405 results on '"livsfrågor"'
Search Results
2. Barnets (o)fria undran. Vilka ramar ger läroplanerna för barn att utforska religiösa och existentiella frågor i finska, norska och svenska förskolor?
- Author
-
Clemens Cavallin, Viktor Magne Johansson, and Jan-Erik Mansikka
- Subjects
undran ,religion ,livsfrågor ,förskola ,styrdokument ,wonder ,Special aspects of education ,LC8-6691 - Abstract
Artikeln gör en jämförande undersökning av ramvillkoren i finska, norska och svenska nationella läroplaner för barns existentiella och religiösa funderingar i förskolan. De tre länderna hanterar religionens nya roll och relationen mellan kulturell mångfald, kulturarv och värdegrund olika. Den avgörande punkten är i hur hög grad ett sekulärt ideal förskjuter religiösa teman från förskolans pedagogiska verksamhet till en privat sfär och i vilken utsträckning kristendomens tidigare roll att forma medborgare fortfarande anses legitimt, men nu utvidgat till att inkludera också andra religioners identitetsbildning. Värden, principer och idéer i läroplanerna både begränsar och möjliggör barnets rätt till undran över livsfrågor, vilket leder till ett dynamiskt spänningsfält som inkorporeras i sociala institutioner. Detta gäller såväl i en nationell kontext som i pedagogiska situationer på förskolan. Utrymmet för undran över religiösa och existentiella frågor blir dock paradoxalt för både barnet och pedagogen när olika värden och principer motverkar varandra. ENGLISH ABSTRACT The Child’s (un)free Wonder. Curricular Conditions for Children to Explore Religious and Existential Questions in Finnish, Norwegian, and Swedish Kindergartens and Pre-schools The article is a comparative study of curricular conditions in Finland, Norway and Sweden regarding children’s existential and religious questions in early childhood education and care. The three countries diverge in how they deal with the new role of religion and the relation between cultural diversity, cultural heritage and fundamental values. The crucial point is to what degree a secular ideal has moved religious themes from daily activities in ECEC into a private sphere. A central question concerns the legitimacy of the traditional role of Christianity in shaping the identities of citizens, and by extension concerns the legitimacy of identity processes informed by other religions. Values, principles and ideas in curricula both reduce and make possible children’s right to explore existential questions, thereby creating a dynamic field of tensions that is incorporated into social institutions. This is the case both at the national level and in concrete situations within ECEC institutions. However, when values and principles counteract each other, the space for existential and religious wonder becomes paradoxical both for children and staff. more...
- Published
- 2023
- Full Text
- View/download PDF
Catalog
3. 30 år av livsfrågor och undervisning : En studie av erfarna religionskunskapslärares upplevelse av förändringar inom livsfrågeundervisningen i grundskolans senare del
- Author
-
Andersson Fremén, Maya and Andersson Fremén, Maya
- Abstract
Denna studie syftade till att förstå förändringar av elevers livsfrågor och lärares didaktiska val i livsfrågeundervisningen under de senaste 30 åren. Även lärarens förutsättningar och behov för undervisning av livsfrågor undersöks. Valet av metod var kvalitativa semistrukturerade intervjuer med lärare på högstadiet med erfarenhet av läroplan Lpo94, Lgr11 samt Lgr 22. Intervjuerna transkriberades och analyserades sedan med hjälp av en idéanalys, vilket synliggjorde likheter och skillnader i lärarnas värderingar och uttryck. Resultatet analyserades sedan utifrån ett generationsperspektiv med hjälp av begreppen självuttryck och normkritik. I materialet framgick att elevernas livsfrågor har förändrats under de senaste 30 åren. De har gått från att utgå från lärare och religiösa livsfrågor så som frågor om livet, döden och abort till ökat elevfokus och mer privata frågor om till exempel sexualitet, kärlek och relationer. Livsfrågorna påverkas även av samhällets förändringar. Lärarnas didaktiska val har förändrats för att ackommodera de elever de har, både över tid samt från grupp till grupp. Bland annat har de blivit mer nyanserade i sina svar för att göra livsfrågor mindre kontroversiella. Lärarnas undervisning påverkas även av yttre faktorer såsom tidstillgång, ineffektiva arbetsverktyg och ökat behov av anpassningar i undervisningen. Studien påvisar behovet av tvärvetenskapliga angreppssätt föratt förstå våra elever och deras behov i skolan. Skolverket och huvudmän behöver jobba för kontinuerlig fortbildning inom livsfrågor och generationer och lärarutbildningar behöver innehålla element för att träna lärarstudenter i svårigheterna med att undervisa i olika kontexter och olika generationer. more...
- Published
- 2024
4. Sekulär-humanistiska livsåskådningar i klassrummet : En kvalitativ uppsats som undersöker hur lärare framställer sekulär-humanistiska livsåskådningar i gymnasieskolans religionskunskapsundervisning
- Author
-
Elofsson, Anton and Elofsson, Anton
- Abstract
For the past four decades life issues (livsfrågor) and worldviews (livsåskådningar) have been an integral part of the subject Religious Education (RE) (religionskunskap) in the Swedish school curriculum. In spite of this, research continuously show that the subject is seldom broached in the classroom. It has also been made clear that the students attending upper secondary school are adamant about learning more regarding how they can find answers for their existential (and social) life issues without the use of a theistic religion. This essay aims to provide an understanding as to why teachers choose not to include more of secular humanistic worldviews when teaching the Swedish curriculum. Using a qualitative method, semi-structured interviews, the essay answers the questions: How do teachers portray secular humanistic worldviews in RE? How much time do teachers spend on the subject of secular humanistic worldviews in RE? What are the issues with teaching about secular humanist worldviews? What does education about secular humanist worldviews offer the students? Seven teachers in upper secondary school participated in the interviews. The study applies curriculum theory, as posed by Sundberg and Wahlström, to navigate the field of religious didactics, and help analyse the interviews and relate them to the understanding of curriculum and previous research about the subject. The results paint a clear picture of what teachers think about the place of secular humanist worldviews in RE. While they believe the subject is important and fruitful for the students, there is simply not enough time for them to cover the subject in a clear manner. Several teachers also do not have the required subject knowledge themselves to feel comfortable teaching about secular humanist worldviews. more...
- Published
- 2024
5. Children’s existential questions and worldviews : possible RE responses to performance anxiety and an increasing risk of exclusion
- Author
-
Osbeck, Christina, Kärnebro, Katarina, Lilja, Annika, Sporre, Karin, Osbeck, Christina, Kärnebro, Katarina, Lilja, Annika, and Sporre, Karin
- Abstract
The aim of this article is to examine patterns in Swedish children’s existential questions andworldviews in 2020 in relation to patterns from 1970 and 1987, but also to point towards afurther discussion of importance, about possible RE responses to these findings. The material,children’s texts, comes both from studies conducted by Sven Hartman and colleaguesin the 1970s and 1980s, and from new empirical studies. The children’s responses are collectedaccording to the same method, sentence completion tasks, in both cases. Theoretically,the article is anchored in both the tradition of Swedish worldview studies and thenew international interest in these perspectives for religious education. Existential questionsand worldviews are seen as interdependent in human beings’ life interpretations,which are continuously developing and are both sociocultural and existential in nature. Theempirical findings show a strong and increasing focus on relationships, but also a recurrentfocus on achievements, which relates to school as context and community. In relationto these findings, the article stresses the importance of RE responses, and discusses concretelywhat such responses might advantageously include. Among other things, the importanceis stressed of an RE that offers the student greater awareness of her life interpretations,and encourages her to develop broader repertoires of frameworks, through which thestudent might have a better chance to be the author of her own life, which is inevitably acollectively shared life. more...
- Published
- 2024
- Full Text
- View/download PDF
6. Fantasylitteraturens livsfrågor : En kvalitativ innehållsanalys av De utstötta och Glastronen
- Author
-
Lindberg, Agnes and Lindberg, Agnes
- Abstract
Uppsatsens syfte är att undersöka vilka livsfrågor som kan tematiseras i fantasylitteratur och hur dessa kan användas i religionsundervisning. En kvalitativ innehållsanalys av fantasyromanerna De utstötta och Glastronen har utförts. Uppsatsen har inte haft för syfte att utgå ifrån Skolverkets skrivningar men de är ändå av viss relevans för att förstå livsfrågornas del i undervisningen. De teorier som använts för att analysera och tolka resultatet relaterar livsfrågorna och tematiseringen till undervisning och litteraturläsning för att kunna tolka fantasylitteraturens användbarhet i just undervisningssyfte. Resultatet visar att fantasylitteratur innehåller en hel del livsfrågor som alla går att tematisera under ett visst huvudtema. Genom den tidigare forskning som presenterats har fantasylitteraturens användbarhet i undervisning om livsfrågor visat sig ha stor potential. more...
- Published
- 2023
7. Fröken, måste jag tro på gud? : En kvalitativ studie om F-3 lärares religionsundervisning i skolan utifrån lärares uppfattning om elevers livsfrågor och religion.
- Author
-
Ed, Matilda, Pelise, Angelika, Ed, Matilda, and Pelise, Angelika
- Abstract
Denna studie har i syfte att undersöka hur F-3 lärare tillämpar läroplanen för sin undervisning i religion och på vilket sätt de inkluderar elevers livsfrågor i undervisningen. Genom intervjuer med lärare för årskurs F-3 har vi samlat in material för vår studie. Resultatet visar att elever har frågor gällande livet och religion. Lärare tycker att det är viktigt att bemöta elevernas livsfrågor direkt när de uttrycks och inte enbart i den planerade religionsundervisningen. Slutsatsen visar att lärare för årskurs F-3 uppfattar att elever har olika slags livsfrågor och syn på religion beroende på skola och elevgrupp. Likabehandling och kamratskap värderas högt hos de flesta elever. Hur livsfrågor i undervisningen tar form ser olika ut för de intervjuade lärarna i årskurs F-3, då läroplanens innehåll är fritt för lärare att tolka. Gemensamt för de intervjuade lärarna är att livsfrågor behandlas när eleverna uttrycker dem, vilket kan vara när som helst och inte enbart i religionsundervisningen. more...
- Published
- 2023
8. F-3 lärares undervisning om livsfrågor : En kvalitativ studie om lärares tillämpning av didaktiska val i livsfrågeundervisningen
- Author
-
Appelgren, Linnea, Gustavsson, Emma, Appelgren, Linnea, and Gustavsson, Emma
- Abstract
Syftet med studien är att fördjupa kunskapen om hur lärare i F–3 tillämpar didaktiska val i livsfrågeundervisningen. För att besvara detta syfte har semistrukturerade intervjuer genomförts där fem lärare intervjuats. Resultatet utmynnade i de fyra kategorierna livsfrågornas ändlöshet, planeringens existens, elevernas välbefinnande och etiska avväganden som i analysen kopplas till forskningsfrågorna. Studiens slutsats är: Lärarnas egen livserfarenhet och arbetslivserfarenhet anses utifrån studien vara en grundläggande framgångsfaktor för arbetet med livsfrågor. Detta utgör en förutsättning för läraren att skapa förståelse för elevers olika perspektiv gällande livsfrågor. Samspelet mellan lärare och elever där elevers nyfikenhet och engagemang lockas fram genom diskussion och värdegrundsarbete och som utvecklar medmänskliga och demokratiska individer är grundstenen i livsfrågeundervisningen. more...
- Published
- 2023
9. Strategier och utmaningar i att undervisa om etik, moral och livsfrågor i religionskunskap för årskurs 4-6
- Author
-
Kadriu, Duarta, Peci, Ardiana, Kadriu, Duarta, and Peci, Ardiana
- Abstract
Enligt Läroplanen för grundskolan, förskolan och fritidshemmet ska undervisningen i ämnet religionskunskap ge möjlighet till “förmågan att resonera kring begreppen etik, moral och livsfrågor utifrån olika perspektiv” (2022, 118). Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie med syfte att forska vilka strategier lärare använder i religionsundervisningen i arbete med etik, moral och livsfrågor. Frågeställningar som formulerats utifrån syftet är: “På vilka sätt arbetar lärare med etik, moral och livsfrågor i religionsundervisningen?”, “Vilka utmaningar ställs lärare inför religionsundervisningen kring etik, moral och livsfrågor?” och “Hur påverkar ett mångkulturellt klassrum de utmaningar som kan uppstå?”. Vi har valt att använda det interkulturella perspektivet. Forskning visar på att lärare har svårt att undervisa om etik, moral och livsfrågor i religionsämnet då religion är ett omtvistat ämne. Att arbeta med dessa frågor är därmed ett komplext område men är oundvikligt att komma ifrån när klassrummen präglas av det mångfaldiga samhället vi befinner oss i. Anledningen till att vi valde det interkulturella perspektivet i vår studie, ligger i grund till att dagens skolor är präglade av elever med olika kulturer. På så sätt är det betydelsefullt för oss att forska hur stor betydelse det interkulturella- och mångkulturella klassrummet har för läraren. Resultatet från vår studie visar på att lärarna använder flera olika strategier i undervisningen kring begreppen etik, moral och livsfrågor. Ytterligare visar resultatet på undersökningen att olika läromedel och strategier bör användas i undervisningen för att få en bidragande faktor för kunskapsutvecklingen. Samtidigt visar vårt resultat att ett mångkulturellt klassrum gynnar eleverna eftersom det bidrar till diskussioner och förståelse för varandras bakgrund. Det är därför viktigt att man som lärare skapar dessa goda förutsättningar för att fa more...
- Published
- 2023
10. Livsfrågor - om existens och mening - nu och då
- Author
-
Sporre, Karin, Osbeck, Christina, Kärnebro, Katarina, Lilja, Annika, Sporre, Karin, Osbeck, Christina, Kärnebro, Katarina, and Lilja, Annika
- Abstract
Vad funderar unga på? Krig, fred, klimat, kärlek, eller vänner? Vilka frågor är viktiga för dem? Och, hur kan deras frågor ges plats i skolan? Begreppet livsfråga introducerades 1969 genom grundskolans läroplan, Lgr 69. Det markerade ett intresse för de frågor barn och tonåringar kunde tänkas ställa och skapade en plats för frågorna i skolans nya religionskunskapsämne som lanserades i och med läroplanen från 1962. För att få en god bild av vilka frågor som var centrala att uppmärksamma och ta sin utgångspunkt i blev forskning kring barns och ungas livsfrågor efterfrågad under 1970 talet och har fortsatt att vara det. Begreppet livsfrågor har som ämnesinnehåll följt religionskunskapsämnet genom de fyra revideringar av grundskolans läroplaner som skett efter Lgr 69, i Lgr 80, Lpo 94, Lgr 11 och i Lgr 22. Frågor inför livet och tillvaron kan tydas och besvaras på skilda sätt, något som kommer till uttryck i de olika tros-och livsåskådningar som uppmärksammas i religionskunskapsämnet. Livsfrågor ges också plats i andra skolämnen och sammanhang. Bokkapitlet ger överblick över kursplaneutvecklingen, pekar på vilka frågor som är viktiga för barn och unga, exemplifierar teoretiska möjliga perspektiv och ger didaktiska impulser., What do young people ponder about? War, peace, climate, love or friends? What questions are important to them? And, how can space open up for such questions in school? The concept 'livsfråga' [existential question] was introduced in 1969 in the Swedish national curriculum for compulsory school, Lgr 69. The insertion of the concept indicated an interest in the questions children and teenagers could be thinking of and posing. To identify which questions that were of importance to raise in school, research about the existential questions of children and young people was initiated in Sweden during the 1970s and has since continued. As a curricular concept 'livsfråga' has followed through the four curricular revisions following since 1969. It is particularly treated in the school subject Religion Education but has also had a place in other school subjects. The book chapter gives an overview over the curricular development, indicates questions of importance for children and young people, exemplifies theoretical perspectives and gives didactical impuleses. more...
- Published
- 2023
11. Livsfrågor i skolan=Livsviktigt? : En kvalitativ studie om och hur livsfrågor behandlas inom religionskunskap och elevhälsa i grundskolans senare år
- Author
-
Möller, Alexandra and Möller, Alexandra
- Abstract
Målet med denna uppsats var att belysa livsfrågors plats i religionsundervisningen på högstadiet genom religionslärarnas ögon och undersöka om diskussionerna kunde vara ett stöd för eleverna även i det privata livet genom att öka deras självreflektion och livskompetens. Även elevhälsan behandlades i studien för att undersöka om ett samarbete mellan dem och religionslärarna skulle kunna vara möjligt och fruktbart, då de dagligen möter elever i existentiella samtal. Studien grundade sig på fem kvalitativa intervjuer ur ett lärar- och ett elevhälsoperspektiv och den teoretiska inramningen som användes för analysen var Martha Nussbaums teori om att utbilda självreflekterande, empatiska världsmedborgare samt Sven G. Hartmans teori om behovet och kompetensen som barn och ungdomar hade när det gällde att diskutera livsfrågor. Resultatet från intervjuerna visade att livsfrågor fick marginellt utrymme i religionsundervisningen enligt de tillfrågade lärarna och togs endast upp när andra ämnesområden behandlades. Detta till trots att lärarna medgav att det fanns ett stort intresse från elevernas sida och att de kunde ge exempel på hur eleverna fick användning av livsfrågeundervisningen i det privata livet. Både elevhälsan och lärarna i studien såg stora möjligheter till ett framtida samarbete inom religionsundervisningens ramar för att stärka ungdomarnas kompetenser inom självreflektion, empati och konflikthantering. more...
- Published
- 2022
12. Elevers läsning och samtal kring livsfrågor : En kvalitativ studie om elevers tankar kring livsfrågor utifrån litteratur och textsamtal
- Author
-
Johansson, Julia and Johansson, Julia
- Abstract
Textsamtal har en viktig roll i undervisningen och för elevernas lärande. Genom att delta i textsamtal kan eleverna utveckla sina läsförmågor, språkligaförmågor och läsförståelseförmågor. Fördelen med att lärare använder sig av textsamtal är att textsamtal inte är begränsad till svenskundervisningen, utan kan nyttjas i alla skolans ämnen. Textsamtal ger lärare goda möjligheter till att arbeta ämnesövergripande och diskutera kring saker som inte är direkt kopplade till svenskämnet. Däremot utgår denna studie i ämnet svenska med fokus på diskussioner kring olika livsfrågor med några elever i årskurs 3. Syftet med studien är att analysera vilka livsfrågor elever i årskurs 3 läser om i de böcker eleverna väljer att läsa. Studien syftar också till att lyfta fram de tankar som eleverna uttrycker i textsamtal kring livsfrågor. Studien utgår ifrån den sociokulturella teorin för att lyfta fram de sociala aspekterna i undervisningen och betydelsen av att lära sig av och med varandra. Materialet i studien grundar sig på de två genomförda fokusgruppsintervjuerna samt läsning av de böcker eleverna har läst. Resultatet visar att eleverna stöter på en mängd olika livsfrågor i sin läsning, bland annat kamratskap, saknad och död. Likaså visar resultatet att textsamtalen i ämnet svenska ger eleverna goda möjligheter till att få uttrycka sig och dela med sig av sina tankar kring olika livsfrågor., Text conversations have an important role in teaching and for students' learning. By participating in text conversations, pupils can develop their reading skills, language skills and reading comprehension skills. The advantage of teachers using text conversations is that text conversations are not limited to Swedish teaching, but can be used in all school subjects. Text conversations give teachers good opportunities to work interdisciplinary and discuss things that are not directly connected to the Swedish subject. However, this study is based on the subject Swedish with a focus on discussions about various life issues with some pupils in year 3. The purpose of the study is to analyse which life issues students in year 3 read about in the books the students choose to read. The study also aims to highlight the thoughts that pupils express in text conversations about life issues. The study is based on the socio-cultural theory to highlight the social aspects of teaching and the importance of learning from and with each other. The material in the study is based on the two completed focus group interviews and reading of the books the students have read. The results show that students encounter a variety of life issues in their reading, including friendship, loss and death. The results also show that the text conversations in the Swedish subject give pupils good opportunities to express themselves and share their thoughts on various life issues. more...
- Published
- 2022
13. Låt oss prata om konflikthantering : En kvalitativ studie om hur f-3-lärare i SO-undervisningen ger verktyg till elever att hantera konflikter mellan varandra
- Author
-
Borg, Irma, Svensson, Hanna, Borg, Irma, and Svensson, Hanna
- Abstract
Syftet med denna studie är att fördjupa kunskapen om hur lärare i f-3 arbetar med livsfrågor kopplat till konflikthantering mellan elever. Denna studie har en kvalitativ ansats med ett teoretiskt perspektiv som utgår från fenomenologin. Resultatet visar vilka typer av konflikter som förekommer i skolan, vilka verktyg lärare ger till sina elever för att de ska kunna hantera sina egna konflikter och vilka möjligheter detta ger. Slutsatsen är att lärare i årskurs f-3 arbetar med livsfrågor kopplat till konflikthantering mellan elever genom att arbeta in en trygg grupp, för att motverka konflikter som bland annat uppstår om regler i lekar på raster. Detta görs med hjälp av bland annat värdegrundsarbete och fiktiva fall där eleverna får vara delaktiga i att hitta lösningar. Genom att arbeta både förberedande med att undervisa om konflikthanteringsmetoder och i situationen genom exempelvis bildstöd, frigörs tid för lärare att planera och genomföra undervisning som annars blir lidande. more...
- Published
- 2022
14. Children’s existential questions – recognized in Scandinavian curricula, or not?
- Author
-
Sporre, Karin and Sporre, Karin
- Abstract
Do curricular texts address children’s existential questions and how are such questions to be met in school? This is the crucial question of this study. It consists of a comparative content analysis of Swedish, Norwegian, and Danish national curricula for religious education, in use in 2019. To provide a background to this content analysis the varying and shifting ways in which Swedish curricula from 1969 up to 2011 expressed ‘livsfrågor’ and educational responses to them have been studied. As a new theme ‘livsfrågor’, meaning existential questions, was introduced in 1969 in the Swedish curriculum for compulsory school. A comparison of the Scandinavian curricula of today shows that the Danish one most explicitly addresses the importance of children’s existential questions; the Norwegian subtly emphasizes a dialogue with school children; while the Swedish syllabus links existential questions to worldviews, general systems of thought, and not to addressing students’ own questions. In the characterization of the curricula, two curricular codes, a proclamatory and a dialogical, as suggested by Hartman , and the three purposes of education by Biesta (qualification, socialisation, and subjectification) have been used. Although it studies students’ existential questions in religious education, this study contributes towards general didactical discussions on the role of children’s questions and possible educational responses to them., Benämner kurs- och läroplaner barns livsfrågor och hur ska sådana frågor bemötas i skolan? Det är frågan som behandlas i denna studie. Den utgör en komparativ innehållsanalys av svenska, norska och danska kursplaner för religionskunskap i bruk 2019. För att ge en bakgrund till innehållsanalysen har de varierande sätt som svenska kursplaner från 1969 till 2011 behandlade livsfrågor studerats. Som ett nytt tema introducerades ‘livsfrågor’ (jfr existentiella frågor) 1969 i den svenska läroplanen för grundskolan. En jämförelse med de samtida skandinaviska läroplanerna visar att den danska tydligast betonar vikten av barns existentiella frågor; den norska nämner dialog med skolbarn; medan den svenska kursplanen förbinder existentiella frågor med livsåskådningar i form av generella tankesystem, men inte med barns och ungas egna frågor. I karaktäristiken av de olika kursplanerna används två koder, en proklamatorisk och en dialogisk, enligt Hartman (2000), samt utbildningens tre funktioner enligt Biesta (2009), nämligen kvalificering, socialisation och subjektifiering. Även om elevers existentiella frågor här primärt studerats i kursplaner för religionskunskap, bidrar studiens resultat till mer generella didaktiska diskussioner om rollen för barns existentiella frågor och möjliga svar på dem genom undervisning. more...
- Published
- 2022
- Full Text
- View/download PDF
15. Religionskunskap : En kvalitativ studie om lärares uppfattningar om sina elevers erfarenheter av och intresse för religion
- Author
-
Nyberg, Wilma, Mohamud, Firdowsa, Nyberg, Wilma, and Mohamud, Firdowsa
- Abstract
Syftet med föreliggande studie är att fördjupa oss i F-3-lärares uppfattningar om sina elevers tidigare erfarenheter av och intresse för religion, och hur detta kommer till uttryck i undervisningen. Den ansats som ansågs vara mest lämplig för studien var en kvalitativ ansats med kvalitativa och semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Det valda teoretiska perspektivet, det konstruktivistiska perspektivet, har använts som tolkningsram. Studiens resultat visar att lärare upplever att intresset för religion är stort bland elever i årskurs F-3, men att erfarenheterna skiljer sig åt. Lärares uppfattningar påverkar deras val av innehåll, arbetssätt och metoder. more...
- Published
- 2022
16. Alla vill lyssna på musik : En analys av populärkultur i religionskunskapsundervisningen
- Author
-
Andersson, Andreas and Andersson, Andreas
- Abstract
En kvalitativ studie av hur lärare uppfattar populärkultur i förhållande till religion och undervisningen i religionskunskap. Genom införandet av populärkultur i ”Lgr 11” och det centrala innehåll som anger att undervisningen i årskurs 7–9 ska behandla populärkulturen i samband med studiet av identitet och livsfrågor kan populärkulturen anses ha fått en etablerad position inom religionskunskapsundervisningen. Genom intervjuer med tre högstadielärare strävar jag efter att nå en ökad förståelse för användandet av populärkultur i en undervisning som inte enbart begränsas till identitet och livsfrågor utan som berör hela religionsämnet. Studien är både deskriptiv och normativ då syftet är att ge en ökad förståelse för hur populärkultur uppfattas av de intervjuade lärarna och varför lärare bör använda sig av populärkultur i religionskunskapsundervisningen. Nyckelord: populärkultur, religion, livsfrågor, religionsundervisning, religionsdidaktik more...
- Published
- 2022
17. Pupil´s reading and conversations about life issues : A qualitative study of pupil´s thoughts on life issues based on literature and text conversations
- Author
-
Johansson, Julia
- Subjects
årskurs 3 ,literature ,Pedagogical Work ,Specific Literatures ,Litteraturstudier ,Pedagogiskt arbete ,livsfrågor ,Lärande ,litteratur ,text discussion ,year 3 ,Learning ,textsamtal ,life issues - Abstract
Textsamtal har en viktig roll i undervisningen och för elevernas lärande. Genom att delta i textsamtal kan eleverna utveckla sina läsförmågor, språkligaförmågor och läsförståelseförmågor. Fördelen med att lärare använder sig av textsamtal är att textsamtal inte är begränsad till svenskundervisningen, utan kan nyttjas i alla skolans ämnen. Textsamtal ger lärare goda möjligheter till att arbeta ämnesövergripande och diskutera kring saker som inte är direkt kopplade till svenskämnet. Däremot utgår denna studie i ämnet svenska med fokus på diskussioner kring olika livsfrågor med några elever i årskurs 3. Syftet med studien är att analysera vilka livsfrågor elever i årskurs 3 läser om i de böcker eleverna väljer att läsa. Studien syftar också till att lyfta fram de tankar som eleverna uttrycker i textsamtal kring livsfrågor. Studien utgår ifrån den sociokulturella teorin för att lyfta fram de sociala aspekterna i undervisningen och betydelsen av att lära sig av och med varandra. Materialet i studien grundar sig på de två genomförda fokusgruppsintervjuerna samt läsning av de böcker eleverna har läst. Resultatet visar att eleverna stöter på en mängd olika livsfrågor i sin läsning, bland annat kamratskap, saknad och död. Likaså visar resultatet att textsamtalen i ämnet svenska ger eleverna goda möjligheter till att få uttrycka sig och dela med sig av sina tankar kring olika livsfrågor. Text conversations have an important role in teaching and for students' learning. By participating in text conversations, pupils can develop their reading skills, language skills and reading comprehension skills. The advantage of teachers using text conversations is that text conversations are not limited to Swedish teaching, but can be used in all school subjects. Text conversations give teachers good opportunities to work interdisciplinary and discuss things that are not directly connected to the Swedish subject. However, this study is based on the subject Swedish with a focus on discussions about various life issues with some pupils in year 3. The purpose of the study is to analyse which life issues students in year 3 read about in the books the students choose to read. The study also aims to highlight the thoughts that pupils express in text conversations about life issues. The study is based on the socio-cultural theory to highlight the social aspects of teaching and the importance of learning from and with each other. The material in the study is based on the two completed focus group interviews and reading of the books the students have read. The results show that students encounter a variety of life issues in their reading, including friendship, loss and death. The results also show that the text conversations in the Swedish subject give pupils good opportunities to express themselves and share their thoughts on various life issues. more...
- Published
- 2022
18. Let us talk about conflict management : A qualitative study about how f-3 teachers in social studies gives their pupils tools for managing conflict between each other
- Author
-
Borg, Irma and Svensson, Hanna
- Subjects
Livsfrågor ,Pedagogy ,Konflikthantering ,Pedagogik ,SO-undervisning ,Social Sciences ,Samhällsvetenskap ,Verktyg - Abstract
Syftet med denna studie är att fördjupa kunskapen om hur lärare i f-3 arbetar med livsfrågor kopplat till konflikthantering mellan elever. Denna studie har en kvalitativ ansats med ett teoretiskt perspektiv som utgår från fenomenologin. Resultatet visar vilka typer av konflikter som förekommer i skolan, vilka verktyg lärare ger till sina elever för att de ska kunna hantera sina egna konflikter och vilka möjligheter detta ger. Slutsatsen är att lärare i årskurs f-3 arbetar med livsfrågor kopplat till konflikthantering mellan elever genom att arbeta in en trygg grupp, för att motverka konflikter som bland annat uppstår om regler i lekar på raster. Detta görs med hjälp av bland annat värdegrundsarbete och fiktiva fall där eleverna får vara delaktiga i att hitta lösningar. Genom att arbeta både förberedande med att undervisa om konflikthanteringsmetoder och i situationen genom exempelvis bildstöd, frigörs tid för lärare att planera och genomföra undervisning som annars blir lidande. more...
- Published
- 2022
19. Religion : A qualitative study of compulsory-school-teachers’ perceptions of their pupils’ experiencesand interest of religion
- Author
-
Nyberg, Wilma and Mohamud, Firdowsa
- Subjects
religion ,Pedagogy ,Pedagogik ,erfarenheter och intressen ,livsfrågor ,Religionsvetenskap ,lärarperspektiv ,uppfattningar ,Religious Studies - Abstract
Syftet med föreliggande studie är att fördjupa oss i F-3-lärares uppfattningar om sina elevers tidigare erfarenheter av och intresse för religion, och hur detta kommer till uttryck i undervisningen. Den ansats som ansågs vara mest lämplig för studien var en kvalitativ ansats med kvalitativa och semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Det valda teoretiska perspektivet, det konstruktivistiska perspektivet, har använts som tolkningsram. Studiens resultat visar att lärare upplever att intresset för religion är stort bland elever i årskurs F-3, men att erfarenheterna skiljer sig åt. Lärares uppfattningar påverkar deras val av innehåll, arbetssätt och metoder. more...
- Published
- 2022
20. Children’s existential questions – recognized in Scandinavian curricula, or not?
- Author
-
Karin Sporre
- Subjects
religionsdidaktik ,Livsfrågor ,barn ,Scandinavian curricula ,Didactics ,Existential questions ,Didaktik ,Existentialism ,Education ,skandinaviska läroplaner ,children ,Pedagogy ,Religious education ,ComputingMilieux_COMPUTERSANDEDUCATION ,Sociology ,religious education ,Content (Freudian dream analysis) ,Curriculum ,‘livsfrågor’ - Abstract
Do curricular texts address children’s existential questions and how are such questions to be met in school? This is the crucial question of this study. It consists of a comparative content analysis of Swedish, Norwegian, and Danish national curricula for religious education, in use in 2019. To provide a background to this content analysis the varying and shifting ways in which Swedish curricula from 1969 up to 2011 expressed ‘livsfrågor’ and educational responses to them have been studied. As a new theme ‘livsfrågor’, meaning existential questions, was introduced in 1969 in the Swedish curriculum for compulsory school. A comparison of the Scandinavian curricula of today shows that the Danish one most explicitly addresses the importance of children’s existential questions; the Norwegian subtly emphasizes a dialogue with school children; while the Swedish syllabus links existential questions to worldviews, general systems of thought, and not to addressing students’ own questions. In the characterization of the curricula, two curricular codes, a proclamatory and a dialogical, as suggested by Hartman , and the three purposes of education by Biesta (qualification, socialisation, and subjectification) have been used. Although it studies students’ existential questions in religious education, this study contributes towards general didactical discussions on the role of children’s questions and possible educational responses to them. Benämner kurs- och läroplaner barns livsfrågor och hur ska sådana frågor bemötas i skolan? Det är frågan som behandlas i denna studie. Den utgör en komparativ innehållsanalys av svenska, norska och danska kursplaner för religionskunskap i bruk 2019. För att ge en bakgrund till innehållsanalysen har de varierande sätt som svenska kursplaner från 1969 till 2011 behandlade livsfrågor studerats. Som ett nytt tema introducerades ‘livsfrågor’ (jfr existentiella frågor) 1969 i den svenska läroplanen för grundskolan. En jämförelse med de samtida skandinaviska läroplanerna visar att den danska tydligast betonar vikten av barns existentiella frågor; den norska nämner dialog med skolbarn; medan den svenska kursplanen förbinder existentiella frågor med livsåskådningar i form av generella tankesystem, men inte med barns och ungas egna frågor. I karaktäristiken av de olika kursplanerna används två koder, en proklamatorisk och en dialogisk, enligt Hartman (2000), samt utbildningens tre funktioner enligt Biesta (2009), nämligen kvalificering, socialisation och subjektifiering. Även om elevers existentiella frågor här primärt studerats i kursplaner för religionskunskap, bidrar studiens resultat till mer generella didaktiska diskussioner om rollen för barns existentiella frågor och möjliga svar på dem genom undervisning. more...
- Published
- 2022
21. Vad är livsfrågor och hur undervisar man kring dem? : Ett arbete som baserat på en enkätundersökning analyserar hur lärare undervisar om livsfrågor inom ämnet religionskunskap på mellanstadiet.
- Author
-
Hansson, Mathias and Hansson, Mathias
- Abstract
This study examines how teachers in Swedish schools educate students about existential questions. To be more specific, how this is being done in the subject of religious studies in middle school. In the context of Swedish education, these questions are referred to as “livsfrågor”, which literally can be translated to life questions. The purpose of this study is mainly to examine which life questions teachers include in their education and how teachers manage to educate about these questions. What kind of teaching materials and what strategic methods are being used for this purpose? To find answers to these questions a survey was conducted in which 41 active working teachers participated. The survey was conducted using the software Survey & Report. Life questions can be hard to define, and the study shows that the conception varies among teachers. Life questions are also complicated since there are no definite answers to the questions. This seems to be one of many reasons why they may be difficult to teach about. Life questions have been a mandatory part of the subject of religious studies, included in the Swedish curriculum for about 50 years. But according to Swedish researchers, it still seems like it hasn´t been fully implemented as a natural part of religious education. This study shows that there are many ways available to educate about existential questions if a teacher is creative and has an interest in these types of questions. Which has been evident in the conducted survey report., Denna studie har undersökt hur existentiella frågor, som inom undervisningssammanhang kallas för livsfrågor behandlas på mellanstadiet inom ämnet religionskunskap. Syftet med detta examensarbete har främst varit att undersöka vilka livsfrågor lärare inkluderar i sin undervisning, samt hur lärare gör för att undervisa kring dessa frågor. Vilka typer av undervisningsmaterial och vilka olika undervisningsmetoder använder sig lärare av för detta syfte? För få svar på dessa frågor genomfördes bland annat en enkätundersökning där 41 aktiva religionskunskapslärare deltog. Undersökningen genomfördes med hjälp av programvaran Survey & report. Vad som är en livsfråga kan vara svårt att definiera och svårt att avgöra. Studien visar att uppfattningen om vad en livsfråga är verkar skilja sig åt lärare emellan. Livsfrågor är svåra att svara på och en av aspekterna som gör dem speciella är att de generellt sett inte går att ge några definitiva svar. Detta tros vara en av många anledningar till att de även kan vara svåra att undervisa kring. Livsfrågor har varit en del av kursplanen för ämnet religionskunskap i ungefär 50 år. Trots det anser svenska forskare att det finns mycket som tyder på att de ännu inte verkar vara implementerade som en naturlig del av undervisningen. Detta arbete visar att det kan finnas många olika sätt för lärare att arbeta med livsfrågor om man är kreativ och har ett eget intresse kring dem. Vilket bland annat visat sig i den utförda enkätundersökningen kring hur lärare undervisar om livsfrågor. more...
- Published
- 2021
22. Meningen med livet, på nätet : Ungas erfarenhet av existentiella samtal i digitala miljöer
- Author
-
Jäder Tietäväinen, Maria and Jäder Tietäväinen, Maria
- Abstract
Digitala miljöer och verktyg har utvecklats till alltmer integrerade delar i vardagliga processer och under pandemin covid-19 har digitaliseringen påskyndats och normaliserats än mer intensivt. Syftet med studien var att beskriva ungas erfarenheter av existentiella samtal i digitala miljöer. Frågeställningarna behandlade de ungas sociala och digitala liv, erfarenheter av att prata om existentiella frågor samt existentiella samtal i deras digitala miljöer. Studien genomfördes med kvalitativa forskningsintervjuer som metod för insamling av empiriskt data. Urvalet bestod av åtta personer i åldern 15-17 år. Analysen utgick från hermeneutisk vetenskapstradition med fokus på förståelse av respondenternas erfarenheter. Resultatet av studien visade på att unga har stort behov av att dela existentiella frågor med andra. Möjligheten till sociala interaktioner och relationer där det finns utrymme och tillåtande normer för existentiella reflektioner är viktigt för de ungas meningsskapande. Digitala miljöer kan bidra till att både stärka och minska relationsskapande interaktion. Tekniska faktorer som bred räckvidd, hög tillgänglighet, möjlighet till anonymitet och konfidentialitet uppfattas som viktiga förutsättningar för trygghet, anknytning och gemenskap, men kan också upplevas som att de bidrar till en känsla av frånkoppling, distans och brist på sammanhang. Ungas behov av uttryck för existentiella frågor behöver avspegling i normer och i utbudet av former och verktyg för att kommunicera dem. Även om vuxna riskerar att reproducera normer som inte ger den unga utrymme att uttrycka sig, har vuxna en aktiv roll att spela i och med sitt ansvar enligt FN:s deklaration om barnets rättigheter för att möta den ungas behov av existentiell hälsa och utveckling. more...
- Published
- 2021
23. Existentiella frågor ur ett lärarperspektiv : En kvalitativ intervjustudie om gymnasielärares förståelse, erfarenhet och idealbild av existentiella frågors roll i religionskunskapsundervisningen
- Author
-
Ljungvall, Anton and Ljungvall, Anton
- Abstract
This is a qualitative interview study that looks into teacher’s conceptualization of existential questions and their experiences with working with such questions in religious studies at upper secondary school. Previous research indicates that existential questions are often left behind in religious studies and that teachers feel unsecure when working with such questions in the classroom. Also, the term “existential questions” is not easily defined regarding meaning and scope and can therefore be understood in a variety of different ways. The purpose of this study has therefore been to investigate upper-secondary school teachers’ conception of what an existential question could be, what their experiences are with working with them in their teaching, and what they consider to be ideal when teaching about existential questions. Seven upper-secondary school teachers, currently teaching religious studies in the regions of Jönköping and Västra Götaland, have been interviewed from an inductive and explorative approach. The results of the study indicate that teacher’s conceptualization of existential questions differ significantly, and that teachers also have vastly different experiences regarding their student’s desire and capacity for conducting conversations about existential questions. The result also indicates that there exists a number of explanations as to why upper-secondary school teachers find it problematic to work with existential questions in their teaching. These include, among others, a lack of time, a polarized conversational climate in society, where questions without simple answers are avoided, ideological oppositions in the classroom and a lacking amount of background knowledge among students. What teachers seem to long for the most in their teaching of existential questions is a greater amount of time, cross-disciplinary cooperation and authentical encounters that could make even the big questions in life feel more relatable and less estranged by student, Detta arbete grundar sig i en kvalitativ intervjustudie som genomförts för att undersöka lärares förståelse och erfarenheter av existentiella frågor inom religionskunskapsundervisningen. Tidigare forskning indikerar att existentiella frågor ofta bortprioriteras i undervisningen och att lärare känner sig osäkra inför att arbeta med sådana frågor i klassrummet. Begreppet ”existentiella frågor” är inte heller helt enkelt att definiera, varken gällande mening eller omfattning och kan därför förstås på olika sätt. Syftet med denna studie har därför varit att undersöka gymnasielärares förståelse av vad existentiella frågor kan vara, vad de har för erfarenheter av att arbeta med dem i sin undervisning, samt hur deras idealbild för undervisningen kring existentiella frågor ser ut. Sju gymnasielärare som idag undervisar i religionskunskap i Jönköpings- och Västra Götalandsregionen har intervjuats utifrån en induktiv, utforskande och explorativ ansats. Studiens resultat indikerar att lärares förståelse av vad existentiella frågor är, skiljer sig markant åt och att lärare även har vitt skilda upplevelser av sina elevers vilja och kapacitet för att föra samtal kring existentiella frågor. Resultatet indikerar även att förekommer ett flertal förklaringar till varför gymnasielärare finner det problematiskt att arbeta med existentiella frågor i undervisningen. Dessa inkluderar bland andra tidsbrist, ett alltmer polariserat samtalsklimat där frågor utan givna svar inte ryms, ideologiska motsättningar i klassrummet och en bristande förkunskapsnivå hos elever. Det lärarna främst tycks önska i undervisningen kring existentiella frågor är mer tid, ämnesöverskridande samarbeten och autentiska möten som kan göra även de stora frågorna mer relaterbara och mindre främmande för eleverna. more...
- Published
- 2021
24. Oro kring Covid-19 i förskoleklassen : 'Viktigt med rutiner och det vanliga'
- Author
-
Myrén Gustavsson, Cecilia and Myrén Gustavsson, Cecilia
- Abstract
Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka om lärarna har märkt att barnen/elevern har påverkats av Covid-19 rapporteringen i media samt om och då i så fall hur skolan/lärarna har bemött eleverna i detta. Min tredje fråga handlar om hur lärarna trpr att barnen/eleverna påverkas av att skolan stänger och barnen/eleverna måste stanna hemma. Jag har valt att intervjua sex stycken lärare som arbetar i förskoleklasser/F1. Detta var har jag gjort flr att jag har förstått att barn i 5-7 års ålder många gånger brottas med existintiella frågor. Barnen börjar också i just den åldern he en konkret uppfattning om döden. Jag har som ni förstår en tes om att barnen i och med rapporteringen kring Covid-19/Corona får tankar kring smitta och kanske om att dö i denna sjukdom. Jag har också funderat lite på hur påverkan på samhället skulle se ut om skolorna stänger. Om mindre barn/elever måste stanna hemma måste någon av vårdnadshavarna vara hemma med sina barn och då kommer arbetsplatser och samhället att drabbas på olika plan är min tanke kring detta. I resultatet framkommer att lärarna upplever att en dek barn har en oro och frågor kring Covid-19/Corona. Lärarna upplever att det varierar mellan olika barn/elever. Lärarna uppger att skolan/lärarna har bemött barnens/elevernas oro genom att ge barnen/eleverna tid till att samtala och ställa frågor kring det som oroat dem. Lärarna uppger också att skolan har följt de anpassningar som Folkhälsomyndigheten har föreskrivit om att man möblerar om och man umgås inte över klassgränser för att minska smittspridningen. Vidare tror alla lärare att det har varit bra att skolan har hållit öppet så mycket som möjligt. Lärarna menar att skolan är en trygghet med rutiner som barnen/eleverna verkligen behöver i en värrld som inte ser ut som den brukar. more...
- Published
- 2021
25. Vad vill eleverna läsa om i religionsämnet?
- Author
-
Kraja, Rabije and Kraja, Rabije
- Abstract
Att religionsundervisningen är ointressant för eleverna är något man ständigt hör, men vad är det egentligen som gör religionsundervisningen så ointressant. Har det med sekulariseringen att göra, där religionen inte har någon betydelse i samhället? Eller är det fel på lärarnas didaktik? Uppenbarligen handlar det om att eleverna har tröttnat på den faktaorienterade undervisningen, eller det historiska perspektivet av religion som ständigt tas upp. Numera är det aktuellt med frågor som berör livssyn och livsåskådningar. Jag kommer att undersöka elevernas åsikter och tankar om religionsundervisningen för att sedan hitta lämpliga undervisningsmetoder, som gynnar elevernas lärande och ökar deras motivation och intresse för religionsämnet. Vill även se hur elevernas åsikter stämmer överens med hur lärarna lär ut i ämnet. En del teorier som gjorts i internationell forskning inom religionsdidaktiken kommer att inkluderas i uppsatsen. Teorierna kommer att användas som stöd och underlag för att förstå empirin. Med hjälp av olika metoder, både kvalitativa och kvantitativa har jag analyserat svaren. Lärarnas svar om hur de undervisar i sina klasser stämmer överens med det eleverna önskar att bli undervisade i. Men stämmer det verkligen att lärarna undervisar så som de säger i intervjuerna? Låt oss undersöka detta vidare. more...
- Published
- 2021
26. Filmpedagogik i religionskunskapsämnet på gymnasiet
- Author
-
Ahrent, Edgar Anders Bisse, Tomelius, Jakob Nils Erik, Ahrent, Edgar Anders Bisse, and Tomelius, Jakob Nils Erik
- Abstract
Detta är en kunskapsöversikt med syftet att redovisa och utforska filmens plats i undervisningen på en gymnasienivå, med särskild fokus på hur film kan användas för att gestalta livsfrågor. Underlaget till den här kunskapsöversikten har samlats in genom sökningar på sökmotorerna Educational Research Complete, Educational Resources Information Center via EBSCO samt SwePub, resultaten av sökningarna på dessa sökmotorerna utgör majoriteten av våran kunskapsinsamling, våran handledare hänvisade oss även till litteratur inom ämnet. Efter en utforskning av vad som hade skrivits i behandlade källor kan man se att det finns en generell positiv inställning till film som läromedel i skolan. Forskningen vi behandlade menade bland annat att filmen har en god förmåga att utmana de ställningstaganden elever har och uppmanat dem att överväga nya perspektiv. Vidare, att kontemporär film kan vara ett utmärkt läromedel för att engagera elever i religiös utforskning. Film kan användas i klassrummet för att stimulera elevernas nyfikenhet, engagemang för olika situationer och företeelser samt deras inlevelse i lärandematerialet. För vidare forskning inom ämnet hade det varit intressant att få fram forskning om hur filmpedagogik används i verkliga klassrum i Sverige och om och hur pass mycket lärare känner till om filmpedagogik och hur man bäst använder film i klassrummet. more...
- Published
- 2021
27. Hbtq Genom Livsfrågor I Religionskunskap
- Author
-
Dören, Håkan and Dören, Håkan
- Abstract
This paper aims to summarise what current research says about how “life questions” is used in Swedish religious education and what criteria LGBTQ questions need to meet in order to be used in teaching. It does this by systematically searching and assessing academic sources found in four different databases. The research shows that there are two main ways educators use life questions in classrooms, as discussion starters and as thematic interdisciplinary teaching. The research also shows that two general hurdles need to be maneuvered to teach about LGBTQ in classrooms. First one being structural, such as syllabus and knowledge hurdles. Second being social, as other teachers, administrators, students and parents might cause problems for the teacher. This work can and should be seen in the tradition of critical pedagogy more than in the tradition of “life questions”. Even though this paper does not systematically gather new data nor create new knowledge, it is critical of the lack of research on religious LGBTQ students, the lack of research on student perception about LGBTQ questions in the classroom and the lack of research on the concrete results of education pushes by Skolverket, MUCF and RFSL. Keywords: LGBTQ, Queer, GSM, Religious education, High school, Sweden, Livsfrågor, Queer, HBTQ, Religionskunskap, Gymnasiet. more...
- Published
- 2021
28. Livsfrågor i religionsundervisningen : En kvalitativ intervjustudie av SO-lärare i F-3
- Author
-
Said, Kristina and Said, Kristina
- Abstract
Syftet med denna studie är att undersöka hur fem SO-lärare beskriver den egna livsfrågeundervisningen i religion i årskurserna 1–3, och vilka möjligheter och hinder de anser att det bidrar med. Detta har undersökts genom halv-strukturerade kvalitativa intervjuer i form av frågeformulär. Frågeställningarna som stått i studiens fokus lyder: Hur beskriver verksamma SO-lärare i F-3 undervisningen om livsfrågor i religion? och Vilka didaktiska hinder och möjligheter framträder i beskrivningarna? Studiens resultat visar meningsfullheten av livsfrågor i religionsundervisning. Uppfattning och perspektiv av olikheter kring diverse livsfrågeteman står i stor vikt i studiens resultat. Livsfrågeundervisningen i religion främjar elevernas personliga utveckling, i samband med att de får medverka i diskussioner och delge egna tankar och åsikter. Genom en innehållsanalys blev det möjligt att hitta och tydliggöra gemensamma drag i lärarnas svar, vilket möjliggjorde kategorisering vid resultatet. Trots betydelsefulla möjligheter med livsfrågor i religionsundervisningen förekommer även didaktiska hinder. De didaktiska hindren som utmärkt sig är merendels föräldrarnas förutfattade åsikter och inskridanden i religionskunskapsämnesinnehållets omfattning, livsfrågor inkluderat. Dessa förutfattade åsikter kan enligt vissa lärare upplevas som aningen besvärliga. Med hjälp av ett sociokulturellt teoretiskt perspektiv, och tidigare forskning, tolkades och diskuterades resultatet i studien. more...
- Published
- 2021
29. ”Det som är nära, och det som är det stora” : En kvalitativ studie om hur lärare upplever livsfrågeundervisning i religionskunskap i årskurs 4–6
- Author
-
Rosander, Erica and Rosander, Erica
- Abstract
Syftet med studien är att lyfta fram hur lärare undervisar om livsfrågor i religionskunskapen för årskurs 4-6 samt om och vilka svårigheter och utmaningar de möter i den undervisningen. Frågeställningarna i studien är följande: Vilka metoder och strategier använder lärare sig av i livsfrågeundervisningen i årskurs 4-6? Vilka erfarenheter har lärarna från livsfrågeundervisningen i religionskunskapen. För att besvara studiens syfte har kvalitativa semistrukturerade intervjuer använts som metod. Intervjuerna har genomförts med fem verksamma lärare som undervisar i religionskunskap i årskurs 4-6 på fyra olika skolor. Respondenternas ålder, kön, utbildning och antal år som verksamma lärare varierar. Resultatet visar att livsfrågor är ett utmanande ämne att undervisa kring. Detta då respondenterna delar med sig av flera svårigheter och utmaningar som de möter i undervisningen. Brist på utbildning från högskolan, stora tolkningsutrymmen i styrdokumenten, elevers egocentrism och att livsfrågor är ett svårbedömt område är bara några av svårigheterna de stöter på. I studien presenteras flera arbetssätt som lärarna använder sig av i livsfrågeundervisningen. Dessa arbetssätt är delvis kopplat till religionsämnet men också hur lärarna använder andra ämnen som stöd vid livsfrågeundervisningen., The purpose of this study is to highlight how teachers approach existential questions in religious education for grades 4-6 and what challenges they may encounter in their teaching. This study aims to answer the following questions’: What methods and strategies do teachers use when covering existential questions in grades 4-6? How do teachers experience teaching existential questions in religious education? To answer these questions, qualitative semi-structured interviews were conducted.The five participants are current religious education teachers in grades 4-6 at four different schools. The respondents’ age, gender, education, and teaching experience vary. The results reveal that existential questions are a challenging topic to teach. Teachers report a lack of education in this topic from university and they say that the curriculum and regulatory frameworks leave too much scope for interpretation on how this topic should be approached. Additionally, pupils’ personal experiences and the inherent difficulty in assessing existential questions pose further challenges. Several methods are presented on how teachers in the study have chosen to approach this subject. These methods are partly a component of the religious education itself but also relate to how the teachers’ use other subjects to teach about existential questions more...
- Published
- 2020
30. Eutanasins premisser : En etisk kompromiss
- Author
-
Palmaer, Maddelene and Palmaer, Maddelene
- Abstract
In this study, a qualitative text analysis will identify and present common arguments that are used in the discussion regarding euthanasia. The arguments will then be discussed, following Professor Jürgen Habermas's discourse ethics, to try to reach a mutual compromise and introduce a proposal on which prerequisites for euthanasia could be introduced in society. The study will conclude with an analysis of the pre-debated prerequisites against Professor Martha Nussbaum's capability approach and in so doing make a theoretical validity claim in Habermas's opinion. What is then revealed in the result is that the proposed list of prerequisites made, is not perfect and the question arises if it is even possible. The theoretical claim of validity can be interpreted from different points of view and thus come up with conflicting answers. The consensus of this study shows that if euthanasia is to be implemented in a society, the prerequisites to be followed should be well-defined and clear. more...
- Published
- 2020
31. Vi finns bara där och lever men på riktigt är vi onödiga : En studie om elevers möjligheter att reflektera över livsfrågor i svenskämnets litteraturundervisning
- Author
-
Larsson, Jenny and Larsson, Jenny
- Abstract
Undersökningen består av en fallstudie av ett tematiskt arbete med den dystopiska genren på en högstadieskola i åk 8 och 9 samt en kvalitativ innehållsanalys av elevtexter som producerades under arbetsområdet. Resultatet analyserades med utgångspunkt i de teoretiska perspektiven receptionsteori och främmandegöring. Resultatet visar att eleverna reflekterade över livfrågor som rörde tematiken i de texter som de mötte. De dystopiska verken gav flera möjligheter för eleverna att reflektera över livsfrågor som till stor del handlade om faror med teknikutvecklingen men också vad som gör livet meningsfullt och människan lycklig. Det som både gav möjligheter men också begränsade elevernas möjlighet att reflektera över texterna var att lärarna styrde vad eleverna skulle reflektera över. Lärarnas stöd och frågor var dock avhängigt för elevernas förmåga att kunna ta till sig och förstå texterna. När eleverna lämnades mer ensamma med sina frågor och tolkningar var det svårare för dem att uttrycka varför de tyckte som de tyckte eller kände som de kände. more...
- Published
- 2020
32. Var är livsfrågorna? : En studie om hur livsfrågor konstrueras i två läroböcker i SO för årskurs 1-3, med avseende på elevperspektiv och social kontext
- Author
-
Hettman, Matilda, Wilhelmsson, Anna, Hettman, Matilda, and Wilhelmsson, Anna
- Abstract
Studien syftar till att undersöka hur livsfrågor konstrueras i två valda läroböcker i SO för årskurs 1-3, med avseende på elevperspektiv och social kontext, med hjälp av forskningsfrågorna Hur konstrueras livsfrågor i elevuppgifter?; Hur konstrueras livsfrågeperspektivet i de textavsnitt som behandlar ett ämnesinnehåll?; Hur är sambandet mellan ämnesinnehåll och elevuppgifter?; Hur korrelerar konstruktionen av livsfrågor i de utvalda läroböckerna med den som finns i Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Skolverket, 2018)?. Det empiriska materialet samlades in genom en analys av två läroböcker anpassade för årskurs 1-3: Boken om SO 1-3 (2013) av Annica Hedin & Elisabeth Ivansson med och PULS SO-boken (2011) av Maria Willebrand och Göran Körner. Läroböckerna är valda mot bakgrund av att de är utgivna på stora förlag och därför kan antas ha stor spridning i skolor. Ytterligare empiri utgörs av Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet? (Skolverket, 2018). Studiens teoretiska ramverk, en kritisk diskursanalys, utgör skäl till en teoridriven studie. Ramverket används vid en djupgående analys av den slutgiltiga empirin där resultaten visar att de valda läroböckerna inte tar vara på livsfrågornas naturliga relation till reflektion och samtal i aktiveringen av eleven, utan snarare lämnar företräde för faktainlärning och läsförståelse. Analysen visar även att läroböckerna betonar livsfrågor med en elevnära kontext medan en bredare samhällelig kontext lämnas utanför. Här kan studien urskilja en differentiering mellan hur livsfrågor konstrueras i de utvalda läroböckerna i förhållande till hur de konstrueras i läroplanen. Resultaten visar således, i enlighet med tidigare forskning, att läroböcker inte utgör en direkt reflektion av läroplanens innehåll och föreskrifter. En slutsats av resultaten är att läraren behöver besitta förmågan att gå bortom texter i syfte att implementera livsfrågor i sitt arbete, då de två valda läroböc more...
- Published
- 2020
33. Ger det själen vingar? : En studie i användningen av barnlitteratur i fritidshem
- Author
-
Ghavidel Rostami, Berit and Ghavidel Rostami, Berit
- Abstract
The purpose of this work is to investigate and shed light on how children’s literature is used in the after – school center, if there are any conversations with children’s literature as a starting point and if children’s literature and conversation from the books are used as tools to let students process issues concerning themselves, their lives and their thoughts. The servey was conducted in the form of a web-based questionnaire and the questionnaire responses were then analyzed from three different theoretical perspectives: a socio-cultural perspective, an environmental psychological perspective and Aidan Chamber’s model The Reading Circle. From the point of view of the socio-cultural perspective, communication and language are in focus and the interplay between the common thinking and the individual’s thinking is a prerequisite for development and learning. This perspective is set in relation to how conversation about read books can become tools for students’ development. The environmental psychological perspective in this work is about how noise affects students’ concentration and analytical ability, how the design of the room affects students’ views of both themselves and what the room should be used for and that the environment is also a matter of social impact. The reading circle offers a holistic perspective on the reading process, which is about choosing a book, reading the book, being able to reflect on and react to the book’s content, and then want to start over with the next book. Conclusions drawn from this study are that children’s literature is used in leisure centers to varying degrees, that the physical environment in the form of, for example, limited opportunities for quiet places affects the extent of student’s individual reading, and that books discussions and structured reflections based on children’s literature occur to a very limited extent., Syftet med detta arbete är att undersöka och belysa hur barnlitteratur används i fritidshemmet, om det förekommer några samtal med barnlitteraturen som utgångspunkt och om barnlitteratur och samtal utifrån böckerna används som verktyg för att låta eleverna bearbeta frågor som berör dem själva, deras liv och deras tankar. Undersökningen har genomförts i form av en webbaserad enkät och enkätsvaren har sedan analyserats utifrån tre olika teoretiska perspektiv: ett sociokulturellt perspektiv, ett miljöpsykologiskt perspektiv samt Aidan Chambers modell Läsandets cirkel. I det sociokulturella perspektivets utgångspunkt står kommunikation och språk i fokus och samspelet mellan det gemensamma tänkandet och den enskildes tänkande är en förutsättning för utveckling och lärande. Detta perspektiv sätts i relation till hur samtal omkring lästa böcker kan bli verktyg för elevernas utveckling. Det miljöpsykologiska perspektivet i detta arbete handlar om hur buller påverkar elevers koncentration och analysförmåga, hur rummets utformning påverkar elevernas syn på både sig själva och på vad rummet ska användas till samt att miljö även är en fråga om social påverkan. Läsandets cirkel erbjuder ett helhetsperspektiv på läsprocessen som handlar om att välja bok, att läsa boken, att få reflektera över och reagera på bokens innehåll, för att sedan vilja börja om med nästa bok. Slutsatser som dragits av denna undersökning är att barnlitteratur används i fritidshemmen i varierande grad, att den fysiska miljön i form av till exempel begränsade möjligheter till lugna platser påverkar omfattningen av elevers enskilda läsning, samt att boksamtal och strukturerade reflektionstillfällen utifrån barnlitteraturen förekommer i mycket begränsad omfattning. more...
- Published
- 2020
34. Skolans arbete med hedersrelaterad problematik- Om hur skola, socialstyrelse och polismyndigheten arbetar med hedersproblematik
- Author
-
Salim, Tara, Karim, Rebar, Salim, Tara, and Karim, Rebar
- Abstract
Syftet med denna studie är att behandla hedersrelaterad problematik där fokus ligger på hurskolan arbetar förebyggande samt agerar vid fall av hedersproblematik. Dessutom undersökshur samarbetet mellan skola, socialstyrelsen och polismyndigheten ser ut. Frågeställningar istudien behandlar hur arbetet ser ut i skolan, hur skolan agerar vid fall av hedersproblematiksamt hur samarbetet ser ut mellan skola, socialtjänst och polismyndigheten. Undersökningenhar gjorts genom kvalitativa forskningsintervjuer. Resultatets empiri har insamlats av ossgenom intervjuer med sex respondenter varav tre lärare, två socionomer och en polis. Iresultatet presenteras respondenternas svar, till exempel framkommer deras definition avhedersproblematik samt hur de arbetar med hedersproblematik i deras respektiveprofession. more...
- Published
- 2020
35. Filmmediet som didaktiskt verktyg med livsfrågor i fokus
- Author
-
Göthed, Anders, Klarström, Sebastian, Göthed, Anders, and Klarström, Sebastian
- Abstract
Önskan att ta reda på hur lärare arbetar med film som pedagogiskt verktyg när manundervisar i religionskunskap och livsfrågor är centralt i vårt examensarbete. Vikommer även att redogöra för hur man kan använda sig av spelfilm för att förmedla ochbelysa livsfrågor i religionsundervisningen. Dessa teman kommer att utforskas genomreligionsdidaktik samt andra didaktiska teorier om hur spelfilm kan användas iklassrummet. Vi kommer i detta examensarbete redogöra för vad den tidigareforskningen kommit fram till gällande vårt valda fokusområde. Detta görs för attytterligare stärka kunskapen kring användandet av spelfilm när man belyser livsfrågor ireligionsundervisningen. Vi har undersökt hur lärare arbetar med film och livsfrågor ireligionskunskapen. Med enkätundersökningen och intervjuerna framställdes ett resultatsom visar filmens för- och nackdelar som pedagogiskt verktyg, samthur lärarens för- och efterarbete kan se ut när man använder film som det huvudsakligaläromedlet. Resultatet som vi kom fram till presenteras sedan i form av text ochdiagram. Diskussionen kommer att föras utifrån de teoretiska perspektivet, tidigareforskning, resultatet samt egna reflektioner. more...
- Published
- 2020
36. Barn vill veta
- Author
-
Segel, Linda, Kolenko, Therese, Segel, Linda, and Kolenko, Therese
- Abstract
Vår studies huvudsakliga syfte har varit att analysera, tolka och reflektera hur ett urval pedagoger ser på sitt arbete med livsfrågor i förskolan. Anledningen till ämnet har sin grund i vår egen erfarenhet av att ämnet oftast tystas ner och inte pratas särskilt mycket om. Vår studie utgår ifrån fyra forskningsfrågor som är följande: Hur ser pedagoger på sitt arbete med förskolebarns tankar om de livsfrågor som uppstår och uttrycks? Hur ser pedagogen på sin egen omsorgsetiska roll i bemötandet kring samtalet om livsfrågor med barn? På vilket sätt kan pedagogen dra nytta av sin egen erfarenhet kring livsfrågor i samtal med barnen? Hur skapar pedagogen en professionell relation till barnets tankar i dessa funderingar?Vi har valt att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod, nämligen semistrukturerade intervjuer med fyra pedagoger, en förskollärare och tre barnskötare, från olika förskolor. I vår analys av empirin tar vi vår grund i Nel Noddings (2002; 2012; 2013; 2016) omsorgsetiska perspektiv och begrepp. Begreppen som används är följande: lyhördhet, bekräftelse, ömsesidighet, modellering, praktik och dialog. Resultatet i vår studie har visat att pedagoger stöter på samtalen under sin vardag i förskolan. Det visar sig inte finnas inom den planerade undervisningen i förskolan, utan dyker upp allt eftersom barnens funderingar uttrycks. Det visar sig att barn anförtror sig till en vuxen pedagog med sina tankar och främst vid de mer intima stunderna såsom lunch och samling. Pedagogerna som intervjuats redogör tydligt hur viktigt de anser att det är att barnens frågor och funderingar får svar. Samtliga pedagoger antyder att barnens tro ska respekteras oavsett vad den är, eller om någon tycker annorlunda. Barnens frågor besvaras så neutralt som möjligt och pedagogerna värderar inte sin egen eller barnens åsikt i dessa samtal. Under intervjuerna har olika livsfrågor varit i diskussion men frågan om döden är den som mest varit relevant för de pedagoger som deltagit. Att more...
- Published
- 2020
37. Jaget, miget och instaflödet : En kvalitativ studie om hur sociala medier kan verka som ett identitetsfrämjande verktyg i undervisningen om identitet och livsfrågor i religionskunskap för årskurs 4-6
- Author
-
Andersson, Anna-Sara and Andersson, Anna-Sara
- Abstract
Sociala medier har på flera sätt förändrat vårt sätt att umgås med varandra. Barn och ungdomar är idag stora konsumenter av sociala medier och detta har med stor sannolikhet påverkan på deras identitet och självbild. Syftet med studien är att utifrån Erik Homburger Eriksons psykosociala utvecklingsteori öka kunskap om hur undervisningen kring identitet och livsfrågor kan vara ett identitetsfrämjande element i religionskunskap för årskurs 4–6, och framförallt hur sociala medier kan nyttjas. För att uppfylla syftet har fyra undervisande lärare i religionskunskap intervjuats där de fått delge sina tankar om möjligheten att använda sig av sociala medier i identitetsfrämjande syfte. Studien har en kvalitativ ansats där den hermeneutiska cirkeln har använts som metod för analys av materialet. Resultatet visar att de undervisande lärarna ser både behov och möjligheter med att använda sig av sociala medier i undervisningen, trots att ingen av dem ännu gjort det. Flera tar upp hur olika värderingar och livsåskådningar kan lyftas genom att exempelvis utgå ifrån ett klipp på sociala medier där en person pratar om hur hen ser på identitet och livsfrågor. Det finns generellt sätt en positiv attityd gentemot sociala medier, men några beskriver hur de upplever att ungdomars mående påverkas i en negativ riktning på grund av den stress och press som sociala medier kan innebära. Den största utmaningen som framkommer är att lärarna i fråga inte anser sig ha tillräckligt mycket kunskap om just de medier som eleverna konsumerar eller de förebilder som de följer. Tidsbristen blir således ett återkommande dilemma, då de tycker att de inte har tillräckligt mycket tid vid sidan av lektionerna för att sätta sig in i detta. Avslutningsvis kan det konstateras att det finns behov av fortsatt forskning inom ämnet., Social media has in many ways changed how we socially interact with each other. The youth of today are big consumers of social media, and this might have great impact upon their identity and self-image. The aim of this study is to increase knowledge of how social media can be used in identity and existential questions in religious education in grades 4–6 to promote their identity development. It is based on Erik Homburger Erikson’s psychological development theory. To fulfil the purpose, interviews were conducted with four religious education teachers where they discuss the possibility to use social media in order to promote their students´ identity development. The study has a qualitative approach and the hermeneutic circle has been used as method for analysing the material. The result shows that the teachers acknowledge the need and potential to use social media in their teaching, even though none of them has done so yet. Some of them talk about how different values and conceptions of life can be brought up for example by watching a clip where a youtuber or influencer talks about what he or she thinks about identity and existential questions. There is generally a positive attitude towards social media. However, some of the teachers describe how they see that the students are affected in a negative way due to stress and pressure from being constantly connected with others through the phone. The greatest challenge that emerges is that the teachers do not consider themselves to have enough knowledge about the media that the students are consuming or about the role models they follow. Lack of time is a recurring dilemma, since they do not think they have enough time for anything else but planning their classes. Finally, it is possible to establish that further research is necessary in this area. more...
- Published
- 2020
38. Lgbtq Through Existential Life Questions In Religious Education
- Author
-
Dören, Håkan
- Subjects
Sweden ,Religionskunskap ,HBTQ ,Livsfrågor ,LGBTQ ,Pedagogy ,Pedagogik ,High school ,GSM ,Religious education ,Queer ,Gymnasiet - Abstract
This paper aims to summarise what current research says about how “life questions” is used in Swedish religious education and what criteria LGBTQ questions need to meet in order to be used in teaching. It does this by systematically searching and assessing academic sources found in four different databases. The research shows that there are two main ways educators use life questions in classrooms, as discussion starters and as thematic interdisciplinary teaching. The research also shows that two general hurdles need to be maneuvered to teach about LGBTQ in classrooms. First one being structural, such as syllabus and knowledge hurdles. Second being social, as other teachers, administrators, students and parents might cause problems for the teacher. This work can and should be seen in the tradition of critical pedagogy more than in the tradition of “life questions”. Even though this paper does not systematically gather new data nor create new knowledge, it is critical of the lack of research on religious LGBTQ students, the lack of research on student perception about LGBTQ questions in the classroom and the lack of research on the concrete results of education pushes by Skolverket, MUCF and RFSL. Keywords: LGBTQ, Queer, GSM, Religious education, High school, Sweden, Livsfrågor, Queer, HBTQ, Religionskunskap, Gymnasiet. more...
- Published
- 2021
39. What are life questions and how can you educate about them? : A study based on a survey report that analyses how teachers in middle school educate about life questions in the subject of religious studies
- Author
-
Hansson, Mathias
- Subjects
Religionskunskap ,Pedagogy ,Pedagogik ,livsfrågor ,filosofi ,Religionsvetenskap ,existentiella frågor ,Religious Studies - Abstract
This study examines how teachers in Swedish schools educate students about existential questions. To be more specific, how this is being done in the subject of religious studies in middle school. In the context of Swedish education, these questions are referred to as “livsfrågor”, which literally can be translated to life questions. The purpose of this study is mainly to examine which life questions teachers include in their education and how teachers manage to educate about these questions. What kind of teaching materials and what strategic methods are being used for this purpose? To find answers to these questions a survey was conducted in which 41 active working teachers participated. The survey was conducted using the software Survey & Report. Life questions can be hard to define, and the study shows that the conception varies among teachers. Life questions are also complicated since there are no definite answers to the questions. This seems to be one of many reasons why they may be difficult to teach about. Life questions have been a mandatory part of the subject of religious studies, included in the Swedish curriculum for about 50 years. But according to Swedish researchers, it still seems like it hasn´t been fully implemented as a natural part of religious education. This study shows that there are many ways available to educate about existential questions if a teacher is creative and has an interest in these types of questions. Which has been evident in the conducted survey report. Denna studie har undersökt hur existentiella frågor, som inom undervisningssammanhang kallas för livsfrågor behandlas på mellanstadiet inom ämnet religionskunskap. Syftet med detta examensarbete har främst varit att undersöka vilka livsfrågor lärare inkluderar i sin undervisning, samt hur lärare gör för att undervisa kring dessa frågor. Vilka typer av undervisningsmaterial och vilka olika undervisningsmetoder använder sig lärare av för detta syfte? För få svar på dessa frågor genomfördes bland annat en enkätundersökning där 41 aktiva religionskunskapslärare deltog. Undersökningen genomfördes med hjälp av programvaran Survey & report. Vad som är en livsfråga kan vara svårt att definiera och svårt att avgöra. Studien visar att uppfattningen om vad en livsfråga är verkar skilja sig åt lärare emellan. Livsfrågor är svåra att svara på och en av aspekterna som gör dem speciella är att de generellt sett inte går att ge några definitiva svar. Detta tros vara en av många anledningar till att de även kan vara svåra att undervisa kring. Livsfrågor har varit en del av kursplanen för ämnet religionskunskap i ungefär 50 år. Trots det anser svenska forskare att det finns mycket som tyder på att de ännu inte verkar vara implementerade som en naturlig del av undervisningen. Detta arbete visar att det kan finnas många olika sätt för lärare att arbeta med livsfrågor om man är kreativ och har ett eget intresse kring dem. Vilket bland annat visat sig i den utförda enkätundersökningen kring hur lärare undervisar om livsfrågor. more...
- Published
- 2021
40. Questions of life in religious education : A qualitative interview study of social studies teachers in primary school
- Author
-
Said, Kristina
- Subjects
SO ,Livsfrågor ,livsfrågeundervisning ,F-3 ,Didactics ,Didaktik ,religionsundervisning - Abstract
Syftet med denna studie är att undersöka hur fem SO-lärare beskriver den egna livsfrågeundervisningen i religion i årskurserna 1–3, och vilka möjligheter och hinder de anser att det bidrar med. Detta har undersökts genom halv-strukturerade kvalitativa intervjuer i form av frågeformulär. Frågeställningarna som stått i studiens fokus lyder: Hur beskriver verksamma SO-lärare i F-3 undervisningen om livsfrågor i religion? och Vilka didaktiska hinder och möjligheter framträder i beskrivningarna? Studiens resultat visar meningsfullheten av livsfrågor i religionsundervisning. Uppfattning och perspektiv av olikheter kring diverse livsfrågeteman står i stor vikt i studiens resultat. Livsfrågeundervisningen i religion främjar elevernas personliga utveckling, i samband med att de får medverka i diskussioner och delge egna tankar och åsikter. Genom en innehållsanalys blev det möjligt att hitta och tydliggöra gemensamma drag i lärarnas svar, vilket möjliggjorde kategorisering vid resultatet. Trots betydelsefulla möjligheter med livsfrågor i religionsundervisningen förekommer även didaktiska hinder. De didaktiska hindren som utmärkt sig är merendels föräldrarnas förutfattade åsikter och inskridanden i religionskunskapsämnesinnehållets omfattning, livsfrågor inkluderat. Dessa förutfattade åsikter kan enligt vissa lärare upplevas som aningen besvärliga. Med hjälp av ett sociokulturellt teoretiskt perspektiv, och tidigare forskning, tolkades och diskuterades resultatet i studien. more...
- Published
- 2021
41. What do the students want to read about in the subject of religion?
- Author
-
Kraja, Rabije
- Subjects
stereotyp ,religionsdidaktik ,identitet ,sekularisering ,Social Sciences ,Samhällsvetenskap ,kultur ,livsfrågor ,traditioner ,livsåskådningar - Abstract
Att religionsundervisningen är ointressant för eleverna är något man ständigt hör, men vad är det egentligen som gör religionsundervisningen så ointressant. Har det med sekulariseringen att göra, där religionen inte har någon betydelse i samhället? Eller är det fel på lärarnas didaktik? Uppenbarligen handlar det om att eleverna har tröttnat på den faktaorienterade undervisningen, eller det historiska perspektivet av religion som ständigt tas upp. Numera är det aktuellt med frågor som berör livssyn och livsåskådningar. Jag kommer att undersöka elevernas åsikter och tankar om religionsundervisningen för att sedan hitta lämpliga undervisningsmetoder, som gynnar elevernas lärande och ökar deras motivation och intresse för religionsämnet. Vill även se hur elevernas åsikter stämmer överens med hur lärarna lär ut i ämnet. En del teorier som gjorts i internationell forskning inom religionsdidaktiken kommer att inkluderas i uppsatsen. Teorierna kommer att användas som stöd och underlag för att förstå empirin. Med hjälp av olika metoder, både kvalitativa och kvantitativa har jag analyserat svaren. Lärarnas svar om hur de undervisar i sina klasser stämmer överens med det eleverna önskar att bli undervisade i. Men stämmer det verkligen att lärarna undervisar så som de säger i intervjuerna? Låt oss undersöka detta vidare. more...
- Published
- 2021
42. Me, myself and [my] instagram : A qualitative study of how social media can work as an identity providing tool in identity and existential questions in religious education in year 4–6
- Author
-
Andersson, Anna-Sara
- Subjects
social media ,lärare ,existential questions ,livsfrågor ,identity development ,religionskunskap ,identitetsutveckling ,sociala medier ,identitet ,religious education ,teacher ,Educational Sciences ,identity ,Utbildningsvetenskap - Abstract
Sociala medier har på flera sätt förändrat vårt sätt att umgås med varandra. Barn och ungdomar är idag stora konsumenter av sociala medier och detta har med stor sannolikhet påverkan på deras identitet och självbild. Syftet med studien är att utifrån Erik Homburger Eriksons psykosociala utvecklingsteori öka kunskap om hur undervisningen kring identitet och livsfrågor kan vara ett identitetsfrämjande element i religionskunskap för årskurs 4–6, och framförallt hur sociala medier kan nyttjas. För att uppfylla syftet har fyra undervisande lärare i religionskunskap intervjuats där de fått delge sina tankar om möjligheten att använda sig av sociala medier i identitetsfrämjande syfte. Studien har en kvalitativ ansats där den hermeneutiska cirkeln har använts som metod för analys av materialet. Resultatet visar att de undervisande lärarna ser både behov och möjligheter med att använda sig av sociala medier i undervisningen, trots att ingen av dem ännu gjort det. Flera tar upp hur olika värderingar och livsåskådningar kan lyftas genom att exempelvis utgå ifrån ett klipp på sociala medier där en person pratar om hur hen ser på identitet och livsfrågor. Det finns generellt sätt en positiv attityd gentemot sociala medier, men några beskriver hur de upplever att ungdomars mående påverkas i en negativ riktning på grund av den stress och press som sociala medier kan innebära. Den största utmaningen som framkommer är att lärarna i fråga inte anser sig ha tillräckligt mycket kunskap om just de medier som eleverna konsumerar eller de förebilder som de följer. Tidsbristen blir således ett återkommande dilemma, då de tycker att de inte har tillräckligt mycket tid vid sidan av lektionerna för att sätta sig in i detta. Avslutningsvis kan det konstateras att det finns behov av fortsatt forskning inom ämnet. Social media has in many ways changed how we socially interact with each other. The youth of today are big consumers of social media, and this might have great impact upon their identity and self-image. The aim of this study is to increase knowledge of how social media can be used in identity and existential questions in religious education in grades 4–6 to promote their identity development. It is based on Erik Homburger Erikson’s psychological development theory. To fulfil the purpose, interviews were conducted with four religious education teachers where they discuss the possibility to use social media in order to promote their students´ identity development. The study has a qualitative approach and the hermeneutic circle has been used as method for analysing the material. The result shows that the teachers acknowledge the need and potential to use social media in their teaching, even though none of them has done so yet. Some of them talk about how different values and conceptions of life can be brought up for example by watching a clip where a youtuber or influencer talks about what he or she thinks about identity and existential questions. There is generally a positive attitude towards social media. However, some of the teachers describe how they see that the students are affected in a negative way due to stress and pressure from being constantly connected with others through the phone. The greatest challenge that emerges is that the teachers do not consider themselves to have enough knowledge about the media that the students are consuming or about the role models they follow. Lack of time is a recurring dilemma, since they do not think they have enough time for anything else but planning their classes. Finally, it is possible to establish that further research is necessary in this area. more...
- Published
- 2020
43. 'Which is near, and which is far away' : A qualitative study of teachers’ experiences of existential questions in religious education in year 4-6
- Author
-
Rosander, Erica
- Subjects
4-6 ,erfarenheter ,undervisning ,livsfrågor ,Educational Sciences ,religionskunskap ,Utbildningsvetenskap ,existentiella frågor - Abstract
Syftet med studien är att lyfta fram hur lärare undervisar om livsfrågor i religionskunskapen för årskurs 4-6 samt om och vilka svårigheter och utmaningar de möter i den undervisningen. Frågeställningarna i studien är följande: Vilka metoder och strategier använder lärare sig av i livsfrågeundervisningen i årskurs 4-6? Vilka erfarenheter har lärarna från livsfrågeundervisningen i religionskunskapen. För att besvara studiens syfte har kvalitativa semistrukturerade intervjuer använts som metod. Intervjuerna har genomförts med fem verksamma lärare som undervisar i religionskunskap i årskurs 4-6 på fyra olika skolor. Respondenternas ålder, kön, utbildning och antal år som verksamma lärare varierar. Resultatet visar att livsfrågor är ett utmanande ämne att undervisa kring. Detta då respondenterna delar med sig av flera svårigheter och utmaningar som de möter i undervisningen. Brist på utbildning från högskolan, stora tolkningsutrymmen i styrdokumenten, elevers egocentrism och att livsfrågor är ett svårbedömt område är bara några av svårigheterna de stöter på. I studien presenteras flera arbetssätt som lärarna använder sig av i livsfrågeundervisningen. Dessa arbetssätt är delvis kopplat till religionsämnet men också hur lärarna använder andra ämnen som stöd vid livsfrågeundervisningen. The purpose of this study is to highlight how teachers approach existential questions in religious education for grades 4-6 and what challenges they may encounter in their teaching. This study aims to answer the following questions’: What methods and strategies do teachers use when covering existential questions in grades 4-6? How do teachers experience teaching existential questions in religious education? To answer these questions, qualitative semi-structured interviews were conducted.The five participants are current religious education teachers in grades 4-6 at four different schools. The respondents’ age, gender, education, and teaching experience vary. The results reveal that existential questions are a challenging topic to teach. Teachers report a lack of education in this topic from university and they say that the curriculum and regulatory frameworks leave too much scope for interpretation on how this topic should be approached. Additionally, pupils’ personal experiences and the inherent difficulty in assessing existential questions pose further challenges. Several methods are presented on how teachers in the study have chosen to approach this subject. These methods are partly a component of the religious education itself but also relate to how the teachers’ use other subjects to teach about existential questions more...
- Published
- 2020
44. Does it give wings to the soul? : A study in the use of children’s literature in leisure centers
- Author
-
Ghavidel Rostami, Berit
- Subjects
barnböcker ,Children’s literature ,leisure centers ,läsning ,fritidshem ,reading ,läsandets cirkel ,miljöpsykologiskt perspektiv ,Educational Sciences ,litteratursamtal ,leisure center teachers ,life issues ,school library ,Barnlitteratur ,book conversations ,literature conversations ,library ,livsfrågor ,fritidshemslärare ,reading circle ,socio – cultural perspective ,bibliotek ,sociokulturellt perspektiv ,skolbibliotek ,environmental psychological perspective ,children’s books ,Utbildningsvetenskap ,boksamtal - Abstract
The purpose of this work is to investigate and shed light on how children’s literature is used in the after – school center, if there are any conversations with children’s literature as a starting point and if children’s literature and conversation from the books are used as tools to let students process issues concerning themselves, their lives and their thoughts. The servey was conducted in the form of a web-based questionnaire and the questionnaire responses were then analyzed from three different theoretical perspectives: a socio-cultural perspective, an environmental psychological perspective and Aidan Chamber’s model The Reading Circle. From the point of view of the socio-cultural perspective, communication and language are in focus and the interplay between the common thinking and the individual’s thinking is a prerequisite for development and learning. This perspective is set in relation to how conversation about read books can become tools for students’ development. The environmental psychological perspective in this work is about how noise affects students’ concentration and analytical ability, how the design of the room affects students’ views of both themselves and what the room should be used for and that the environment is also a matter of social impact. The reading circle offers a holistic perspective on the reading process, which is about choosing a book, reading the book, being able to reflect on and react to the book’s content, and then want to start over with the next book. Conclusions drawn from this study are that children’s literature is used in leisure centers to varying degrees, that the physical environment in the form of, for example, limited opportunities for quiet places affects the extent of student’s individual reading, and that books discussions and structured reflections based on children’s literature occur to a very limited extent. Syftet med detta arbete är att undersöka och belysa hur barnlitteratur används i fritidshemmet, om det förekommer några samtal med barnlitteraturen som utgångspunkt och om barnlitteratur och samtal utifrån böckerna används som verktyg för att låta eleverna bearbeta frågor som berör dem själva, deras liv och deras tankar. Undersökningen har genomförts i form av en webbaserad enkät och enkätsvaren har sedan analyserats utifrån tre olika teoretiska perspektiv: ett sociokulturellt perspektiv, ett miljöpsykologiskt perspektiv samt Aidan Chambers modell Läsandets cirkel. I det sociokulturella perspektivets utgångspunkt står kommunikation och språk i fokus och samspelet mellan det gemensamma tänkandet och den enskildes tänkande är en förutsättning för utveckling och lärande. Detta perspektiv sätts i relation till hur samtal omkring lästa böcker kan bli verktyg för elevernas utveckling. Det miljöpsykologiska perspektivet i detta arbete handlar om hur buller påverkar elevers koncentration och analysförmåga, hur rummets utformning påverkar elevernas syn på både sig själva och på vad rummet ska användas till samt att miljö även är en fråga om social påverkan. Läsandets cirkel erbjuder ett helhetsperspektiv på läsprocessen som handlar om att välja bok, att läsa boken, att få reflektera över och reagera på bokens innehåll, för att sedan vilja börja om med nästa bok. Slutsatser som dragits av denna undersökning är att barnlitteratur används i fritidshemmen i varierande grad, att den fysiska miljön i form av till exempel begränsade möjligheter till lugna platser påverkar omfattningen av elevers enskilda läsning, samt att boksamtal och strukturerade reflektionstillfällen utifrån barnlitteraturen förekommer i mycket begränsad omfattning. more...
- Published
- 2020
45. Finns det något som är tabu? : Intervjuer om livsfrågor med verksamma lärare
- Author
-
Hult, Karin
- Subjects
Intervjuer ,erfarenheter ,läroplanen ,religion ,Pedagogical Work ,Pedagogiskt arbete ,livsfrågor ,livsåskådningar ,uppfattningar - Abstract
Syftet med denna studie har varit vad lärare uppfattar i klassrummet, kring samtal och diskussioner med sina elever, om livsfrågor inom ämnet religionskunskap. För att ta reda på detta har jag använt mig av en kvalitativ metod som innefattar intervjuer med två lärare, från två årskursintegrerade klasser med årskurserna 1–3, och en lärare från årskurs 5 för att hon har jobbat med eleverna sedan årskurs 1. Med stöd från tidigare forskning lyfts det fram vilka livsfrågeämnen som är mest relevanta för eleverna, samt hur intresset hos lärare spelar in gällande undervisningen inom ämnet religion. Studien grundar sig i ett lärarperspektiv, då det är deras erfarenheter och upplevelser som lyfts fram, samtidigt som lärarna berättar hur lektionerna och samtalen kring livsfrågor kan se ut. Lärarna förklarar även hur de går till väga under samtalen, med elever som inte har svenska som modersmål, samt hur de förhåller sig till läroplanens värdegrund. more...
- Published
- 2020
46. Prerequisites for euthanasia : An ethical compromise
- Author
-
Palmaer, Maddelene
- Subjects
Nussbaum ,capability approach ,Euthanasia ,livsfrågor ,Filosofi, etik och religion ,Religionsvetenskap ,död ,ethics ,Religious Studies ,discuss ethics ,Habermas ,death ,dödshjälp ,Eutanasi ,Philosophy, Ethics and Religion ,etik ,diskusetik - Abstract
In this study, a qualitative text analysis will identify and present common arguments that are used in the discussion regarding euthanasia. The arguments will then be discussed, following Professor Jürgen Habermas's discourse ethics, to try to reach a mutual compromise and introduce a proposal on which prerequisites for euthanasia could be introduced in society. The study will conclude with an analysis of the pre-debated prerequisites against Professor Martha Nussbaum's capability approach and in so doing make a theoretical validity claim in Habermas's opinion. What is then revealed in the result is that the proposed list of prerequisites made, is not perfect and the question arises if it is even possible. The theoretical claim of validity can be interpreted from different points of view and thus come up with conflicting answers. The consensus of this study shows that if euthanasia is to be implemented in a society, the prerequisites to be followed should be well-defined and clear. more...
- Published
- 2020
47. Barns existentiella frågor idag - och för 50 år sedan
- Author
-
Lilja, Annika, Buchardt, Mette, Kärnebro, Katarina, Osbeck, Christina, and Sporre, Karin
- Subjects
Existentiella frågor ,Livsfrågor ,Barns tankar ,UMRe projektet ,Barn och läroplan ,Social Sciences ,Samhällsvetenskap ,Existential questions ,Children ,The UMRe project ,The child and curriculum - Abstract
I texten presenteras forskningsprojektet Barn och läroplan. Existentiella frågor och skolans svar. I projektet besvarar barn i årskurs 5 i 10 skolklasser frågor om vad de funderar över. Samma frågor har riktats till barn från och med sent 1960-tal fram till och med 2000-talets början. I den publicerade texten ges exempel på den forskningsmetodik som använts och några jämförande exempel ges med barns svar idag och för 50 år sedan. Exemplen utgör några första mycket preliminära analyser. I forskningsprojektet ingår tillika läroplansanalyser och lärarintervjuer i ett studium av didaktiska förhållningssätt till barns frågor. In the text the research project The Child and Curriculum. Existential questions and educational responses is introduced. In the project children i grade 5 (aged 12 years) in 10 school classes have respond to questions about what they ponder about. The same questions have been asked to children 50 years ago, from late 1960s until the beginning of the 2000s. The chapter exemplify the research method used now and 50 years ago as well present a few examples of children's responses now and then. A few most preliminary analyses are presented. In the resarch project as well curricular analyses and teacher interviews are carried out. This to capture educational responses to children's questions. more...
- Published
- 2020
48. Existentiella Möten : Att bemöta barns existentiella frågor och upplevelser på förskolan
- Author
-
Kollberg, Annika and Kollberg, Annika
- Abstract
Denna essä utgår ifrån fyra gestaltningar av mitt eget dilemma i relation till bemötande av barns existentiella frågor på förskolan. Detta följs upp med fältstudie på en förskola som undersöker andra pedagogers bemötande. Gestaltningarna och fältstudien ställs mot existensfilosofiska teorier och svensk och engelsk forskning. I reflektionen undersöks hur barns existentiella frågor kan ta sig uttryck på förskolan. Här lyfts att det kan vara svårt att få syn på barns existentiella frågor vilket dels kan bero på fördomar och okunskap om hur de kan se ut och dels en konflikt emellan ett naturvetenskapligt och ett andligt/religiöst perspektiv. Denna konflikt skulle kunna överbryggas med en utvidgad syn på hur barns existentiella frågor kan se ut. T.ex. kan barn uppfatta även naturvetenskapliga frågor på ett existentiellt sätt och det religiösa språket bör kunna uppfattas symboliskt. En annan orsak till att det kan vara svårt att få syn på existentiella frågor kopplas till att vi befinner oss i en sekulär/post-religiös tid i västerlandet där vi inte har språk eller begrepp för att uttrycka eller förstå det andliga eller existentiella. Begreppet ”signature spirituality” utforskas som ett sätt att få syn på barns olika individuella uttryck för det existentiella. Uppsatsen beskriver hur vår praxis är påverkad av en naturvetenskaplig diskurs där man söker förklaringar. Ett alternativt förhållningssätt är inspirerat av hermeneutisk /fenomenologisk teori och söker istället förståelse. När det handlar om bemötande lyfts både pedagogens fronesis/praktiska klokhet och techne/produktiva praktiska kunskap som viktiga kompetenser. Ett problem i att utveckla och arbeta med de existentiella frågorna är att det inte finns något bra forum eller någon etablerad praxis för reflektion. Även där är bristen på språkliga begrepp omkring ämnet en viktig aspekt. Att ha en yrkesetisk reflektion är särskilt viktigt i detta ämne. Här lyfts ändå att pedagogen i mötet med barnens frågor kan reflektera, This essey consists of four narratives about my own dilemma concerning responding to childrens existential questions in the pre-school context. This is followed by a field- study exploring other pedagogues responses to childrens existential questions. The experiences in the narratives and the field-study is analysed through exisntialfilosofical theories and Swedish and international reserach. The essay reflects on how childrens existential questions can be expressed in pre-school. Predjudices and lack of knowledge concerning how they can express themselves as well as a conflict between a scientific/religious perspektive can make existential questions hard to notice. This conflict could be solved by understanding how children can experience scientific issues in a existential way as well as viewing religious language as symbolic. Another reason for not noticing existential questions can be lack of language and concepts due to the west being in a secular/post religious era. The concept ”signature spirituality” is a possible way to understand childrens individual way to express the existential. The praxis/practice in pre-school is, according to the essay, influenced by a scientific discourse in which explanations is sought. An alterantive discourse is the hermeneutical/phenomenological wherein one instead seek to understand. Fronesis – practical wisdom and techne – productive practicality are important competences when responding to childrens existential questions. Lack of forum for and lack of established praxis for reflection makes working with and developing childrens existential questions a problem. Lack of concepts and language to express the existential is also a problem in this. To have an ethical reflection is especially important with this subject. But you can still have opportunities to reflect on your own views when confronting the childrens questions. Two different approaches to existential questions in pre-school are highlighted: as a meeting which is valu more...
- Published
- 2019
49. Har skönlitteraturen en plats i religionskunskapen? : Olika perspektiv på lärande, litteratur och ungdomar
- Author
-
Christenson, Linus and Christenson, Linus
- Abstract
Denna studie syftar till att undersöka om tidigare forskning kan ge stöd för användning av skönlitteratur i religionskunskapsundervisningen för gymnasieskolan. Metoden jag använt är kvalitativ och med jämförande innehållsanalys. Texterna jag analyserat är Litteraturläsning- Som utforskning och upptäcktsresa av Louise M. Rosenblatt, Litterära föreställningsvärldar- Litteraturundervisning och litterär förståelse av Judith A. Langer och Martha C. Nussbaums Känslans skärpa, tankens inlevelse- Essäer om etik och politik Den ämnesdidaktiska relevansen kommer av att jag spjärn mot två formuleringar av skolverket i Lgy11“Undervisningen ska ta sin utgångspunkt i en samhällssyn som präglas av öppenhet i fråga om livsstilar, livshållningar och människors olikheter samt ge eleverna möjlighet att utveckla en beredskap att förstå och leva i ett samhälle präglat av mångfald” (Skolverket Gy11 s. 137) och ”Elever ska ges möjlighet att reflektera över och analysera människors värderingar och trosföreställningar och därigenom utveckla respekt och förståelse för olika sätt att tänka och leva” (Skolverket Gy11 s. 137). Det som undersöks är just om skönlitterärt läsande kan genomföra uppgiften av att främja förståelse för andra människor och utveckla ungdomars förmåga till inlevelse (Lgy11. S 5) liksom motverka främlingsfientlighet och intolerans med kunskap. Mitt resultat visar att litterärt läsande kan leda till att en läsare utvecklar och tillgodogör sig en bestående fallenhet av förståelse genom den samlade erfarenhet denne fått genom olika fiktiva världar. Vidare pekar resultaten mot att ett tuktat och förändrat tänkande kommer av ett skönlitterärt läsande då en läsares intellektuella potential övas i att kritiskt reflektera kring att uppmärksamma hur omgivning och sammanhang påverkar människor och läsaren själv. Slutligen så medvetande gör och vidgar ett skönlitterärt läsande kunskaperna om det obekanta och samtidigt har en transformativ verkan på sin läsares välbekanta och levda v, Religion more...
- Published
- 2019
50. Ska vi snacka livsfrågor? : En studie om hur lärare arbetar med livsfrågor i religionsundervisningen i årskurs 3
- Author
-
Hettman, Matilda, Wilhelmsson, Anna, Hettman, Matilda, and Wilhelmsson, Anna
- Abstract
Studien syftar till att undersöka hur lärare i årskurs 3 arbetar med livsfrågor i religionsundervisningen samt om läroplanens påstådda kontinges påverkar lärares didaktiska val. Det empiriska materialet samlades in genom en kvalitativ metod i form av 5 semi-strukturerade intervjuer med 5 respondenter, alla lärare med erfarenhet av religionsundervisning i årskurs 3. En analys av resultaten genomfördes utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv som ser på innehållet i läroplanen som kontingent, vilket kortfattat innebär att det är ”icke på förhand givet”. Ytterligare undersöktes ifall någon av de två kategorier inom livsfrågor, kontextuella eller allmängiltiga betonas mer, samt vilken grund läroplanen utgör i arbete med livsfrågor. I enighet med andra studier visar resultaten från studien vikten av livsfrågornas betydelse i undervisningen. Det medan verkligheten visar en annan uppfattning där tidsbrist, osäkerhet kring ämnets tillhörighet och etiska dilemman kopplade till personliga åsikter innebär att livsfrågornas roll blir åsidosatt. Resultaten visar även att de kontextuella frågorna är den kategori som betonas mer och att de allmängiltiga frågorna, på bekostnad av hur läroplanen tolkas, hamnar i skymundan samt att läroplanen, trots dess påstådda kontingens, ofta används som utgångspunkt i arbete med livsfrågor. more...
- Published
- 2019
Discovery Service for Jio Institute Digital Library
For full access to our library's resources, please sign in.