Search

Syfte och frågeställning: Syftet med studien var att undersöka spelares uppfattning om deras ledares ledarskap inom SDT och framför allt om interpersonella beteenden, som är områden som ligger till grund för en behovsstödjande lärandemiljö och ett transformativt ledarskap och ifall deras uppfattning förändrades efter en intervention. De sex frågeställningar som var centrala för studien var: Kan en intervention inom transformativt ledarskap riktat mot tränare, förändra spelarnas uppfattning om deras tränares ledarskap inom 1) autonomistödjande (AS), 2) kompetensstödjande (KS), 3) tillhörighet (T), 4) autonomimotverkande (AM), 5) kompetensmotverkande (KM) och 6) tillhörighetmotverkande (TM)? Metod: Metoden som vi använde oss av var en kvantitativ enkät samt ett utbildningstillfälle (intervention) med tränare. Trettioåtta utvalda ishockeyspelare som tillhör en homogen grupp fick delta i studien samt deras två tränare. Spelarna fick först svara på en enkät som hade 24 frågor där man skulle bedöma sina tränare inom behovsstödjande ledarskap. Enkäten berörde sex olika kategorier och dessa var 1) autonomistödjande, 2) kompetensstödjande, 3) tillhörighet, 4) autonomimotverkande, 5) kompetensmotverkande, 6) tillhörighetmotverkande. Sedan genomfördes en intervention i form av en utbildande workshop med deras tränare. Efter fyra veckor fick spelarna svara på samma enkät igen, för att se ifall interventionen hade gett någon effekt på spelarnas uppfattning om deras tränares ledarskap. Resultat: Resultatet visade att efter en intervention med tränare så uppfattade spelarna en positiv förändring. I alla kategorierna så ökade man i medelvärde, dock var det icke statistiskt signifikant. Den som ökade mest i medelvärde mellan tillfälle ett (T1) och tillfälle två (T2) var kategorin tillhörighet som ökade från 5,18 till 5,59. Den kategorin som ökade minst var kompetensmotverkande som ökade från 4,89 till 5,1. Slutsats: Slutsatsen som kan dras efter genomförd studie är att det finns, Aim: The purpose of this study was to investigate players' perception of their leaders' leadership in SDT and especially of interpersonal behaviors, which are areas that form the basis for a needs-supported learning environment and for transformative leadership and if their perception changed after an intervention. The six questions that were central to the study were: Can an intervention in transformative leadership aimed at coaches, change the players' perception of their coaches' leadership in 1) autonomy support (AS), 2) competence support (KS), 3) belonging (T), 4) autonomy thwarting (AM), 5) competence thwarting (KM), 6) belonging thwarting (TM)? Method: The method we used was a questionnaire and an intervention with coaches. Thirty-eight selected ice hockey players belonging to a homogeneous group participated in the study as well as their two coaches. The players were first asked to answer a questionnaire that had 24 questions where they were asked to assess their coaches in need-supporting leadership. The survey concerned six different categories, and these were 1) autonomy supporting, 2) competence supporting, 3) belonging, 4) autonomy thwarting, 5) competence thwarting, 6) belonging thwarting. Then an intervention was carried out in the form of an educational workshop with their coach. After four weeks, the players were asked to answer the same questionnaire again, to see if the intervention had influenced the players' perception of their coach's leadership. Results: The results showed that after the intervention with coaches, the players perceived a positive change. In all categories, the average increased, but it was not statistically significant. The one that increased the most in average between T1 and T2 was the category of belonging, which increased from 5.18 to 5.59. The category that increased the least was competence thwarting, which increased from 4.89 to 5.1. Conclusion: The conclusion that can be drawn after the study is that there is a va

Bakgrund: En operationsavdelning är högteknologisk och arbetet i en operationssal är komplext. Nära samarbete i interprofessionella team är avgörande för att genomföra en operation. Operationssjuksköterskor har en central roll i den perioperativa omvårdnaden. I teamarbete är kommunikation avgörande för att upprätthålla patientsäkerheten och arbetsmiljön. Syfte: Syftet med studien var att beskriva operationssjuksköterskors erfarenheter av kommunikation inom teamet i operationssalen. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ och induktiv ansats användes för att besvara syftet. Resultat: Resultatet visade att ledarskap och teamarbete var avgörande för kommunikationens effektivitet. Det kräver respekt och hänsyn till olika yrkesroller. Utmanande faktorer som framkom inom teamarbetet var hierarki och brist på respekt. Stöd från kollegor och kommunikationsutbildningar ansågs viktiga. Checklista för säker kirurgi ansågs vara ett värdefullt verktyg för att underlätta kommunikationen och främja patientsäkerhet. Slutsats: Kommunikation och teamarbete är nyckelfaktorer för patientsäkerheten inom operationssjukvården. Ett positivt arbetsklimat och öppen kommunikation främjar ett effektivt teamarbete och minskar risken för misstag. Respektfullt ledarskap, konstruktiv feedback och tydlig kommunikation inom teamet är avgörande för en god arbetsmiljö. Genom utbildningar kan kommunikationen och teamarbetet förbättras. En trygg atmosfär och starkt ledarskap är avgörande för att säkerställa patientsäkerheten, medan goda relationer och kontinuitet inom teamet främjar tillit och effektivt samarbete., Background: An operating department is highly technological, and work in the operating room is complex. Close collaboration in interprofessional teams is crucial for conducting an operation. Operating room nurses play a central role in perioperative care. Communication is crucial for maintaining patient safety and a good working environment. Aim: The purpose of this study was to investigate operating room nurses' experiences of communication within the operating room team. Methods: A systematic literature review with a qualitative and inductive approach was used to address the purpose.Results: The results indicated that leadership and teamwork were crucial for the effectiveness of communication, requiring respect and consideration for different professional roles. Challenging factors within teamwork included hierarchy and lack of respect. Support from colleagues and communication training were seen as important. The surgical safety checklist was considered a valuable tool for facilitating communication and promoting patient safety. Conclusions: Communication and teamwork are key factors for patient safety in the operating room. A positive work environment and open communication cultivate efficient teamwork and reduce the risk of errors. Respectful leadership, constructive feedback, and clear communication within the team are crucial for a good working environment. Teamwork and communication can be enhanced through team-building exercises. A safe atmosphere and strong leadership are essential for ensuring patient safety, while good relationships and continuity within the team promote trust and effective collaboration.

Syftet med studien är att undersöka chefers uppfattningar om organisatoriskt lärande. Detta görs genom en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie, där urvalet består av sju chefer från tre organisationer från två olika branscher. Resultatet visar att chefer anser att organisatoriskt lärande hör ihop med kunskapsspridning och lärande i vardagen. Resultatet visar också att de anser att de kan skapa förutsättningar för organisatoriskt lärande, eftersom deras roll innebär ett mandat att bestämma vad som ska läras och vilka arbetssätt och rutiner som införlivas i organisationen. Chefer menade att de skapar förutsättningar genom att ge medarbetare inflytande, genom att skapa strukturer för lärande och genom att skapa ett klimat som uppmuntrar lärande. De identifierar främst tid och ekonomiska aspekter som hinder för organisatoriskt lärande, men också faktorer som berör organisationsstrukturer och medarbetarens egen motivation., The purpose of the study is to examine managers' own perceptions of organisational learning. This is done through a qualitative semi-structured interview study, where the sample consists of seven managers from three organisations in two different industries. The results show that managers believe that organisational learning is associated with knowledge dissemination and learning in everyday activities. It also shows that they believe they can create conditions for organisational learning, as their role involves the mandate to determine what should be learned and which work methods and routines should be incorporated into the organisation. Managers stated that they create conditions by giving employees influence, by creating structures for learning, and by fostering a climate that encourages learning. They primarily identify time and financial aspects as barriers to organisational learning, but also factors related to organisational structures and employees' own motivation.

En ökande användning av generativ artificiell intelligens (AI) i olika sektorer har medfört etiska utmaningar som måste hanteras för att säkerställa ansvarsfull och etisk användning av denna teknologi. Syftet med denna studie var att utforska och identifiera de etiska utmaningarna som kan uppkomma genom att analysera ledarnas tidiga erfarenheter av interaktion med och intryck av generativ AI. För att besvara studiens forskningsfråga genomfördes en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som samlade in empirisk data. Studien inkluderade också en litteraturöversikt för att belysa relevanta etiska perspektiv och ramar. Genom en tematisk analys av den insamlade datan framkom följande slutsatser: ledare som interagerade med generativ AI ställdes inför etiska utmaningar som inkluderade frågor om källkritik, ansvar och rättvisa. Ledare svarar på dessa utmaningar genom att anta ett etiskt ansvarigt agerande, vilket omfattar erkännandet av mänsklig expertis i AI-assisterade beslutsprocesser, samt engagemang i källkritik och ansvarsfull styrning. Resultaten diskuteras i ljuset av etiska teorier och perspektiv för att förstå de olika aspekterna av de etiska dilemman som generativ AI kan ge upphov till., An increasing use of generative artificial intelligence (AI) across various sectors has brought about ethical challenges that must be addressed to ensure responsible and ethical utilization of this technology. The purpose of this study was to explore and identify the ethical challenges that may arise by analyzing leaders' early experiences of interacting with and impressions of generative AI. To address the research question of the study, a qualitative study was conducted using semi-structured interviews to collect empirical data. The study also included a literature review to illuminate relevant ethical perspectives and frameworks. Through a thematic analysis of the collected data, the following conclusions emerged: leaders who interacted with generative AI faced ethical challenges that included issues of source criticism, responsibility, and fairness. To address these challenges, leaders adopt an ethically defensible approach by recognizing the value of human expertise in decision-making supported by AI, exercising source criticism, and responsible governance. The results are discussed in light of ethical theories and perspectives to understand the various aspects of the ethical dilemmas that generative AI may give rise to.

Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka hur anställda inom Nato upplever att maktdistans påverkar beslutsfattandet. För att svara på min frågeställning har jag använt mig av en kvalitativ metod med inkäter, där sex deltagare från fyra olika länder svarade. Resultatet analyserades med en tematisk analys där fem teman framträdde, beslutsfattande, hierarki, kultur, maktdistans och språk. Resultatet är att maktdistans i viss utsträckning påverkar beslutsfattande inom Nato beroende på vilket land som representanterna kommer ifrån. Länders indirekta makt varierar beroende på storlek, befolkningsmängd och hur länge de varit medlemmar av Nato. Studien visar på att maktdistans existerar och påverkar beslut i viss utsträckning men att frågan är komplex då de tillfrågade inte alltid vet vad begreppet maktdistans är även om svaren tyder på det. Sammanfattningsvis påverkas maktdistans av hur länge ett land varit medlemmar i alliansen, hur många personer med hög grad landet har i alliansen och hur bra dessa personer är på språk, att tolka orden i rum och tid och vikta orden rätt. Kunskap i engelska och förhandlingsvana har här betydelse., This qualitative study aims to investigate how NATO employees experience the impact of power distance on decision-making. To answer that question, I have relied on a qualitative method consisting of a hybrid of questionnaires and interviews that were sent out. Six participants from four countries participated. When the results were examined through thematic analysis, five different themes emerged: decision-making, hierarchy, culture, power distance and language. The results indicate that power distance does affect decision-making within NATO to some extent; depending on which country the representatives come from. The indirect power wielded by the member states varies according to their respective geographical size, the size of their population and their annuity as a member of NATO. The study shows that power distance exists and to some extent affects decision-making within the organization. It also shows that the issue is complex, as not all participants are aware of the concept of power distance, although their responses indicate that they are aware of its existence within the organization. In conclusion, power distance is influenced by how long the nation has been a member of the Alliance, how many high-ranking people the nation has in the various offices of the Alliance, and how well these representatives are able to master language skills, to interpret what is said in a spatial and temporal context, and to weight words accurately; here English and negotiation skills are of great importance.

Syftet med den här studien var att skapa en djupare förståelse kring hur ledarskapet och ledarens kön påverkar individens psykosociala arbetsmiljö. Frågeställningarna som skulle förklaras var: hur ser det önskade resultatet av ledarskapets inverkan på den psykosociala arbetsmiljön ut? Hur ser det upplevda/faktiska ledarskapets inverkan på den psykosociala arbetsmiljön ut? Hur upplevs ledarens kön inverka på den psykosociala arbetsmiljön? Den tidigare forskningen visar på att det finns ett visst samband mellan vad som kännetecknar manligt och kvinnligt ledarskap i form av transformativt och transaktionellt ledarskap. Detta är även något som kan påverka den psykosociala arbetsmiljön, då det transformativa ledarskapet ses som det mjuka och förknippas med ett kvinnligt ledarskap, medan det transaktionella ses som ett mer auktoritärt ledarskap och därmed som ett mer manligt ledarskap. Det som dock framkom i intervjuerna i den här studien är att respondenterna inte ser ledarskapet som manligt eller kvinnligt, utan mer att det beror på vilken typ av ledarstil som ledaren utövar. Det betyder att respondenterna upplevde att såväl manliga som kvinnliga ledare kunde använda sig av såväl transformativt som transaktionellt ledarskap och därmed påverkades den psykosociala arbetsmiljön utifrån ledarstil och inte utifrån könet på ledaren. Studien genomfördes genom att åtta respondenter intervjuades, av dessa var fem medarbetare och tre var chefer. En orsak till att studiens resultat skiljer sig från den tidigare forskningen kan vara valet av metod och för få respondenter., The purpose of this study was to create a deeper understanding of how leadership and the gender of the leader affects the individual's psychosocial work environment. The questions to be explained were: What does the desired outcome of leadership's impact on the psychosocial work environment look like? What is the impact of perceived/actual leadership on the psychosocial work environment? How is the gender of the leader perceived to affect the psychosocial work environment? The previous research shows that there is a certain connection between what characterizes male and female leadership in the form of transformative and transactional leadership. This is also something that can affect the psychosocial work environment, as transformative leadership is seen as the soft and associated with a female leadership, while the transactional is seen as a more authoritarian leadership and thus as a more male leadership. However, what emerged in the interviews in this study is that the respondents do not see leadership as male or female, but more that it depends on the type of leadership style that the leader exercises. This means that the respondents felt that both male and female leaders could use both transformative and transactional leadership and thus the psychosocial work environment was affected based on leadership style and not on the gender of the leader. The study was conducted by interviewing eight respondents, of whom five were employees and three were managers. One reason why the study's results differ from the previous research may be the choice of method and too few respondents.

Studiens syfte var att beskriva och förstå ledares uppfattningar om hur de utvecklat förmågan att anpassa deras ledarskap till varje unika medarbetare, situation och förändring. Studien utforskade vilka beteenden och kompetenser ledare uppfattar att de behöver för att bäst veta hur de ska anpassa sin ledarstil till olika förutsättningar samt hur de upplever att formellt, informellt och erfarenhetsbaserat lärande bidragit till att utveckla deras anpassningsförmåga. Kvalitativa data valdes att samlas in med semistrukturerade intervjuer då detta möjliggjorde att lägga fokus på tolkande, förståelse och beskrivning av olika sociala verkligheter. Studien visade att beteendeflexibilitet och kognitiva, interpersonella samt intrapersonella kompetenser av ledare anses vara viktiga för att anpassa sitt ledarskap. Särskilt tas emotionell reglering, empati, intuition, problemlösning, kreativitet och förmågan att ändra perspektiv upp. Formellt lärande via kurser kan bidra till anpassningsförmågans utveckling men informellt och erfarenhetsbaserat lärande i form av variation i erfarenhet över tiden, utmaningar och misstag anses effektivare. För att anpassbarhet ska kunna utvecklas via erfarenhet krävs enligt ledarna olika individuella, kollektiva och organisatoriska förutsättningar som till exempel förmågan att ifrågasätta sig själv, återkoppling, dialog, tid och en positiv arbetsmiljö som tillåter fel.

Ett ökat intresse för distribuerat ledarskap syns inom utbildningssammanhang och den mellanledande rollen ökar inom svenska förskola. Ledarskap ses som en viktig aspekt för verksamhetsutveckling och mellanledaren har en unik position i verksamheten, med koppling både till ledning och till kärnverksamheten. Denna undersökning syftar till att bidra med kunskap om hur mellanledaren inom förskolan uppfattar sitt uppdrag och vilka villkor för verksamhetsutveckling som finns utifrån detta. För att besvara de frågeställningar som ligger till grund för undersökningen har intervjuer gjorts med verksamma mellanledare inom förskolans utbildning. Resultatet har sedan analyserats i relation till uppdragsuppfattning samt utifrån struktureringsteorins begrepp regler och resurser samt praktiskt medvetande och diskursivt medvetande. Studiens resultat visar att uppdraget som mellanledare kan vara komplext och att strukturella, kulturella och relationella aspekter påverkar utfallet av uppdraget. Mellanledarens handlingsmöjligheter påverkas av mellanledarens egen uppfattning av uppdraget i kombination med rektor och kollegors uppfattning av uppdraget. Övergripande framkommer att kommunikation i alla led är viktigt för att skapa samsyn och möjliggöra strukturer för verksamhetsutveckling.

Titel: Artificiell Intelligens på Arbetsplatsen - En kvalitativ studie om medarbetares upplevelser vid implementering av Artificiell Intelligens. Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i företagsekonomi. Författare: Rohullah Raul Hosseini och Luwam Grmatzien Handledare: Svante Brunåker Datum: 2024-Januari Syfte: Syftet denna studie är att fördjupa förståelsen av medarbetarnas upplevelser i samband med implementeringen av Artificiell Intelligens (AI) i deras organisationer. Metod: Studien grundar sig på en deduktiv strategi inom ramen för en kvalitativ metodik. Primärdata har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Resultat och slutsats: Ålder och karriärstadie påverkar acceptansen och implementeringen av AI, med äldre och etablerade medarbetare som visar större motstånd och mindre benägenhet att experimentera. Ledarskapets roll, anpassade kommunikationsstrategier och reglering av AI framstår som avgörande för att övervinna motstånd och skapa en positiv förändringskultur. Examensarbetets bidrag: Studien bidrar till en fördjupad förståelse kring förändringsarbetekommunikation och motstånd utifrån medarbetares upplevelse vid implementering av AI i organisationer. Förslag till fortsatt forskning: En kvantitativ studie med fokus på korrelation mellan medarbetarnas produktivitet och AI användning föreslås., Title: Artificial Intelligence at the Workplace - A Qualitative Study on Employees' Experiences in the Implementation of Artificial Intelligence. Level: Bachelor’s degree in business administration Author: Rohullah Raul Hosseini and Luwam Grmatzien Supervisor: Svante Brunåker Date: 2024- January Aim: The purpose of this study is to deepen the understanding of employees’ experiences related to the implementation of Artificial Intelligence (AI) in their organizations. Method: The study is based on a deductive strategy within the framework of a qualitative methodology. Primary data has been collected through semi-structured interviews. Results and conclusions: Age and career stage influence the acceptance and implementation of AI, with older and established employees showing greater resistance and less willingness to experiment. The role of leadership adapted communication strategies and regulation of AI appear to be crucial in overcoming resistance and creating a positive culture of change. Contribution of the thesis: The study contributes to a deeper understanding of change work communication and resistance based on employees’ experience when implementing AI in organizations. Suggestions for future research: A quantitative study focusing on correlation between employee productivity and AI use.

Förskolan har genomgått en stor förändring genom årtionden. Genom att förskolan skrevs in i skollagen (SFS 2010:800) kom förskolan att tillhöra utbildningssystemet 2010, det medförde även att förskollärare fick förskollärarlegitimation och då även ansvaret över undervisningen i förskolan. Förskollärarprofessionen har stärkts ytterligare genom Läroplan för förskolan, Lpfö18 (2018). Läroplanen förtydligade ansvarsfrågan och förskollärarnas ledarskap i förskolan där förskolläraren leder förskollärar-kollegor, barnskötare och annan personal på avdelningen. Förskolläraren leder även arbetslagets systematiska kvalitetsarbete genom att följa upp och utvärdera undervisningen. Utvärderingen behöver ha ett tydligt barnperspektiv vilket synliggörs genom dokumentationer av undervisningstillfällen. Syftet med studien är att synliggöra förskollärares skilda syn på sitt pedagogiska ledarskap, mer specifikt tolkning av uppdraget och deras uppfattningar av undervisning i barngrupp. I studien används en fenomenografisk ansats med semistrukturerade interjuver där det empiriska materialet tolkas utifrån det teoretiska begreppet professionell identitet. Studiens resultat visar att informanterna ser positivt på den förändring som har skett inom förskolan där förskollärarens ledarskap har stärkt både genom skollag och läroplan vilket har lett till en starkare förskollärarprofession. När förskolläraren leder sina förskollärar-kollegor behöver ledarskapet vara flexibelt med ett växelvist ledarskap. När det finns fler förskollärare har även de ett ledaruppdrag, då förskolläraren inte leder blir hen en följare i stället. Då förskolläraren leder behöver hen även växla mellan olika ledarstilar för både när det handlar om barngruppen som arbetslaget. Helhetstänket i arbetet hur arbetslaget arbetar med förskolans prioriterade läroplansmål och hur de når de uppsatta målen är viktigt. Förskolläraren ska tolka läroplan, skollag och andra nationella styrdokument och omsätta det till de lokala styrd

Inledning: Den första oktober år 2023 ändrades arbetstidslagen vilket i kombination med tidigare lagstiftning skapade dilemman för arbetsgivare och chefer inom kommunal verksamhet. Framförallt var det första linjens chefer som fick flera utmaningar i och med förändringen. Syfte: Syftet var att kartlägga och identifiera olika upplevda utmaningar inom ramen för införandet av de nya arbetstidsreglerna. Metod: Vi har valt att använda oss av en fallstudie med semistrukturerade intervjuer av enhetschefer i kommunal sektor med inriktning mot hälso- och sjukvård i Väst- och Mellansverige för att besvara vårt syfte. Teori: I vår studie använde vi oss av relevanta teorier för att skapa en förståelse kring ledarskap vid förändringsarbete i regelstyrda organisationer. Slutsats: Vi har identifierat ett antal utmaningar för första linjens chefer relaterade till införandet av arbetstidslagen. Vår studie visade att kommunikation, ledningsstöd, processer och IT, planering och personalfrågor samt uppföljning är områden i vilka våra respondenter har upplevt utmaningar., Introduction: On the first of October, 2023, the working hours law changed, creating dilemmas for employers and managers in municipal operations, in conjunction with previous legislation. It was primarily the first line managers who faced several challenges due to this change. Purpose: The purpose was to map and identify various perceived challenges related to the implementation of the new working hours regulations. Method: We have chosen to conduct a case study with semi-structured interviews of unit managers in the municipal sector, focusing on health and healthcare in Western and Central Sweden, to address our purpose. Theory: In our study, we employed relevant theories to establish an understanding of leadership in change processes within rule-governed organizations. Conclusion: We have identified a number of challenges for first line managers in the implementation of the working hours law. Our study indicates that communication, management support, processes and IT, planning and personnel issues, and follow-up are areas where our respondents have experienced challenges.

Digitalisering är något som tagit fart de senaste decennierna och som expanderar i hög takt, i privatliv såväl som i arbetslivet och kan ses som en av de primära faktorer som leder till en omvärldsdriven förändringsprocess. Kandidatuppsatsen baseras på en kvalitativ ansats och ämnar utforska två aspekter av förändringsprocesser som drivs av digitaliseringen: hur barriärer, det vill säga motstånd, hanteras och vad de bakomliggande orsakerna kan vara till att barriärer uppstår. Data som framkommer i studien baseras på fem chefer och deras egna upplevelser och tillvägagångssätt för att bemöta barriärer vid digitalisering på arbetsplatsen. Studien identifierar fyra olika orsaker varför barriärer uppstår och påvisar fem huvudsakliga tillvägagångssätt för att hantera barriärer mot digitalisering, dessa är kommunikation, ledarskapets utformning, utbildning och kompetensutveckling, inkludering och engagemang samt förändringsstrategier.

The Swedish preschool has formal leaders who are responsible for coordinating, leading and developing the preschool's activities. The formal leaders are principals. The assignment is governed by laws, regulations and varying responsibilities. The purpose of this study is to contribute knowledge about preschool principals' perceptions of their mission as formal leaders. A qualitative interview study has been conducted with five preschool principals. This have been analyzed based on a lifeworld phenomenological theory. The results show that the leadership task is varied and that pedagogical leadership is one of the overall tasks. It also emerges from the interviews that there is often not enough time for pedagogical leadership. There are several different challenges that principals face in the implementation of the assignment, which are sometimes limiting. The main challenges highlighted are time, finances, conflicts, and well-being. The principals say that they have different methods for their leadership, but that they are also guided by different situations and conditions. Significant factors for feeling safe and being able to carry out their assignment, according to the principals, are surrounding support functions and people such as colleagues, managers, administrators, special educators, etc. The principals also highlight their own visions for how various changes in the activities could have contributed to a positive development of the preschool's activities. The study's conclusion is that preschool principals' tasks as formal leaders are complex and varied. Principals need certain conditions to be able to carry out their task and meet the challenges that exist. This includes greater conditions for pedagogical leadership and related support functions. The study also points to further research on shared leadership as a solution to principals' high workloads.

Studiens syfte var att undersöka första linjens chefers upplevelse av att arbeta inom svensk äldreomsorg och förutsättningar för ett hållbart arbetsliv. Att orka, kunna och vilja jobba ett helt arbetsliv med tillgång till ett starkt stöd och delaktighet är några aspekter av ett hållbart arbetsliv. Studien bygger på kvalitativt semistrukturerade intervjuer med sex enhetschefer inom kommunal hemvård samt vård- och omsorgsboende. Det empiriska materialet analyseras genom en tematisk analys med utgångspunkt i Theorells modeller om krav-kontroll-stöd och ansträngning-belöning, samt Hochschilds teori om emotionellt lönearbete. Intervjumaterialet visar att enhetscheferna förväntas tillgodose medarbetarnas arbetsmiljö genom systematiskt arbetsmiljöarbete och studien påvisar samtidigt brister vad gäller enhetschefernas arbetsmiljö. Resultaten pekar mot att flera chefer riskerar att befinna sig i en kritisk arbetssituation med ett arbetsliv som är ohållbart i längden, med ökad risk för ohälsa. Deltagarnas egen definition av hållbart arbetsliv går inte i linje med hur de framställer hur verkligheten ser ut i dagsläget. Undersökningen synliggör att det fortfarande krävs förändring när det gäller första linjens chefers arbetsmiljö. Sammantaget bidrar studien med kunskap om de förbättringsåtgärder som krävs för att främja ett hållbart arbetsliv, The study aims to investigate first-line managers' experience of working in Swedish elderly care and the conditions for a sustainable working life. Being able and willing to work a full working life with access to strong support and participation are some aspects of a sustainable working life. The study is based on qualitative semi-structured interviews with sex first-line managers within municipal home care and care and long-term care homes. The empirical material is analyzed through a thematic analysis based on Theorell's models of demand-control-support and effort-reward, as well as Hochschild's theory of emotional labor. The first-line managers are expected to care for the employees' work environment, but the study shows shortcomings in terms of the first-line managers' work environment. The results point to several managers risking being in a critical work situation with a working life that is unsustainable in the long run with an increased risk of bad health. The participants' own definition of sustainable working life is not in line with how they present what reality looks like today. The study proves that change is required when it comes to the work environment of first-line managers. Summarized this study contributes with knowledge of the improvement measures that are required to promote a sustainable working life

Sedan pandemin har distansarbetets omfattning ökat. Forskning visar att det krävs större ansträngningar för att upprätthålla kollegial kommunikation på distans, samtidigt som företag med hög autonomi redan tenderar att ha en sämre intern samordning. Denna studie fokuserade på hur chefer inom autonoma företag kan anpassa sitt ledarskap för att främja medarbetarnas arbetstillfredsställelse vid både distans- och kontorsarbete. Genom att tillämpa teorin om transformativt ledarskap samt contingency theory analyserades ledarskapet. Herzbergs tvåfaktorsteori samt Singh och Jains kompletterande faktorer har använts för att utvärdera arbetstillfredsställelse. Med en kvalitativ metod har data kunnat samlas in. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med två chefer och fem anställda. Studiens resultat visade på begränsade anpassningar i ledarskapet vid distansarbete. Arbetstillfredsställelsen var i huvudsak likvärdig vid båda arbetsformerna. Dock framkom brister i kommunikation vid distansarbete, då samhörigheten upplevdes som svagare och chefer upplevde svårigheter med att uppfatta behov av stöttning hos medarbetarna.

Socialsekreterare inom barn och unga är en yrkesgrupp där det förekommer hög arbetsbelastning och stressrelaterade sjukskrivningar. Det framkommer i socialtjänstlagen att myndighetsutövningen inom socialtjänsten ska ske skyndsamt, vilket ställer krav på att socialsekreterare har en hög arbetsprestation. Syftet med studien var att undersöka ledarskap i socialtjänsten och dess påverkan på arbetsprestationen hos socialsekreterare utifrån en tematisk analys. Det resultat som framkom kring ledarskapet är att socialsekreterare och chefer inom barn och unga beskriver de positiva egenskaper hos chefen kopplade till det tillitsbaserade ledarskapet och tillitsbaserad styrning. Tillit, tydlighet och lyhördhet framkommer som de mest betydande egenskaper för ett bra ledarskap. Arbetsprestation har definierats utifrån uppgiftprestation, kontextuell prestation och kontraproduktiva beteenden. Positiv stress anses var den främsta faktorn som bidrar till en hög arbetsprestation enligt socialsekreterarna. Vidare visar resultatet att det kollegiala stödet och trivsel i arbetsgruppen påverkar socialsekreterarnas arbetsprestation och att chefen påverkar de aspekter indirekt i sitt ledarskap. Chefens direkta påverkan synliggörs i socialsekretarens arbetsbelastning, hur chefen kommunicerar, ger feedback och att chefen är närvarande och möjliggör tid för sina medarbetare., Social workers for children and young people are a professional group where there is a high workload and stress-related sick leave. It is stated in the Social Services Act that the exercise of authority in social services should be done promptly, which requires that social workers have a high work performance. The purpose of the study was to examine leadership in social services and its impact on the work performance of social workers based on a thematic analysis. The result that emerged about leadership is that social workers and managers in children and young people describe the positive characteristics of the manager linked to trust-based leadership and trust-based management. Trust, clarity, and responsiveness emerge as the most significant characteristics for good leadership. Work performance has been defined in terms of task performance, contextual performance, and counterproductive behaviors. Positive stress is the main factor contributing to high job performance according to the social workers. Furthermore, the results show that the collegial support and well-being in the work group influence the social workers' job performance and that the manager influences these aspects indirectly in his leadership. The manager's direct influence is visible in the social worker's workload, how the manager communicates, gives feedback and that the manager is present and makes time for his or her employees.

Sammanfattning Titel: Medarbetarnas förståelse – avgörande för framgångsrika förändringar Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Eva-Lisa Blom och Victor Hildesson Handledare: Emilia Kvarnström Datum: 2024 – januari Syfte: Syftet med studien är att öka förståelsen för hur medarbetare upplever en förändringsprocess på arbetsplatsen. Med fokus på kommunikation, ledarskap och medarbetarnas möjlighet till att komma med feedback, förväntas studien ge svar på hur dessa faktorer påverkar medarbetarnas upplevelse av förändringen, och hur brister i dessa kan skapa motstånd. Metod: Resultatet av denna studie bygger på en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer har genomförts för att samla in empirin. Det empiriska materialet innefattar totalt nio intervjuer med medarbetare på en arbetsplats som nyligen genomgått en större förändring. Medarbetarna har svarat på frågor relaterade till denna förändring för att återge deras egen uppfattning om hur den upplevts. Därefter har det empiriska materialet kodats och bearbetats för att hitta likheter och skillnader i hur medarbetarna har upplevt förändringen. Resultat och slutsats: Resultatet visar att det förekommer en skillnad i hur medarbetarna har upplevt förändringen. Resultatet visar också på att samtliga medarbetare i studien har sett förändringsprocessen som något positivt, men att kommunikationen och informationen mellan ledningen och medarbetarna var bristfällig. Medarbetarna hade önskat mer direkt kommunikation, mer information och många menade att de inte fått vara med och bestämma, trots att det är just medarbetarna som har bättre koll på hur arbetet utförs ”på golvet”. Vad gäller ledarskapet så upplever en majoritet av medarbetarna att det är bättre nu än tidigare, och att det utgörs av egenskaper som att lyssna, bry sig om, och att vara närvarande. Medarbetarna uppger också att många tidigare kollegor sagt upp sig i samband med förändringen, och att det beror på att, Title: Employees ́ understanding - crucial for successful changes Level: Bachelor's degree thesis in business administration Authors: Eva-Lisa Blom and Victor Hildesson Supervisor: Emilia Kvarnström Date: 2024 – January Aim: The aim of this study is to increase the understanding of how employees experience a change at the workplace. With focus on communication, leadership and the employees’ opportunity to provide feedback, it is expected to study how these factors affect the employees’ experience, and how deficiencies in these can create resistance. Method: The result of this study is based on a qualitative method where semi-structured interviews have been conducted to collect the empirical evidence. The empirical material includes a total of nine interviews with employees at a workplace that has recently undergone a major change. Employees have answered questions related to this change to reflect their own perception of how it was experienced. The empirical material has then been coded and processed to find similarities and differences in how the employees have experienced the change. Results and conclusions: The result shows that there is a difference in how the employees have experienced the change. The results also show that all employees in the study have seen the change as something positive, but that the communication and information between management and employees was insufficient. The employees had wanted more direct communication, more information and many believed that they were not allowed to participate in making decisions, even though it is the employees who have better control of how the work is carried out "on the floor". As for the leadership, most of the employees feel that it is better now than before, and that it consists of qualities such as listening, caring and being present.The employees also state that many former colleagues resigned at the beginning of the change, because they were not satisfied with what it would lead to and that

Sammanfattning Titel: Tillbaka till vardagen efter pandemin - motstånd mot gamla arbetssätt? Nivå: Examensarbete på grundnivå i ämnet företagsekonomi Författare: Nele Andersson och Anna Bjelovuk Handledare: Svante Brunåker Datum: 2024-januari Syfte: Syftet med denna kandidatuppsats inom ledarskap och organisation är att undersöka förekomsten av motstånd som chefer upplever vid återgång till kontorsbaserade arbetsplatser. Metod: Denna studie utgår från en kvalitativ forskningsmetod. Genom att 10 semistrukturerade intervjuer med chefer inom offentlig verksamhet genomfördes kunde relevant empiri samlas in. I nästa steg transkriberades empirin för att sedan analyseras utifrån tematisk analys. Resultat och slutsats: Studien visar att motståndet chefer upplever vid återgång till kontorsbaserade arbetsplatser kan kopplas till anställdas uppfattning av minskad frihet och flexibilitet samt orättvis behandling i jämförelse med andra anställda. Examensarbetets bidrag: Studien bidrar till en förståelse av hur motstånd till förändringsprocesser upplevs av chefer gällande förändring i distansarbete. Studien påvisar att motstånd inte innebär den enda utmaningen för chefer, att känna tillit för chefen i förändringsprocessen och möjligheten att vända motstånd till något positivt och konstruktivt är aspekter som visat sig under studiens gång. Förslag till fortsatt forskning: Framtida forskning föreslås att utvidga till att studera både chefer och medarbetare inom en organisation för att få flera perspektiv. Nyckelbegrepp: distansarbete, förändring och förändringsprocess, motstånd, ledarskap samt Kotter´s 8-stegsmodell., Title: Return to the workplace after the pandemic - resistance to old ways of working? Level: Bachelor's thesis Author: Nele Andersson and Anna Bjelovuk Supervisor: Svante Brunåker Date: 2024-january Aim: The purpose of this bachelor's thesis in leadership and organization is to examine the presence of resistance that managers experience when returning to office-based workplaces. Method: This study starts from a qualitative approach and through 10 semi-structured interviews with managers in the public sector, the empirical evidence has been collected. The empiric was first transcribed and later analysed based on a thematic analysis. Results and conclusions: The study indicates that the resistance managers experience when returning to office-based workplaces can be linked to employee’s experience of less freedom, flexibility, and unfair treatment in comparison to other employees. Contribution of the thesis This study contributes to an understanding of how the resistance to the change process is experienced by managers regarding the change in remote working. The study proves that resistance isn´t the only challenge for managers, trusting the manager during changing process and the possibility to turn resistance to something positive and constructive is a side that has shown while implementing this study. Suggestion for future research: Future research can use the result in this bachelor's thesis that focuses on managers and extend the research to study both managers and workers within an organization. By expanding the bachelor’s thesis result to include an entire organization and their employees the researchers will get multiple perspectives within one organization. Key words: remote work, change and change process, resistance, leadership, and Kotter´s 8-stepmodel.

Syftet med uppsatsen var att genom befintlig forskning skapa förståelse för chefers ledarskap underdistansarbete utifrån chefers egna upplevelser. Frågeställningarna berörde vilka utmaningar chefer upplever att det finns för att utöva ett gott ledarskap under distansarbete och vilka strategier som befintlig forskning presenterar för att möta dessa utmaningar. För att besvara uppsatsens syfte och frågeställningar genomfördes en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Datainsamlingen genererade 15 artiklar som var relevanta för uppsatsens syfte. Resultatet av dessa artiklar utmynnade i fyra kategorier: “användandet avdigitala verktyg”, “informella samtal och sammanhållning”, “vikten av kommunikation” samt "tillgänglighet och närvaro”. Resultatet visar att det är väsentligt att chefer använder sig av flera olika digitala verktyg, har goda kunskaper om dessa och att de regelbundet diskuterar användandet av verktygen med de anställda för att inte riskera att produktiviteten och engagemanget påverkas negativt samt att chefer även bör upprätta riktlinjer för distansarbete. Vidare visar resultatet att bristen på informella samtal kan resultera i minskad sammanhållning och en ökad känsla av ensamhet och utanförskap, studierna är dock oeniga gällande strategin för att möta denna utmaning. Av resultatet framkom även vikten av att kunna kommunicera via text och att chefen bör förespråka en tydlig och öppen kommunikation då viktig information riskerar att gå förlorad under distansarbete. Resultatet visar dock att det råder delade meningar gällande huruvida de anställda och cheferna upplever en tröskel som hämmar kommunikationen eller inte och hur detta i så fall bör hanteras. Slutligen visar resultatet att chefer upplever att det är svårt att vara lika tillgänglig under distansarbete som på kontoret, och att de bör visa för de anställda när de är tillgängliga då detta resulterar i att de anställda känner sig stöttade och trygga.

This study investigates how perceived leadership, work commitment and motivation impact consultant’s job satisfaction at the consulting firm where they are employed. This was conducted through a quantitative survey where data was collected through a questionnaire assessing job satisfaction, perceived leadership, work commitment, and motivation. The sample of respondents consisted of 84 consultants. The result show that both perceived leadership, and work commitment are significant positive predictors of consultant’s job satisfaction. However, motivation didn’t show a significant correlation, and thus wasn’t a significant predictor of, job satisfaction. Nonetheless, the consultants themselves reported that they consider both extrinsic and intrinsic motivational factors to be important for their job satisfaction. This study emphasizes the importance of strong leadership and high work commitment in enhancing consultants’ job satisfaction. Practical recommendations for consulting firms include leadership training and commitment-enhancing activities to create and maintain a positive and satisfying work environment., Denna undersökning undersöker hur uppfattat ledarskap, arbetsengagemang, och motivation förutsäger och predicerar konsulters arbetstillfredsställelse på de konsultbolag de är anställda på. Detta gjordes genom en kvantitativ undersökning där data samlades in via en enkät som utvärderade arbetstillfredsställelse, uppfattat ledarskap, arbetsengagemang, och motivation; där det var 84 respondenter som arbetar som konsulter. Resultaten visar att både uppfattat ledarskap och arbetsengagemang är signifikanta positiva prediktorer för konsulternas arbetstillfredsställelse. Däremot, visade inte motivation någon signifikant korrelation med, och därmed inte heller att det var någon signifikant prediktor för, arbetstillfredsställelse. Konsulterna rapporterade dock själva att de anser att både yttre och inre motivationsfaktorer är viktigt för deras arbetstillfredsställelse. Undersökningen understryker vikten av ett starkt ledarskap och högt arbetsengagemang för att stärka konsultersarbetstillfredsställelse. Praktiska rekommendationer för konsultbolagen inkluderar ledarskapsutbildningar och engagemangsförstärkande aktiviteter för att skapa och underhålla en god arbetsmiljö.

Syfte: Denna studie syftar till att undersöka och öka kunskapen kring chefers roll i främjandet av den psykosociala arbetsmiljön på arbetsplatser, där distans och hybrid arbete blivit vanligt förekommande under och efter corona-pandemin. Frågeställningar:(1)Hur upplever chefer att deras ansvar för skapandet av en god psykosocial arbetsmiljö har förändrats i samband med det ökade distans- och hybrid arbetet?(2)Hur uppfattar chefer vikten av de sociala relationerna vid ett ökat hybrid arbete?(3)Hur har chefers arbetsvardag förändrats i samband med distans och en allt mer hybrid baserad arbetsmiljö? Metod: Uppsatsen utgår från en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes av chefer där samtliga haft erfarenhet av att leda på distans innan, under samt efter corona-pandemin. Slutsats: Samtliga chefer upplever att ett ökat distansarbete och sedermera även ett växande hybrid arbetet har medfört ett flertal olika förändringar som på ett eller annat sätt har kommit att påverka chefen i dess arbetsroll. Dessa förändringar upplever cheferna har påverkat aspekter som deras ansvar för den psykosociala arbetsmiljön, de sociala relationerna samt deras arbetsvardag. Studien har identifierat och konkretiserat chefers arbetsroll under en påfrestande period, vilket har medfört till en större förståelse för chefens roll i verksamheten.

Examensarbetets titel: Konsten att vara klämd i en skruvtving: En kvalitativ studie om komplexiteten i rollen som mellanchef i fastighetsbranschen. Seminariedatum: 30 maj, 2024 Kurs: FEKH49 - Examensarbete i organisation på kandidatnivå, 15 högskolepoäng Författare: Almir Bajramović, Linn Baumann, Viktoria Salivonik Handledare: Emilie Hesselbo Fem nyckelord: Mellanchefer, fastighetsbranschen, Sandwicheffekten, Paraplybärare, Ledarskap Forskningsfrågor: På vilket sätt beskriver mellanchefer sin roll som länken mellan överordnade och underordnade på arbetsplatsen? Vilka specifika aspekter av deras roll framträder i deras upplevelser inom fastighetsbolag? Syfte: Denna uppsats utgör en analys av mellanchefer både inom privatägda fastighetsbolag och offentligt ägda fastighetsbolag och strävar till att nyansera och bidra genom att integrera teoretiska perspektiv och empiriska data om mellanchefsrollen samt vilka specifika aspekter som framträder i deras upplevelser. Teoretiska perspektiv: Teorin tar sin grund i befintlig teori om mellanchefsrollen i organisationer och vidare används sandwichmodellen och paraplybärarperspektivet av Gjerde & Alvesson (2020) som huvudsakliga applicerbara modeller. Metod: En kvalitativ studie för att fördjupa förståelsen av mellanchefsrollen. Med hjälp av elva semistrukturerade intervjuer med mellanchefer i södra Sverige. Resultat: Fastighetsbranschen är en komplex arbetsmiljö och mellanchefsrollen förespråkar ett effektivt ledarskap. Resultaten pekar på att mellanchefer generellt inte känner sig fastklämda mellan nivåer utan ser sig själva främst som prestandadrivare som hanterar komplexiteten i sin roll genom effektiv kommunikation, tydliga mål och stöd från både överordnade och underordnade med fokus på att skapa en öppen och tillitsfull arbetsmiljö. Slutsats: Studien visar att ineffektiv internkommunikation är en central utmaning för mellanchefer i fastighetsbranschen, vilket påverkar deras förmåga att balansera krav från både ledningen o, Title: The Art of Being Caught in a Vise: A Qualitative Study on the Complexity of the Middle Manager Role in the Real Estate Industry Seminar date: May 30th, 2024 Course: FEKH49 - Bachelor’s degree thesis in Management and Organisation, 15 credits. Authors: Almir Bajramović, Linn Baumann, Viktoria Salivonik Supervisor: Emilie Hesselbo Keywords: Middle Managers, Real Estate Industry, Sandwich Effect, Umbrella Carrier, Leadership Research question: How do middle managers describe their role as the link between superiors and subordinates in the workplace? What specific aspects of their role emerge in their experiences within real estate companies? Purpose of study: This thesis analyzes middle managers in both privately-owned and publicly-owned real estate companies, aiming to nuance and contribute by integrating theoretical perspectives and empirical data on the middle management role, as well as the specific aspects that emerge in their experiences. Theoretical perspectives: The theory is based on existing theories of middle management roles in organizations and further uses the sandwich model and the umbrella carrier perspective by Gjerde & Alvesson (2020) as the main applicable models. Methodology: A qualitative study to deepen the understanding of the middle management role. Eleven semi-structured interviews with middle managers in southern Sweden were conducted. Result: The real estate industry is a complex work environment, and the middle management role advocates for effective leadership. The results indicate that middle managers generally do not feel squeezed between levels but see themselves primarily as performance drivers who handle the complexity of their role through effective communication, clear goals, and support from both superiors and subordinates, with a focus on creating an open and trusting work environment. Conclusions: The study shows that ineffective internal communication is a central challenge for middle managers in the real estate industry

The purpose of this study was to analyze how people in leadership positions perceive the impact of client-centered work on employees’ well-being at SiS residential homes, which are operated by the Swedish National Board of Institutional Care, and to further investigate how managers work preventively for the employees’ health. The study was based on eight semi-structured interviews with questions related to the purpose of the study. The interviewees hold managerial positions, where we have chosen to focus on the Head of Department, Head of Unit, and Head of Quality that exist within each SiS residential home. The study is analyzed through Herzberg’s Two Factor Theory, Taylorism, and the Human Relations Perspective and is based on previous research on leadership and compassion fatigue. The results of the study showed that the prevailing work environment harms employees and that many of the interviewees recognize the possibility of developing compassion fatigue. The interviewees cited, among other things, the lack of introduction into the leadership role and the difficulties in attracting and retaining competent staff, which in turn affects the employees. Finally, the study identified how, despite the challenges, people in leadership positions are working to prevent the psychological well-being of the employees. This is done by creating awareness of the psychosocial health of the employees and by focusing on providing the right working conditions for employees.

Examensarbetets titel: Kaffe blir till guld - En studie om hur ledare i högteknologiska företag anpassar sitt ledarskap för distansarbete och kontorsarbete Seminariedatum: 30 maj, 2024 Ämne/Kurs: FEKH49 – Examensarbete i organisation på Kandidatnivå, 15 HP. Författare: Johannes Gustavsson, Joel Hansius, Daniel Lilja Handledare: Olof Hallonsten Nyckelord: Hybridarbete, informella möten, ledarskap, motivation, kaffemaskinen Syfte: Syftet med denna studie är att utforska och förstå, utifrån ledarnas perspektiv, deras tankesätt, beslutsmotiv och strategier för att leda i en hybrid arbetsmiljö inom högteknologiska företag. Genom att analysera ledarnas perspektiv strävar studien efter att identifiera hur och varför ledarna gör sina val av handlingar för att främja motivation och effektivitet bland anställda. Studien avser att ge nya insikter som kan användas för att utforma nya ledarskapsstrategier och stödja en positiv arbetsmiljö. Metod: En kvalitativ intervjustudie med sju chefer i högteknologiska företag har genomförts för att uppnå studiens syfte. Ett semistrukturerat tillvägagångssätt har använts för intervjuerna. Studien antar en abduktiv ansats med en interpretativ ståndpunkt. Teoretiska perspektiv: Teoriavsnittet presenterar en litteraturöversikt om tidigare forskning om hybridarbete, ledarskap och motivation. Detta följs upp av ledarskapsteorin Situational Leadership och motivationsteorin Self-Determination Theory. Empiri: Resultatet av studien visar att ledarna upplever det informella mötet, som vid kaffemaskinen, som ovärderligt för att främja trivsel och idégenerering bland medarbetarna. Ledarna upplever att det är svårt att efterlikna den informella atmosfären och spontaniteten i kommunikation under distansarbete. För att bemöta detta anses det krävas en medveten ansträngning från ledarna för att skapa inkluderande och motiverande miljöer även på distans. Slutsats: Ledares uppfattning angående deras anpassning för att motivera deras anställda i hybridarbetss, Title: Coffee becomes gold: A study examining how high-technology companies adjust their leadership when in response to hybrid work arrangements. Date of seminar: May 30th, 2024 Course: FEKH49 – Business Administration: Bachelor’s degree project in organization. Undergraduate level, 15 credits. Authors: Johannes Gustavsson, Daniel Lilja, Joel Hansius Supervisor: Olof Hallonsten Keywords: Hybrid work, informal meetings, leadership, motivation and coffee machine Purpose: The purpose of this study is to explore and understand, from the perspective of leaders, their mindset, decision-making motives, and strategies for leading in a hybrid work environment within high-tech companies. By analyzing the leaders' perspectives, the study aims to identify how and why leaders make their decisions to enhance motivation and effectiveness among employees. The study intends to provide new insights that can be used to develop new leadership strategies and support a positive work environment. Methodology: A qualitative interview study with seven managers in high-tech companies was conducted to achieve the study's purpose. A semi-structured approach was used for the interviews. The study adopts an abductive approach with an interpretative standpoint. Theoretical perspective: The theory section presents a literature review of previous research on hybrid work, leadership and motivation. This is followed by a description of the leadership theory Situational Leadership and the motivation theory Self-Determination Theory. Empirical foundation: The results of this study shows how leaders perceive informal meetings, such as those at the coffee machine, as invaluable for promoting employee well-being and brainstorming. Leaders find it difficult to replicate the informal atmosphere and spontaneity of communication during remote work. To address this, it is considered necessary for leaders to make a conscious effort to create inclusive and motivating environments even remotely. Conclusion: Leade

Fokus för denna studie är svenska förskolerektorers kontroversiella frågor, ett hittills obeforskat område. Syftet är att synliggöra några av de kontroversiella frågor som rektorer i förskolor hanterar i sin vardag med ambitionen att öka kunskapen om förskolerektorers ledarskap. Studien har en explorativ ansats och den teoretiska utgångspunkten grundas i begreppet dilemmatiska rum vilket vidareutvecklats till kontroversiella rum i artikeln. Vi menar att kontroversiella frågor är konstruerade i en specifik social kontext vilket påverkar hur rektorer positionerar sig. I analysen synliggörs hur de kontroversiella rummen är konstituerade. Resultatet grundas i sju semistrukturerade intervjuer. I resultatet synliggörs hur rektorerna behöver navigera i tre olika kontroversiella rum i relation till lojalitet, ledning och värden. Rektorers kontroversiella rum kan ses som ett uttryck för en utmanande position som kräver att man måste ta hänsyn till många intressen i sitt ledarskap. Att dessutom göra det i en verksamhet som präglats av en stark egalitär kultur gör själva ledarskapet till en utmaning. I denna kontext riskerar många ledarhandlingar upplevas som kontroversiella även om det är en naturlig del av att vara rektor., The focus in this article is on controversial issues through the eyes of Swedish preschool principals. The aim is to make visible some of the controversial issues that principals encounter in their everyday lives, with an ambition to increase knowledge about preschool principals’ leadership. The study has an exploratory approach, based on seven semi-structured interviews, and the theoretical starting point is based on the concept of dilemmatic space, which has been further developed into controversial space in this article. We think that controversial issues are constructed in a specific social context, which affects how principals position themselves. The results demonstrate how the principals need to navigate in three different controversial spaces in relation to loyalty, management and values. We can see the principals’ controversial spaces as an expression of a challenging position that requires one to take many interests into account. Doing so in a preschool characterized by a strong egalitarian culture makes leadership a challenge. In this context, many leadership actions risk being perceived as controversial, even if they are a natural part of being a principal.

Dagens samhälle påverkas av produktivitet, kvalitet och tjänster. För att minska negativa kostnader, öka produktivitet och förbättra resultat behöver företag och organisationer ta större hänsyn till anställdas hälsa. Företag och organisationer som bryr sig om en god arbetsmiljö och arbetsorganisation har större kapacitet för ökad hållbar hälsa och prestation hos medarbetaren. Det finns ett samband mellan hälsa och kvalitetsledning som genom användning av effektiva metoder och strävan efter att förbättra förhållanden på en arbetsplats gör det möjligt att påverka medarbetarnas hälsa i en positiv riktning. För ett lyckat ledarskap är kommunikation av betydelse och för att bli en bättre och effektiv ledare spelar det kommunikativa ledarskapet en stor roll. Moderna arbetsplatser kräver både kommunikativt ledarskap och ledarskapsutveckling. Det är av vikt att uppmärksammas och ingå som ett eget forskningsområde i syfte att bidra till det systematiska och proaktiva arbetsmiljöarbetet. Denna studie syftar till att öka förståelse och kunskap om hur chefer med användning av kvalitetsledning och sin kommunikativa förmåga kan skapa och öka hållbar hälsa inom organisationer eller företag. Studien utfördes genom en kvantitativ metod med ett deduktivt tillvägagångssätt. Datainsamlingen skedde genom litteraturgenomgång och enkätundersökning. För dataanalys användes ett cirkeldiagram. Studieresultatet visar att kommunikativt ledarskap kan bidra till positiv påverkan på medarbetares välmående när ledning fokuserar på, kommunicerar och mäter välmående hos medarbetare. Detta ger möjlighet att tidigt upptäcka arbetsområden som behöver mer hänsynstagande och utveckling för att hindra ohälsa bland medarbetare. Studien ger möjlighet för chefer att se och inspireras av hur användning av kvalitetsledning, dess värderingar och kommunikativt ledarskap kan bidra till medarbetarnas välmående. Genom att fokusera på hälsofrämjande faktorer och aktiviteter som skapar förutsättningar att styra och u, Today's society is affected by productivity, quality, and services. In order to reduce negative costs, increase productivity and improve results, companies and organizations need to pay greater attention to employee health. Companies and organizations that care about a good work environment and work organization have a greater capacity for increased sustainable health and performance of the employee. There is a connection between health and quality management; it makes possible to influence the health of employees in a positive direction by using of effective methods and the pursuit of improving conditions in a workplace. For the successful leadership, communication is important. Communicative leadership plays a big role to become a better and effective leader. For modern workplaces, both communicative leadership and leadership development are important and worthy of attention as a separate research area with the aim of contributing to systematic and proactive work environment work. This study aims to increase understanding and knowledge of how managers using of quality management and their communicative skills can create and increase sustainable health within organizations and/or companies. The study was conducted through a quantitative method with a deductive approach. Data was collected through a literature review and questionnaire survey. A pie chart was used for data analysis. Study results show that communicative leadership can contribute to a positive impact on employee well-being when management focuses on, communicates, and measures employee well-being. This gives the opportunity to early discover work areas that need more consideration and development to prevent ill health among employees. The study provides an opportunity for managers to see and be inspired by how the use of quality management, its values and communicative leadership can contribute to employee well-being. By focusing on health-promoting factors and activities that create the conditions to

Organisational culture and diversity play an important role in shaping employees experiences and job satisfaction in the workplace. For several decades, extensive studies have been conducted to examine these phenomena and their impact on the work environment. Therefore, the purpose of this study is to investigate how organisational culture and diversity relate to job satisfaction in organisations with innovative and supportive cultures. The method used in this study combines qualitative and quantitative approaches, based on surveys and structured interviews. By applying Edgar Schein's model of organisational culture, the analysis focuses on how artifacts, espoused values, and underlying assumptions influence employees experiences and satisfaction The results show that flexibility in work arrangements, support from management, opportunities for professional development, and an inclusive work environment are crucial for promoting job satisfaction. Despite the organisation's efforts to promote diversity and inclusion (D&I), there is still room for improvement in truly integrating diverse perspectives and ensuring that all employees feel valued and included. To further enhance job satisfaction, it is recommended that organisations with similar cultures continue to support flexible work arrangements, strengthen their D&I initiatives, and invest in leadership development. By implementing these measures, organisations can create a more engaging and productive work environment where employees feel motivated and appreciated., Organisationskultur och mångfald spelar en avgörande roll i att forma medarbetares upplevelser och arbetstillfredsställelse på en arbetsplats. Under flera årtionden har omfattande studier utförts för att undersöka dessa fenomen och deras påverkan på arbetsmiljön. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur organisationskultur och mångfald är relaterade till arbetstillfredsställelse i organisationer med innovativ och stödjande företagskultur. Metoden i denna studie är en kombination av kvalitativ och kvantitativ, då den baseras på enkäter och strukturerade intervjuer. Genom att tillämpa Edgar Scheins modell för organisationskultur analyserades hur artefakter, uttalade värderingar och grundläggande antaganden påverkar medarbetares upplevelser och tillfredsställelse. Resultatet visar att flexibilitet i arbetsarrangemang, stöd från ledningen och en inkluderande arbetsmiljö är avgörande faktorer för att främja arbetstillfredsställelse. För att ytterligare förbättra arbetstillfredsställelsen på en arbetsplats rekommenderas att organisationer med en liknande typ av kultur fortsätter att stödja flexibla arbetsarrangemang, stärka mångfalds- och inkluderingsinitiativ samt investera i ledarskapsutveckling. Genom att vidta dessa åtgärder kan organisationer skapa en mer engagerande och produktiv arbetsmiljö där medarbetarna känner sig motiverade och uppskattade. Studien bidrar med värdefulla insikter om hur organisationskultur kan påverka medarbetares tillfredsställelse och engagemang, och föreslår praktiska åtgärder för att främja en positiv och inkluderande arbetsplats.

The construction industry has historically always been a male-dominated fieldcharacterized by a macho culture where favoritism and discrimination against womenand other minorities are common. Women, therefore, choose to leave the industry ornot enter it at all, exacerbating the problems surrounding gender equality and diversityin the field. That is a problem because an increased diversity leads to a better workenvironment with less macho culture. Today, the percentage of women in the industryis approximately 10%, which is far from equal, and despite companies struggling toincrease the proportion of women, not much is happening. In ten years, the proportionof women has barely increased by two percentage points, indicating that a change mustoccur.Through literature reviews and interviews, the correlation between gender equalityissues and macho culture problems is examined, and the most effective ways to solvethese problems are explored. According to the results of the interviews, awareness andunderstanding of what macho culture and inequality entail and the problems theybring must be increased. According to those interviewed, the best way to do this isthrough effective leadership and regularly engaging in open dialogue on these topics inthe daily work with all employees., Byggbranschen har genom historien alltid varit en mansdominerad bransch präglad avmachokultur där särbehandling och diskriminering av kvinnor och andra minoriteterhör till det vanliga. Kvinnor väljer därför att lämna branschen eller inte söka sig till denalls vilket späder på problemen som råder kring jämställdhet och mångfald ibranschen. En ökad mångfald leder till trivsammare arbetsmiljö med mindremachokultur och därför är bristen på jämställdhet ett problem. Idag är andelenkvinnor i branschen cirka 10%, vilket är långt ifrån jämställt och trots att företagenkämpar med att öka andelen kvinnor händer det inte särskilt mycket. På tio år harandelen kvinnor knappt ökat med två procentenheter vilket tyder på att en förändringmåste ske.Syftet med detta arbete är att undersöka den nuvarande jämställdhetsproblematikeninom byggbranschen och studera korrelationen med machokulturen. I studien ingåräven att studera ledarskap och hur ett förändrat ledarskap ska bidra till en förbättring.Genom litteraturstudier och intervjuer undersöks det hur jämställdhetsproblematikenkorrelerar med problemen kring machokultur och hur man på effektivast sätt kan lösadessa problem.Studien visar att ökad jämställdhet leder till en minskad machokultur och en bättrearbetsmiljö för alla. För att uppnå detta behöver kunskapen och medvetenheten ommachokultur, jämställdhet och fördomar öka hos alla i branschen. Dessutom krävsytterligare utbildning för ledare och chefer inom dessa områden, så att de kan blimodiga och medvetna ledare som förstår sin roll och vågar agera. En del av lösningenär också att vara mer transparent om hur man arbetar med dessa frågor och atteffektivt sprida information om byggbranschen till allmänheten och skolor.En framgångsfaktor för att öka just medvetenheten är, enligt intervjustudien,utbildningstillfällen ledda av experter inom området och som inkluderardiskussionsmöjligheter. Dessa bör hållas regelbundet och med kortare intervall än idagsläget för att ständigt påminna om v

Generation Z, som har vuxit upp med digital teknik, är i början av sin integration in i bygg- och fastighetsbranschen, detta medför både möjligheter och utmaningar. När en ny generation träder in på arbetsmarknaden blir det nödvändigt för ledare att anpassa sitt ledarskap för att effektivt leda och motivera den nya arbetskraften. Denna masteruppsats syftar till att öka kunskapen om Generation Z för att chefer och ledare i bygg- och fastighetsbranschen ska effektivt kunna integrera Generation Z och utnyttja deras digitala kompetens för att optimera digitalisering och innovation. Studien baseras på litteraturstudier, teoretiskt ramverk och semistrukturerade intervjuer där centrala teman som generationsskillnader, teknikanvändning och innovation, värderingar samt ledarskap identifieras. Resultaten visar att Generation Z besitter stark digital kompetens, vilket de utnyttjar för att föreslå kreativa lösningar på nya tekniska problem. Emellertid påvisar de att vara en otålig generation som utmanar traditionella arbetsmetoder. Studien betonar vikten av en kombination av ledarskapsstilarna, transformativt- och situationsanpassat ledarskap, för att dels utnyttja Generation Z:s fulla potential och dels för att skapa en effektiv arbetsmiljö där samarbete samt kunskapsutbyte sker mellan alla generationer på arbetsplatsen. Att erkänna och värdera Generation Z:s prestationer, i kombination med empowerment och involvering i strategiska beslut, kan öka deras engagemang och produktivitet. Integrationen medför dock utmaningar, såsom att anpassa deras förväntningar på flexibilitet och balans mellan arbete och privatliv till traditionella organisationsstrukturer. Denna studie ger värdefulla insikter i hur integrationen av Generation Z är betydelsefull för organisationer och branschen som helhet., Generation Z, having grown up with digital technology, is at the forefront of integrating into the construction and real estate industry. This transition presents both opportunities and challenges. As a new generation enters the workforce, it becomes necessary for leaders to adapt their management styles to effectively lead and motivate the new workforce. This master's thesis aims to enhance understanding of Generation Z to enable managers and leaders in the construction and real estate industry to efficiently integrate Generation Z and leverage their digital competence to optimize digitization and innovation. The study is based on literature reviews, a theoretical framework, and semi-structured interviews where key themes such as generational gaps, technology use, innovation, values, and leadership were identified. Findings show that Generation Z possesses strong digital competence, which they use to propose creative solutions to new technical problems. However, they also demonstrate impatience that challenges traditional work methods. The study emphasizes the importance of a combined leadership approach, incorporating both transformational and situational leadership, to both harness Generation Z's full potential and create an effective work environment where collaboration and knowledge exchange occur between all generations in the workplace. Recognizing and valuing the achievements of Generation Z , combined with empowerment and involvement in strategic decisions, can increase their engagement and productivity. Nevertheless, integration presents challenges, such as aligning their expectations for flexibility and work-life balance with traditional organizational structures. This study provides valuable insights into the significance of integration Generation Z for organizations and the industry as a whole.

Den aktuella arbetslivsdebatten reflekterar en ökad medvetenhet kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, i arbetslivet. Med stigande medvetenhet om NPF blir det alltmer nödvändigt att förstå hur chefer med NPF leder och vilka framgångsfaktorer samt utmaningar kopplat till deras ledarskap målgruppen påvisar. Detta behov stärks av bristen på forskning inom området. Syftet med denna magisteruppsats är att utforska framgångsfaktorer och utmaningar hos person med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) inom ledarskapsområdet. Studien betonar vikten av att inte enbart fokusera på de svårigheter som ofta associeras med NPF, utan lyfta fram de framgångsfaktorer som förekommer. Studien avser även att undersöka vilken typ av ledarskapsstil dessa chefer tillämpar samt om chefer med NPF använder sig av värderingarna inom kvalitetsledning i sitt ledarskap. Målet med denna forskning är att bidra till en ökad medvetenhet och förståelse för neuropsykiatriska funktionsvariationer inom arbetslivet, vilket förhoppningsvis kan bidra till ett mer jämlikt samhälle. Datainsamlingsmetoden för denna studie var kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer. Respondenterna som genomförde intervjuerna bestod av totalt 10 chefer med NPF- diagnos, nio chefer med ADHD, Attention-deficit/hyperactivity disorder, och en chef med DLD, Developmental language disorder. Studiens resultat visade på 42 framgångsfaktorer, 41 utmaningar hos intervjuerna där respondenterna hade diagnos ADHD och fyra framgångsfaktorer och sex utmaningar där respondenten hade diagnos DLD. Totalt framkom 16 olika ledarskapsstilar och att de flesta tillämpade värderingen engagerat ledarskap. Den värdering som inte tydligt kunde kopplas mot studiens resultat var basera beslut på fakta. Utifrån den variation på empirin kopplat till de intervjuer genomförda med respondenter som hade diagnos ADHD och för den respondent med diagnos DLD, redovisades resultatet separat för empirin med DLD. Resultatet be, The current working life debate reflects an increased awareness of neuropsychiatric functional impairments, NPF, in working life. With increasing awareness of NPF, it becomes increasingly necessary to understand how managers with NPF lead and what success factors and challenges linked to their leadership the target group demonstrates. This need is reinforced by the lack of research in the field. The purpose of this master's thesis is to explore the success factors and challenges of people with neuropsychiatric disabilities (NPF) in the field of leadership. The study emphasizes the importance of not only focusing on the difficulties often associated with NPF, but highlighting the success factors that occur. The study also intends to investigate what type of leadership style these managers apply and whether managers with NPF use the values within quality management in their leadership. The goal of this research is to contribute to an increased awareness and understanding of neuropsychiatric functional variations within working life, which can hopefully contribute to a more equal society. The data collection method for this study was qualitative research method with semi-structured interviews. The respondents who completed the interviews consisted of a total of 10 managers with an NPF diagnosis, nine managers with ADHD, Attention-deficit/hyperactivity disorder, and one manager with DLD, Developmental language disorder. The study's results showed 42 success factors, 41 challenges in the interviews where the respondents had a diagnosis of ADHD and four success factors and six challenges where the respondent had a diagnosis of DLD. A total of 16 different leadership styles emerged and that most applied the value of committed leadership. The value that could not be clearly linked to the results of the study was to base decisions on facts. Based on the variation in the empirical data linked to the interviews conducted with respondents who had a diagnosis of ADHD and the res

”Det nya normala”, som det kallas avseende det hybrida arbetssättet när organisationer behövt ändra arbetsform, är här för att stanna. I takt med att världen genomgår ständiga förändringar, inte minst efter COVID-19 har organisationer behövt ändra form för att kunna fortsätta bedrivas. Anställda på organisationer har gått från att arbeta på arbetsplatsen, till att stanna hemma på grund av restriktionerna och i dagsläget behövt variera mellan att arbeta på distans och arbeta på arbetsplatsen i en hybridvariant. Till följd av detta har författarna till denna studie undersökt om hur ledarens arbete med ständiga förbättringar förändras vid hybrid arbetssätt. Studien utgick från en kvalitativ forskningsmetod och författarna av studien genomförde åtta semistrukturerade intervjuer. Insamlade data analyserades tematiskt. Slutsatsen har sammantaget varit att ledare anser att det är lämpligt att använda sig av strategierna differentierad och integrerad kognitiv process enligt teorin, för att arbeta med ständiga förbättringar i det hybrida arbetssättet. Ledarna har upplevt utmaningar i arbetet med ständiga förbättringar i det hybrida arbetssättet såsom bristande engagemang, isolering samt bristande socialt samspel. Ledarna har även upplevt möjligheter såsom flexibilitet, ökad digitalisering och möjligheten att attrahera ett bredare urval av kompetens. Utifrån de identifierade utmaningarna och möjligheterna som råder i arbetet med ständiga förbättringar i det hybrida arbetssättet har författarna till denna studie, utvecklat en checklista för hur ledare ska kunna navigera med ständiga förbättringar i det hybrida arbetssättet., ” The new normal” as it is called regarding the hybrid work methods when organizations have had to change their working format, is here to stay. Organizations have had to adapt in order to continue operating as the world undergoes constant changes, especially after the COVID-19 pandemic. Employees have transitioned from working in the workplace, to work from home because of the restrictions, and today, they have had to alternate between working remotely and working in the workplace in a hybrid version. The authors of this study, as a result of this, have been interested in examining and increasing the knowledge of how a leader’s work with continuous improvement changes with hybrid work methods. The study used a qualitative research method, and the authors conducted eight semi-structured interviews. The collected data was thematically analyzed. In summary, the conclusion has been that leaders believe it is appropriate to use the strategies off differentiated and integrated cognitive processes, according to the theory, to work with continuous improvements in the hybrid work methods. Leaders have experienced challenges in working with continuous improvements in the hybrid work methods such as lack of engagement, isolation, and lack of social interaction. Leaders have also experienced opportunities such as flexibility, increased digitalization, and the ability to attract a wider range of competence. Based on the identified challenges and opportunities in continuous improvements in the work hybrid method, the authors of this study have with help of collected data from leaders, developed a checklist for how leaders can navigate continuous improvement in the hybrid work method.

Most companies use ERP systems to automate and streamline their processes. Making a decision and choosing an ERP system is an important decision for the companies, which emphasises the importance of having a successful implementation process. As many companies go through unsuccessful implementations of ERP systems, there are clear challenges and difficulties with the implementation. This study is a qualitative interview study with the aim of investigating and analysing difficulties/challenges within the implementation process of ERP systems with a focus on the leadership perspective, within a medium-sized logistics company. Through semi-structured interviews with leaders and those responsible for the implementation, both increased knowledge of both challenges and success factors from a leadership perspective has been obtained. Through the collected data from the semi-structured interviews and a thematic analysis, a number of challenges/difficulties were identified which are in line with previous research on critical success factors, including training, management support, commitment and communication. But some critial success factors where of more weight than others., De flesta företagen använder sig av ERP-system för att automatisera och effektivisera sina processer. Att ta ett beslut och välja ERP-system är ett viktigt beslut för företagen, vilket betonar vikten av att ha en lyckad implementeringsprocess. Då många företag går igenom misslyckade implementeringarav ERP-system finns det tydliga utmaningar och svårigheter med implementationen. Denna studie är en kvalitativ intervjustudie med syfte att beskriva svårigheter och utmaningar inom implementeringsprocessen av ERP-system med fokus på ledarskapsperspektivet, inom ett medelstort logistikbolag. Genom semistrukturerade intervjuer med projektledare och ansvariga för implementationen har både ökad kunskap om både utmaningar och framgångsfaktorer utifrån ett ledarskapsperspektiv erhållits. Genom den insamlade datan från de semistrukturerade intervjuerna och en tematisk analys identifierades ett flertal utmaningar/svårigheter. Dessa är i linje med tidigare forskning kring kritiska framgångsfaktorer blandannat inom upplärning, ledningsstöd, engagemang och kommunikation. Dock så var vissa kritiska punkter av större vikt.

Byggindustrin har länge präglats av flera utmaningar, ofta relaterade till fragmentering och ineffektiv kommunikation. Samtidigt har den ökade komplexiteten och omfattningen av moderna byggprojekt skapat ett större behov av att integrera olika kompetenser och perspektiv. Med denna utveckling, har det blivit allt viktigare med nära och effektivt samarbete mellan olika parter. Ett verktyg som föreslås för att uppnå detta är samlokalisering, som innebär att alla projektpartners och medlemmar som medverkar i ett projekt arbetar inom gemensamma utrymmen och arbetsplatser. Dock är samlokalisering inte en vedertagen arbetsform och det saknas en enhetlig metod för implementering. Denna studie syftar därför till att utforska när samlokalisering är lämpligt och hur denna arbetsform implementeras i dagens svenska infrastrukturprojekt. Dessutom tar studien fram praktiska rekommendationer för hur samlokalisering ska planeras, organiseras och ledas för att främja ett effektivt samarbete. Studien tillämpade en kvalitativ forskningsmetod, i form av semistrukturerade intervjuer. Vidare integrerades data från ett fallprojekt. Forskare, projektledare, projektchefer, konsulter och samverkansledare med olika erfarenheter av samlokalisering intervjuades. Studien identifierade att de förutsättningar som avgör när samlokalisering är lämpligt är viljan till samarbete, projektets typ och storlek, geografiska läge och kostnader. Studien fann att samlokalisering kunde resultera i förbättrad kommunikation och samverkan, men även högre ljudnivåer, utmaningar med ordning och svårigheter på grund av otillräcklig teknisk infrastruktur. Därmed bör utvärderingen av när samlokalisering är lämpligt även inkludera en bedömning om fördelarna med samlokalisering värdesätts tillräckligt av samverkansparterna i förhållande till nackdelarna. Idag innefattar implementeringen av samlokalisering i allmänhet utnämningen av en oberoende samverkansledare, inkluderande av samarbetsvilliga teammedlemmar, skapande a, The construction industry has for a long time faced numerous challenges, often related to fragmentation and inefficient communication. Concurrently, the increasing complexity and scale of modern construction projects have amplified the necessity to integrate diverse competencies and perspectives. Consequently, close and effective collaboration among various stakeholders has become increasingly important. A proposed mechanism to achieve this is co-location, which entails that all project partners and participants work within shared spaces and workplaces. However, co-location is not yet an established working method, and there is no standardized approach to its implementation. This study, therefore, aims to investigate the conditions under which co-location is suitable and to examine its implementation within contemporary Swedish infrastructure projects. Moreover, the study provides practical recommendations for planning, organizing, and managing co-location to enhance effective collaboration. The study employed a qualitative research method in the form of semi-structured interviews. Furthermore, data from a case project was integrated. Researchers, project managers, consultants, and collaboration managers with varying degrees of experience with co-location were interviewed. The study identified that the determining conditions for when co-location is suitable include the willingness to collaborate, project type and size, geographic location, and costs. The study found that co-location could result in improved communication and collaboration, but also higher noise levels, challenges with orderliness, and difficulties due to inadequate technical infrastructure. Therefore, the evaluation of when co-location is suitable should also include an assessment of whether the benefits of co-location are sufficiently valued by the collaboration partners relative to the disadvantages. Currently, the implementation of co-location generally involves appointing an independent collabor

I en värld där ekonomisk turbulens har blivit alltmer vanlig står ledare inför utmaningen att inte bara leda sina organisationer genom osäkra tider utan också att upprätthålla och förbättra kvaliteten på deras erbjudanden. Denna studie dyker ned i hjärtat av denna utmaning med fokus på bygg- och industrisektorn i Sverige för att avslöja de avgörande faktorerna för ett framgångsrikt ledarskap under finanskriser. Genom en kvalitativ analys baserad på intervjuer med tio ledare från de angivna sektorerna strävar forskningen efter att skildra de strategier och beteenden som är mest effektiva i tider av ekonomisk osäkerhet. Syftet är att identifiera och analysera huvudområden som är av särskild betydelse för att framgångsrikt kunna leda en organisation genom en finanskris. Studien ämnar dessutom utforska huruvida kvaliteten påverkades för kunder av senaste finanskrisen. Resultaten pekar på att beredskap och flexibilitet, organisationskultur, kommunikation samt ledarskap är centrala områden för att navigera en organisation genom krisen. Studien visar också att påverkan på kvaliteten för kunderna varierade betydligt, med vissa respondenters upplevelse av en oförändrad, andra en positiv och åter andra en negativ påverkan under finanskrisen. Slutsatserna understryker vikten av ett väl förberett, flexibelt ledarskap, en stark och anpassningsbar organisationskultur, effektiv kommunikation och ett ledarskap som kan inspirera och motivera. Dessa insikter är inte bara värdefulla för ledare som står inför nuvarande och framtida ekonomiska kriser utan också för de som siktar på att förbättra och stärka sina organisationers erbjudanden på lång sikt. Denna studie bidrar med kunskap om uppmärksammade områden, viktiga för att framgångsrikt navigera genom osäkerhet och förändring., In a world where economic turbulence has become increasingly common, leaders face the challenge of not only guiding their organizations through uncertain times but also maintaining and improving the quality of their offerings. This study delves into the heart of this challenge, focusing on the construction and industrial sectors in Sweden to uncover the crucial factors for successful leadership during financial crises. Through a qualitative analysis based on interviews with ten leaders from the specified sectors, the research aims to depict the strategies and behaviors that are most effective in times of economic uncertainty. The purpose is to identify and analyze the key areas that are of particular importance for successfully leading an organization through a financial crisis. Additionally, the study aims to explore whether the quality was affected for customers by the most recent financial crisis. The results indicate that preparedness and flexibility, organizational culture, communication, and leadership are central to navigating through the crisis. The study also shows that the impact on the quality for customers varied significantly, with some respondents experiencing unchanged quality, others a positive impact, and yet others a negative impact during the crisis. The conclusions emphasize the importance of well-prepared, flexible leadership, a strong and adaptable organizational culture, effective communication, and leadership that can inspire and motivate. These insights are not only valuable for leaders facing current and future economic crises but also for those aiming to improve and strengthen their organizations' offerings in the long term. This study contributes knowledge about critical areas important for successfully navigating through uncertainty and change.

Syfte – Self-Service Business Intelligence system är komplexa system som kräver mer än vad många organisationer tror. Det framgår att en stor andel av de organisationer som implementerar SSBI har problem med att nyttja verktygen på ett effektivt sätt. Studiens syftar därför på att genom en praktisk synvinkel utforska och undersöka de faktorer som påverkar en organisations förmåga att dra nytta av de fördelar som SSBI-verktyg möjliggör. Genom studiens syfte har tvåfrågeställningar formulerats: I. Vilka faktorer påverkar organisationers effektiva utnyttjande av SSBI-verktyg? II. Vilka praktiska slutsatser kan dras med avseende på organisationers effektivitet idess utnyttjande av SSBI-verktyg? Metod – En enfallstudie har genomförts på ett fallföretag, där kvalitativa data samlats in genom nio intervjuer med personer som använder SSBI i sin vardag, och med olika erfarenhetsnivåer – både i sin roll och med SSBI. En pilotstudie genomfördes för att öka förståelsen för ämnet, varpå en mer informerad datainsamling kunde genomföras. Data analyseras i enlighet med Gioiametoden för att kunna effektivt bearbeta den stora mängd kvalitativa data som samlats in. Resultat – Studiens resultat lyfter nio identifierade och kartlagda faktorer inom tre huvudområden som bedöms påverka en organisations förmåga att effektivt nyttja SSBI-verktyg. Vidare har faktorerna analyserats på ett djupare plan för att generera insikter som är av betydelse för effektivt nyttjande av SSBI. Områden som täcks är exempelvis utbildning, ledarskap, anpassning av verktyg och organisatorisk struktur. Implikationer – Studien bidrar med både teoretiska och praktiska implikationer. Teoretiska på sådant sätt att studien visar att SSBI kan undersökas från ett annat perspektiv än det som forskning huvudsakligen täcker in idag. Studien ger även praktiska implikationer i form av kategorisering av påverkande faktorer och insikter kring dessa, som med fördel kan användas och reflekteras över av ledare som arbetar med imp

Syftet med denna rapport är att analysera samt presentera förslag på vilka ledarskapsstilar och metoder som kan användas under en ramp-up. Vidare undersöker rapporten vilka ledarskapsstilar som bör användas när en stabil respektive instabil efterfrågan råder. Både kvantitativa samt kvalitativa forskningsmetoder ligger som grund för rapporten för att besvara forskningsfrågorna. De kvantitativa metoderna som används är huvudsakligen insamling av vetenskapliga artiklar och kurslitteratur vilka bygger det teoretiska ramverket. Även data från fallföretaget ingår i dem kvantitativa metoderna. Vidare är semistrukturerande intervjuer samt observationer inom fallföretagets produktion tillvägagångssättet för dem kvalitativa metoderna. Det agila ledarskapet lämpar sig bra för företag som befinner sig i en situation där det krävs en högre grad av flexibilitet. Det skulle kunna vara under oroliga perioder som gör att snabba omställningar inom verksamhetenen blir nödvändigt. Företag som smidigt kan genomgå förändringar för att anpassa sig har en högre chans för fler marknadsandelar och blir därför lönsammare under perioder som kräver detta. Ett leant ledarskap har stort fokus på kontinuerlig förbättring, minimering av slöserier och människans utveckling inom företaget. Detta ledarskap bör därför implementeras i företag som är verksamma i marknader som är stabila under längre perioder. När det gäller personalens utveckling kan det dock vara gynnsamt att implementera denna form av ledarskap under en ramp-up. Detta på grund av att personalens kompetens ökar, det skapas en förbättringskultur och en gemensam strävan efter perfektion sprids på arbetsplatsen. Inget företag är det andra likt, vilket betyder att varje företag befinner sig i en unik situation och bör implementera ledarskap, verktyg och metoder därefter. Denna rapport hoppas kunna vidga vyerna hos företag för hur dessa hjälpmedel kan underlätta arbeten med diverse processer, samt visa att dessa hjälpmedel finns tillgängl, The purpose of this thesis is to analyze as well as present suggestions on which leadership styles and methods that can be used during a Ramp-up. Additionally, the thesis will explore the most suitable leadership style for both stable and unstable demands. Both quantitative and qualitative research methods lie as a base for this thesis to answer the research questions. The qualitative methods that are being used are the collection of peer reviewed articles and course literature which is the base for the theoretical framework. Data collected from the case company is included in the qualitative methods. Furthermore, semi structured interviews and observations within the case company’s production constitute the approach for these qualitative methods. The Agile leadership suits well for companies facing situations requiring a higher degree of flexibility. These could be turbulent periods requiring swift operational adjustments. Companies that smoothly can apply adaptive changes have a higher chance of acquiring more market shares and can therefore be more profitable during periods that demand it. A Lean leadership style have a big focus on continuous improvements, minimizing waste and the individual’s growth within the company. This leadership style should therefore be implemented in companies that are active markets where the demand is stable during longer periods. Regarding the staff’s development, it can be favorable to implement this form of leadership during a ramp-up. The reason behind this is that the staff’s competence increases, creating a culture of improvement and facilitates a shared pursuit of perfection that spreads in the workplace. No company is the other alike, meaning that every company exist in a unique situation and should implement leadership, tools and methods thereafter. This Thesis hopes to broaden the views in companies to help them better understand how these aids can facilitate work with various processes and also show that these aids are a

Denna studie undersöker hur ledarskap påverkar arbetsmiljön inom byggbranschen under produktionsfasen. Bakgrunden till studien är att effektivt ledarskap kan förbättra både säkerheten och produktiviteten på byggarbetsplatser. En bra arbetsmiljö bidrar inte bara till att yrkesarbetarna trivs bättre utan även till projektens framgång och kvalitet.Syftet med studien är att identifiera vilka faktorer yrkesarbetarna anser vara viktigast för en bra ledning/organisation, att undersöka fördelarna med en bra ledning för yrkesarbetarna under produktionen, att förstå hur en bra ledning gynnar entreprenören samt att jämföra dessa faktorer med de initiativ och program som företag i branschen arbetar med för att förbättra ledarskap och arbetsmiljö. Studien genomfördes med hjälp av enkäter och intervjuer med yrkesarbetare för att samla in deras uppfattningar och erfarenheter.Resultaten visar att yrkesarbetarna värderar följande faktorer högst: coachande ledarskap, tydlig kommunikation, delaktighet i beslutsprocesser, och förmågan att lyssna på och förstå deras behov. Dessa faktorer bidrar till ökad arbetsglädje, motivation, säkerhet och effektivitet på arbetsplatsen. Vilket också gynnar entreprenören genom minskade olyckor och förbättrad kvalitet i arbetet. Jämförelsen med företagen Skanska och Veidekke visar att deras initiativ, såsom Skanskas IFE-program och Veidekkes "Vi bygger lag"-initiativ, överensstämmer med yrkesarbetarnas önskemål om ett coachande och involverande ledarskapSammanfattningsvis betonar studien vikten av ett ledarskap som kombinerar coachning, tydlighet, delaktighet och lyhördhet för att främja en god arbetsmiljö och öka effektiviteten inom byggbranschen. De initiativ och program som företag som Skanska och Veidekke arbetar med visar att de är på rätt väg mot att möta yrkesarbetarnas behov och skapa en hållbar och produktiv arbetsmiljö., This thesis investigates how leadership impacts the work environment in the construction industry during the production phase. The background of the study is that effective leadership can enhance both safety and productivity on construction sites. A good work environment not only contributes to better job satisfaction among workers but also to the success and quality of projects.The purpose of the study is to identify which factors construction workers consider most important for good leadership/organization, to examine the benefits of good leadership for workers during production, to understand how good leadership benefits the contractor, and to compare these factors with the initiatives and programs that companies in the industry implement to improve leadership and the work environment. The study was conducted using surveys and interviews with construction workers to gather their perceptions and experiences.The results show that construction workers highly value the following factors: coaching leadership, clear communication, involvement in decision-making processes, and the ability to listen to and understand their needs. These factors contribute to increased job satisfaction, motivation, safety, and efficiency on the work site, which also benefits the contractor by reducing accidents and improving work quality. The comparison with companies Skanska and Veidekke shows that their initiatives, such as Skanska's IFE program and Veidekke's "We Build Teams" initiative, align with the workers' desires for a coaching and involving leadership style.In summary, the study emphasizes the importance of leadership that combines coaching, clarity, involvement, and attentiveness to promote a good work environment and increase efficiency in the construction industry. The initiatives and programs that companies like Skanska and Veidekke are working on show that they are on the right path to meeting the needs of construction workers and creating a sustainable and productive work e

Idag måste företag anpassa sina strategier för att överleva i en konkurrensutsatt miljö. Interna brister, särskilt ineffektiv internkommunikation, hindrar ofta måluppfyllelse. Trots forskningens framsteg har företag fortfarande svårt att hantera internkommunikation, vilket påverkar anställda, kunder och samhället i stort. För att detta ska förbättras krävs det att företag utvecklar strategier för internkommunikation, speciellt i ljuset av fortsatt digitalisering och teknologisk utveckling. Denna studie fokuserar på internkommunikation och syftar till att analysera och identifiera de viktigaste strategierna samt utmaningarna för effektiv internkommunikation inom organisationer. Genom en induktiv forskningsprocess har en omfattande litteraturöversikt legat till grund för utvecklingen av en metod som använder intervjuer för att observera ett företag genom en fallstudie. Med hjälp av tidigare forsknings samt verkliga observationer har man sedan kunnat formulera teoretiska slutsatser. Analysen av internkommunikation hos organisationer avslöjade hur många olika faktorer samverkar för att skapa effektiv kommunikation. Genom fallstudien identifierades de huvudsakliga faktorerna som påverkar internkommunikation. Därefter var det möjligt att utvärdera olika strategier som företaget och andra organisationer kan använda för att förbättra sina kommunikationsprocesser. Valet av kommunikationskanaler visade sig vara avgörande för hur information flödar inom organisationer. Ledarskapets roll och företagskulturen var centrala för hur väl dessa kanaler användes samt för medarbetarnas engagemang och välmående på arbetsplatsen. Motstridiga budskap, missuppfattningar och bort prioriteringar var vanliga hinder, men kan hanteras genom strukturerade policyer och rutiner. Teknologiska verktyg som digitala plattformar och interaktiva teknologier kompletterar konventionella medier och förbättrar organisationers informationsflöden om de anpassas till organisationens specifika behov och att kun, Today companies must adapt their strategies to survive in a competitive environment. Internal shortcomings, particularly ineffective internal communication, often impede on goal achievement. Despite advances in research, companies till struggle to manage internal communication. This impacting employees, customers, and society at large. To address this companies, need to develop strategies for internal communication, especially considering ongoing digitalisation and technological development. This study focuses on internal communication and aims to analyse and identify the key strategies and challenges for effective internal communication within organisations. Through an inductive research process, an extensive literature review has provided the basis for developing a method that uses interviews to observe a company through a case study. With the help of previous research and real-world observations, theoretical conclusions were formulated. The analysis of internal communication within organisations revealed how various factors play a part in creating effective communications. Through the case study main factors influencing intern communication were identified. It then became possible to evaluate different strategies that the company and other organizations can use to improve their communication processes. The choice of communication channels proved crucial for how information flows within organisations. The role of leadership and corporate culture was central to how well these channels were used, as well as to employee engagement and wellbeing in the workplace. Conflicting messages, misunderstandings and bad prioritisation were common obstacles, but can be managed through structured policies and routines. Technological tools such as digital platforms and interactive technologies complement conventional media and improve organizational information flows if they are tailored to the organisation’s specific needs and if knowledge and competence amongst workers and leade

Today's markets are dynamic, which places increasingly high demands on companies' efficiency of processes and ability to adapt to changing situations. Inventory management includes all activities linked to the creation of customer orders ready for delivery, including stocking of goods, physical placement and picking of goods and assembly before delivery to the customer. The purpose of the study is to investigate the characteristics, challenges, and improvement potential for finished goods storage with the associated loading function within the wood industry. This qualitative case study has been carried out at a company within the wood industry in Sweden and data has been collected through interviews and observations to analyze and identify key aspects for effective warehouse management. The results highlight the importance of leadership, commitment, and standardized working methods for the optimization of warehouse processes and increased productivity within the business. Through the application of lean principles such as kaizen and Genchi Genbutsu and the promotion of a positive work climate, wood companies can streamline their inventory management practices and improve their overall efficiency. The study draws attention to the fact that a combination of standardized working methods and guidelines, with the support of leadership and commitment, creates the conditions for making warehouse management more efficient in the long term.

The background for the study is to investigate the reporting and handling of break deviations from an ambulance department under the Clinic for Prehospital Services in Vestre Viken HF. Deviation management is an important function in organisations that contributes to improving the working environment in organisations, and this applies to the organisation studied. It is therefore important that deviation management takes place in an effective way so that the organisation has the opportunity to look for and implement improvements. The study has focused on helping the organisation improve their current practices for reporting and handling break deviations reported from the ambulance. Starting with perceptions of this phenomenon and then analysing it to find opportunities for improvement. Through a qualitative analysis of collected empirical data and theory on quality, deviation management, continuous improvement and more, seven areas for improvement in reporting and handling of break deviations have been identified these are: accessibility, reporting format, feedback, training, data foundation, procedure design, motivation. All improvement areas are based on identified challenges in the reporting and handling of break deviations, of which the study provides suggestions for how the organisation can meet these seven areas. By focusing on the identified areas for improvement, the organisation has the opportunity to improve its practices in the reporting and handling of break deviations and, in the long run, this may help to improve break deviation., Bakgrunden till studien är att undersöka rapportering och hantering av pausavvikelser från en ambulansavdelning under Kliniken för Prehospitala Tjänster i Vestre Viken HF. Avvikelsehantering är en viktig funktion i organisationer som bidrar till att förbättra arbetsmiljön i organisationer, och detta gäller även för den studerade organisationen. Det är därför viktigt att avvikelsehanteringen sker på ett effektivt sätt så att organisationen har möjlighet att söka efter och genomföra förbättringar. Studien har fokuserat på att hjälpa organisationen att förbättra sina nuvarande rutiner för rapportering och hantering av pausavvikelser som rapporteras från ambulansen. Genom en kvalitativ analys av insamlad empiri och teori om kvalitet, avvikelsehantering, ständiga förbättringar med mera har sju förbättringsområden för rapportering och hantering av pausavvikelser identifierats, nämligen: tillgänglighet, rapporteringsformat, återkoppling, utbildning, datagrund, utformning av rutiner, motivation. Samtliga förbättringsområden baseras på identifierade utmaningar i rapporteringen och hanteringen av rastavvikelser, varav studien ger förslag på hur organisationen kan möta dessa sju områden. Genom att fokusera på de identifierade förbättringsområdena har organisationen möjlighet att förbättra sina rutiner för rapportering och hantering av rastavvikelser, vilket i förlängningen kan bidra till att förbättra rastavvikelserna.

Hälso- och sjukvården är en stor välfärdsutmaning för många av världens länder, vilket medför behov av omfattande systemförändringar av hälso- och sjukvårdssektorn. Det sker ofta genom att införa integrerad vård, som avser att hälso- och sjukvården ska effektiveras via ökad interorganisatorisk samverkan mellan vårdgivare med syftet att kvaliteten för brukare och patienter ska öka. Tidigare forskning anger att förändringsarbete med integrerad vård kan misslyckas då bristande ledningsstruktur och samverkansledning medför att integrering mellan makro- och mikronivå i förändringsarbetet inte fungerar. Första linjens chefer inom äldreomsorgen är centrala förändringsagenter när integrerad vård ska implementeras. Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är att undersöka ledarskapets förutsättningar avseende förändringsarbete med en större systemförändring av den svenska välfärden. I denna studie sker det via Nära vård som ett empiriskt exempel gällande integrerad vård. Utifrån studiens konstruktivistiska ansats har fjorton semistrukturerade intervjuer genomförts med första linjens chefer inom den kommunala äldreomsorgen. Informanterna beskrev utifrån studiens centrala forskningsfrågor sina förutsättningar gällande förändringsarbete med integrerad vård samt möjligheter och hinder i förändringsarbetet. Proscis förändringsmodell ADKAR har tillämpats i analysen av det empiriska materialet och den teoretiska referensramen. Studien visar att det finns flera samband mellan studiens teori och empiri, men att det även finns skillnader. Slutsatser är att avsaknaden av resurser och prioriteringar, brister i den strategiska ledningen, svag ledningskapacitet och avsaknaden av en fungerande intern samverkansstruktur är hindrande faktorer när första linjens chefer inom äldreomsorgen bedriver ett förändringsarbete utifrån en större systemförändring. Om nationell målsättning med integrerad vård och för att systemförändringen ska kunna realiseras krävs ett aktivt och engagerat ledarskap, Healthcare is a major welfare challenge for many of the world's countries, which necessitates whole system changes in the healthcare sector. This is often done by introducing integrated care, which aims to make health care more efficient through increased inter-organizational cooperation between care providers, with the aim of increasing the quality for patients. Previous research indicates that change management with integrated care fails as a lack of management structure and collaborative management means, why integration between macro and micro level when it comes to change management fails. First-line managers in elderly care are central agents of change when integrated care is to be implemented. The purpose of this qualitative interview study is to examine the leadership's prerequisites regarding change management with a whole system change in Swedish welfare. In this study, it takes place via Nära vård as an empirical example of integrated care. Based on the study's constructivist approach, fourteen semi-structured interviews have been conducted with firstline managers in municipal elderly care. Based on the study's central research questions, the informants described their conditions regarding change management with integrated care and opportunities and obstacles in change management. Prosci's change management model ADKAR has been applied in the analysis of empirical material and the theoretical framework. The study shows that there are several connections between the study's theory and empirical work, but that there are also differences. Conclusions are that the lack of resources and priorities, deficiencies in the strategic management, weak management capacity and the lack of a functioning internal collaboration structure are hindering factors when first-line managers in elderly care participate in change management regarding major system changes. Regarding national goals with integrated care and for the system change to be realized, an active and committe

Bakgrund Åldrandet är naturligt och en långsam process som sker individuellt för varje människa. Det är en komplex situation för de äldre personerna idag då de ofta har behov av vård från olika vårdgivare relaterat till flera olika sjukdomar och symtom samtidigt. Patienterna som flyttar in på särskilt boende (SÄBO) har ett växande omvårdnadsbehov och detta ställer höga krav på omvårdnaden, och därmed omvårdnadspersonalen. Sjuksköterskorna behöver delegera arbetsuppgifter och förlita sig på kommunikationen och teamarbetet tillsammans med omvårdnadspersonalen. Syfte Syftet med denna studie är att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av att leda omvårdnadsteamet på särskilt boende. Metod Studien är en kvalitativ studie som har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Totalt nio sjuksköterskor deltog, samtliga verksamma inom vård och omsorg på särskilda boenden, SÄBO. Samtliga intervjuer har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats Graneheim & Lundman (2004). Resultat Studien visar på att det krävs ett tydligt ledarskap från sjuksköterskorna för att teamarbetet ska vara välfungerande. Sjuksköterskorna beskriver en brist på utbildningsmöjligheter och att utveckling i sitt ledarskap erhåller dem genom erfarenhet. De beskriver att kommunikation är viktigt och en stor del av omvårdnadsarbetet men att det är svårt och många gånger brister kommunikationen på SÄBO. De olika journalsystem som sjuksköterskorna och omvårdnadspersonalen har uppges också vara en faktor till att kommunikationen i teamet försvåras och blir fel. Sjuksköterskorna beskriver sig beroende av omvårdnadspersonalen och att hela teamet är viktigt för att omvårdnaden ska fungera för patienten. Slutsats Sjuksköterskorna växer i sin roll som sjuksköterska i takt med hur lång arbetslivserfarenhet de har och hur länge de varit på samma arbetsplats när studien genomfördes. Teamarbetet beskrivs som avgörande och att det är viktigt att samtliga kompetenser används på rätt sätt, Background Aging is a natural and a slow process that occurs individually for each person. It is a complex situation for the elderly people today as they often need care from different caregivers related to different diseases and symptoms at the same time. The patients who move into nursing homes have a growing need for nursing and these places have high demands on the care and on the nursing staff. The nurse needs to delegate tasks and rely on communication and teamwork together with the nursing staff. Aim The purpose of this study is to discribe nurses' experience of leading the nursing team in nursing homes. Method The study is a qualitative study that has been carried out using semi-structured interviews. A total of nine nurses participated, all of whom work in nursing homes. All interviews have been analyzed with a qualitative content analysis with an inductive approach Graneheim & Lundman (2004). Results The study shows that clear leadership from the nurse is required for the teamwork to be well-functioning. The nurses describe a lack of training opportunities and that development in their leadership is obtained through experience. They describe that communication is important and a large part of the nursing work, but that it is difficult and often communication is lacking at nursing homes. The various medical record systems that nurses and nursing staff have are also said to be a factor in that communication in the team becomes more difficult and errors are common. The nurses describe themselves as dependent on the nursing staff and that the whole team is important for the nursing of the patient. Conclusions The nurses grow in their role as nurses in line with how long work experience they have and how long they have been at the workplace. Teamwork is described as crucial and that it is important that all skills are used in the right way. Nurses need to be given an opportunity to develop, for example through training, from the workplace and the manager. T

Introduktion: Den växande ohälsan på arbetsplatser anses vara ett resultat av snabba förändringar på arbetsmarknaden, vilket påverkas av ökad flexibilitet och minskad förutsägbarhet. Litteraturen framhäver de negativa aspekterna av anställningar, såsom stress och utbrändhet, och betonar vikten av att organisationer visar omsorg för anställdas hälsa. Försämrade arbetsförhållanden är en av de primära faktorerna till ohälsa och sjukfrånvaro på arbetsplatser ökar och drabbar både individer och samhället negativt. Syfte: Syfte med studien är att ta reda på hur ledarskap påverkar medarbetares hälsa och välbefinnande på arbetsplatser. Metod: En strukturerad litteraturstudie har genomförts baserad på tio vetenskapliga artiklar som hämtats från databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarnas resultat analyserades sedan med tematisk analys. Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier (ledarskap, arbetsmiljö, påverkan och kommunikation och interaktion) och fem teman (olika ledarskapsstilar, betydelsen av en hälsosam och ohälsosam arbetsmiljö, ledarskapets påverkan på medarbetarna, organisatoriskt stöd och kontakten mellan ledare och medarbetare. Slutsats: Studien visar att transformativt och autentiskt ledarskap, i kombination med en positiv och hälsofrämjande arbetsmiljö, är avgörande för att förbättra medarbetarnas välbefinnande, organisationers produktivitet och den generella folkhälsan., Introduction: Workplace ill-health is on the rise, driven by rapid changes in the labor market characterized by increased flexibility and decreased predictability. The literature highlights the negative aspects of employment, such as stress and burnout, and emphasizes the importance of organizations demonstrating care for employee well-being. Deteriorating working conditions are a primary contributor to ill-health, and workplace absenteeism is increasing, negatively impacting both individuals and society. Aim: The study aims to explore how leadership affects employee health and well-being in the workplace. Method: A structured literature review was conducted based on ten scientific articles retrieved from the PubMed and CINAHL databases. The results of the articles were then analyzed using thematic analysis. Result: The results revealed four categories (leadership, work environment, impact, and communication and interaction) and five themes (different leadership styles, the importance of a healthy and unhealthy work environment, leadership's impact on employees, organizational support, and the connection between leaders and employees). Conclusion: The study demonstrates that transformational and authentic leadership, in combination with a positive and health-promoting work environment, is crucial for enhancing employee well-being, organizational productivity, and overall public health.

Introduktion: En av de främsta orsakerna till arbetsrelaterade besvär är idag kopplade till arbetsmiljön där stress och psykisk ohälsa har ökat bland både män och kvinnor. Ledarskapet har en viktig roll för medarbetarnas tillfredsställelse och välbefinnande på arbetsplatsen samt den psykosociala arbetsmiljön. Ett hälsosamt arbetsliv bidrar till utveckling och välbefinnande vilket även lyfts i hållbarhetsmålen och Agenda 2030. Målområde åtta “anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt” anses relevant för främjandet av den psykosociala hälsan på arbetsplatsen. Med ett hälsofrämjande ledarskap ökar möjligheterna att uppnå målet medan ett ledarskap med hindrande faktorer bidrar till att ohälsa uppstår. Syfte: Syftet med den strukturerade litteraturstudien var att belysa ledarskapets betydelse för den psykosociala hälsan och arbetsmiljön hos medarbetarna. Metod: En strukturerad litteraturstudie uppbyggd på 20 vetenskapliga originalartiklar från databaserna Pubmed, Cinahl och Medline EBSCO. Analysen av artiklarna utgick från en tematisk analys. Resultat: Analysen resulterade i tre teman med sju övergripande kategorier. Teman var organisation, hälsofrämjande ledarskap och hindrande faktorer i ledarskapet. Kategorierna var organisatoriska faktorer, stödjande och engagerat ledarskap, närvarande och delaktigt ledarskap, autentiskt och empowerment ledarskap, brister i engagerat ledarskap, frånvarande ledarskap samt orättvist ledarskap. Slutsats: Ett hälsofrämjande ledarskap stärker den psykosociala hälsan och arbetsmiljön för de anställda genom ledarbeteenden såsom visa stöd och engagemang, vara närvarande och delaktig samt att vara autentisk och stärka medarbetarnas empowerment., Introduction: One of the main causes of work-related problems is today linked to the work environment, where stress and mental illness have increased among both men and women. Leadership plays an important role in employee satisfaction and well-being in the workplace and the psychosocial work environment. A healthy working life contributes to development and well-being, which is also highlighted in the Sustainable Development Goals and Agenda 2030. Objective eight "Decent work and economic Objective eight "Decent work and economic growth" is considered relevant for the promotion of psychosocial health at work. Health-promoting leadership increases the chances of achieving the goal, while leadership with hindering factors contributes to ill health occurring. Aim: The purpose of the structured literature study was to highlight the importance of leadership for the psychosocial health and work environment of the employees. Method: A structured literature review based on 20 scientific original articles from the databases Pubmed, Cinahl and Medline EBSCO. The analysis of the articles was based on a thematic analysis. Results: The analysis resulted in three themes with seven overarching categories. The themes were organization, health-promoting leadership and hindering factors in leadership. The categories were organizational factors, supportive and committed leadership, present and participatory leadership, authentic and empowerment leadership, deficiencies in committed leadership, absent leadership, and improper unfair leadership. Conclusion: A health-promoting leadership strengthens the psychosocial health and work environment for the employees through leadership behaviors such as showing support and commitment, being present and participating, and being authentic and strengthening the employees' empowerment.

Introduktion: Genom att främja ett ledarskap som stödjer och inkluderar kan organisationer bidra till att medarbetare känner sig värdefulla. Detta är i sin tur avgörande för att minska stress och förebygga utbrändhet. Flexibilitet, anpassningsförmåga och en stark digital närvaro inom ledarskapet är essentiellt för att hantera de ständigt föränderliga kraven och möjligheterna som den digitala eran medför. Effektivt ledarskap är därför centralt för både ledare och medarbetares framgång i en dynamisk arbetsmiljö. Tidigare forskning visar att tydlig kommunikation och gränssättning är nyckelfaktorer för att skapa en hälsosam arbetsmiljö. Balansen mellan arbete och privatliv är avgörande för välbefinnandet, men kan vara utmanande att uppnå utan stöd från ledare. Upplevd egenförmåga eller självförmåga och autonomi spelar en viktig roll för att minska stressrelaterad ohälsa. Att integrera dessa olika aspekter, gränssättning, självförmåga och autonomi på rätt sätt kan skapa en mer hållbar och hälsosam arbetsmiljö för alla och då minska risken för stressrelaterad ohälsa. Syftet med studien var att sammanfatta tidigare forskning om ledarskap och dess påverkan på stressrelaterad ohälsa vid distansarbete. Metoden är en litteraturstudie där 26 vetenskapliga originalartiklar hämtades från databaserna PubMed, Scopus, Sage Journals och Medline EBSCO. Resultatet analyserades sedan med en tematisk analysmetod. Resultatet gav fyra huvudteman Anpassat ledarskap för digitalt välbefinnande, Strategier för psykologiskt välbefinnande, Optimerad arbetsmiljö för produktivitet och inkludering och Förbättrad balans mellan arbete och privatliv. Slutsats: Balanserad arbetsmiljö och stöd från ledare kan minska stress och främja välbefinnandet i en digitaliserad arbetsmiljö., Introduction: By promoting leadership that supports and includes, organizations can help employees feel valued. This is crucial in reducing stress and preventing burnout. Flexibility, adaptability, and a strong digital presence within leadership are essential to manage the constantly changing demands and opportunities that the digital era brings. Effective leadership is therefore central to the success of both leaders and employees in a dynamic work environment. Previous research shows that clear communication and boundary setting are key factors in creating a healthy work environment. The balance between work and personal life is crucial for well-being, but can be challenging to achieve without support from leaders. Perceived self-efficacy and autonomy play an important role in reducing stress-related ill health. Integrating these different aspects—boundary setting, self-efficacy, and autonomy—appropriately can create a more sustainable and healthy work environment for everyone, thus reducing the risk of stress-related ill health. Aim: The aim of the study was to summarize previous research on leadership and its impact on stress-related ill health in remote work. Methods: The method used was a literature review, where 26 scientific original articles were retrieved from databases such as PubMed, Scopus, Sage Journals, and Medline EBSCO. The results were analyzed using thematic analysis. Results: The analysis yielded four main themes: Adapted Leadership for Digital Well-being, Strategies for Psychological Well-being, Optimized Work Environment for Productivity and Inclusion, and Improved Work-Life Balance. Conclusion: A balanced work environment and support from leaders can reduce stress and promote well-being in a digitalized work environment.

Sammanfattning Mixed Martial Arts (MMA) har blivit en populär kampsport som väcker intresse hos många unga utövare i Sverige. Trots sportens tillväxt och ökande erkännande saknas det ännu tydliga riktlinjer och strukturer för hur MMA kan integreras i barn och ungdomsträning samt i skolmiljöer som en del av specialidrott. Syftet med denna studie var att undersöka och kartlägga hur barn och ungdomsträning inom MMA kan anpassas efter ålderskategorier och att bedöma om det är möjligt att införa MMA som ett ämne i skolans specialidrott. För att genomföra detta användes strukturerade intervjuer med tio tränare från olika delar av Sverige som arbetar med barn och ungdomsverksamhet inom MMA. Studien visade att MMA erbjuder flera positiva aspekter för unga utövare, inklusive förbättrad social utveckling, struktur och en känsla av gemenskap. Tränarnas erfarenheter betonar sportens potential att stödja det livslånga lärandet och en individuell tillväxt. Emellertid identifierades ett behov av en utvecklingstrappa och kravprofil från Svenska Mixed Martial Arts Förbundet (SMMAF) vilket är något som andra kampsporter redan hade implementerat. Studien föreslår att utveckla en strukturerad utvecklingstrappa och kravprofil för MMA, som kan användas både inom föreningsverksamheter och skolor för att visa sportens professionalitet samt förbättra utbildningsnivån för sporten.

Bakgrund: Uppsatsen diskuterar vikten av ledarskap inom omvårdnadsarbetet och hur olika faktorer, inklusive ålder, kön och utbildning, kan påverka sjuksköterskors avsikter att ta på sig ledarroller. Konceptet salutogent ledarskap lyfts fram, vilket betonar vikten av att skapa en balans mellan arbete och privatliv, främja en hälsosam livsstil bland medarbetare, samt bygga och upprätthålla förtroendefulla relationer. Syftet: var att undersöka erfarenhet av att vara ledare för omvårdnadspersonal. Metod: Enkäten riktades till vårdenhetschefer/ledare inom somatisk vård på två svenska sjukhus. Totalt 198 chefer fick möjlighet att svara på enkäten, 104 responderade. En pilotenkät skickades ut till tio chefer på de två sjukhusen. Deltagarna informerades om studiens frivillighet och gavs möjlighet att ge sitt samtycke. Resultatet: visade på vikten av att lyssna, visa omtanke och empati inom omvårdnadsarbetet, egenskaper som är avgörande för att skapa en positiv och stödjande vårdmiljö. Det är viktigt att involvera vårdpersonal i utformningen av rutiner för att säkerställa dess relevans och praktiska användbarhet. Slutsats: Resultatet visade att chefer som visar empati, omtanke och lyssnar betraktas som en bra ledare. Detta underlättas genom att tillhandahålla verktyg och kunskap innan du tar på dig en chefsposition., Background: The thesis discusses the importance of leadership in nursing work and how various factors, including age, gender, and education, can influence nurses’ intentions to take on leadership roles. The concept of salutogenic leadership is highlighted, emphasizing the importance of creating a balance between work and personal life, promoting a healthy lifestyle among colleagues, and building and maintaining trusting relationships. Aim; The purpose was to investigate the experience of being a manager/leader for nursing staff. Method: The survey was directed at unit managers/leaders in somatic care at two Swedish hospitals. A total of 198 managers had the opportunity to respond to the survey, and 104 did so. A pilot survey was sent to ten managers at the two hospitals. Participants were informed of the study’s voluntary nature and given the opportunity to consent. Results: The results emphasize the importance of listening, showing care, and empathy in nursing work—qualities crucial for creating a positive and supportive healthcare environment. It is essential to involve healthcare personnel in designing routines to ensure their relevance and practical usability. Conclusion: The results indicate that managers who demonstrate empathy, care, and active listening are considered good leaders. This is facilitated by providing tools and knowledge before assuming a managerial position.

Bakgrund: Den psykiatriska öppenvården präglas av låg bemanning och långa vårdköer. Det finns stora svårigheter med att både rekrytera och behålla personal, vilket har medfört minskad kompetens och en mer krävande vårdmiljö. När vårdkvaliteten har minskat faller fler patienter “mellan stolarna”. Vissa sjuksköterskor har en tro på att vården kan utvecklas, och de vågar göra saker annorlunda. De kan även övertyga sina kollegor att göra saker annorlunda, speciellt när omvårdnaden står på spel. Dessa sjuksköterskor står ut och går mot strömmen, de bryter normer och regler. Deras önskan är att förbättra vården för patienterna samtidigt som de vill bidra till en mer positiv arbetsmiljö för sina kollegor. Dessa sjuksköterskor kallas för “rebellsjuksköterskor”. Genom denna studie kan en ökad förståelse fås för dessa rebellsjuksköterskor, och hur de ska uppnå sin önskan om att utveckla patientarbetet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av rebelledarskap i psykiatrisk öppenvård. Metod: Studien har genomförts genom deskriptiv design med kvalitativ innehållsanalys. Datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med 9 sjuksköterskor med erfarenhet av rebelledarskap i den psykiatriska öppenvården. Resultat: Resultatet består av trehuvudkategorier (1) Att rebellsjuksköterskan önskar stöd i sitt arbete (2) Att rebellsjuksköterskan har förmågan att hantera motstånd (3) Att rebellsjuksköterskan är självständig och tar ansvar för patientens vård. Slutsats: Genom att hitta lösningar för att göra vården mer anpassad efter patientens behov kan en rebelledare bidra till att utveckla den psykiatriska öppenvården. Sjuksköterskors rebelledarskap har inte tidigare belysts inom denna kontext. Mer forskning behövs för att ta reda på vilket sätt rebellsjuksköterskans arbete påverkar en patients återhämtningsprocess. Genom att påvisa en positiv effekt finns en större möjlighet att mer utrymme kan fås för vidare utvecklingsarbete.

Bakgrund: Personcentrerad vård är en förutsättning för att omvårdnad ska bedrivas utifrån den enskilde patientens önskemål och för att patienten ska ses som en helhet och inte som en sjukdom. Sjuksköterskor på SÄrskilt BOende för äldre (SÄBO) har en viktig funktion i att leda omvårdnadsteamet för att nå gemensamma mål och utveckla det personcentrerade förhållningssättet. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att bedriva personcentrerad vård på SÄBO utifrån McCance och McCormacks (2021) ramverk för personcentrerad vård. Metod: Genom semistrukturerade intervjuer samlades data in från tio sjuksköterskor på SÄBO. Datan analyserades genom riktad kvalitativ innehållsanalys med en deduktiv ansats med utgångspunkt i McCances och McCormack ramverk för personcentrerad vård. Resultat: Resultatet är framställt i kategorierna: Förutsättningar, vårdmiljö, personcentrerade processer och personcentrerade resultat. Sjuksköterskorna hade liknande uppfattning om vad personcentrerad vård innebär på SÄBO och att det handlar om att individanpassa vården utifrån varje patient man möter. Den personcentrerade vården påverkas av olika faktorer så som omvårdnadspersonalens attityder, tid- och personalbrist samt sjuksköterskans ledarskap. Slutsats: Personcentrerad vård är ett komplext begrepp och det är svårt att tydligt beskriva vad som krävs för att personcentrerad vård ska vara möjlig på alla plan. Sjuksköterskor på SÄBO behöver stötta, motivera och skapa möjlighet för reflektion för att medvetandegöra det personcentrerade förhållningssättet. Vidare behövs organisatoriska resurser för att kunna införa en mer personcentrerad vård., Background: With the increasing aging population, it is of great importance that person-centered care is implemented within nursing homes for older people. Person-centered care is a prerequisite for nursing care to be carried out based on the wishes of the individual patient and for the patient to be seen as a whole and not as a disease. Nurses at nursing homes have an important function in leading the nursing team to reach common goals and develop the person-centered relationship approach. Aim: To describe nurses' experiences of providing person-centered care at nursing homes based on McCance and McCormack’s (2021) framework for person-centered care. Method: Through semi-structured interviews, data was collected from ten nurses working at nursing homes. Data were analyzed through targeted qualitative content analysis with a deductive approach based on McCance and McCormack’s framework for person-centered care. Results: The results are presented in the categories: Prerequisites, care environment, person-centred processes and person-centred results. The nurses had a similar idea of ​​what person-centered care means at nursing homes and that it´s about customizing care based on each patient. Person-centered care is affected by various factors such as the nursing staff's attitudes, time, and staff shortages as well as the nurse´s leadership. Conclusion: Person-centered care is a complex concept, and it is difficult to clearly describe what is required for person-centered care to be possible on all levels. Nurses at nursing homes need to support, motivate and create opportunities for reflection in order to raise awareness of the person-centered approach. Furthermore, organizational resources are needed to be able to introduce a more person-centered care.

Samhället står inför stora utmaningar, där fler blir äldre och färre vill utbilda sig inom vård- och omsorg. Vårdärenden blir alltmer komplexa, vilket verksamheter behöver möta med rätt kompetens. Kommuner och regioner behöver skapa nya arbetssätt i syfte att behålla sina anställda samt arbeta med kompetensförsörjning inom sina verksamheter. För att kunna lyckas med detta uppdrag krävs det vissa förutsättningar, som exempelvis chefer som kan bedriva ett hållbart ledarskap inom sina verksamheter. En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med sju chefer inom äldreomsorgen genomfördes i syfte att belysa vilka utmaningar och förutsättningar som finns för första linjens chefer verksamma på särskilt boende för äldre personer. Empiriska data resulterade i två kategorier: Ledarskapets dimensioner och Organisatoriska utmaningar, vidare identifierades åtta tillhörande underkategorier: Kompetens och ledarskapsstrategi, Förändring och utveckling, Uppdrag och ansvar, Medarbetarskap, Stödfunktioner, Ledningssystem, Politisk anpassning och Omgivningsfaktorer. Resultatet visar på flera utmaningar inom verksamheten men också förutsättningar som är framträdande för ett hållbart ledarskap inom vård och omsorg.