse on the librarian’s evolving role and the societa

Begreppet ”kompetens” är med anledning av dess kontextberoende natur många gånger svårdefinierat, vilket resulterar i att begreppet ofta saknar en allmänt accepterad definition. Trots detta förekommer kompetensbegreppet frekvent inom pedagogiska kontexter där det flitigt används slentrianmässigt, och på ett vedertaget sätt. Detta mynnar ut i att efterfrågan av relevanta kompetenser i framställandet av platsannonser komprometteras, eftersom begreppet saknar innebörd. Denna komplikation kan således komma att försvåra vårdsektorns ständigt ökande rekryteringsutmaningar ytterligare, eftersom det blir svårt för arbetsgivare att specificera vilka kompetenser som erfordras och krävs i sjuksköterskans profession. Denna kvalitativa studie syftar till att bidra med kunskap om de kompetenskrav som ställs på den ”ideala sjuksköterskan” inom privat och offentlig sektor. Tidigare forskning visar att kompetensbegreppet ständigt omformuleras, och följaktligen blir förtydligandet av nödvändiga kärnkompetenser centralt för att tillgodose det ökande vårdbehovet. Dessa kompetenser återfinns bland annat i policydokument, vilka ringar in de kompetenser som anses ’giltig kunskap’ för sjuksköterskor. Tidigare forskningsstudier betonar att diskursen om sjuksköterskans kompetens är essentiell eftersom den möjliggör navigering och förbättring av vården genom kartläggning av viktiga kompetenser. Studiens empiriska material baseras på datainsamling av totalt 53 platsannonser inom privat respektive offentlig sektor, där annonser för privat sektor hämtats från Indeed.com, och offentlig från Region Stockholms platsbank. För att uppfylla studiens syfte och frågeställningar tillämpas ett teoretiskt ramverk bestående av Faircloughs kritiska diskursanalys vid analysen av platsannonser. Detta genom att identifiera och diskutera återkommande teman som associeras med de efterfrågade kompetenserna. Vidare tillämpas Ellström (1992) och Illeris (2013) teorier, med syfte att definiera kompetensbegreppet, och

Syftet med denna studie är att undersöka hur en grupps sammansättning av kompetenser påverkar gruppdynamiken i en samverkanskontext. Målet är att studien även ska kunna bidra med praktiska implikationer för ytterligare implementering av privat-offentlig samverkan i det svenska totalförsvaret. Empirisk data samlas in genom semistrukturerade intervjuer med totalt sex deltagare från tre olika undergrupper inom transportslagen land, luft och sjö från Beredskapsektor Transport Privat-Offentlig Samverkan (BT POS). Henri Tajfel och John Turners social identitetsteori tillämpas på den empiriska datan och kompletteras med Jörgen Hanssons definition av kompetens, som tillsammans utgör studiens teoretiska ingång. Tematisk analys används för att bearbeta den empiriska datan, vilket resulterar i fyra centrala huvudteman. Studiens resultat indikerar att kompetenssammansättningen har en betydande inverkan på gruppdynamiken i en samverkanskontext. En balanserad och diversifierad kompetenssammansättning främjar en positiv dynamik och möjliggör effektiv hantering av komplexa utmaningar, vilket förväntas vara gynnsamt för samverkansförmågan. Gruppdynamiska skillnader mellan de tre undergrupperna belyser vikten av tydlig styrning, väl förankrad ansvarsfördelning och ömsesidig organisatorisk förståelse som förutsättningar för ytterligare implementering. Resultaten från studien är däremot begränsade till en beredskapssektor och ett litet urval av intervjupersoner, vilket begränsar möjligheten att generalisera slutsatserna till andra sektorer. Framtida forskning rekommenderas att fokusera på att kvantifiera kompetensspridning samt undersöka effekterna av ett flertal kulturella implementeringar. Därmed bidrar studien till den pågående utvecklingen av samverkansmodeller i svensk totalförsvarskontext och öppnar upp för framtida forskning som kan fördjupa förståelsen och förbättra implementeringen av samverkansmekanismer i ytterligare beredskapssektorer., The purpose of this study is to examine how the composition of competencies within a group affects the dynamics in a collaboration setting. Additionally, the purpose is to contribute practical implications for further implementation of public-private partnership within the Swedish total defense. Empirical data were collected through semi-structured interviews with a total of six participants from three different subgroups within the transport sector's forum for public-private partnership (BT POS). Henri Tajfel and John Turner’s Social Identity Theory was applied to the empirical data, complemented by Jörgen Hansson’s definition of competence, forming the theoretical framework of the study. Thematic analyses were used to process the empirical data, resulting in four central themes. The result indicates that the composition of competencies significantly impacts group dynamics in a collaboration context. A balanced and diversified composition of competencies promotes positive dynamics and enables effective management of complex challenges, which is expected to be beneficial for collaboration capability. Differences in group dynamics between the three subgroups highlight the importance of clear leadership, well established distribution of responsibilities, and mutual organizational understanding as prerequisites and further implementation. However, the results are limited to one emergency sector and a limited number of interviewees, which restricts the ability to generalize the findings to other sectors. Future research is recommended to focus on quantifying competency distribution and examining the effects of various cultural implementations. Thus, the study contributes to the ongoing development of collaboration models in the Swedish total defense context and paves the way for future research that can deepen the understanding and improve the implementation of collaboration mechanisms in additional preparedness sectors.

Robots and artificial intelligence are becoming an increasingly central part of today’s society. With the implementation of the two in various organizational functions, the question of their capability is highly relevant. Within the field of voluntary work, recruitment plays a crucial role. There are many different reasons as to why humans decide to work voluntarily, which is a prosocial behavior. This raises the question of how robots could perform in recruiting people for voluntary work, and if and how robots can induce prosocial behavior into humans. This study investigates the potential of humanoid robots to replace or complement humans in recruiting voluntary workers. The research aims to compare the effectiveness of human interaction with that of humanoid-robot interaction in influencing individuals’ willingness to engage in voluntary work. By examining the dynamics of perceived social connection, warmth, and competence in interactions with humans and robots, the study seeks to uncover the unique aspects of human-robot interaction that impact individuals’ motivation to participate in voluntary work.

Denna studie syftar till att undersöka hur organisationer inom evenemangsbranschen arbetar med att leda och motivera volontärarbetare på sina evenemang. Särskilt fokus ligger på hur de arbetar för att främja volontärernas inre motivation och tillfredsställa deras psykologiska behov av autonomi, kompetens och samhörighet. Studien har i huvudsak använt en teoretisk utgångspunkt “Självbestämmandeteori” (SBT). Materialet som har analyserats samlades in genom sex stycken semistrukturerade intervjuer med praktiker från organisationer inom musikevenemangsbranschen som använder sig av volontärer på sina evenemang. Resultatet av studien antyder att organisationerna tenderar att skapa en ökad inre motivation hos volontärerna genom att erbjuda valmöjligheter till arbetsuppgifter med tydliga instruktioner, där erkännanden för deras insatser spelar en viktig roll. Evenemangsorganisationerna arbetar och bör vidarearbeta med att skapa en positiv arbetsmiljö för volontärerna där alla ses som jämlikar och kan knyta gemenskaper med både varandra och organisationen, så att de i sin tur kan uppfylla sitt behov av samhörighet enligt SBT. Resultatet tyder även på att återkommande volontärer är ett vinnande koncept både för organisationernas arbete med att tillfredsställa volontärernas behov, samt för att minska osäkerheten kring volontärernas insatser och arbetsmoral. Slutsatserna kan därför visa på att en välimplementerad användning av principer från självbestämmandeteorin (SBT) kan bidra till att stärka volontärernas motivation och engagemang. Detta resultat har bidragit till att öka kunskapen ur ett perspektiv som inte är lika studerat och som kan hjälpa eventorganisationer att leda volontärer i framtiden. Denna studie är skriven på svenska., This study aims to investigate how organizations within the events industry work to lead and motivate volunteer workers at their events. Special focus is placed on how they work to promote volunteers' intrinsic motivation and satisfy their psychological needs for autonomy, competence, and relatedness. The study has primarily used one theoretical framework known as Self-Determination Theory (SDT). The data that has been analyzed was collected through six semi-structured interviews with practitioners from different organizations in the music events industry that use volunteers at their events. The study's findings suggest that organizations tend to enhance volunteers' intrinsic motivation by offering task choices with clear instructions, where recognition for their efforts plays an important role. Event organizations are currently working on and should continue to develop a positive work environment for volunteers where everyone is treated as equals and can form a sense of community with each other and the organization, thereby fulfilling their need for relatedness according to SDT. Furthermore, the results indicate that recurring volunteers are a successful concept both for organizations seeking to meet volunteers' needs and to reduce uncertainty about volunteers' efforts and work ethic. Therefore, the conclusions may indicate that a well-implemented application of principles from Self-Determination Theory (SDT) can contribute to strengthening volunteers' motivation and engagement. These findings have contributed to increasing knowledge from a less explored perspective and may assist event organizations in effectively leading volunteers in the future. This study is written in Swedish.

Bakgrund och syfte: Employer branding är en strategi företag kan använda sig av för att attrahera ny ochviktig kompetens till sin arbetsplats. I och med att konkurrensen på den globala marknaden ökar behövs nykompetens genom nyexaminerade studenter. Små och medelstora företag påverkas mycket av konkurrenseftersom de har färre resurser än vad större företag har. Därför är studiens syfte att beskriva vad små ochmedelstora företags ställning till nyexaminerade studenters nuvarande preferenser av vad en attraktivarbetsplats är i form av företags EVP. Metod: För att besvara studiens syfte krävdes två olika metoder för två olika forskningsfrågor. Förforskningsfråga 1 gjordes en deduktiv, kvantitativ tvärsnittsstudie för att ta reda på vad som attraherardagens nyexaminerade studenters i valet av arbetsplats. För forskningsfråga 2 gjordes en abduktiv,kvalitativ fallstudie för att ta reda på vad små och medelstora företags ställning till nyexamineradestudenters preferenser. Därför har en mix av forskningstyper, designer och ansatser. Analys: För att analysera den insamlade empiri som samlats in gjordes en kvantitativ analys iforskningsfråga 1 genom medelvärden, korrelationer och en faktoranalys för att få fram ett generaliserbartresultat. I forskningsfråga 2 gjordes en tematisk analys med hjälp av den referensram som tagits fram ochresultatet från forskningsfråga 1. Slutsats: Analysen av empirin gav oss en bra bild av små och medelstora företags ställningstagande avnyexaminerade studenters preferenser där vi kan konstatera att man kan möta de flesta av preferensernamen att det görs individuellt beroende på företag och storlek på företagen.

Mjukvaruutvecklande företag har sedan begynnelsen kämpat med att leverera dugliga system för att möta kundernas behov. En rapport från Standish Group (2014) påvisar att endast 16.2% av mjukvaruprojekt färdigställs i tid och inom budget. Krogstie (2012) och Moløkken-Østvold (2004) fastslår att systemutvecklingsprojekt i offentlig sektor har en tendens att överskrida både tidsramar och budget i högre utsträckning än projekt mot privat sektor. Dessutom noteras att projekt i offentlig sektor systematiskt är underestimerade när det kommer till både tid och budget. Denna forskningsartikel undersöker kritiska framgångsfaktorer för systemutvecklingsprojekt inom offentlig sektor. Genom en kombination av litteraturöversikt och empirisk datainsamling via semistrukturerade intervjuer med relevanta respondenter identifieras flera centrala faktorer. Studiens syfte är att svara på frågan om vilka faktorer som är avgörande för framgång i systemutvecklingsprojekt mot offentlig sektor. För att uppnå studiens syfte besvaras följande frågeställning: Vilka kritiska framgångsfaktorer är viktiga för att lyckas med systemutvecklingsprojekt mot offentlig sektor? Resultatet pekar på sju kritiska framgångsfaktorer: effektivt ledarskap, strukturerad projektplanering och användning av lämpliga projektmetoder, utnyttjande av projektgruppens kompetenser, implementering av iterativt arbetssätt för kontinuerlig leverans och förbättring, balans mellan tid, budget och funktionalitet, efterlevnad av policyer, riktlinjer och icke-funktionella krav, samt aktiv involvering av slutkunden genom hela utvecklingsprocessen.

This study which is based on semi structured interviews, is oriented around the Swedish academic librarians and their competencies and competency development opportunities regarding the work with open science. The purpose of this study is to examine what kind of competencies academic librarians use in their work related to open science as well as their opportunity to competency development. The study uses Ellström’s competency theory to analyse the results from the interviews. The study shows that the librarians use many different competencies, the most prominent competencies being related to communication, information literacy, and pedagogy as well as technical and legal skills. The informants of the study considers their opportunities to competency development to be quite good. They gain and develop competencies from both formal and informal learning scenarios in the form of seminars, conferences and by meeting other people in the same industry as well as scholars.

Bakgrund: Effektiv personalhantering har fått en ökad betydelse på dagens arbetsmarknad. Inom techbranschen, som lider av kompetensbrist och hård konkurrens, blir investeringar i HRM avgörande för företagens tillväxt och konkurrenskraft. Trots detta har mindre företag inom techområdet fått begränsad uppmärksamhet i forskningen kring HRM, vilket gör det viktigt att undersöka hur VD:ar i dessa företag tolkar och implementerar HRM för att möta specifika utmaningar inom branschen. Syfte: Studien undersöker hur VD:ar i mindre techbolag hanterar och tolkar HRM vid kompetensbrist på marknaden. Metod: Studiens metoddel omfattar en kvalitativ forskningsansats med semi-strukturerade intervjuer som forskningsdesign, där analysen baseras på den empirisk data som samlats in och kopplats samman med den teoretiska referensramen. Slutsats: VD:ar i mindre techbolag hanterar olika strategier för att hantera kompetensbristen på arbetsmarknaden. Deras tillvägagångssätt inkluderar integrering av HRM med företagets övergripande affärsstrategi, prioritering av skapandet av en positiv företagskultur och kompetensutvecklingsmöjligheter. Dessa VD:ars agerande indikerar en proaktiv strategisk ledarskapsstil och visar på genomtänkta strategier för att hantera både nuvarande och framtida utmaningar inom techbranschen., Background: Effective personnel management has gained increased importance in today's job market. In the tech industry, suffering from skills shortages and fierce competition, investments in HRM become crucial for companies' growth and competitiveness. Despite this, smaller companies in the tech industry have received limited attention in HRM research, making it important to examine how CEOs in these companies interpret and implement HRM to address specific challenges within the industry. Purpose: The study examines how CEOs in small tech companies manage and interpret HRM during skills shortages in the industry. Method: The method section of the study entails a qualitative research approach with semi-structured interviews as the research design, where the analysis is based on the empirical data collected and connected with the theoretical framework. Conclusion: CEOs in smaller tech companies employ various strategies to address skills shortages in the market. Their approaches include integrating HRM with the company's overall business strategy, prioritizing the creation of a positive corporate culture, and offering opportunities for skill development. The actions of these CEOs indicate a proactive strategic leadership style and demonstrate thoughtful strategies for addressing both current and future challenges within the tech industry.

HR-funktionens strategier handlar om processer, beslut och val organisationen tar i frågor som rör personalen. Strategierna är ofta i linje med organisationens mål, vilket kan sägas innebära att HR-funktionens strategier är vitala för hur väl organisationen lyckas uppnå sina mål. Ett sätt för HR-funktionen att arbeta med strategi är genom Strategic Human Resource Development, förkortat SHRD. SHRD består av flera delar, däribland personalutveckling och strategisk rekrytering och dessa kan användas som verktyg för att implementera ett välfungerande SHRD-arbete i organisationen. Studiens syfte är att sätta utmaningarna kring SHRD i en kontext kring tillverkande industrier i Skaraborg, för att se vad som bidrar till HR-funktionens framgång. Arbetets empiri är byggd på en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer med respondenter från tillverkande industrier i Skaraborg. I resultatet kommer vi fram till att delaktighet och möjlighet till att förändra strategier för HR-avdelningar är nycklar för att implementera framgångsrika personalutvecklingsstrategier, medans en brist på vilja eller oförmåga till att förändra, samt externa faktorer, gör det svårt att implementera ett välfungerande SHRD-arbete i organisationerna., The HR-functions strategies are about processes, decisions and choices the organization makes regarding human capital. The strategies are often aligned with the goals of the organization, which can be said to imply that the HR function's strategies are vital to how well the organization succeeds in achieving its goals. One way for the HR-function to work with strategy is through Strategic Human Resource Development, or SHRD. SHRD consists of several components, including personnel development and strategic recruitment, which can be used as tools to implement effective SHRD practices within the organization. The purpose of the study is to contextualize SHRD within the manufacturing industries in Skaraborg, in order to examine what contributes to the success of HR-functions. The empirical data of the study is based on a qualitative approach involving semi structured interviews with respondents from manufacturing industries in Skaraborg. This study's result indicates that participation and the ability to change HR department strategies are key factors in implementing successful personnel development strategies. On the other hand, a lack of willingness or ability to change, as well as external factors, make it difficult to implement effective SHRD practices within the organizations.

The aim of this bachelor thesis is to study how school librarians working in elementary and middle schools describe and obtain their competence, and how they work to make their competence visible through collaborations within the school organization. The empirical material consists of five semi structured interviews with school librarians. The theoretical framework consists of a competence model which divides competence into five different categories and the two concepts; formal and real legitimacy. The method of analysis is qualitative content analysis which is being used to code the empirical material. The result of this study shows that school librarians have a wide range of skills from all the categories in the competence model and that different sets of skills are being used depending on the work task. Reading promotion skills and social competence is especially prominent in the result. The study shows that they obtain their competence through formal education in Library and Information Science and that they continue to develop their skills throughout their professional life. The results show that the competence of school librarians are made visible for example through collaboration with teachers and that being an integral part of the school organization is vital for enabling these collaborations.

The aim of the study is to delve deeper into how the press portrays the librarian profession through two different time periods and take a closer look at the discourses related to work tasks represented in the media to see how the profession has changed and why. The empirical material is from Biblioteksbladet, published in 1923 and 2023, and the study analyses the differences from a hundred-year progress in the representation of the profession in the press. These papers are analysed with discourse analysis to explain power relations, changes in social practices and society, and the context of the texts to explain why these changes have happened. The result of the study shows that there has been a change in the profession, as more tasks have been assigned to the librarians, which brings new expectations and changes in the work-related discourses in Biblioteksbladet and how they express themselves to the librarians. Furthermore, the profession changes with the society it is centred in to be of use to its users.

Good knowledge of literature is a desirable competence among children's librarians, and it is said to require constant environmental scanning. At the same time, there is often a lack of time and opportunity for skills development in this area. The aim of this thesis is to examine how children's librarians build up their knowledge of literature, what significance it has and what factors affect them in their environmental scanning of children's literature. Empirical data were produced through interviews with five librarians working with children aged 0-12 as their target audience. The data were analyzed by employing Bates’ model of four different information-seeking modes. The results show that all four modes are vital for environmental scanning. The importance of literature knowledge is confirmed in descriptions of how they use their literature knowledge. One conclusion is that children's librarians' knowledge of literature is based more on personal and professional experience of children's literature than on literary studies. Bibliotekstjänst and colleagues are important channels for environmental scanning. Another conclusion is that children as a target audience demands more of an active – directed information seeking than adults.

Problematization: Previous studies have focused on examining the competencies required of sustainability auditors through the auditor’s perspective. However, there is a gap in research when it comes to examining competence by analyzing the market and its different demands on auditors and non-auditors. Purpose: The purpose of the study is to increase understanding of the competency requirements within sustainability auditing practice and find out if there are variations in the requirements between auditors and non-auditors. Frame of reference: The section begins with the purpose of sustainability assurance and the different components of competence through the competence tree. Then previous research related to competence within sustainability assurance, structured according to the different components of competence is presented. The section ends with a review of resource-based theory, new institutional theory and the analytical model for the study. Method: The study was carried out using a qualitative method, where a qualitative content analysis was applied. The study’s sample consists of 30 job advertisements in different countries in the EU for external sustainability assurance providers, with a division into audit firms and non-audit firms. Empirical evidence and analysis: The result shows both similarities and differences in the demand for competence in education, experience, knowledge and personal characteristics. Audit firms focus strongly on business financial competence, while non-audit firms demand specific competence in sustainability areas. At the same time, the study identifies certain similarities and a certain harmonization in the industry in terms of skills in demand. Conclusions: Auditors and non-auditors require a diverse and complementary set of competencies toeffectively ensure sustainability and meet the varying needs of different businesses. Market analysis reveals that an auditor’s experience and knowledge are more crucial for sustainability ass, Problemdiskussion: Tidigare studier har fokuserat på att undersöka den kompetens som krävs hos hållbarhetsgranskare genom granskarens perspektiv. Dock finns det ett gap i forskningen när det kommer till att undersöka kompetensen genom att analysera arbetsmarknaden och dess olika krav på revisorer och icke-revisorer. Syfte: Syftet med studien är att öka förståelsen för kompetenskraven inom hållbarhetsgranskning och ta reda på om det finns variationer i kraven mellan revisorer och icke-revisorer. Teoretisk referensram: Avsnittet inleds med syftet för hållbarhetsgranskning och kompetensträdets innebörd. Därefter presenteras tidigare forskning om kompetensbegreppet, strukturerad enligt kompetensträdets olika delar. Avsnittet avslutas med en genomgång av den resursbaserade teorin, nyinstitutionell teori, isomorfism samt legitimitetsbegreppet, och introducerar en analysmodell. Metod: Studien har utförts med hjälp av en kvalitativ metod, där en kvalitativ innehållsanalys tillämpats. Studiens urval består av 30 jobbannonser inom olika länder i EU för extern hållbarhetsgranskning, där uppdelning är revisionsbyråer och icke-revisionsbyråer. Empiri och analys: Resultatet visar både likheter och skillnader i efterfrågan på kompetens inom utbildning, erfarenhet, kunskaper och personliga egenskaper. Revisionsbyråer fokuserar starkt på företagsekonomisk kompetens, medan icke-revisionsbyråer efterfrågar specifik kompetens inom hållbarhetsområden. Samtidigt identifierar studien vissa likheter och en viss harmonisering i branschen när det gäller efterfrågade kompetenser. Slutsatser: Revisorer och icke-revisorer kräver en mångsidig och kompletterande uppsättning kompetenser för effektiv hållbarhetsgranskning och för att möta de varierande behoven hos olika företag. Analysen av arbetsmarknaden visar att en revisors erfarenhet och kunskap är viktigare för hållbarhetsgranskning än vad som beaktats i tidigare studier. Studien har bidragit till en ökad förståelse för den kompetens som kräv

Familjeföretag står inför nya utmaningar i en föränderlig värld, vilket ökar kompetensbehovet inom styrelsen. Tidigare forskning visar att tillsättandet av externa ledamöter kan tillgodose detta behov, men det råder oklarhet kring vilka specifika kompetenser som prioriteras. Studien syftar till att undersöka hur familjeföretag värderar och rekryterar externa styrelseledamöter, med fokus på professionella och personliga egenskaper. Studien utgår främst från resursberoendeteorin och baseras på sex kvalitativa intervjuer med ägare i familjeföretag samt experter inom området. Resultatet indikerar att familjeföretagen värdesätter integritet, engagemang och mjuka värden, vilket bidrar till att nya perspektiv tas upp i styrelserummet. Därtill diskuteras vikten av tydliga kravspecifikationer samt valet av rekryteringsmetod. Studien fastslår att åldersmångfald, generell kompetens och erfarenhet i kombination med integritet och engagemang prioriteras, vilket betonar vikten av ett tydligt samspel mellan de professionella och personliga egenskaperna., Family businesses face new challenges in a dynamic environment, which increases the need for skills on the board. Previous research shows that the appointment of outside directors can meet this need, but it is unclear which specific competencies are prioritized. This study aims to investigate how family firms value and recruit outside directors, focusing on professional and personal characteristics. The study is mainly based on the Resource Dependency Theory and has involved six qualitative interviews with family business owners and experts in the field. The results indicate that family businesses value integrity, commitment and soft values, which contribute to new perspectives being brought into the boardroom. The importance of clear specifications and the choice of recruitment method are also discussed. The study states that age diversity, general competence and experience combined with integrity and commitment are prioritized, which emphasizes the importance of a clear interplay between the professional and personal characteristics.

This study aims to deepen the understanding of how youth librarians in public and school libraries in Sweden promote reading among young people aged 12-25 years. By use of Thorson’s literature-pedagogical strategies, it explores the various perspectives on reading that emerge in these promotional activities and additionally examines the perceptions of librarians regarding their competence and the success of their work. Despite the perceived challenges in engaging the youth, librarians show much creativity and determination in their initiatives. The study is based on a survey distributed to all main public libraries in Sweden, in all 290 libraries, which resulted in 230 answers from librarians working with youths. The study finds that involving the youths in planning, execution, and marketing of reading promotional activities is one of the keys to success. Additionally, building and maintaining relationships are crucial competencies for youth librarians. It also finds that there isn't a single dominant perspective on reading in the reading promotive activities, but rather a combination of them. However, the emancipatory perspective seems to be gaining ground, as several librarians testify that they work extensively with youths' own interests and involvement in projects, which supports such a perspective.

Fritidshemmet har gått från en verksamhet för att förhindra kriminalitet och tiggeri till att erbjuda stimulans och meningsfullt skapande. Med dessa förändringar har även fritidslärarens yrkesroll formats, det vill säga att fritidslärarsubjektet har omformat beroende på vilka diskurser som är rådande. Att erbjuda omsorg och lärande till eleverna är en del av rollen och uppdraget men även att kunna anpassa sig till de ändrade arbetsvillkoren när verksamheten behöver förändras. Vårt syfte med denna studie är att undersöka vilka diskurser som framträder när lärare i fritidshem och rektorer uttrycker sina tankar om meningsskapande inom fritidsverksamheten samt hur dessa diskurser kan forma fritidslärarsubjektets ideal. Teoretisk ramverk som används som analysverktyg vars diskursteori, subjektkonstruktioner och makt. Studien genomförs med två kvalitativa metoder där fyra rektorer och 10 lärare i fritidshem deltog i semistrukturerade intervjuer eller fokusgrupper. Empirin samlades in och transkriberades, sedan genomfördes och tematisering av materialet. Efter detta gjordes en kvantitativ sommar som belysta sju olika teman som var framträdande i intervjuerna. Dessa teman och teorin som analysverktyg har formatstudier. De mest återkommande teman kategoriseras i tre olika diskurser. Resultatet visade att fritidslärares yrkesroll är föränderligt eftersom förståelsen för denna brister i många höst. Yttre faktorer, såsom tid och rum blev beskrivande förutsättningar för fritidslärarsubjektet och dess arbetsuppgifter. Resultatet visade att tidssnyltande, glömska och vilja att bli sedd var av några tema som var utförda i diskurserna för fritidslärarsubjektet.

Titel: Svenska arbetsterapeters upplevelser av hur arbetsterapeutisk kompetens används inom palliativ vård År: 2023 Författare: Anna Brolin anna.brolin@telia.com Handledare: Lektor och Medicine dr i arbetsterapi, leg arbetsterapeut, Ulla Nygren, Umeå universitet, ulla.nygren@umu.se Nyckelord: Arbetsterapi, palliativ vård, kompetensSammanfattning: Introduktion: ”Palliativ vård är aktiv vård med helhetssyn, av personer i alla åldrar, med allvarligt lidande på grund av svår sjukdom, och särskilt för personer nära livets slut. Vården syftar till att främja livskvalitet för den sjuke och närstående”. Trots att arbetsterapeuten har potential att stötta patienten med att fortsätta leva till slutet, nyttjas detta sällan i hela sin potential. Syfte: Syftet var att belysa svenska arbetsterapeuters upplevelser av hur arbetsterapeuters kompetens används inom den palliaitva vården. Metod: Studien är en kvalitativ intervjustudie. Deltagare rekryterades genom lämplighets och snöbollsurval bland arbetsterapeuter verksamma i palliativ vård, både inom slutenvård och i avancerad sjukvård i hemmet. Tio intevjuer genomfördes och analyserades med kvaliatativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i ett tema ”Upplevd frustration över ensidigt nyttjande av arbetsterapeutisk kompetens” och sex kategorier som beskriver positiva och utmanande faktorer för nyttjandet av arbetsterapeutisk kompetens. Till utmaningarna hör behovet av att förklara och sälja professionen, liksom begränsade resurser. Till det positiva hör känslan av tillhörighet i teamet, liksom friheten att själv styra arbetet. Slutsats: Det finns utmaningar att arbeta med, för att minska frustration och öka ändamålsenligt nyttjande av arbetsterapeutisk kompetens. Kunskap om arbetsterapikompetens och hur den kan nyttjas inom palliativ vård behöver spridas till andra professioner och till allmänheten.

Background: Diabetes Mellitus, specifically type 2 diabetes, represents a growing global health concern, with a prevalence predicted to reach 783 million by 2045. Type 2 diabetes leads to personal suffering, reduced productivity and significant health care cost. Selfcare is the most important cornerstone in the treatment of type 2 diabetes and patient education is a prerequsite for performing adequate self-care. Migrants show a risk of uncontrolled diabetes and the prevalence of type 2 diabetes in migrants, living in European countries, poses challenges as cultural and language barriers might affect health care outcomes Culturally appropriate diabetes education is important for improving glycaemic control and health outcomes in migrant populations. In the Swedish health care setting, diabetes care follows national guidelines and is predominantly provided in primary health care centers. However, criticism has arisen regarding the lack of tailored care for migrants, leading to less effective health care. This thesis explores patients’ competence and health providers’ cultural competence influencing patient’s self-care. Aim: The overall aim of this thesis was to gain knowledge that can contribute to optimising support of self-care in migrants with type 2 diabetes. The aim in study I was to compare foreign‐ and Swedish‐born persons, diagnosed with type 2 diabetes, to study whether there are dissimilarities in knowledge about diabetes mellitus and to study determinants of knowledge. The aim in study II was to describe the cultural competence of primary health care professionals that specialize in diabetes care and to examine related factors that affect cultural competence. In study III the aim was to describe the process of developing a culturally appropriate tool to support self-care in migrants with type 2 diabetes and in study IV the aim was to evaluate the feasibility of a culturally appropriate website, supporting self-care in migrants with type 2 diabetes. Methods, Bakgrund: Diabetes Mellitus (DM), särskilt typ 2 diabetes, representerar ett växande globalt hälsoproblem, med en prevalens som förutspås uppgå till 783 miljoner år 2045. Typ 2 diabetes leder ofta till personligt lidande och egenvård är den viktigaste hörnstenen i behandlingen, där kunskap och patientutbildning är en förutsättning för adekvat egenvård. Den svenska hälso- och sjukvården följer diabetesvårdens nationella riktlinjer gällande undervisning och diabetesvård, men det har framförts kritik på bristande kulturell anpassning för migranter, särskilt eftersom kulturellt anpassad patientutbildning påvisar förbättrade resultat gällande kunskap om sjukdomen och glykemisk kontroll. Prevalensen av typ 2 diabetes hos migranter i Europa utgör stora utmaningar, med kulturella och språkliga barriärer som kan påverkar migranter hälsa och forskning visar att migranter löper större risk för bristande kunskap om sin sjukdom och dålig glykemisk kontroll jämfört med den infödda befolkning. Den här avhandlingen utforskar hälsorelaterat beteende med fokus på patientens egenvård, patientens kompetens gällande diabetes samt kulturell kompetens hos hälso- och sjukvårdspersonal. Egenvård definieras som en dynamisk process som kräver kompetens, och som är baserad på kunskap, färdigheter, attityder och personliga egenskaper. Även kultur spelar en avgörande roll när det gäller att utföra egenvård och påverkar även föreställningar om hälsa och sjukdom. Kulturell kompetens hos hälso- och sjukvårdspersonal är av största vikt för att tillhandahålla kulturellt anpassad vård och inkluderar förståelse av hur kultur påverkar individer och hur vårdstrategier behöver modifieras därefter. Syfte: Det övergripande syftet med den här avhandlingen var att inhämta kunskap som kan bidra till att optimera stöd av egenvård hos migranter med typ 2 diabetes. I studie I var syftet att jämföra migranter och svenskfödda personer diagnosticerade med typ 2 diabetes, för att undersöka om det finns skillnader i k

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare uppfattar begreppet inkludering i förskolan och hur de arbetar kring inkludering. I samband med denna studie lyfts även förskollärarnas förhållningssätt utifrån egna erfarenheter och kompetenser, gällande inkluderingsarbetet i verksamheten. Vidare i studien lyfts förskolans fysiska lärmiljö och dess påverkan på förskollärarnas arbete med inkludering i förskolans verksamhet. I förskolans läroplan 2018 nämns vikten av förskollärarnas uppdrag beträffande barns delaktighet och inflytande i förskolan. Detta kan relateras till begreppet inkludering. Förskollärarna upplever att inkluderingsbegreppet är komplext, eftersom begreppet har mångfacetterade tolkningar och kan därav upplevas utmanande att arbeta med, för en del förskollärare. För att kunna arbeta inkluderande i förskolan är det viktigt med erfarenhet och kompetens, enligt dem. I studien används en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer utförs av fyra förskollärare. De övergripande teoretiska inriktningarna utgår från Aspelins (2018)relationskompetensmodell, (Palla, 2021; Lutz, 2021) teorier såsom den breda och det snäva perspektivet samt de fyra konkreta kraven utifrån Haugs begreppsdekonstruktion gällande inkludering. Studiens resultat visar att förskollärarna har samsyn kring begreppet inkludering i förskolan beträffande barns rätt att integreras i verksamheten, dock uppvisar de olika sätt att tolka begreppet. I studien framkommer det även att förskollärarna har positiva inställningar till inkludering, trots förekommande bristande kunskaper och erfarenheter gällande inkludering. Förskollärarna använder sig av olika pedagogiska strategier för att tillgodose alla barns behov. Studien bidrar med kunskap om förskollärares uppfattningar om inkludering.Erfarenheter och kompetenser av ett inkluderande arbetssätt uppfattas vara avgörande aspekter för att kunna anpassa verksamheten efter varje barns behov och förutsättningar, samt skapa en fysisk lärm

Studiens syfte var att undersöka faktorer som påverkar bokinköp vid folkbibliotek samt undersöka de inköpsansvarigas uppfattning om begreppet kvalitet och hur kompetens förhåller sig till inköpsprocessen. Datainsamlingen utgörs av semistrukturerade djupintervjuer gjorda med 6 inköpsansvariga på folkbibliotek inom samma län. Studien visar att den största faktorn som påverkar inköpen är låntagarna, och ytterligare faktorer som påverkar är ekonomiska, externa aktörer och bibliotekens samarbete i länet. De inköpsansvariga uppfattar kvalitet som någonting subjektivt, och att de måste balansera efterfrågan mot litterär kvalitet. Viktiga kompetenser som framkommer är social kompetens och analytisk kompetens samt erfarenhet och personligt intresse.

Kompetens är ett omstritt begrepp, både inom forskningen och yrkeslivet, och är beroende av situation och kontext. Därav finns det inte alltid en gemensam uppfattning för vad som utgör kompetens. Denna kvalitativa studie syftar till att ge kunskap om kompetens och dess innebörd i platsannonser för Human Resource ("HR")-arbete inom den offentliga och privata sektorn. För att uppfylla detta syfte kommer denna uppsats använda textanalys för att identifiera förekommande kompetenser i undersökta platsannonser. Detta för att sedan tolka och analysera dessa kompetenser med utgångspunkt i Ellströms (1992) definition av kompetens tillsammans med Nilsson och Ellströms (2012) uppdelning av kompetens. Detta teoretiska ramverk används därmed för att tolka innebörden av de förekommande kompetenserna. Resultat av studien visar på att det inte finns några uppenbara skillnader mellan den offentliga och privata sektorn. De kompetenser som förekommer för HR-arbete kan tolkas som personlighetsfaktorer, sociala, kognitiva och affektiva faktorer av kompetens. Dessa kan därtill ses som relativt överförbara mellan olika yrken, utöver HR-arbetet. Studien visar även att studerade platsannonser, med förekommande kompetenser, snarare beskriver en viss typ av person än HR-arbetet, oavsett om den offentliga eller privata sektorn diskuteras., Competence is a controversial concept, both in research and in professional life, and depends on the situation and context. As a result, there is often no common understanding of what constitutes a competence. This qualitative study aims to provide knowledge about competence and its meaning in job advertisements for Human Resource (“HR”) work in the public and private sector. In order to fulfil the purpose of this essay a textual analysis will be carried out. The reason for this is to identify existing competences in the job advertisements and then to interpret and analyse them based on Ellström's (1992) definition together with Nilsson and Ellström's (2012) division of competence. This theoretical framework is used to interpret and understand the meaning of the existing competences. The results of the study show that there are no obvious differences between the public and private sectors. The competences that exist for HR work can be interpreted as social, personal, cognitive and affective competences, which can be seen as relatively transferable between different professions, other than HR. The study therefore concludes that the competences that appear in the job advertisements studied describe a certain type of person rather than a job description of HR work, regardless of whether it is in the public or private sector.

This study delves into two key facets of police engagement with new legislation: how officers become aware about new laws and how they develop the competence to apply them. The motivation behind this research is to identify potential gaps in knowledge transfer and competency necessary for the application of new legal frameworks. The study was conducted using semi-structured interviews and involved seven interviewees from the Swedish Police Authority. Officers contend with a deluge of information from various channels, leading to challenges in prioritizing crucial data, such as new legislation, amid the deluge. Official channels like internal platforms and emails serve as primary information sources, but unofficial channels like news media and personal contacts hold comparable importance. Mastering legislation goes beyond textual comprehension, emphasizing the translation of legal requisites into practical knowledge. The integration of practical knowledge and intent equips officers to effectively implement new laws. Collaborative interpretation among officers fosters the transition of individual knowledge into shared organizational expertise. While acknowledging the responsibility of individual officers to stay updated, supervisors play a pivotal role in encouraging and mandating continuous professional development. Notably, while prior research emphasizes knowledge transfer from senior to junior officers, this study underscores the significance of specialized colleagues versed in legislation, irrespective of their tenure, for practical application.

Under hösten 2023 framförde regeringen att det finns vetenskaplig forskning som visar att skärmar bidrar till sämre lärande hos barnen. De menar att skärmar bland annat missgynnar barns läs- och skrivkunnighet och att förskolemiljön därför bör vara skärmfri. Regeringen föreslår därmed att det inte längre ska vara ett krav i förskolans läroplan att använda digitala verktyg (Regeringen, 2 oktober 2023). Det är ett förslag som har väckt debatt i samhället, både bland forskare och inom förskolans profession. I denna studie belyser vi forskning som visar att digitala verktyg gynnar barns utveckling och lärande i relation till språk, då syftet är att synliggöra förskollärares erfarenheter av medierande artefakter i form av digitala verktyg i syfte att stimulera barns språkutveckling. Studien har sin utgångspunkt i två teoretiska perspektiv, det sociokulturella och det socialsemiotiska multimodala. Dessa har valts då språket utgör en central del i sociokulturella perspektivet, där människor lär sig i samspel och tillsammans med artefakter (Säljö, 2017). Det socialsemiotiska, multimodala perspektivet tillämpas då det bidrar till en bredare syn på språk och litteracitet (Selander & Kress, 2017; Elm Fristorp & Lindstrand, 2012). I studien används en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Fem förskollärare har medverkat, data som genererats i intervjuerna har bearbetats och analyserats utifrån en tematisk analys. Studiens resultat visar att digitala verktyg används inom förskolans utbildning för att stötta barnen i deras språkutveckling. Förskollärarna som intervjuats är eniga om att digitala verktyg gynnar barns språkutveckling eftersom det skapar fler möjligheter för samspel och för barnen att kunna uttrycka sig på olika sätt, där undervisningen bör anpassas efter barnens behov och nivå. Vidare synliggör studien att förskollärarnas kompetens, förhållningssätt och intresse påverkar möjligheterna med digitala verktyg, vilket har stor betydelse för om de anv

Studiens syfte var att undersöka relationen mellan arbetsbelastning och arbetstillfredsställelse, samt om och i så fall hur denna relation modereras utifrån upplevd autonomi, kompetens och samhörighet i arbetet. Målgruppen var tjänstemän som rekryterades dels via sociala medier och dels via en stor svensk IT-organisation. För att undersöka relationen mellan arbetsbelastning och arbetstillfredsställelse genomfördes en korrelationsanalys. Studiens tre hypoteser testades genom tre modereringsanalyser med varje psykologiskt behov som moderator. Resultaten visade inget signifikant samband mellan arbetsbelastning och arbetstillfredsställelse och inte heller för modereringsanalyserna. Det fanns därmed inte heller något stöd för hypoteserna och mer detaljerade tolkningar görs i diskussionen

Titel: Den digitala second hand-marknaden: Från traditionella marknader till nya konsumtionsvanor Författare: Tiffany Caminger & Rebecca Strandberg Handledare: Erika Andersson Cederholm Frågeställningar: - Vilka kan tolkas vara faktorerna till att den yngre generationen använder sig av digitala second hand-plattformar? - Vilken betydelse har konsumtion och försäljning mellan privatpersoner medfört på digitala second hand-plattformar? Syfte: Att förstå ökningen av second hand-konsumtion på digitala plattformar och dess betydelse för användarna. Studien undersöker även effekten av att konsumenter kan agera både som köpare och säljare, samt om detta har förändrat användarnas beteende på digitala second hand-plattformar. Metod: En kvalitativ metod tillämpades för att undersöka digitala second hand-plattformar och dess påverkan på handeln och användarna. Genom semistrukturerade intervjuer med 11 unga konsumenter, grundad i en empirisk och abduktiv ansats, analyserades deras köp- och säljvanor samt hur de uttrycker sin konsumtion på digitala second hand-plattformar. Teori: Arbetet använder teorin om redovisningar för att förstå hur konsumenter rättfärdigar och förklarar sitt beteende inom second hand-konsumtion. Detta hjälper studien att finna bakomliggande sociala normer och meningar kring konsumtion och försäljning. Slutsats: Resultaten indikerar att digitala second hand-plattformar har förändrat konsumtionsvanor. Genom redovisningar visar studien hur konsumtion bekräftar självkänsla och identitet, medan pris och kvalitet väger tyngre än hållbarhet. Rollerna som säljare och köpare blir allt mer diffus, och respondenterna rättfärdigar sina handlingar med kompetens och externa faktorer såsom brist på kunskap hos köparen.

Trafikverksskolans årsrapport för 2023

Introduktion: Bristen på legitimerade röntgensjuksköterskor är ett utbrett problem i hela Sverige, samtliga regioner rapporterar brist på kvalificerad personal att anställa. Ökad befolkningsmängd, åldrande befolkning och stora pensionsavgångar bidrar till behovet av fler röntgensjuksköterskor för att möta den ökade efterfrågan på radiografiska undersökningar. Uppgiftsförskjutning har blivit mer förekommande på landets röntgenkliniker och innebär rationell omfördelning av arbetsuppgifter för att möta behoven. Syfte: Studiens syfte var att undersöka röntgensjuksköterskors inställning till uppgiftsförskjutning inom sin profession. Metod: Studien bygger på en kvantitativ enkätstudie med kvalitativa inslag där 198 respondenter ingick, inklusionskriteriet för att ingå i studien var innehavande av röntgensjuksköterskelegitimation. Enkäten skickades ut till 13 röntgenkliniker av varierande storlek samt publicerades på sociala medier. Resultat: Respondenterna var negativa till att andra professioner tog över deras arbetsuppgifter men positiva till att ta över arbetsuppgifter från radiologer. De uttryckte oro för patientsäkerhet, legitimitet och professionens framtid, samtidigt som de framhöll vikten av att bevara sin kompetens och integritet. Trots möjliga fördelar såsom avlastning och förbättrade arbetsflöden, betonades behovet av att skydda professionens status och kunskap. Slutsats: Majoriteten av respondenterna var negativa till uppgiftsförskjutning till undersköterskor och sjuksköterskor samt att andra professioner tar konventionella röntgenbilder men positiva till att ta över arbetsuppgifter från radiologer., Introduction: Lack of accredited radiographers is a widespread issue across Sweden. Increased population, aging population, and large numbers of retirements contribute to the need for more radiographers to meet the increased demand for radiographic examinations. Task shifting has become more common in the country's radiology clinics, involving the efficient redistribution of tasks to meet the needs. Aim: The purpose was to investigate radiographers' attitudes towards task shifting within their profession. Method: A quantitative survey with qualitative elements, including 198 respondents. Inclusion criteria for participating was holding a radiographer license. The survey was sent to 13 radiology clinics and was published on social media. Results: The respondents were negative towards other professions taking over tasks but positive towards taking over tasks from radiologists. They expressed concerns about patient safety, legitimacy, and the future of their profession, while emphasizing the importance of preserving their skills and integrity. Despite potential benefits such as lightening the workload and improving workflow, the need to protect the profession's status and knowledge was emphasized. Conclusion: The respondents had a negative attitude towards task shifting to assistant nurses and nurses, as well as other professions taking conventional x-ray images, but were positive about taking over tasks from radiologists.

Introduktion En postoperativ avdelning vårdar patienter under den första, känsliga postoperativa perioden. De har oftast bemannats av specialistsjuksköterskor, på vilka det råder brist. Varken lagar eller riktlinjer kräver specialistsjuksköterskor på postoperativa avdelningar. En möjlig lösning är att bemanna med grundutbildade sjuksköterskor. Syfte Syftet med studien var att beskriva grundutbildade sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter på postoperativ avdelning efter fördjupad utbildning inom postoperativ vård. Metod Deskriptiv kvalitativ studie med induktiv ansats. Sex semistrukturerade intervjuer som analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat Deltagarna upplevde den postoperativa patientvården som utmanande och stressande, på grund av komplexiteten i patienters tillstånd och en stundvis hög arbetsbelastning, men samtidigt hanterbar, tillfredsställande och utvecklande. Till stöd var yrkeserfarenhet, teoretiska kunskaper och rutiner. Kompetenta kollegor gav en trygghet. Ibland kände deltagare en osäkerhet kring sin egen kompetens samt en oro för patientsäkerheten. De framhöll vikten av självkännedom och att våga vara tydlig utåt med sina begränsningar. Diskussion Frågor kring kompetens är komplexa vilket kan ses av tidigare studiers mångfacetterade resultat. Bland annat är de samstämmiga med denna studies resultat i vikten av att vårdteamet i stort besitter tillräcklig kompetens, att högre utbildningsnivå ger en större självständighet och att en känsla av kontroll och tillit till sin omgivning är positivt för att en sjuksköterska ska känna arbetstillfredsställelse, medan en för hög arbetsbelastning är negativt. Slutsats Att vårda patienter på en postoperativ avdelning är utmanande men tillfredställande. Patientsäkerheten kräver förmåga att sätta gränser och närhet till specialistkompetens.

Background: Professional interpreters are used when nursing staff need to communicate with patients but there’s not a common language. Interpreters want to cooperate with nurses. Interpreters want to give hope to the patients and alleviate their suffering which leads to distortion of information. Patients appreciate when interpreters show respect but are worried over interpreters not translating correctly. Patients then want to use family members instead. Relatives experience interpreting as rewarding, but it can change the family dynamics. Purpose: To describe nurses’ experiences of caring for patients with the help of an interpreter. Method: A descriptive literature study. Thirteen scientific nursing articles were used in the result. Results: Nurses experienced that interpreters had an important role for breaking the language barrier and provide good care. Norms and values demanded adjustments in the nursing care. Development of professional competence and education was needed for a good collaboration between nurses and interpreters. Conclusion: Professional interpreters’ hade a necessary role to enable an effective communication and a good nursing care. When interpreters function failed it affected the nursing care negatively. Further professional competence for nurses and interpreters was needed to ensure a good care., Bakgrund: Professionella tolkar kan användas av vårdpersonal när det finns behov att kommunicera med patienter som inte talar samma språk. Tolkar vill samarbeta med sjuksköterskor för att fylla en kunskapslucka. Tolkar vill ge hopp till patienter och lindra deras lidande, vilket ibland leder till att de förvränger information. Patienter uppskattar när tolkar visar respekt men är oroliga över att information bortfaller. Patienter vill då i stället ha anhöriga i tolkrollen. Anhöriga ser det som givande att hjälpa till, dock riskerar det en förändrad familjedynamik. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med hjälp av tolk. Metod: Litteraturstudie med beskrivande syntes. 13 vårdvetenskapliga artiklar ingick i resultatet. Resultat: Sjuksköterskor erfor att tolkar hade en viktig roll för att kunna bryta språkbarriären och ge en god omvårdnad. Tolkars och patienters normer och värderingar krävde anpassningar i sjuksköterskors omvårdnadsarbete. Utveckling av yrkeskompetens och utbildning krävdes för ett gott samarbete mellan sjuksköterskor och tolkar. Slutsats: Professionella tolkar hade en nödvändig roll för att möjliggöra en effektiv kommunikation och en god omvårdnad. När tolkars funktion brast påverkade det sjuksköterskors omvårdnadsarbete negativt. Ytterligare yrkeskompetens för sjuksköterskor och tolkar behövdes för att säkerställa en god omvårdnad.

Samhällets försämrade säkerhetsläge i kombination med akutmottagningens komplexa och utmanande vårdmiljö samt akutsjuksköterskans utsatta roll, är faktorer som kan öka risken för att utsättas för pågående dödligt våld. Därav finns betydelse att belysa de förmågor som stärker akutsjuksköterskans handlande i händelse av sådan situation på akutmottagning. Syftet med studien var att sammanfatta befintlig litteratur kring vilka förmågor i form av kompetens och beredskap akutsjuksköterskan bör ha i händelse av pågående dödligt våld på akutmottagning. Som metod valdes en systematisk och integrativ litteraturöversikt där nio vetenskapliga artiklar samt grå litteratur inkluderades. Ur resultatet framträdde tre kategorier: “Förmåga att förebygga och förbereda inför händelse av pågående dödligt våld”, “Förmåga att agera och skydda under händelse av pågående dödligt våld” och “Förmåga att stödja efter händelse av pågående dödligt våld”. Resultatet påtalade vikten av att akutsjuksköterskan, utifrån uppdraget att verka för en trygg och säker vård, ges rätt verktyg i form av mental medvetenhet, säker arbetsmiljö, kompetens och beredskap för att ha förmågan att stävja hotfulla situationer och agera utifrån sin egen och omgivningens säkerhet vid händelse av pågående dödligt våld på akutmottagning.

Akutsjuksköterskornas förmåga att hantera barn med tidskritiska tillstånd är viktig för att minimera riskerna för allvarliga konsekvenser. Denna studie syftar till att undersöka den tillgängliga litteraturen avseende faktorer som påverkar akutsjuksköterskans kompetens att vårda barn med tidskritiska tillstånd på akutmottagningen. Studien genomfördes genom en kombination av systematisk och integrativ litteraturgranskning av både kvalitativa och kvantitativa artiklar. Resultaten presenteras i tre huvudteman. Det första temat, "Lärandets betydelse", belyste vikten av både regelbunden och specifik utbildning för att öka akutsjuksköterskors förmåga att effektivt hantera tidskritiska tillstånd hos barn. Det andra temat, “Integrera familjen i vårdandet,” underströk betydelsen av att integrera familjen i vårdprocessen för att stärka behandlingsförloppet. Det tredje och sista temat, "Vårdandets påfrestningar” visade hur emotionell och psykologisk belastning påverkade akutsjuksköterskorna, särskilt när de vårdade barn i tidskritiska tillstånd och framhävde behovet av stödsystem och strategier för att hantera denna belastning. Studien bidrar till en ökad förståelse för hur akutsjuksköterskornas kompetens och välbefinnande kan förstärkas genom riktad utbildning, praktisk träning och psykosocialt stöd. Utifrån studiens resultat identifieras flera centrala förbättringsområden för att förhöja kvaliteten på akutsjukvården för barn med tidskritiska tillstånd. Vikten av att skapa mer barnanpassade miljöer på akutmottagningarna, liksom behovet av att erbjuda ökat stöd till akutsjuksköterskorna framhävs. Dessutom understryks nödvändigheten av utökad utbildning för akutsjuksköterskorna för att stärka deras kompetens och förmåga att möta dessa utmaningar.

Kommunal hälso- och sjukvård är en komplex organisation där patientsäkerheten påverkas av de beslut som tas på politisk nivå. Att patienten i den kommunala hälso- och sjukvården vårdas under två lagar och att patientsäkerhet som begrepp inte är lika tydligt i dem båda gör att arbetet blir komplext. Utifrån de svårigheter som finns gällande att bibehålla en säker vård i alla led har Socialstyrelsen tagit fram en nationell handlingsplan för all hälso- och sjukvård med syfte att ge stöd och struktur i patientsäkerhetsarbetet. Dock används inte handlingsplanen fullt ut i kommunal hälso- och sjukvård enligt de undersökningar som gjorts av Socialstyrelsen vilket gjort att frågan ställts varför, och mynnat ut i studiens syfte att öka förståelsen för hur kommunal hälso- och sjukvård arbetar med patientsäkerhet och vad som påverkar deras arbetssätt. Studiens design är en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor som analyserats med hjälp av en innehållsanalys. Dataanalysen har mynnat ut i tre rubriker som besvarade studiens forskningsfrågor. De var, arbetssätt, tolkning samt hinder och förutsättningar. Resultatet visade att arbetet med patientsäkerhet såg olika ut beroende på vem som hade ansvaret och ledde arbetet, begreppet tolkades på olika sätt och arbetet med patientsäkerhet blev personbundet och påverkades av tidigare kunskap och eget intresse i patientsäkerhetsfrågor. Resultatdiskussionen visade konsekvenserna av hur den kommunala hälso- och sjukvårdens arbete påverkade patientsäkerheten i region Jönköpings län. Slutsatsen i studien blev att bristande styrning och ledning var den främsta orsaken till att ett fullgott patientsäkerhetsarbete inte kunde bedrivas., Municipal healthcare is a complex organization where patient safety is influenced by decisions made at the political level. The fact that patients in municipal healthcare are treated under two laws, and that the concept of patient safety is not equally clear in both, makes the work complex. Given the difficulties in maintaining safe care at all levels, the National Board of Health and Welfare has developed a national action plan for all healthcare with the aim of providing support and structure in patient safety work. However, the action plan is not fully utilized in municipal healthcare according to surveys conducted by the National Board of Health and Welfare, which has raised the question of why. This has led to the study's aim of increasing understanding of how municipal healthcare works with patient safety and what influences their work methods. The study's design is a qualitative interview study with semi-structured questions analyzed through content analysis. The data analysis resulted in three themes that answered the study's research questions: work methods, interpretation, and barriers and conditions. The results showed that patient safety work varied depending on who was responsible and led the work, the concept was interpreted in different ways, and patient safety work became person-dependent and influenced by previous knowledge and personal interest in patient safety issues. The discussion of results showed the consequences of how the work in municipal healthcare affected patient safety in the Jönköping County region. The study concluded that the main reason for the inability to conduct satisfactory patient safety work was a lack of governance and leadership.

Examen i vårdadministration, YH-utbildning: 20 Yh-poäng

Bakgrund: För att främja ungdomars hälsosamma och långsiktiga deltagande i fysisk aktivitet är det avgörande att upprätthålla en sund motivationsnivå. Föräldrar, som betydelsefulla aktörer i ungdomars liv, kan ha en central roll i att forma det motivationsklimat som omger ungdomsidrotten. Trots att forskningen traditionellt har fokuserat på tränarens betydelse finns det indikationer att föräldrar också kan påverka ungdomars motivation till idrottande. Syfte: Undersöka vilken betydelse föräldrar har i att forma motivationsklimatet för ungdomar inom organiserad idrott och hur deras påverkan skiljer sig mellan individuell idrott respektive lagidrott. Metod: En strukturerad litteraturstudie genomfördes i databaserna Discovery och PubMed som efter kvalitets- och etikgranskning gav till följd att tolv artiklar inkluderades i studiens resultat. Av dessa artiklar uppvisade tio hög kvalitet, medan två klassificerades med medelhög kvalitet. Resultat: Föräldrar har genomgående en betydelsefull roll i att tillgodose sina idrottande ungdomar med autonomistöd för att skapa ett bra motivationsklimat. En högre föräldrainvolvering i ungdomens idrottande kräver att föräldrarna förmedlar en hög känsla av autonomi för att inte ska upplevas kontrollerande och därmed få negativa effekter för ungdomens motivation. Föräldrar tenderar att uppfatta sig själva som mer positivt motiverande och mindre demotiverande än vad deras barn upplever dem. Det förekommer kompensatoriska effekter mellan föräldrar, tränare och lagkamrater i utformandet av motivationsklimatet. Föräldrars påverkan på ungdomars motivation inom individuell idrott var starkare än tränarnas. Inom lagidrott hittades en interaktiv effekt mellan föräldra- och tränarstöd, medan motsvarande inte fanns inom individuell idrott. Slutsats: Av anledningen att föräldrar har en stor betydelse för ungdomarnas motivationsklimat inom organiserad ungdomsidrott är det av stor vikt i att de ingår i framtida interventioner som avser främja ungdom

I Sverige pågår en reform för att etablera en nära vård som prioriterar att vården omkring patienten blir mer effektiv och patientfokus i vårdmiljön stärks. Kärnan i denna reform är övergången till ett mer personcentrerat arbetssätt. Dagens ambulanssjukvård motsvarar inte samhällets ökade krav och är inte rätt rustad och effektiv i sin nuvarande struktur. Ett personcentrerat förhållningssätt tydliggör patientens behov och unika situation. Examens-arbetets syfte var att analysera tillämpningar av personcentrerad vård i dagens ambulans-sjukvård. Åtta yrkesverksamma ambulanssjuksköterskor inkluderades utifrån bekvämlig-hets urval och individuella intervjuer genomfördes. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenteras i tre huvudkategorier och sex subkategorier. Kommunikationen mellan ambulanssjuksköterskan och patienten framkommer som ett centralt begrepp i förverkligandet av ett personcentrerat fokus i den prehospitala vårdmiljön. Viktiga insikter är att ambulanssjuksköterskans handlingar mot patienten har stor inverkan på patientens integritet och är av betydelse i vårdandet., In Sweden, a reform is underway to establish easy to assess healthcare system, that in integrative way prioritizes brings healthcare closer to the patient to create a more efficient and patient-focused care environment. The core of this reform is the transition to a more person-centered approach. Today's ambulance healthcare does not meet society's increased demands and is not adequately equipped or efficient in its current structure. A person-centered approach highlights the patient's needs and unique situation. This one-year master thesis aims to analyze the applications of person-centered care in today's ambulance healthcare. A qualitative interview study was conducted with eight practicing ambulance nurses selected through convenience sampling. Communication between the ambulance nurse and the patient emerges as a central concept in realizing a person-centered focus in the prehospital care environment. Key insights reveal that the actions of the ambulance nurse regard the patient have a significant impact on the patient's integrity and subsequent care plan.

En masskadehändelse innebär en stor belastning för akutsjuksköterskan på akutmottagningen som behöver prioritera och fördela resurser för att främja patienters liv och hälsa. Det är en utmanande uppgift som kräver såväl god planering som effektiv respons och hög kompetens, i vilken akutsjuksköterskan har en betydelsefull roll. Syftet med studien var att utforska tillgänglig vetenskaplig litteratur gällande vilka kompetenser som är nödvändiga hos akutsjuksköterskan för att främja liv och hälsa i samband med masskadehändelse. En systematisk integrativ litteraturstudie genomfördes och 13 vetenskapliga artiklar med ursprung från olika delar av världen inkluderades. I resultatet framkommer flera nödvändiga kompetenser som presenteras i två huvudrubriker: möta patientens vårdbehov och kontroll på situationen. I resultatet framkommer åtta subkategorier där olika kunskaper, färdigheter och förhållningssätt presenteras. Resultatet bekräftar tidigare internationell forskning inom ämnet, men bidrar även med nya perspektiv och ökad förståelse för vilka kompetenser som krävs för att främja patienters liv och hälsa, samt minska lidande. Litteraturstudien kan således ligga till grund för utbildning, kompetensutveckling och förberedelser inför framtida masskadehändelser. Resultatet uppmärksammar även aktuella behov av ytterligare forskning och interventioner.

Sepsis drabbar varje år miljontals människor och skapar stort lidande och kan i värsta fall leda till döden. Sepsis är ett tillstånd där kroppens eget immunförsvar överreagerar och om det går obehandlat kommer det leda till en livshotande organsvikt. Sjuksköterskan har en viktig roll och ett stort ansvar när det kommer till att identifiera och behandla sepsis och dennes kunskap och kompetens att utföra dessa uppgifter påverkar utfallet för patienten. Sepsis slår brett över alla patientgrupper och är ett tillstånd som kan komma plötsligt och om det inte tidigt identifieras kan det skapa ett stort lidande för den drabbade patienten. Detta examensarbete hade som syfte att beskriva sjuksköterskors kunskap och kompetens samt vad som påverkar den i samband med vård av patienter med sepsis på somatisk vårdavdelning och akutmottagning. För att undersöka detta ämne har en litteraturöversikt med en mixad metod valts. Efter att ha sökt i två databaser hittades 8 artiklar som inkluderades i resultatet. Dessa artiklar bearbetades och tre teman identifierades; Kunskapsläget, erfarenhet och Utbildning ihop med ytterligare sju underteman som var brist på kunskap om patofysiologi och symtom vid sepsis, behov av mer kunskap, vikten av erfarenhet, vilken erfarenhet höjer kompetensen, brist på utbildning ett hinder för god vård, utbildningen ökar kompetensen och vikten av screening och vitala parametrar. Det som framkom i resultatet var att det finns vissa brister i sjuksköterskans kunskap och kompetens när det kom till sepsis men också att med hjälp av utbildning kunde man höja kompetensen inom professionen.