Search

Titel: Artificiell Intelligens på Arbetsplatsen - En kvalitativ studie om medarbetares upplevelser vid implementering av Artificiell Intelligens. Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i företagsekonomi. Författare: Rohullah Raul Hosseini och Luwam Grmatzien Handledare: Svante Brunåker Datum: 2024-Januari Syfte: Syftet denna studie är att fördjupa förståelsen av medarbetarnas upplevelser i samband med implementeringen av Artificiell Intelligens (AI) i deras organisationer. Metod: Studien grundar sig på en deduktiv strategi inom ramen för en kvalitativ metodik. Primärdata har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Resultat och slutsats: Ålder och karriärstadie påverkar acceptansen och implementeringen av AI, med äldre och etablerade medarbetare som visar större motstånd och mindre benägenhet att experimentera. Ledarskapets roll, anpassade kommunikationsstrategier och reglering av AI framstår som avgörande för att övervinna motstånd och skapa en positiv förändringskultur. Examensarbetets bidrag: Studien bidrar till en fördjupad förståelse kring förändringsarbetekommunikation och motstånd utifrån medarbetares upplevelse vid implementering av AI i organisationer. Förslag till fortsatt forskning: En kvantitativ studie med fokus på korrelation mellan medarbetarnas produktivitet och AI användning föreslås., Title: Artificial Intelligence at the Workplace - A Qualitative Study on Employees' Experiences in the Implementation of Artificial Intelligence. Level: Bachelor’s degree in business administration Author: Rohullah Raul Hosseini and Luwam Grmatzien Supervisor: Svante Brunåker Date: 2024- January Aim: The purpose of this study is to deepen the understanding of employees’ experiences related to the implementation of Artificial Intelligence (AI) in their organizations. Method: The study is based on a deductive strategy within the framework of a qualitative methodology. Primary data has been collected through semi-structured interviews. Results and conclusions: Age and career stage influence the acceptance and implementation of AI, with older and established employees showing greater resistance and less willingness to experiment. The role of leadership adapted communication strategies and regulation of AI appear to be crucial in overcoming resistance and creating a positive culture of change. Contribution of the thesis: The study contributes to a deeper understanding of change work communication and resistance based on employees’ experience when implementing AI in organizations. Suggestions for future research: A quantitative study focusing on correlation between employee productivity and AI use.

Digitalisering är något som tagit fart de senaste decennierna och som expanderar i hög takt, i privatliv såväl som i arbetslivet och kan ses som en av de primära faktorer som leder till en omvärldsdriven förändringsprocess. Kandidatuppsatsen baseras på en kvalitativ ansats och ämnar utforska två aspekter av förändringsprocesser som drivs av digitaliseringen: hur barriärer, det vill säga motstånd, hanteras och vad de bakomliggande orsakerna kan vara till att barriärer uppstår. Data som framkommer i studien baseras på fem chefer och deras egna upplevelser och tillvägagångssätt för att bemöta barriärer vid digitalisering på arbetsplatsen. Studien identifierar fyra olika orsaker varför barriärer uppstår och påvisar fem huvudsakliga tillvägagångssätt för att hantera barriärer mot digitalisering, dessa är kommunikation, ledarskapets utformning, utbildning och kompetensutveckling, inkludering och engagemang samt förändringsstrategier.

The purpose of this essay is to examine the conditions for civil society and activists in Japan regarding their access to a truly free capability for their expression, action, and thoughts. The theoretical starting point is based on Iris Young's normative theory of the function of civil society in deliberative democracy, which sheds light on intermediate factors that make Young's ideal too naive to be realized. Gramsci's concept of hegemony is then used to highlight indirect and hidden power structures that certain groups in society are afflicted by. Holloway's resistance theory and anti-capitalist view of civil society are applied from a Marxist perspective that characterizes this study. In combination with a post-structuralist view of power and a Marxist perspective, it became possible to identify three hegemonies that appear to be democratically problematic from previous research, as well as an in-depth analysis of the Japanese activists' mindset and the hegemonic ideas implied in their expressions. The question is thus, how and to what extent those hegemonic ideas permeate activists' expressions and opinions in today's civil society in Japan. The result of the analytical ideological criticism shows empirical support for signs of all the hegemonic ideas in the chosen materials and offers some implications of those hegemonies for civil society and democracy. The latter conclusion also implies some consequences of capitalism and neoliberalism for society in general.

Försvarsmakten har fått som uppdrag av regeringen att integrera jämställdhetsarbetet i hela sin verksamhet och därmed måste all personal vara inkluderad i detta arbete. Det finns en lucka i forskningen när det gäller manlig militärpersonals syn på jämställdhetsarbetet. Uppsatsen syftar till att förstå på vilket sätt kadetter, som identifierar sig som män, upplever jämställdhetsarbetet. Utifrån en kvalitativ design genomfördes 11 stycken semistrukturerade intervjuer med kadetter som vid tiden då uppsatsen skrevs var inskrivna som kadetter vid Försvarshögskolan. Genom en diskursanalys synliggjordes den sociala verkligheten och vilka diskurser som får ta plats i jämställdhetsarbetet. Resultatet visade att kadetternas upplevelse av jämställdhetsarbetet är att det inte finns förankrat i hela organisationen och att det kan uppfattas som om det finns ett organisatoriskt motstånd mot arbetet. Vidare, likställs jämställdhet med likabehandling av kadetterna vilket kan vara problematiskt., The Swedish Armed Forces have been tasked by the Swedish government to integrate gender equality efforts throughout their operations, necessitating the inclusion of all personnel in this work. There is a gap in research concerning the perspectives of male military personnel on gender equality efforts. The thesis aims to understand how cadets who identify themselves as men experience gender equality work in the Swedish Armed Forces. Using a qualitative design, eleven semi-structured interviews were conducted with cadets enrolled at the Swedish Defence University at the time of the thesis. Through a discourse analysis, the social reality and the discourses that are allowed to take place in the work for gender equality were made visible. The results showed that the cadets perceive gender equality efforts as not being integrated throughout the organization and possibly being seen as if there is organizational resistance to such initiatives. Furthermore, gender equality is equated with equal treatment by the cadets, which can be problematic.

Sammanfattning Titel: Motstånd i förändringsprocesser. En studie om organisatoriska påverkansfaktorer. Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen), i ämnet företagsekonomi. Författare: Elin Pajuvirta och Elin Yttersted Handledare: Svante Brunåker Datum: 2024-Januari Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur organisatoriska faktorer kan tänkas påverka anställdas benägenhet till att inte vilja acceptera och delta i förändringsprocesser. Metod: Studien utgår från en kvalitativ forskningsmetod med ett abduktivt synsätt. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med 12 respondenter. Studieobjektet är en organisation inom vårdbemanning, som under år 2022 genomgått ett företagsförvärv, vilket är studiens undersökta förändringsprocess. Resultat & slutsats: Studiens resultat visar att organisatoriska faktorer såsom ledarskap, företagskultur och kommunikation har påverkan på anställdas förändringsvilja. Organisationen har genom öppen kommunikation varit mer framgångsrik vid implementeringen av förändringen. Samtidigt finner studien att de anställda blir motiverade till förändringsprocessen vid öppen företagskultur där ledarna har fokus på att göra de anställda delaktiga i förändringen. Anställda är mer benägna att acceptera och delta i förändringsprocessen när det sker ett samspel mellan de organisatoriska faktorerna: företagskultur, ledarskap och kommunikation.Företagskultur, ledarskap och kommunikation kan användas som ett verktyg för organisationer att motivera anställda om motstånd föreligger.Motstånd bör beaktas som ett verktyg för organisationer att förbättra processen genom att iaktta de utmaningar som uppkommer i samband med förändringsprocesser. Examensarbetets bidrag: Studien bidrar med en förståelse för motstånd som ett nödvändigt fenomen som organisationer inte bör sträva efter att eliminera totalt. Förslag till fortsatt forskning: Vidare forskning kan å ena sidan undersöka individuella faktorer för att se h, Titel: Resistance in change processes. A study on organizational influencing factors Level: Bachelor's thesis Author: Elin Pajuvirta and Elin Yttersted Supervisor: Svante Brunåker Date: 2024-January Aim: The purpose of this study is to investigate how the organizational factors may affect employees' propensity to not want to accept and participate in change processes. Method: The study is based on a qualitative research method with an abductive approach. The empirical material has been collected through semi-structured interviews with 12 respondents. The object of study is an organization in healthcare staffing, which in 2022 underwent a company acquisition, which is the study's investigated change process. Result & conclusion: The results of the study show that organizational factors such as leadership, corporate culture and communication have an impact on employees' willingness to change. Through open communication, the organization has been more successful in implementing changes. At the same time, the study finds that the employees are motivated to the change process in an open corporate culture where the leaders focus on making the employees participate in the change. Employees are more likely to accept and participate in the change process when there is an interaction between the organizational factors: corporate culture, leadership and communication.Corporate culture, leadership and communication can be used as a tool for organizations to motivate employees if resistance exists.Resistance should be considered as a tool for organizations to improve the process by observing the challenges that arise in connection with change processes. Contribution of the thesis: The study contributes with an understanding of the fact that resistance is a necessary phenomenon that organizations should not strive to eliminate completely. Suggestions for future research: The conclusion of the study is that organizational factors such as corporate culture and leader

Sammanfattning Titel: Tillbaka till vardagen efter pandemin - motstånd mot gamla arbetssätt? Nivå: Examensarbete på grundnivå i ämnet företagsekonomi Författare: Nele Andersson och Anna Bjelovuk Handledare: Svante Brunåker Datum: 2024-januari Syfte: Syftet med denna kandidatuppsats inom ledarskap och organisation är att undersöka förekomsten av motstånd som chefer upplever vid återgång till kontorsbaserade arbetsplatser. Metod: Denna studie utgår från en kvalitativ forskningsmetod. Genom att 10 semistrukturerade intervjuer med chefer inom offentlig verksamhet genomfördes kunde relevant empiri samlas in. I nästa steg transkriberades empirin för att sedan analyseras utifrån tematisk analys. Resultat och slutsats: Studien visar att motståndet chefer upplever vid återgång till kontorsbaserade arbetsplatser kan kopplas till anställdas uppfattning av minskad frihet och flexibilitet samt orättvis behandling i jämförelse med andra anställda. Examensarbetets bidrag: Studien bidrar till en förståelse av hur motstånd till förändringsprocesser upplevs av chefer gällande förändring i distansarbete. Studien påvisar att motstånd inte innebär den enda utmaningen för chefer, att känna tillit för chefen i förändringsprocessen och möjligheten att vända motstånd till något positivt och konstruktivt är aspekter som visat sig under studiens gång. Förslag till fortsatt forskning: Framtida forskning föreslås att utvidga till att studera både chefer och medarbetare inom en organisation för att få flera perspektiv. Nyckelbegrepp: distansarbete, förändring och förändringsprocess, motstånd, ledarskap samt Kotter´s 8-stegsmodell., Title: Return to the workplace after the pandemic - resistance to old ways of working? Level: Bachelor's thesis Author: Nele Andersson and Anna Bjelovuk Supervisor: Svante Brunåker Date: 2024-january Aim: The purpose of this bachelor's thesis in leadership and organization is to examine the presence of resistance that managers experience when returning to office-based workplaces. Method: This study starts from a qualitative approach and through 10 semi-structured interviews with managers in the public sector, the empirical evidence has been collected. The empiric was first transcribed and later analysed based on a thematic analysis. Results and conclusions: The study indicates that the resistance managers experience when returning to office-based workplaces can be linked to employee’s experience of less freedom, flexibility, and unfair treatment in comparison to other employees. Contribution of the thesis This study contributes to an understanding of how the resistance to the change process is experienced by managers regarding the change in remote working. The study proves that resistance isn´t the only challenge for managers, trusting the manager during changing process and the possibility to turn resistance to something positive and constructive is a side that has shown while implementing this study. Suggestion for future research: Future research can use the result in this bachelor's thesis that focuses on managers and extend the research to study both managers and workers within an organization. By expanding the bachelor’s thesis result to include an entire organization and their employees the researchers will get multiple perspectives within one organization. Key words: remote work, change and change process, resistance, leadership, and Kotter´s 8-stepmodel.

Den teknologiska utvecklingen och intåget i eran av Agriculture 4.0 har en betydande inverkan på jordbruket. Studien undersöker den effekt nyttjandet av digitala tekniker har på svenska jordbrukare, samt barriärer och attityder som påverkar införandet av fler, och användandet av redan existerande, digitala verktyg. För att genomföra en kvalitativ fallstudie har observationer utförts på två gårdar. Där iakttogs jordbrukarnas arbete med de digitala praktikerna och dess attityder mot användandet. Observationerna följdes av totalt sju stycken intervjuer. Jordbrukare, en person från en större maskintillverkare och en expert i form av en professor inom forskningsområdet agerade respondenter. Genom intervjuer och observationer skapades en förståelse för de digitala praktikernas påverkan på jordbruket och vad som ligger till grund för att digitala hjälpmedel inte nyttjas i en större grad. Agriculture 4.0 har skapat ett digitalt ekosystem där maktbalanserna mellan de olika aktörerna förändrats. För att skapa en hållbar teknologisk utveckling inom jordbruket har diverse framgångsfaktorer identifierats., The technological advancement and advent of the Agriculture 4.0 era have a significant impact on agriculture. The study examines the effect of the utilization of digital technologies on Swedish farmers, as well as barriers and attitudes affecting the adoption of additional, and the utilization of existing, digital tools. To conduct a qualitative case study, observations were carried out on two farms. These observations focused on farmers' work with digital practices and their attitudes towards usage. Subsequently, a total of seven interviews were conducted. Farmers, a representative from a major machinery manufacturer, and an expert in the research field acted as respondents. Through interviews and observations, an understanding of the impact of digital practices on agriculture and the underlying reasons for the limited adoption of digital tools was established. Agriculture 4.0 has created a digital ecosystem where power dynamics among different actors have shifted. Various success factors have been identified to foster sustainable technological development in agriculture.

In this bachelor thesis of Global studies, I explore how cultural heritage can be used in anti-nationalistic resistance movements through contemporary art. Building upon previous research on the topic of nationalism in Sweden and the resistance movement Folk Musicians Against Racism, I add new perspectives through an interview study. The thesis conducts an analysis of three qualitative interviews with four cultural workers in Sweden, who use folk music in their respective artistic/activist work. Since their methods, practices and ideas relate to anti-racism, anti-nationalism and queer feminism, the study uses a theoretical framework within queer theory and critical race- and whiteness theory. I examine how the interviewees' thoughts on cultural heritage as being recreated in the present through a flow of exchange, can be used to deconstruct nationalist ideas about an 'authentic' national heritage. Additionally, the artists' aesthetical view of authenticity (as in sound or material) is compared to the political exclusionary view of 'authentic' Swedishness. The study aims to create an understanding for the need of an epistemic resistance against essentialist ideas about a nation's presumed monoculture. Drawing from the results of the interviews, such resistance can be created within community building, two-sided integration and the development of language through non-binary thinking.

I Sverige möter människor ordningsvakter i olika vardagliga sammanhang, till exempel på torg, i köpcentrum och i kollektivtrafiken. I detta kapitel analyseras ordningsvakters maktutövning mot personer som rasifieras som icke-vita. Intervjupersonernas erfarenheter analyseras primärt i relation till frågor om rasism, men även till aspekter som relaterar till kön, ålder och klass. Kapitlet synliggör olika dimensioner av hur det kan vara att möta ordningsvakter., Bättre, sämre eller ingen skillnad: Polis, privata väktare och ungdomar med utländsk bakgrund i mindre svenska städer

Denna studie utforskar hur sydsamiska femininiteter konstrueras och hur bilden av ”den starka samiska kvinnan” görs i nutida digital miljö. Jag grundar min förståelse i min situering som samisk kvinna uppväxt i Åarjelsaepmie (sydsamiskt område). Utifrån ett urfolksfeministiskt perspektiv och med en relationell väv som utgångspunkt och förhållningssätt undersöker denna studie inifrån samiska erfarenheter genom analyser av podcasten Samesystrar. Fokus riktas mot digital miljö eftersom de är vanlig plats för sydsamiska kvinnors egna berättande. Sydsamiska kvinnor konstruerar sina femininiteter genom att vuastalidh (göra motstånd) mot begränsade ideal, tystnadskultur och landbaserat kolonialt förtryck. Kvinnorna navigerar på flera olika sätt mellan andras förväntningar och deras egen strävan efter att definiera sig själva på sina egna villkor. Femininiteterna formas även av intersektionella maktordningar såsom urfolkstillhörighet och genus. Skapandet är dessutom intimt sammankopplat med både sociala och landbaserade relationer som sträcker sig över tid och rum. Här inkluderas en vïeve (väv) av relationer där renen, platsen, och det generationella har stor betydelse. Bilden av ”den starka samiska kvinnan” sammanvävs med en förväntan att bïerkenidh som handlar om att klara sig själv. Det framträder en önskan om att gränserna för att ”vara stark” och klara sig själv förskjuts för att inrymma sårbarhet och samiskt kollektivt stöd. Faamoe (styrka) beskrivs som intergenerationellt vilket både stärker och skapar barriärer. Kvinnorna stärks av en nedärvd kraft som fortsätter tidigare generationers kamper samtidigt som de upplever en förväntan att vara uthållig och ”kämpa hårdare”. Studien bidrar till det framväxande urfolksfeministiska fältet med ett sydsamiskt perspektiv. Den stärker kunskapen om och med det sydsamiska samhället. Studien bidrar också till att skapa en mer inkluderande framställning av den samiska kvinnan och således en mer mångfaldig bild av den samiska gemens, 2024-08-30

En kvalitativ fallstudie har genomförts för att undersöka olika dimensioner av motstånd i en tekniks förändringsprocess. Analysen baseras på sju intervjuer från sex olika hotell i Malmö. De forskningsfrågor som undersöktes var: I vilka situationer uppstår motstånd? I vilka former utrycks motståndet? Hur hanterar chefer/ledning motståndet? Resultatet av studien visar att motståndet under en förändringsprocess uttrycks i olka situationer och former. Motståndet kan vara både dolt och öppet och uppstår på grund av fleraa olika faktorer. Det finns en brist på kommunikation, en upplevd för kort introduktion som ökar stressfaktorerna hos medarbetarna eftersom de inte fått tillräcklig förståelse eller fått tillräcklig förberedelse eller tid för att lära sig systemet. Dessutom finns det ett motstånd mot det funktionella problemen i det nya systemet. Det råder också brist i engagemanget i förändrinsgprocessen, otillräckligt stöd från ledningen och svaghet i ledarskapet på högre nivåer vilket ytterligare förstärker motståndet i förändringsprocessen. Cheferna hanterar motståndet genom att ha en positiv attityd, ge stöd och finna till hands för sina medarbetare. Cheferna är ansvariga för att underlätta och skapa bästa möjliga förutsättningar för sina medarbetare under hela processen. Målet är att skapa en arbetsmiljö för medarbetarna där de kännr sig tygga och får det stöd de behöver.

Studien är inspirerad av diskursanalys och syftet med studien är att studera förskollärares tal om yngre barns motstånd i förskolan. Genom studiens två frågeställningar: Vilka diskurser framträder i förskollärares tal om yngre barns kroppsliga motstånd? samt Hur beskriver förskollärare att de förhåller sig till yngre barns motstånd? besvaras studiens syfte. I studien har en kvalitativ metod tillämpats genom fokusgruppsdiskussioner med förskollärare. Resultatet har analyserats med inspiration av diskursanalys och visar på tre övergripande diskurser: Motståndets mångfacetterade uttryck, Vikten av goda relationer och Barns motstånd - en villkorad rättighet. Det framkommer att yngre barns motstånd är individuellt och kan uttryckas på flera olika sätt genom kroppen. Vidare diskuterar förskollärarna vikten av goda relationer till både barn och kollegor i verksamheten. Avslutningsvis talar förskollärarna om barns rätt att göra motstånd och protestera. Vägledande begrepp i analysen är makt, motstånd och subjekt och agens och resultatet presenteras i relation till dessa begrepp.

I en tid som är starkt präglad av förändringar, blir det för organisationer nödvändigt att kunna genomföra framgångsrika sådana. Med förändringar följer ofta ett förändringsmotstånd, som organisationer och framförallt chefer behöver kunna hantera, för att organisationer ska överleva och stå sig konkurrenskraftiga på en föränderlig marknad. Detta motstånd är därför viktigt att undersöka. Denna studie syftar till att, genom kvalitativa intervjuer, skapa en förståelse för fenomenet förändringsmotstånd och hur chefer kan bemöta och hantera det. I studiens teorikapitel diskuteras delaktighet, medarbetarskap och bemyndigande ledarskap, som är sätt för chefer att hantera och bemöta motstånd. I teorin uppmärksammas två huvudlinjer gällande synen på motstånd, där den ena grundar sig i rationalitet och den andra i irrationalitet. Intervjuer med chefer, medarbetare och fackliga representanter från två olika bolag har genomförts. Resultaten visar att respondenterna upplever motstånd som både något positivt och negativt för en förändringsprocess, samt att detta motstånd kan uttryckas på olika sätt. Vidare betonas det att förändringsmotstånd aktivt måste bemötas. Studiens viktigaste slutsats är att delaktighet hos medarbetarna är det absolut främsta sättet för chefer och organisationer att hantera förändringsmotstånd på, samt att studien därmed ger stöd för teorins rationella huvudlinje om motstånd., In a time strongly marked by changes, it becomes necessary for organizations to be able to implement changes successfully. Changes often comes with a resistance to change, which organizations, particularly managers, need to be able to handle in order for organizations to survive and remain competitive in a changing market. Therefore, resistance is important to investigate. This study aims to, through qualitative interviews, develop an understanding of the phenomenon of resistance to change and how managers can respond to and manage it. The theoretical chapter of the study discusses participation, employeeship and empowering leadership, which are ways for managers to deal with and respond to resistance. The theory highlights two main lines regarding the view on resistance, where one is based on rationality and the other one on irrationality. Interviews with managers, employees and union representatives from two different companies have been conducted. The results show that the respondents perceive resistance as both positive and negative for a change process, and that resistance can be expressed in different ways. Furthermore, it is emphasized that resistance to change must be actively met. This study’s primary conclusion is that participation is the foremost way for managers and organizations to deal with resistance to change, and that the study thereby provides support for the theory’s rational main line on resistance.

Syftet med denna studie var att analysera förändringsprocesserna i samband med de nya bestämmelserna för dygns- och veckovila samt att se hur detta har påverkat medarbetarnas arbetssituation och deras syn på sitt arbete i de aktuella LLS-organisationerna. Inledningsvis presenterar vi en inledning till ämnet och studiens bakgrund. Därefter presenteras studiens syfte, frågeställningar, avgränsning och disposition. Vidare presenteras de teorier som använts som verktyg för att analysera det empiriska materialet. Dessa är motstånd, vårt offentliga etos, förändringsprocesser och förändringsagenter. Studiens metodologi beskrivs sedan tillsammans med insamlingen av empirin genom semistrukturerade intervjuer med de tolv intervjupersonerna. Därefter presenteras analysen och resultatet av empirin, som visar att genomförandet skett på ett sätt som inte fullt ut har skapat en känsla av delaktighet och förståelse hos medarbetarna. Detta har lett till konflikter kopplat till deras offentliga etos och ansvar som tjänstemän gentemot organisationen, kollegorna och brukarna som yttrar sig iform av olika typer av motstånd. Avslutningsvis presenteras studiens slutsats tillsammans med en reflektion samt förslag på fortsatt forskning., The purpose of this study was to analyze the change processes in connection with the new regulations for 24-hour and weekly rest and how this has affected the employees' work situation and their view of their work in the LSS-organizations in question. Initially, we present an introduction to the subject and the background of the study. Then the study's purpose, questions, delimitation and outline are presented. Furthermore, the theories used as tools to analyze the empirical material are presented. These are resistance, our public ethos, change processes and change agents. The study's methodology is then described together with the collection of empirical evidence through semi-structured interviews with the twelve interviewees. Then the analysis and the results of the empirical work are presented, which show that the implementation took place in a way that has not fully created a feeling of participation and understanding among the employees. This has led to conflicts linked to their public ethos and responsibilities as officials towards the organization, colleagues and users who express themselves in the form of various types of resistance. Finally, the study's conclusion is presented together with a reflection and suggestions for further research.

Bachelor Thesis Business Administration III, Organization 15 hp, 2FE78E, School of Economics at Linnaeus University of Kalmar, Spring 2024. Authors: Emelie Syse & Zozan Tercan Delic Advisor: Anna Larsson Examinator: Mikael Lundgren Title: Digitize at your own risk Purpose: The purpose of the study is to examine employees' experiences of digitalization and how changes related to digitalization affect the employees. Method: The study is a qualitative cross-sectional study with an inductive research approach. Data was collected through semi-structured interviews with seven employees in a manufacturing industry in Kalmar County. The employees work or have worked in roles affected by changes due to digitalization. Conclusion: The study has shown that digitalization in the manufacturing industry improves work processes and the working environment. It can increase employee motivation and satisfaction. At the same time, digitalization brings challenges that require systematic training and adaptation. The conclusions also indicate that digitalization has become an individual task rather than an organizational task. To fully benefit from Industry 4.0, companies should therefore invest in both new technology and extensive employee training. Key words: Digitalization, efficiency, communication, work environment, education, Industry 4.0, business economics.

Det har gjorts en kvalitativ intervjustudie med syfte att utifrån legitimerade textillärares uppfattningar undersöka hur elever utmanas och tar sig an textilslöjden i grundskolan utifrån förmågorna uthållighet och motstånd. Att det blev textillärare som alla fyllt 50 år beror på att studien även skulle kunna bidra med en jämförelse av förmågorna över längre tid. Tidigare forskning belyser förmågorna som viktiga så även textilslöjdens historia och Skolverkets styrdokument. Till studien intervjuades fem lärare genom fysiska möten där intervjuerna blev inspelade. Resultatet från studien visar på att textillärarna samstämmigt upplever att elevernas förkunskaper har blivit sämre, eleverna har inte fått jobba med händerna i hemmet på det sätt som dem gjorde förr. På grund av elevernas bristande kunskap anpassas svårare arbeten vilket leder till att eleverna inte utsätts för längre arbeten som tränar deras uthållighet. Eleverna stöter inte på problem i samma utsträckning på grund av enklare arbeten vilket gör att deras motstånd inte prövas. Textillärarna pratade även om att det på grund av mindre exploaterande av hantverk i hemmen skapas ett motstånd till slöjden som ämne och att eleverna inte kan se nyttan med den kunskapen.

I studien har fyra skolledare verksamma i gymnasieskolan intervjuats. Studien syftar till att utforska skolledares upplevelser och erfarenheter av ledning och samordning av det pedagogiska arbetet genom en interpretativ fenomenologisk analys. I studien framträder tre dimensioner av hur pedagogiskt ledarskap gestaltas i spänningsfältet mellan lärares handlingsutrymme och uppdraget att leda och samordna det pedagogiska arbetet. Dessa dimensioner är förhandling och balansgång mellan att skapa struktur och att ge utrymme till lärarna, att följa en etisk kompass som även verkar förebildande samt dimensionen förändringsarbete. Resurserna som respondenterna använder är den förståelsedrivna undersökande attityden i kombination med värnandet av lärarens handlingsutrymme med förväntan om förändring, reflexivt användande av egna tidigare erfarenheter, tydlighet och uppdragsförankring, struktur och systematiskt kvalitetsarbete. Respondenternas förståelse av uppdraget och hur de gestaltar pedagogiskt ledarskap i de dimensionerna i kombination med de resurser som respondenterna använder tolkas som att det ger professionellt välbefinnande. Det blir en form av vård av skolledar-jaget., In the study, four secondary principals have been interviewed. The aim of the study is to explore principals’ experiences and perceptions of managing and coordinating educational work through Interpretative Phenomenological Analysis (IPA). The study reveals three dimensions of how instructional leadership is manifested within the tension between teachers’ autonomy and the mandate to lead and coordinate educational activities. These dimensions include negotiating and balancing the creation of structure with providing space for teachers, adhering to an ethical compass that also serves as a role model, and the dimension of change management. The resources utilised by the respondents are a comprehension-driven investigative attitude combined with safeguarding the teacher’s autonomy with an expectation of change, reflective use of personal past experiences, clarity and mission alignment, and systematic quality management. The respondents’ understanding of their role and how they embody instructional leadership within these dimensions, along with the resources they use, is interpreted as contributing to their professional well-being. This constitutes a form of care for the principal’s self., Professionsprogram i pedagogik för undervisning, lärande och pedagogiskt ledarskap

Examensarbetets titel: Winds of Change: Radikala Förändringar Utan Motstånd Seminariedatum: 11/01-2024 Ämne/kurs: FEKH49, Examensarbete kandidatnivå i Organisation, 15 högskolepoäng Författare: Emil Blomborg och Erik Bäärnhielm Handledare: Stefan Sveningsson Fem nyckelord: Förändring, Identitet, Motstånd, Organisationskultur, Förändringstrategi Syfte: Studien syftar till att belysa och utforska varför inte motstånd mot radikal förändring uppstår i en organisation med stark organisationskultur. Målet är att erbjuda praktisk användbarhet för organisationer som navigerar genom radikala förändringar. Metod: Abduktiv ansats, kvalitativ studie där data samlats in via semistrukturerade intervjuer hos företaget där både anställda och styrelsemedlemmar intervjuats. Teoretiska perspektiv: Fokus ligger på teorier inom radikal organisationsförändring, identitet och motstånd Empiri: Studieobjektet är ett företag med ungefär 15 anställda med historisk hög teknisk innovationsgrad. Resultat: Motstånd har inte uppstått på TechTornado trots den radikala förändringen i strategi och struktur och en stark och djupt rotad kultur vilket kan bero den höga identifikationen som de anställda har med organisationen men även en professionell stolthet.

This essay examines how pietists in Stockholm during the early 18th century built networks to develop their faith and to exchange information. At the same time, it examines which resistance strategies they used to face the strictly regulated church life that the state and the church had jointly set up. The source material is a diary written by Sven Rosén in the years 1730–1731 in which he describes daily events in the form of books he reads, people he meets and his own struggle for faith. The results show that the pietists met in small groups in secret worship-like gatherings where forbidden pietist literature was shared and also written off. The networks were based on trust and were both non-hierarchical and class-heterogeneous. Within the networks there were also mechanisms for exclusion where trust did not exist.

Denna kvalitativa undersökning utforskar den utmaning många elever står inför inombildutbildningen: övertygelsen om att "Jag kan inte rita". Detta självbegränsande övertygelse utgör ett hinder för konstnärligt uttryck och väcker frågor om hur vår uppfattning om konst och lärande inverkar vår förmåga att uttrycka oss.Genom mina erfarenheter av att hålla graffitiworkshops i icke-traditionella lärmiljöer observerade jag en kontrasterande bild. Deltagare, inklusive de som tidigare hade uttryckt "Jag kan inte rita," visade öppenhet för konstnärlig skapelse och självuttryck. Denna klyfta mellan traditionell bildundervisnings självbegränsande övertygelser och den öppna utforskningen inom en graffitiworkshop väcker intressanta frågor om hur olika lärmiljöer formar elevers syn på lärande och konst samt deras egna förmågor. Denna uppsats syftar till att undersöka dynamiken bakom lärandet i det extramurala rummet med fokus på bildskapande graffitiaktiviteter. Genom att analysera gruppers interaktioner, deltagarnas engagemang och självuppfattning strävar jag efter att belysa hur graffiti, som ensamtida konstform, kan underlätta positivt, motiverat och självuttryckande lärande. Denna undersökning syftar till att bidra till förståelsen av hur extramuralt lärande kan vara en plats för att övervinna självbegränsande övertygelser och främja en berikande syn på konstnärligt skapande.

Denna studie handlar om kvinnors chefskap och motstånd som de upplevt i kvinno- och mansdominerade organisationer i Sverige. Undersökningen omfattar sammanlagt fem kvinnliga chefer. Där tre kommer från kvinnodominerade organisationer och där två kommer från mansdominerade organisationer. Studien visade på att alla kvinnliga chefer upplevt någon typ av motstånd samt att motståndet som alla respondenter upplevt på sina arbetsplatser såg lite olika ut beroende på vad de jobbade med. Kvinnors upplevelser av motstånd mot sitt chefskap tolkades utifrån teorin symbolisk interaktionism, genom teoretikerna George Herbert Mead och Erving Goffmans olika perspektiv samt genom Berit Ås och hennes fem klassiska härskartekniker. Det fanns dock mer skillnad mellan mans- och kvinnodominerade organisationerna än vad det fanns likheter. Eftersom det var fler kvinnor som var chefer i de kvinnodominerade organisationerna och det var färre kvinnor som var chefer i de mansdominerade organisationerna. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det inte är könet som bestämmer vem man är som chef utan att det har att göra med hur man är i uppförandet som chef mot sina anställda. Chefsegenskaperna ansågs vara viktigare än könet., This study is about women's leadership and resistance that they experienced in female- and male-dominated organizations in Sweden. The survey covers a total of five female managers. Where three come from female-dominated organizations and where two come from male-dominated organizations. The study showed that all female managers experienced some type of resistance and that the resistance that all respondents experienced in their workplaces looked a little different depending on what they worked with. Women's experiences of resistance to their leadership were interpreted based on the theory of symbolic interactionism, through the different perspectives of theorists George Herbert Mead and Erving Goffman, and through Berit Ås and her five classic ruler techniques. There were more differences between the male- and female-dominated organizations than there were similarities. Because there were more women who were managers in the female-dominated organizations and there were fewer women who were managers in the male-dominated organizations. The majority of women thought that it is not gender that determines who you are as a manager, but that it has to do with how you behave as a manager towards your employees. Managerial qualities were considered more important than gender.

In the following essay the problem of the subjective class identity of the service workers are studied. The question that the essay attempts to answer is why the working-class identity is not more prevalent among service workers. The theoretical framework that is used is the Marxist idea of class consciousness. Class consciousness is a process where the feelings of opposition by the workers in the workplace are translated into a consciousness of the class-based structure of society. Mann’s operationalisation of class consciousness is used where class identity is one part of it. Giddens concept of oppositional consciousness is used instead of the revolutionary consciousness that is found in Marx’s distinction of "class in itself' from a "class for itself.". The essay uses secondary data from ISSP 2015 which contains information about the attitudes relating to the respondent’s workplace. A multiple regression analysis is used where aspects of the respondent’s workplace qualities are used as predictors for working-class identity. The result shows that physically challenging work and job insecurity are positively correlated with working-class identity. Differences between service workers and other manual workers are largely explained by these variables.

According to Skolverket the aim of history as a subject is to teach the students about different narratives in history. The purpose of this overview is to analyze and compare what earlier research tells us about how World War II is portrayed in textbooks in Russia, Belarus and Ukraine. To achieve this purpose we are focusing on a number of narratives. The ability to critically review textbooks is important in the profession because usually the facts that are presented are in the interest of the nation. The material that has been used was found through the databases: Education Research Complete (ERC) and ERIC via EBSCO. The sources have been reviewed and analyzed to make sure that they are relevant for the subject. To narrow the material further we have only used peer-reviewed sources. Furthermore, additional sources have been presented through Google Scholar. The result in this overview tells us about how the countries in question use different narratives as a tool in nation building and the creation of a national identity. Depending on the country the narratives change to either connect or disconnect from other countries and their actions. A lot of the focus in the textbooks deals with things that happen within their own countries borders and the people that live within those borders. On the contrary, other countries and the people within those countries tend to be forgotten, especially in cases such as foundation, suffering and resistance. Concluding the overview, the different materials used all argue that textbooks play an important role in nation building and the creation of a national identity. Focusing on a number of narratives, the difference in how nations portray the same narratives in different ways to build a national identity is clear. The results presented by the sources opened up for discussions about the relation between the teacher and the textbook as well as how the textbook is used.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares erfarenheter av att möta yngre barns motstånd i form av icke-verbala uttryck för att främja en demokratisk miljö i samband med måltider. Frågeställningarna som besvaras handlar om förskollärarnas upplevelser av hur barn gör icke-verbala motstånd under måltiderna och hur förskollärarna beskriver att de bemöter barns motstånd för att främja en demokratisk måltidsmiljö. Studien har genomförts med en kvalitativ metod och enskilda semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare. Som teoretisk utgångspunkt har studien inspirerats av Janusz Korczaks barnsyn och pedagogik där respekt, rättigheter och demokrati blir framträdande. Resultatet analyserades fram genom en tematisk analys där det framkom att barnen gör öppna motstånd med hjälp av sitt kroppsspråk och olika redskap. De använder sig även av undvikande och andra uttryck som ljud och känslor för att uttrycka sig. Förskollärarna beskriver det som viktigt att skapa en tydlig struktur inför och under måltiden för att skapa förutsättningar för en demokratisk måltidsmiljö. En stor del av deras bemötande handlar om att tolka barnens uttryck och att anpassa bemötandet efter vilket barn de har framför sig.

I en tid där den politiska retoriken alltmer öppet polariserar och stöter ut det som inte anses vara svenskt nog, utgår jag från min egen mixade bakgrund och viljan att omfamna det oönskade. Med avstamp i Guaman Pomas bokstavsformer, Chicha-affischens gradienter och väven som format utforskar jag visuella referenser som arv och nutida motstånd., In a political time that incressingly polarizes and rejects what is not considered Swedish enough, I dive into my own mixed background, embracing the unwanted. Trough a visual mixture inspired by Guaman Poma's lettershapes, the Chicha posters' gradients, and the weave as a grid, I explore visual references as heritage and resistance.

Studiens syfte är att synliggöra förskolebarns uttryck för deltagande i demokratiska processer, utifrån litteratur med tillhörande boksamtal. Specifikt studeras följande frågeställning: Vilka möjligheter till deltagande i demokratiska processer, utifrån begreppen inflytande, makt, motstånd och frihet ger förskolebarn uttryck för, efter att ha tagit del av böckerna Gropen (2018) och Koko och Bosse, vill inte! (2019)? Studiens metodologiska utgångspunkt är semistrukturerade gruppintervjuer i boksamtalsform. Empirin utgörs av utsagor från elva förskolebarn i åldrarna fem till sex år, vars yttrande analyseras i relation till inflytande, makt, motstånd och frihet. Begreppen har teoretisk utgångspunkt i Biestas (2011; 2020) teori om domäner för utbildning och utgörs av socialisation och subjektifiering, samt i Foucaults teori om makt och motstånd (1976/2002). Resultatet visar att barn ger uttryck för demokratiska processer med koppling till studiens valda barnlitteratur, samt utifrån sin egen förskolekontext. Inflytande förknippas av barnen med möjligheten att bestämma kring leksituationen samt möjligheten att göra val mellan olika alternativ. Det framförs också synpunkter kring avsaknad av inflytande, då pedagogerna, enligt barnen, ignorerar deras önskemål. Barnen ger uttryck för makt när de menar att pedagogerna bestämmer i egenskap av vuxna och att beslut som pedagogerna tar, är utifrån barnens bästa. I kontrast till ovanstående uttrycks också en önskan efter möjlighet att utöva makt i form av bestämmanderätt i vissa frågor. Motståndet uttrycks genom verbal protest, smitning eller att gömma föremål. Frihet uttrycks av barnen med en önskan att pedagogerna inte ska övervaka dem, samt genom en längtan ut från förskolans fysiska område. En slutsats av studien är att ändamålsenligt vald litteratur med efterföljande boksamtal, kan bidra till att barn ger uttryck för sina möjligheter till deltagande i demokratiska processer. Med rätt ambitioner från pedagogernas sida, kan bar

Att barn visar motstånd förekommer ofta, små barn som är i ett tidigt stadie för sitt lärande och utveckling har sina sätt att göra motstånd. Motstånd kan låta som något stort och svårt att hantera men det är ett sätt som barn använder för att förstå sin omvärld samt skapa, behålla eller förändra relationer. Studiens syfte är att generera kunskap om och undersöka hur förskollärare beskriver och talar om barns motstånd i förskolan. Flera förskollärare har beskrivit att motstånd är en del av barns utveckling och lärande, det är genom motståndsuttryck barn visar vad de vill, vad de inte vill eller har en annan åsikt. Motstånd förklaras med att barn visar att de har behov av något, det är ett sätt för barnen att kommunicera med andra barn och vuxna. Det framgår också att det är förskollärares ansvar att förstå barnens individuella uttryckssätt så barnen blir bemötta utefter sina behov. Barn visar motstånd på många olika sätt samt i de flesta situationer i förskolan, hur förskollärare agerar kan variera efter situation. Primärdata inhämtades genom intervjuer med fyra förskollärare från olika förskolor. Studien genomfördes med kvalitativ metod, data har analyserats med induktiv analys som sedan sammanställts till resultat.

Syftet med studien är att undersöka hur första linjens chefer inom hälso-och sjukvården upplever formella och informella maktförhållanden i organisationen samt hur maktförhållande påverkar deras förutsättningar att driva förändringsarbete. Således utgår studien från tre frågeställningar där de första två berör upplevelsen av makt och motstånd och den tredje frågeställningen berör upplevelser gällande nätverk och sociala relationer. Uppsatsen har utgångspunkten i Foucault maktperspektiv samt Kotters (1996) åtta stegs modell för förändring. Studiens empiriska material har formats genom semistrukturerade intervjuer och har bearbetats genom kodning och tematisering. Resultatet visade att första linjens chefer upplever att deras identitet (informella position, personliga egenskaper och kompetenser) skapar förutsättningar för att utöva makt. Vidare är chefernas upplevelser att de behöver stöd och resurser samt tydlig struktur och mål för att driva förändringsarbetet. Cheferna använder sig av den disciplinära makten för att påverka medarbetarnas handlingar. I förändringsprocessen upplever cheferna att deras maktutövning ger utfall i form av lydnad eller motstånd från medarbetarna. Strategierna som cheferna använder vid maktutövning för att få medarbetarna att acceptera makten är främst samtal, dialog, meningsskapande och delaktig. När motståndet eskalerar skapar de tydliga gränser och hänvisar till deras formella position samt riktlinjer. Sociala nätverk och allianser cheferna skapar en mer effektiviserad förändringsprocess.

Syftet med denna studie är att undersöka maktstrukturer och maktuttryck i barns fria lek i förskolan. I studien granskas och kartläggs hur maktstrukturer ser ut och vilka maktuttryck som kan finnas i barns fria lek. Förhandling kan övergå till maktutövning vilket observationerna i studien har visat. Barn med högre status har bättre förhandlingsposition när regler för lek ska fastställas. Metoden som använts för studien är kvalitativa observationer. För att hitta svar på de forskningsfrågor vi ställt utfördes åtta kvalitativa observationer på barn i femårsåldern på en förskola i Sverige. Genom att bearbeta, bryta ner och analysera det insamlade materialet fick vi svar på våra forskningsfrågor. Vår studie har sin utgångspunkt i Foucaults och Webers maktteorier. Foucaults teori bygger på att maktutövning är relationell och böljar mellan individer. Den som ena stunden utövar makt kan i nästa stund vara offer för maktutövning. Weber beskriver olika typer av ledare som med sin höga sociala position kan utöva makt. Båda dessa teorier är relevanta för studien. Foucault och Weber menar också att makt föder motstånd vilket kan ske både individuellt och i grupp. Resultatet av studien visar att makt förekommer både i lek och vid förhandling. Observationerna visar hur förhandling kan övergå till maktutövning. Barn använder olika strategier och hittar olika sätt att markera och behålla sin makt. I observationerna kunde inte enbart maktutövning påvisas utan även motstånd mot lekens ledare kunde urskiljas. Vi har identifierat två olika maktstrukturer. Den ena är en hierarkiskt uppbyggd struktur med en ledare på toppen. Den andra är en plattare struktur där barnen har lika stora möjligheter att påverka leken. Olika maktuttryck som nyttjas i den fria leken har också kartlagts. Uttryck som bland annat exkludering och manipulation har identifierats i studien.

En stillasittande trend har växt fram i samhället. Barn idag deltar i mindre utsträckning i fysisk aktivitet än generationerna innan, vilket framför allt påverkar hälsa och välbefinnande. Skolan har därför en viktig roll att spela för att vända denna klart ökande trend. Den här studien syftade till att identifiera faktorer för motivation och motstånd till fysisk aktivitet under skoldagen, samtidigt som en förståelse för den roll som skolan spelar för att främja elevernas deltagande utforskades. Informanterna i den här studien gick alla i fjärdeklass i en grundskola belägen i norra Sverige. För att lyfta elevperspektivet, deras erfarenheter och upplevelser av fysisk aktivitet i skolan, användes semistrukturerade intervjuer för att samla in data. Genom nyttjandet den tematiska analysen kunde totalt åtta teman identifieras i studien, vilka behandlar de aspekter som eleverna framhåller kring motivation och motstånd till deltagande i de fysiska aktiviteter som skolan erbjuder. Likt en del av den tidigare forskningen drar den här studien slutsatsen att elevperspektivet är av stort värde för att främja och utveckla deltagandet i fysisk aktivitet under skoldagen., A sedentary trend has emerged in society, children today participate in less physical activity then the generations before which most prominently effects health and well being. Schools therefor have an important part to play in reversing this clearly increasing trend. The aim of this study focused on identifying factors for motivation and resistance towards physical activity during the school day, while also forming an understanding of the school’s role in promoting students’ participation. The informants of this study all attended their 4th year in an elementary school located in the north of Sweden. To give prominence to the student perspective, including their thoughts and understanding of the physical activity in school, this study used semi structured interviews to gather data. Through a thematic analysis, the study identified a total of eight themes of what students’ states causes motivation and resistance towards participating in the physical activities which the school offer. In line with some of the previous research this study concluded that the student perspective is of high value in order to promote and evolve their participation in different physical activities during the school day.

The purpose of this thesis is to investigate what happens when the management idea of internationalisation becomes a management strategy for organisational change. Academic operations are a key driving force and concern colleges imitating universities and wanting to become universities. This is the case because a university provides more benefits and is perceived as more attractive in society. Internationalisation is thus being used as a tool to change the status of the institution from college to university. The starting point of applying the management idea of internationalisation as a management strategy for organisational change is that academia has inherent international features. To develop on those, the academics in this study propose that internationalisation must fit with current practice and that international activities must be enjoyable to engage in. Instead, if the management rolls out a strategy aimed at altering the international practice of the academics, a strategy infused with specific content aimed at changing the academics’ identity, then the academics perceive this as the annexation of their work. There are two reactions, loyalty and resistance, both driven by identity reinforcement, which involves emphasising that one’s identity is rational, appropriate and correct within the context in which the work is performed. As a result of identity reinforcement, identity as part of the work is given more emphasis than before. The initial reaction of loyalty from academics involves staying employed at the organisation, despite dissatisfaction. Loyalty thus fosters various forms of resistance, that is, actively antagonising the management, with a focus on its strategy of identity work. Academics may employ five forms of resistance: distancing and dissent, discursive resistance, pseudo-loyalty, humour, and professional reinforcement. These resistance forms are aimed at safeguarding the academics’ integrity and autonomy., Dette er en studie om endringsprosesser i høyere utdanning, sett fra akademikernes ståsted. Studiens formål er å undersøke hvordan ledelsens strategier og verktøy for endringsprosesser virker på ansatte og hvordan ansatte reagerer med motstand for å ivareta egen integritet og autonomi i arbeidet. Det er to sentrale begreper som beskriver ledelsens handlinger på den ene siden og akademikernes reaksjoner på den andre: annektering og identitetsforsterkning. Annektering handler om hvordan ledelsen tar eierskap til akademikernes praksis gjennom identitetsarbeid. I denne studien introduserer jeg begrepet identitetsforsterkning. Identitetsforsterkning innebærer å vektlegge at ens egen identitet er rasjonell, hensiktsmessig og riktig innenfor den konteksten som arbeidet utføres. Forsterkning betyr at identitet som en del av arbeidet blir tillagt større vekt enn før. Studien er et bidrag til å forstå ledelsesutøvelse fra et ansattperspektiv og hvilke virkemidler ansatte tar i bruk ved misnøye.

This study explores dance as a bodily and spatial resistance. The aim of the study is to investigate stories about and experiences of working with dance to explore the potential of dance as a resistance strategy. The study is based on qualitative semi-structured interviews with dancers, choreographers and project developers, coupled with a thematic analysis. Based on the interviewees’ stories, the study highlights feminist theories about bodies, spaces, lines and movements with a point of departure in Sara Ahmed’s theorizing of lines and orientations. I argue that the interviewees' statements about their work with dance can be interpreted and understood as strategies of resistance. The interviewees identify, problematize and distance themselves from norms, dance traditions and power structures through an active process of deviation from normative lines and choosing alternative lines, treading paths for their participants or audience. Through alternative body lines and spaces, dance can therefore, in the interviewees' stories, be understood as resistance strategies. Notably, the resistance they carry out is complex and paradoxical because they find themselves in a context and contemporaneity that they try to cope with, in different ways on different lines, through dance.

Smuggling in Sweden during the nineteenth century is poorly understood at the moment. The topic is notoriously hard to study, yet all research point to it playing a significant role all throughout the early modern period, bypassing highly regulatory trade legislation in order to provide consumer goods to customers. Recent studies have drawn attention both to its surpassive reach and the considerable public support it enjoyed within communities. Despite legislative measures smuggling remained prolific and thus it can be construed as an arena of conflict between state interests, and desires and needs of its subjects. This paper attempts to explore this conflict by studying reports of customs officials detailing their confrontations with smugglers in and around Helsingborg, Scania in the mid-1830’s. Through a close reading of these reports in dialogue with extant theoretical work on economic strategies, class, and state development, the hope is to better understand the motivations and contexts surrounding smuggling. The paper is also an exploratory foray into source material that, thus far, not garnered much interest from historians, with an eye on further avenues of research.

Verksamheter arbetar alltmer med att digitalisera deras arbetssätt för att anpassa sig till nya möjligheter, skapa konkurrenskraft och uppnå kunders behov. Med digitalisering grundar sig fenomenet digital transformation, där digital transformation står för en omfattande förändring av arbetssystemet inom verksamheter. Studien baserar sig på en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer av medarbetare som deltagit i ett omfattande digitaliseringsprojekt inom telekommunikationsindustrin. Studien undersöker och kan visa hur verksamheter som genomför digital transformation skapar nya möjligheter. Det uppstår nya arbetsroller vilket bidrar till effektiviseringen i arbetet samt bättre förståelse för ansvarsfördelning. Ökad digitalisering inom verksamhetens arbetssätt bidrar till bättre utformade system och processer, vilket förenklar arbetet samt effektiviserar arbetet för anställda. Det går även att se en ökad tillgänglighet av information tack vare ökad digitalisering av system. Vid digitalisering för att uppnå dessa förbättringar uppstår utmaningar även refererat som barriärer. Dessa barriärer skapar hinder och förseningar för verksamheter som genomför digital transformation. Studien fokuserar därmed på att se hur barriärer uppstår samt hur de påverkar resultatet av arbetssystem i samband med digital transformation. Studien inriktar sig på att förstå hur de organisatoriska barriärerna, socioteknisk tröghet och motstånd uppstår och vilka faktorer som påverkar resultatet av digitaliseringen. Den sociotekniska trögheten går att allmänt koppla till organisationens trögrörlighet, vilket består av de strukturella och kulturella strukturerna. Detta består av hur organisationer har byggts upp och hur det skapar utmaningar för verksamheten när de väl vill förändra sig. Motståndet associera till individer i verksamheter vid förändringsprocess och hur det sedan påverkar större delar av organisationen., Businesses are increasingly working to digitalize their way of working to adapt to new opportunities, create competitiveness and meet customers’ needs. With digitalization the phenomenon of digital transformation has been established where digital transformation stands for a comprehensive change of the work system within organizations. The study is based on a qualitive study with semi-structured interviews of employees who participated in a extensive digitalization project in the telecommunication industry. The study points out how organizations who implement digital transformation create new opportunities. New work roles emerge which contribute to the efficiency of the work and better understanding about the division of responsibilities. Increased digitalization within organizations way of working contributes to better designed systems and processes, which simplifies the work and streamlines the work for employees. It is also possible to see an increase of available information thanks to increased digitizing of systems. When digitizing to achieve these improvements challenges occur, also referred to as barriers. These barriers crate obstacles and delays for organizations that are implementing digital transformation. The study thus focuses on seeing how these barriers arise and how they affect the outcome of work systems in connection with digital transformation. The study focuses on understanding how the organizational barriers, socio-technical inertia and resistance arise and what factors affect the outcome of digitalization. The socio-technical inertia can generally be linked to the inertia of the organization, which consist of the structural and cultural structures. This consist of how organizations have been built and how it creates challenges for the business once they want to change. Resistance is associated to individuals in organizations during the change process and how such resistance affects larger parts of organizations.

Syftet med studien är att undersöka hur bankanställda upplever och hanterar de förändringar som bankindustrin genomgått under de senaste decennierna. Denna studie har genomförts som en kvalitativ studie med en ontologisk utgångspunkt i det socialkonstruktionistiska. Semistrukturerade intervjuer har genomförts av bankanställda med mer än 20 års erfarenhet, och deras subjektiva upplevelser har analyserats och kategoriserats. Arbetets teori och litteraturgenomgång berör tidigare forskning av anställdas motstånd och acceptans vid organisationsförändringar. De empiriska kategorier som identifierades var: Upplevelser av mindre frihet, upplevelser av mer komplext och krävande arbete, synen på förändringar i allmänhet och acceptans. De anställda diskuterade några negativa upplevelser av förändringarna men uppvisade generellt en accepterande syn gentemot förändringarna. Vi fann att denna acceptans till viss del var ett resultat av social hantering samt hantering genom berättelser.

This thesis, Fashion and the household: The formation of media and gender in 18th Century Swedish periodicals and pamphlets, deals with the formation of media and gender in 18th Century Sweden using fashion and the household as themes of discussion and gender as an analytical category. The material used consists of periodicals, small prints and series of pamphlets published from the 1730s to the 1770s in Sweden, and one engraving showing five housewives beating a husband on his bare buttocks printed in 1755. According to both writers of that time and to earlier research these periodicals and pamphlets, printed in small editions and circulated mostly in the capital of Stockholm, meant a breakthrough for a new public discourse. One aim is to study how gender was used, discussed and constructed in this new media. Another aim is to study how gender was used to create modern forward looking identities. Of particular interest in this new media is the debate on modernity and how it brought about new views on modern society including both gender relations and the construction of public and private spheres. The public discourse fostered a debate on the privatization of the household. The perspective chosen is meant to show how gender was used differently, on different levels by both male and female writers depending on purpose or agenda and sometimes in opposition to the described changes taking place. Gender could be used both benevolently and with hostility. By using gender as analytical category the public discourse studied in this thesis is decoded showing how both society and the public discourse, simultaneously, were gendered in new ways. It presents a debate of modernity on the threshold to modernity, and a debate on the exploitation of private vices and the privatization or marginalization of the household, later to be described as a division of private and public spheres.