Search

Syftet med avhandlingen är att bidra med detaljerad kunskap om gymnasieelevers meningsskapande utifrån fiktion från olika medier, i detta fall skönlitteratur i form av en tryckt novell och en novellfilm som är en adaption av novellen. Fyra mediala förutsättningar iscensätts där skönlitteratur och film används, för att undersöka hur gymnasieungdomar skapar mening om skönlitteratur och film och vilka didaktiska konsekvenser detta får. I den första förutsättningen får eleverna skriva om Hjalmar Söderbergs novell ”Pälsen”, medan de i den andra förutsättningen får skriva om Björne Larsons filmadaption Pälsen (2008). I den tredje förutsättningen får eleverna skriva efter att ha sett filmen och sedan läst novellen, medan den omvända ordningen gäller i den fjärde förutsättningen. Studiens material består av 186 elevtexter, har samlats in år 2016 och 2018. Elevernas meningsskapande undersöks genom olika positioner de intar till verken. Eleverna kan inta en intrigposition där de befinner sig i den fiktiva världen; en analogiposition där de undersöker vilken överförd betydelse verken har; samt en objektsposition där eleverna yttrar sig om verket som ett objekt med en konstruktör. Utifrån dessa positioner framkommer att eleverna som läser novellen skriver ur alla dessa positioner, men jämfört med övriga grupper mest ur en analogiposition där olika budskap från novellen konstrueras. Eleverna som ser filmen skriver mest om intrigen, vilket bland annat uttrycks genom den närhet de upprättar till filmens karaktärer. Filmgruppen använder få begrepp som är mediespecifika, istället använder de litterära begrepp i sitt meningsskapande om filmen. Elever som tar del av både film och novell skriver ofta jämförelser av berättelsernas intriger, men det kan också leda till mediereflexiva och metakognitiva resonemang om filmen och novellen. I resultatkapitlen framkommer vidare att filmgruppens skrivande om intrigens viktiga händelser präglas av en större säkerhet än novellgruppen. Avslutnings

Syftet med avhandlingen är att bidra med detaljerad kunskap om gymnasieelevers meningsskapande utifrån fiktion från olika medier, i detta fall skönlitteratur i form av en tryckt novell och en novellfilm som är en adaption av novellen. Fyra mediala förutsättningar iscensätts där skönlitteratur och film används, för att undersöka hur gymnasieungdomar skapar mening om skönlitteratur och film och vilka didaktiska konsekvenser detta får. I den första förutsättningen får eleverna skriva om Hjalmar Söderbergs novell ”Pälsen”, medan de i den andra förutsättningen får skriva om Björne Larsons filmadaption Pälsen (2008). I den tredje förutsättningen får eleverna skriva efter att ha sett filmen och sedan läst novellen, medan den omvända ordningen gäller i den fjärde förutsättningen. Studiens material består av 186 elevtexter, har samlats in år 2016 och 2018. Elevernas meningsskapande undersöks genom olika positioner de intar till verken. Eleverna kan inta en intrigposition där de befinner sig i den fiktiva världen; en analogiposition där de undersöker vilken överförd betydelse verken har; samt en objektsposition där eleverna yttrar sig om verket som ett objekt med en konstruktör. Utifrån dessa positioner framkommer att eleverna som läser novellen skriver ur alla dessa positioner, men jämfört med övriga grupper mest ur en analogiposition där olika budskap från novellen konstrueras. Eleverna som ser filmen skriver mest om intrigen, vilket bland annat uttrycks genom den närhet de upprättar till filmens karaktärer. Filmgruppen använder få begrepp som är mediespecifika, istället använder de litterära begrepp i sitt meningsskapande om filmen. Elever som tar del av både film och novell skriver ofta jämförelser av berättelsernas intriger, men det kan också leda till mediereflexiva och metakognitiva resonemang om filmen och novellen. I resultatkapitlen framkommer vidare att filmgruppens skrivande om intrigens viktiga händelser präglas av en större säkerhet än novellgruppen. Avslutnings

Syftet med avhandlingen är att bidra med detaljerad kunskap om gymnasieelevers meningsskapande utifrån fiktion från olika medier, i detta fall skönlitteratur i form av en tryckt novell och en novellfilm som är en adaption av novellen. Fyra mediala förutsättningar iscensätts där skönlitteratur och film används, för att undersöka hur gymnasieungdomar skapar mening om skönlitteratur och film och vilka didaktiska konsekvenser detta får. I den första förutsättningen får eleverna skriva om Hjalmar Söderbergs novell ”Pälsen”, medan de i den andra förutsättningen får skriva om Björne Larsons filmadaption Pälsen (2008). I den tredje förutsättningen får eleverna skriva efter att ha sett filmen och sedan läst novellen, medan den omvända ordningen gäller i den fjärde förutsättningen. Studiens material består av 186 elevtexter, har samlats in år 2016 och 2018. Elevernas meningsskapande undersöks genom olika positioner de intar till verken. Eleverna kan inta en intrigposition där de befinner sig i den fiktiva världen; en analogiposition där de undersöker vilken överförd betydelse verken har; samt en objektsposition där eleverna yttrar sig om verket som ett objekt med en konstruktör. Utifrån dessa positioner framkommer att eleverna som läser novellen skriver ur alla dessa positioner, men jämfört med övriga grupper mest ur en analogiposition där olika budskap från novellen konstrueras. Eleverna som ser filmen skriver mest om intrigen, vilket bland annat uttrycks genom den närhet de upprättar till filmens karaktärer. Filmgruppen använder få begrepp som är mediespecifika, istället använder de litterära begrepp i sitt meningsskapande om filmen. Elever som tar del av både film och novell skriver ofta jämförelser av berättelsernas intriger, men det kan också leda till mediereflexiva och metakognitiva resonemang om filmen och novellen. I resultatkapitlen framkommer vidare att filmgruppens skrivande om intrigens viktiga händelser präglas av en större säkerhet än novellgruppen. Avslutnings

Syftet med avhandlingen är att bidra med detaljerad kunskap om gymnasieelevers meningsskapande utifrån fiktion från olika medier, i detta fall skönlitteratur i form av en tryckt novell och en novellfilm som är en adaption av novellen. Fyra mediala förutsättningar iscensätts där skönlitteratur och film används, för att undersöka hur gymnasieungdomar skapar mening om skönlitteratur och film och vilka didaktiska konsekvenser detta får. I den första förutsättningen får eleverna skriva om Hjalmar Söderbergs novell ”Pälsen”, medan de i den andra förutsättningen får skriva om Björne Larsons filmadaption Pälsen (2008). I den tredje förutsättningen får eleverna skriva efter att ha sett filmen och sedan läst novellen, medan den omvända ordningen gäller i den fjärde förutsättningen. Studiens material består av 186 elevtexter, har samlats in år 2016 och 2018. Elevernas meningsskapande undersöks genom olika positioner de intar till verken. Eleverna kan inta en intrigposition där de befinner sig i den fiktiva världen; en analogiposition där de undersöker vilken överförd betydelse verken har; samt en objektsposition där eleverna yttrar sig om verket som ett objekt med en konstruktör. Utifrån dessa positioner framkommer att eleverna som läser novellen skriver ur alla dessa positioner, men jämfört med övriga grupper mest ur en analogiposition där olika budskap från novellen konstrueras. Eleverna som ser filmen skriver mest om intrigen, vilket bland annat uttrycks genom den närhet de upprättar till filmens karaktärer. Filmgruppen använder få begrepp som är mediespecifika, istället använder de litterära begrepp i sitt meningsskapande om filmen. Elever som tar del av både film och novell skriver ofta jämförelser av berättelsernas intriger, men det kan också leda till mediereflexiva och metakognitiva resonemang om filmen och novellen. I resultatkapitlen framkommer vidare att filmgruppens skrivande om intrigens viktiga händelser präglas av en större säkerhet än novellgruppen. Avslutnings

Syftet med avhandlingen är att bidra med detaljerad kunskap om gymnasieelevers meningsskapande utifrån fiktion från olika medier, i detta fall skönlitteratur i form av en tryckt novell och en novellfilm som är en adaption av novellen. Fyra mediala förutsättningar iscensätts där skönlitteratur och film används, för att undersöka hur gymnasieungdomar skapar mening om skönlitteratur och film och vilka didaktiska konsekvenser detta får. I den första förutsättningen får eleverna skriva om Hjalmar Söderbergs novell ”Pälsen”, medan de i den andra förutsättningen får skriva om Björne Larsons filmadaption Pälsen (2008). I den tredje förutsättningen får eleverna skriva efter att ha sett filmen och sedan läst novellen, medan den omvända ordningen gäller i den fjärde förutsättningen. Studiens material består av 186 elevtexter, har samlats in år 2016 och 2018. Elevernas meningsskapande undersöks genom olika positioner de intar till verken. Eleverna kan inta en intrigposition där de befinner sig i den fiktiva världen; en analogiposition där de undersöker vilken överförd betydelse verken har; samt en objektsposition där eleverna yttrar sig om verket som ett objekt med en konstruktör. Utifrån dessa positioner framkommer att eleverna som läser novellen skriver ur alla dessa positioner, men jämfört med övriga grupper mest ur en analogiposition där olika budskap från novellen konstrueras. Eleverna som ser filmen skriver mest om intrigen, vilket bland annat uttrycks genom den närhet de upprättar till filmens karaktärer. Filmgruppen använder få begrepp som är mediespecifika, istället använder de litterära begrepp i sitt meningsskapande om filmen. Elever som tar del av både film och novell skriver ofta jämförelser av berättelsernas intriger, men det kan också leda till mediereflexiva och metakognitiva resonemang om filmen och novellen. I resultatkapitlen framkommer vidare att filmgruppens skrivande om intrigens viktiga händelser präglas av en större säkerhet än novellgruppen. Avslutnings

Syftet med avhandlingen är att bidra med detaljerad kunskap om gymnasieelevers meningsskapande utifrån fiktion från olika medier, i detta fall skönlitteratur i form av en tryckt novell och en novellfilm som är en adaption av novellen. Fyra mediala förutsättningar iscensätts där skönlitteratur och film används, för att undersöka hur gymnasieungdomar skapar mening om skönlitteratur och film och vilka didaktiska konsekvenser detta får. I den första förutsättningen får eleverna skriva om Hjalmar Söderbergs novell ”Pälsen”, medan de i den andra förutsättningen får skriva om Björne Larsons filmadaption Pälsen (2008). I den tredje förutsättningen får eleverna skriva efter att ha sett filmen och sedan läst novellen, medan den omvända ordningen gäller i den fjärde förutsättningen. Studiens material består av 186 elevtexter, har samlats in år 2016 och 2018. Elevernas meningsskapande undersöks genom olika positioner de intar till verken. Eleverna kan inta en intrigposition där de befinner sig i den fiktiva världen; en analogiposition där de undersöker vilken överförd betydelse verken har; samt en objektsposition där eleverna yttrar sig om verket som ett objekt med en konstruktör. Utifrån dessa positioner framkommer att eleverna som läser novellen skriver ur alla dessa positioner, men jämfört med övriga grupper mest ur en analogiposition där olika budskap från novellen konstrueras. Eleverna som ser filmen skriver mest om intrigen, vilket bland annat uttrycks genom den närhet de upprättar till filmens karaktärer. Filmgruppen använder få begrepp som är mediespecifika, istället använder de litterära begrepp i sitt meningsskapande om filmen. Elever som tar del av både film och novell skriver ofta jämförelser av berättelsernas intriger, men det kan också leda till mediereflexiva och metakognitiva resonemang om filmen och novellen. I resultatkapitlen framkommer vidare att filmgruppens skrivande om intrigens viktiga händelser präglas av en större säkerhet än novellgruppen. Avslutnings

Syftet med avhandlingen är att bidra till en ökad kunskap om hur litterär socialisation genom undervisning i olika kontexter påverkar elevers sätt att förhålla sig till en narrativ text och vilka konsekvenser den litterära socialisationen får för olika aspekter av litteraturreception, såsom tolkning, förståelse och begreppshantering. I denna komparativa studie används Sverige och Frankrike som exempel. Det huvudsakliga empiriska materialet består av 223 gymnasieelevers skriftliga reception av en novell. Elevernas texter har analyserats ur olika perspektiv relaterade till litterära receptionsteorier. Avhandlingen innehåller också en analys av undervisningsrelaterade aspekter som kan påverka elevens reception på den lästa texten. Analyserna visar att när man utbildas inom ett system som bygger på strukturalism och formalism, som det franska, blir huvudintresset i interaktionen med den skönlitterära texten närläsningar med fokus på berättarstrukturer och -teknik. Detta är till stor hjälp för att förstå exempelvis den yttre handlingen och berättarperspektivet. En annan aspekt är att eleverna håller sig inom de ramar som litteraturundervisningen ställer upp. Det finns också en risk för att det leder till en teknisk läsning där känslomässiga inslag utesluts. När man utbildas i ett system som likt det svenska fokuserar mer på en upplevelse- och erfarenhetsbaserad läsning, blir elevernas interagerande med texten friare. Analysen visar dock att även om en emotionell läsning kan vara nödvändig för att ge berättelsen liv, riskerar den att utgöra hinder för förståelsen. En litteraturundervisning som kombinerar läsning för nöje, förståelse och analys framstår därmed som mest effektiv för att främja såväl analytisk förmåga som läsglädje., The aim of the thesis is to increase knowledge of how literary socialisation through education impacts students’ interaction with a narrative text and how this affects different aspects of literature reception, such as comprehension, interpretation and literary analysis. In this comparative study, Sweden and France are the contexts used as examples. The main empirical material consists of 223 comments on a short story, written by upper secondary school students in the two countries. The students’ texts have been analysed from different perspectives in relation to literary reception theories. The thesis also includes an analysis of education-related aspects that might have an impact on the way students respond to a literary text. The analyses show that when educated in a system inspired by structuralism and formalism, such as the French, the students’ interaction with the literary text is focused mainly on structures and techniques. A focus on stylistic aspects through close readings of the literary text is helpful when trying to understand the plot or the perspective. Another matter is that this system leads to students who stay within the frames that literary education raises. There is also an obvious risk of this leading to a technical reading where there is no room for emotions. When educated in a system as the Swedish, focusing on emotional and experience-based readings, students’ interaction with the literary text gives free rein to their imagination. However, the analyses show that, even though a personal, emotional reading is needed to give life to the story, it might be an obstacle to comprehension. A combination of reading for pleasure, understanding, and analysis seems to be the most efficient way of teaching literature.

Syftet med avhandlingen är att bidra till en ökad kunskap om hur litterär socialisation genom undervisning i olika kontexter påverkar elevers sätt att förhålla sig till en narrativ text och vilka konsekvenser den litterära socialisationen får för olika aspekter av litteraturreception, såsom tolkning, förståelse och begreppshantering. I denna komparativa studie används Sverige och Frankrike som exempel. Det huvudsakliga empiriska materialet består av 223 gymnasieelevers skriftliga reception av en novell. Elevernas texter har analyserats ur olika perspektiv relaterade till litterära receptionsteorier. Avhandlingen innehåller också en analys av undervisningsrelaterade aspekter som kan påverka elevens reception på den lästa texten. Analyserna visar att när man utbildas inom ett system som bygger på strukturalism och formalism, som det franska, blir huvudintresset i interaktionen med den skönlitterära texten närläsningar med fokus på berättarstrukturer och -teknik. Detta är till stor hjälp för att förstå exempelvis den yttre handlingen och berättarperspektivet. En annan aspekt är att eleverna håller sig inom de ramar som litteraturundervisningen ställer upp. Det finns också en risk för att det leder till en teknisk läsning där känslomässiga inslag utesluts. När man utbildas i ett system som likt det svenska fokuserar mer på en upplevelse- och erfarenhetsbaserad läsning, blir elevernas interagerande med texten friare. Analysen visar dock att även om en emotionell läsning kan vara nödvändig för att ge berättelsen liv, riskerar den att utgöra hinder för förståelsen. En litteraturundervisning som kombinerar läsning för nöje, förståelse och analys framstår därmed som mest effektiv för att främja såväl analytisk förmåga som läsglädje., The aim of the thesis is to increase knowledge of how literary socialisation through education impacts students’ interaction with a narrative text and how this affects different aspects of literature reception, such as comprehension, interpretation and literary analysis. In this comparative study, Sweden and France are the contexts used as examples. The main empirical material consists of 223 comments on a short story, written by upper secondary school students in the two countries. The students’ texts have been analysed from different perspectives in relation to literary reception theories. The thesis also includes an analysis of education-related aspects that might have an impact on the way students respond to a literary text. The analyses show that when educated in a system inspired by structuralism and formalism, such as the French, the students’ interaction with the literary text is focused mainly on structures and techniques. A focus on stylistic aspects through close readings of the literary text is helpful when trying to understand the plot or the perspective. Another matter is that this system leads to students who stay within the frames that literary education raises. There is also an obvious risk of this leading to a technical reading where there is no room for emotions. When educated in a system as the Swedish, focusing on emotional and experience-based readings, students’ interaction with the literary text gives free rein to their imagination. However, the analyses show that, even though a personal, emotional reading is needed to give life to the story, it might be an obstacle to comprehension. A combination of reading for pleasure, understanding, and analysis seems to be the most efficient way of teaching literature.

Syftet med avhandlingen är att bidra till en ökad kunskap om hur litterär socialisation genom undervisning i olika kontexter påverkar elevers sätt att förhålla sig till en narrativ text och vilka konsekvenser den litterära socialisationen får för olika aspekter av litteraturreception, såsom tolkning, förståelse och begreppshantering. I denna komparativa studie används Sverige och Frankrike som exempel. Det huvudsakliga empiriska materialet består av 223 gymnasieelevers skriftliga reception av en novell. Elevernas texter har analyserats ur olika perspektiv relaterade till litterära receptionsteorier. Avhandlingen innehåller också en analys av undervisningsrelaterade aspekter som kan påverka elevens reception på den lästa texten. Analyserna visar att när man utbildas inom ett system som bygger på strukturalism och formalism, som det franska, blir huvudintresset i interaktionen med den skönlitterära texten närläsningar med fokus på berättarstrukturer och -teknik. Detta är till stor hjälp för att förstå exempelvis den yttre handlingen och berättarperspektivet. En annan aspekt är att eleverna håller sig inom de ramar som litteraturundervisningen ställer upp. Det finns också en risk för att det leder till en teknisk läsning där känslomässiga inslag utesluts. När man utbildas i ett system som likt det svenska fokuserar mer på en upplevelse- och erfarenhetsbaserad läsning, blir elevernas interagerande med texten friare. Analysen visar dock att även om en emotionell läsning kan vara nödvändig för att ge berättelsen liv, riskerar den att utgöra hinder för förståelsen. En litteraturundervisning som kombinerar läsning för nöje, förståelse och analys framstår därmed som mest effektiv för att främja såväl analytisk förmåga som läsglädje., The aim of the thesis is to increase knowledge of how literary socialisation through education impacts students’ interaction with a narrative text and how this affects different aspects of literature reception, such as comprehension, interpretation and literary analysis. In this comparative study, Sweden and France are the contexts used as examples. The main empirical material consists of 223 comments on a short story, written by upper secondary school students in the two countries. The students’ texts have been analysed from different perspectives in relation to literary reception theories. The thesis also includes an analysis of education-related aspects that might have an impact on the way students respond to a literary text. The analyses show that when educated in a system inspired by structuralism and formalism, such as the French, the students’ interaction with the literary text is focused mainly on structures and techniques. A focus on stylistic aspects through close readings of the literary text is helpful when trying to understand the plot or the perspective. Another matter is that this system leads to students who stay within the frames that literary education raises. There is also an obvious risk of this leading to a technical reading where there is no room for emotions. When educated in a system as the Swedish, focusing on emotional and experience-based readings, students’ interaction with the literary text gives free rein to their imagination. However, the analyses show that, even though a personal, emotional reading is needed to give life to the story, it might be an obstacle to comprehension. A combination of reading for pleasure, understanding, and analysis seems to be the most efficient way of teaching literature.

Syftet med avhandlingen är att bidra till en ökad kunskap om hur litterär socialisation genom undervisning i olika kontexter påverkar elevers sätt att förhålla sig till en narrativ text och vilka konsekvenser den litterära socialisationen får för olika aspekter av litteraturreception, såsom tolkning, förståelse och begreppshantering. I denna komparativa studie används Sverige och Frankrike som exempel. Det huvudsakliga empiriska materialet består av 223 gymnasieelevers skriftliga reception av en novell. Elevernas texter har analyserats ur olika perspektiv relaterade till litterära receptionsteorier. Avhandlingen innehåller också en analys av undervisningsrelaterade aspekter som kan påverka elevens reception på den lästa texten. Analyserna visar att när man utbildas inom ett system som bygger på strukturalism och formalism, som det franska, blir huvudintresset i interaktionen med den skönlitterära texten närläsningar med fokus på berättarstrukturer och -teknik. Detta är till stor hjälp för att förstå exempelvis den yttre handlingen och berättarperspektivet. En annan aspekt är att eleverna håller sig inom de ramar som litteraturundervisningen ställer upp. Det finns också en risk för att det leder till en teknisk läsning där känslomässiga inslag utesluts. När man utbildas i ett system som likt det svenska fokuserar mer på en upplevelse- och erfarenhetsbaserad läsning, blir elevernas interagerande med texten friare. Analysen visar dock att även om en emotionell läsning kan vara nödvändig för att ge berättelsen liv, riskerar den att utgöra hinder för förståelsen. En litteraturundervisning som kombinerar läsning för nöje, förståelse och analys framstår därmed som mest effektiv för att främja såväl analytisk förmåga som läsglädje., The aim of the thesis is to increase knowledge of how literary socialisation through education impacts students’ interaction with a narrative text and how this affects different aspects of literature reception, such as comprehension, interpretation and literary analysis. In this comparative study, Sweden and France are the contexts used as examples. The main empirical material consists of 223 comments on a short story, written by upper secondary school students in the two countries. The students’ texts have been analysed from different perspectives in relation to literary reception theories. The thesis also includes an analysis of education-related aspects that might have an impact on the way students respond to a literary text. The analyses show that when educated in a system inspired by structuralism and formalism, such as the French, the students’ interaction with the literary text is focused mainly on structures and techniques. A focus on stylistic aspects through close readings of the literary text is helpful when trying to understand the plot or the perspective. Another matter is that this system leads to students who stay within the frames that literary education raises. There is also an obvious risk of this leading to a technical reading where there is no room for emotions. When educated in a system as the Swedish, focusing on emotional and experience-based readings, students’ interaction with the literary text gives free rein to their imagination. However, the analyses show that, even though a personal, emotional reading is needed to give life to the story, it might be an obstacle to comprehension. A combination of reading for pleasure, understanding, and analysis seems to be the most efficient way of teaching literature.

Syftet med avhandlingen är att bidra till en ökad kunskap om hur litterär socialisation genom undervisning i olika kontexter påverkar elevers sätt att förhålla sig till en narrativ text och vilka konsekvenser den litterära socialisationen får för olika aspekter av litteraturreception, såsom tolkning, förståelse och begreppshantering. I denna komparativa studie används Sverige och Frankrike som exempel. Det huvudsakliga empiriska materialet består av 223 gymnasieelevers skriftliga reception av en novell. Elevernas texter har analyserats ur olika perspektiv relaterade till litterära receptionsteorier. Avhandlingen innehåller också en analys av undervisningsrelaterade aspekter som kan påverka elevens reception på den lästa texten. Analyserna visar att när man utbildas inom ett system som bygger på strukturalism och formalism, som det franska, blir huvudintresset i interaktionen med den skönlitterära texten närläsningar med fokus på berättarstrukturer och -teknik. Detta är till stor hjälp för att förstå exempelvis den yttre handlingen och berättarperspektivet. En annan aspekt är att eleverna håller sig inom de ramar som litteraturundervisningen ställer upp. Det finns också en risk för att det leder till en teknisk läsning där känslomässiga inslag utesluts. När man utbildas i ett system som likt det svenska fokuserar mer på en upplevelse- och erfarenhetsbaserad läsning, blir elevernas interagerande med texten friare. Analysen visar dock att även om en emotionell läsning kan vara nödvändig för att ge berättelsen liv, riskerar den att utgöra hinder för förståelsen. En litteraturundervisning som kombinerar läsning för nöje, förståelse och analys framstår därmed som mest effektiv för att främja såväl analytisk förmåga som läsglädje., The aim of the thesis is to increase knowledge of how literary socialisation through education impacts students’ interaction with a narrative text and how this affects different aspects of literature reception, such as comprehension, interpretation and literary analysis. In this comparative study, Sweden and France are the contexts used as examples. The main empirical material consists of 223 comments on a short story, written by upper secondary school students in the two countries. The students’ texts have been analysed from different perspectives in relation to literary reception theories. The thesis also includes an analysis of education-related aspects that might have an impact on the way students respond to a literary text. The analyses show that when educated in a system inspired by structuralism and formalism, such as the French, the students’ interaction with the literary text is focused mainly on structures and techniques. A focus on stylistic aspects through close readings of the literary text is helpful when trying to understand the plot or the perspective. Another matter is that this system leads to students who stay within the frames that literary education raises. There is also an obvious risk of this leading to a technical reading where there is no room for emotions. When educated in a system as the Swedish, focusing on emotional and experience-based readings, students’ interaction with the literary text gives free rein to their imagination. However, the analyses show that, even though a personal, emotional reading is needed to give life to the story, it might be an obstacle to comprehension. A combination of reading for pleasure, understanding, and analysis seems to be the most efficient way of teaching literature.

This report discusses ways to look upon teaching of literature as a social and cultural transmission of (1) a literary canon and (2) certain ways to 'handle' literature and give it meaning. This mainly theoretical discussion is concluded with an account of the historical background of teaching of literature in Sweden, and a description of how a poem of Viktor Rydberg has been interpreted in educational contexts in the period 1900-1970.

The general aim of this report has been to review the intemational research in the fields of the empirical study of literature and other fields of relevance to the teaching of literature. The theoretical frame of reference reflects the social-constructivist orientations of A. Schutz and P. L. Berger & T. Luckmann and the similar theories of S. Fish and D. Bleich. The report deals with the development of literary interpretive and evaluative ability, reading interests, reading motivation, and literary awareness. Implications for the teaching of literature are also considered. The book includes an annotated bibliography., Forskning och svenskundervisning; 3

Något som forskningen med all önskvärd tydlighet pekar på är att man måste låta eleverna läsa mycket litteratur på alla stadier, mycket mer än vad man i allmänhet idag låter eleverna läsa i skolan. Boksituationen måste bearbetas: skolbibliotekens resurser måste förbättras, anslagen till svenskinstitutionerna för bokinköp måste öka. Men även med den situation vi har idag kan en hel del uträttas. Jag har sedan många år tillbaka försökt bygga på forskningens rön och egna erfarenheter för att utforma ett litteraturläsningsprograrn, som visat sig fungera rätt bra. Jag ger en kort sammanfattning här som en utgångspunkt för vidare diskussion. Starta den fria läsningen så fort som möjligt Tag reda på elevernas intressen och läsvanor, tex genom brevförfarandet Utnyttja skolbiblioteket mycket, bl a för att ge biblioteksvana. Följ upp med bokhandelskataloger och med besök i bokhandel och större bibliotek och be om deras stöd. Jaga inte eleverna med recensionsskrivande. Det här är läsning för nöjes skull. Läs högt för eleverna första terminen: spännande, bra texter. Börja tcxtsamtalen, noga övertänkta, genast. Försök involvera eleverna i högläsandet på våren. När intresset och förmågan au läsa och diskutera börjar komma, läs hela böcker med eleverna. Låt dem få vara med och välja i någon form. Tag diskussionen i halvklass, led den själv, sitt i en cirkel så att skolsituationen bryts och så att ni kan se varandra. Jag brukar börja med det här i åttan ocb vi brukar hinna hinna 3-4 böcker per termin. Hela tiden fortsätter den fria läsningen och läsning och diskussion av korta texter. Koppla ihop läsandet ocb skrivandet genom att också göra berättartekniska iakttagelser i texterna och uppmuntra eleverna att använda dessa i skrivandet. Ibland kan man lägga upp ett tema som bygger på läsa och skriva. Låt tyngdpunkten i undervisningen ligga på läsa, tala och skriva, så att grundfllrdigheterna övas intensivt och plottra inte bort svenskundervisningen på mindre viktiga småsaker i lärob, This report contains a review of mainly Swedish research conceming the teaching of reading and literature in the upper grades of the compulsory school (ages 14-16). Pedagogical conclusions are drawn from the research findings, and the author ends by discussing some applications in his own extensive practice as a tcacher of mother tongue.

This report discusses ways to look upon teaching of literature as a social and cultural transmission of (1) a literary canon and (2) certain ways to 'handle' literature and give it meaning. This mainly theoretical discussion is concluded with an account of the historical background of teaching of literature in Sweden, and a description of how a poem of Viktor Rydberg has been interpreted in educational contexts in the period 1900-1970.

The general aim of this report has been to review the intemational research in the fields of the empirical study of literature and other fields of relevance to the teaching of literature. The theoretical frame of reference reflects the social-constructivist orientations of A. Schutz and P. L. Berger & T. Luckmann and the similar theories of S. Fish and D. Bleich. The report deals with the development of literary interpretive and evaluative ability, reading interests, reading motivation, and literary awareness. Implications for the teaching of literature are also considered. The book includes an annotated bibliography., Forskning och svenskundervisning; 3

Något som forskningen med all önskvärd tydlighet pekar på är att man måste låta eleverna läsa mycket litteratur på alla stadier, mycket mer än vad man i allmänhet idag låter eleverna läsa i skolan. Boksituationen måste bearbetas: skolbibliotekens resurser måste förbättras, anslagen till svenskinstitutionerna för bokinköp måste öka. Men även med den situation vi har idag kan en hel del uträttas. Jag har sedan många år tillbaka försökt bygga på forskningens rön och egna erfarenheter för att utforma ett litteraturläsningsprograrn, som visat sig fungera rätt bra. Jag ger en kort sammanfattning här som en utgångspunkt för vidare diskussion. Starta den fria läsningen så fort som möjligt Tag reda på elevernas intressen och läsvanor, tex genom brevförfarandet Utnyttja skolbiblioteket mycket, bl a för att ge biblioteksvana. Följ upp med bokhandelskataloger och med besök i bokhandel och större bibliotek och be om deras stöd. Jaga inte eleverna med recensionsskrivande. Det här är läsning för nöjes skull. Läs högt för eleverna första terminen: spännande, bra texter. Börja tcxtsamtalen, noga övertänkta, genast. Försök involvera eleverna i högläsandet på våren. När intresset och förmågan au läsa och diskutera börjar komma, läs hela böcker med eleverna. Låt dem få vara med och välja i någon form. Tag diskussionen i halvklass, led den själv, sitt i en cirkel så att skolsituationen bryts och så att ni kan se varandra. Jag brukar börja med det här i åttan ocb vi brukar hinna hinna 3-4 böcker per termin. Hela tiden fortsätter den fria läsningen och läsning och diskussion av korta texter. Koppla ihop läsandet ocb skrivandet genom att också göra berättartekniska iakttagelser i texterna och uppmuntra eleverna att använda dessa i skrivandet. Ibland kan man lägga upp ett tema som bygger på läsa och skriva. Låt tyngdpunkten i undervisningen ligga på läsa, tala och skriva, så att grundfllrdigheterna övas intensivt och plottra inte bort svenskundervisningen på mindre viktiga småsaker i lärob, This report contains a review of mainly Swedish research conceming the teaching of reading and literature in the upper grades of the compulsory school (ages 14-16). Pedagogical conclusions are drawn from the research findings, and the author ends by discussing some applications in his own extensive practice as a tcacher of mother tongue.

This report discusses ways to look upon teaching of literature as a social and cultural transmission of (1) a literary canon and (2) certain ways to 'handle' literature and give it meaning. This mainly theoretical discussion is concluded with an account of the historical background of teaching of literature in Sweden, and a description of how a poem of Viktor Rydberg has been interpreted in educational contexts in the period 1900-1970.

The general aim of this report has been to review the intemational research in the fields of the empirical study of literature and other fields of relevance to the teaching of literature. The theoretical frame of reference reflects the social-constructivist orientations of A. Schutz and P. L. Berger & T. Luckmann and the similar theories of S. Fish and D. Bleich. The report deals with the development of literary interpretive and evaluative ability, reading interests, reading motivation, and literary awareness. Implications for the teaching of literature are also considered. The book includes an annotated bibliography., Forskning och svenskundervisning; 3

Något som forskningen med all önskvärd tydlighet pekar på är att man måste låta eleverna läsa mycket litteratur på alla stadier, mycket mer än vad man i allmänhet idag låter eleverna läsa i skolan. Boksituationen måste bearbetas: skolbibliotekens resurser måste förbättras, anslagen till svenskinstitutionerna för bokinköp måste öka. Men även med den situation vi har idag kan en hel del uträttas. Jag har sedan många år tillbaka försökt bygga på forskningens rön och egna erfarenheter för att utforma ett litteraturläsningsprograrn, som visat sig fungera rätt bra. Jag ger en kort sammanfattning här som en utgångspunkt för vidare diskussion. Starta den fria läsningen så fort som möjligt Tag reda på elevernas intressen och läsvanor, tex genom brevförfarandet Utnyttja skolbiblioteket mycket, bl a för att ge biblioteksvana. Följ upp med bokhandelskataloger och med besök i bokhandel och större bibliotek och be om deras stöd. Jaga inte eleverna med recensionsskrivande. Det här är läsning för nöjes skull. Läs högt för eleverna första terminen: spännande, bra texter. Börja tcxtsamtalen, noga övertänkta, genast. Försök involvera eleverna i högläsandet på våren. När intresset och förmågan au läsa och diskutera börjar komma, läs hela böcker med eleverna. Låt dem få vara med och välja i någon form. Tag diskussionen i halvklass, led den själv, sitt i en cirkel så att skolsituationen bryts och så att ni kan se varandra. Jag brukar börja med det här i åttan ocb vi brukar hinna hinna 3-4 böcker per termin. Hela tiden fortsätter den fria läsningen och läsning och diskussion av korta texter. Koppla ihop läsandet ocb skrivandet genom att också göra berättartekniska iakttagelser i texterna och uppmuntra eleverna att använda dessa i skrivandet. Ibland kan man lägga upp ett tema som bygger på läsa och skriva. Låt tyngdpunkten i undervisningen ligga på läsa, tala och skriva, så att grundfllrdigheterna övas intensivt och plottra inte bort svenskundervisningen på mindre viktiga småsaker i lärob, This report contains a review of mainly Swedish research conceming the teaching of reading and literature in the upper grades of the compulsory school (ages 14-16). Pedagogical conclusions are drawn from the research findings, and the author ends by discussing some applications in his own extensive practice as a tcacher of mother tongue.

The general aim of this report has been to review the intemational research in the fields of the empirical study of literature and other fields of relevance to the teaching of literature. The theoretical frame of reference reflects the social-constructivist orientations of A. Schutz and P. L. Berger & T. Luckmann and the similar theories of S. Fish and D. Bleich. The report deals with the development of literary interpretive and evaluative ability, reading interests, reading motivation, and literary awareness. Implications for the teaching of literature are also considered. The book includes an annotated bibliography., Forskning och svenskundervisning; 3

This report discusses ways to look upon teaching of literature as a social and cultural transmission of (1) a literary canon and (2) certain ways to 'handle' literature and give it meaning. This mainly theoretical discussion is concluded with an account of the historical background of teaching of literature in Sweden, and a description of how a poem of Viktor Rydberg has been interpreted in educational contexts in the period 1900-1970.

Något som forskningen med all önskvärd tydlighet pekar på är att man måste låta eleverna läsa mycket litteratur på alla stadier, mycket mer än vad man i allmänhet idag låter eleverna läsa i skolan. Boksituationen måste bearbetas: skolbibliotekens resurser måste förbättras, anslagen till svenskinstitutionerna för bokinköp måste öka. Men även med den situation vi har idag kan en hel del uträttas. Jag har sedan många år tillbaka försökt bygga på forskningens rön och egna erfarenheter för att utforma ett litteraturläsningsprograrn, som visat sig fungera rätt bra. Jag ger en kort sammanfattning här som en utgångspunkt för vidare diskussion. Starta den fria läsningen så fort som möjligt Tag reda på elevernas intressen och läsvanor, tex genom brevförfarandet Utnyttja skolbiblioteket mycket, bl a för att ge biblioteksvana. Följ upp med bokhandelskataloger och med besök i bokhandel och större bibliotek och be om deras stöd. Jaga inte eleverna med recensionsskrivande. Det här är läsning för nöjes skull. Läs högt för eleverna första terminen: spännande, bra texter. Börja tcxtsamtalen, noga övertänkta, genast. Försök involvera eleverna i högläsandet på våren. När intresset och förmågan au läsa och diskutera börjar komma, läs hela böcker med eleverna. Låt dem få vara med och välja i någon form. Tag diskussionen i halvklass, led den själv, sitt i en cirkel så att skolsituationen bryts och så att ni kan se varandra. Jag brukar börja med det här i åttan ocb vi brukar hinna hinna 3-4 böcker per termin. Hela tiden fortsätter den fria läsningen och läsning och diskussion av korta texter. Koppla ihop läsandet ocb skrivandet genom att också göra berättartekniska iakttagelser i texterna och uppmuntra eleverna att använda dessa i skrivandet. Ibland kan man lägga upp ett tema som bygger på läsa och skriva. Låt tyngdpunkten i undervisningen ligga på läsa, tala och skriva, så att grundfllrdigheterna övas intensivt och plottra inte bort svenskundervisningen på mindre viktiga småsaker i lärob, This report contains a review of mainly Swedish research conceming the teaching of reading and literature in the upper grades of the compulsory school (ages 14-16). Pedagogical conclusions are drawn from the research findings, and the author ends by discussing some applications in his own extensive practice as a tcacher of mother tongue.

Något som forskningen med all önskvärd tydlighet pekar på är att man måste låta eleverna läsa mycket litteratur på alla stadier, mycket mer än vad man i allmänhet idag låter eleverna läsa i skolan. Boksituationen måste bearbetas: skolbibliotekens resurser måste förbättras, anslagen till svenskinstitutionerna för bokinköp måste öka. Men även med den situation vi har idag kan en hel del uträttas. Jag har sedan många år tillbaka försökt bygga på forskningens rön och egna erfarenheter för att utforma ett litteraturläsningsprograrn, som visat sig fungera rätt bra. Jag ger en kort sammanfattning här som en utgångspunkt för vidare diskussion. Starta den fria läsningen så fort som möjligt Tag reda på elevernas intressen och läsvanor, tex genom brevförfarandet Utnyttja skolbiblioteket mycket, bl a för att ge biblioteksvana. Följ upp med bokhandelskataloger och med besök i bokhandel och större bibliotek och be om deras stöd. Jaga inte eleverna med recensionsskrivande. Det här är läsning för nöjes skull. Läs högt för eleverna första terminen: spännande, bra texter. Börja tcxtsamtalen, noga övertänkta, genast. Försök involvera eleverna i högläsandet på våren. När intresset och förmågan au läsa och diskutera börjar komma, läs hela böcker med eleverna. Låt dem få vara med och välja i någon form. Tag diskussionen i halvklass, led den själv, sitt i en cirkel så att skolsituationen bryts och så att ni kan se varandra. Jag brukar börja med det här i åttan ocb vi brukar hinna hinna 3-4 böcker per termin. Hela tiden fortsätter den fria läsningen och läsning och diskussion av korta texter. Koppla ihop läsandet ocb skrivandet genom att också göra berättartekniska iakttagelser i texterna och uppmuntra eleverna att använda dessa i skrivandet. Ibland kan man lägga upp ett tema som bygger på läsa och skriva. Låt tyngdpunkten i undervisningen ligga på läsa, tala och skriva, så att grundfllrdigheterna övas intensivt och plottra inte bort svenskundervisningen på mindre viktiga småsaker i lärob, This report contains a review of mainly Swedish research conceming the teaching of reading and literature in the upper grades of the compulsory school (ages 14-16). Pedagogical conclusions are drawn from the research findings, and the author ends by discussing some applications in his own extensive practice as a tcacher of mother tongue.

This report discusses ways to look upon teaching of literature as a social and cultural transmission of (1) a literary canon and (2) certain ways to 'handle' literature and give it meaning. This mainly theoretical discussion is concluded with an account of the historical background of teaching of literature in Sweden, and a description of how a poem of Viktor Rydberg has been interpreted in educational contexts in the period 1900-1970.

The general aim of this report has been to review the intemational research in the fields of the empirical study of literature and other fields of relevance to the teaching of literature. The theoretical frame of reference reflects the social-constructivist orientations of A. Schutz and P. L. Berger & T. Luckmann and the similar theories of S. Fish and D. Bleich. The report deals with the development of literary interpretive and evaluative ability, reading interests, reading motivation, and literary awareness. Implications for the teaching of literature are also considered. The book includes an annotated bibliography., Forskning och svenskundervisning; 3