Search

Byggproduktion idag, innebär bland annat en hög energianvändning, utsläpp av växthusgaser, användning av miljöfarliga ämnen samt stora mängder avfall som måste hanteras. Detta är aspekter som samtliga behöver minskas för att reducera branschens stora miljöpåverkan. Inom byggsektorn har klimatarbetet fått en alltmer ökad uppmärksamhet med införandet av olika klimatkrav på nationell och EU-nivå. I och med ökat fokus har miljöcertifieringar som NollCO2 och lokala initiativ som LFM30 i Malmö skapats, vilka strävar efter klimatneutralitet genom att minska utsläppen i och med byggnation och även kompensera för kvarvarande utsläpp. Genom användning av miljöcertifieringar, miljöinitiativ och klimateffektiva byggmetoder och genom det välja miljömässigt fördelaktiga material, återbrukat material och materialsnåla konstruktioner, kan byggsektorn bidra till minskade utsläpp. Som en påbyggnad på detta mer initiala klimatarbete, har köp av klimatkompensationer, eller andra former av klimatåtgärder, blivit allt vanligare i byggbranschen, samt därtill för stater och företag. Dessa är åtgärder som ämnas balansera ut och kompensera för de utsläpp som är svåra att undvika – men vilka åtgärder är det man talar om, hur effektiva är de egentligen och hur kostsamma är dem? Den huvudsakliga bakgrunden till att detta examensarbete uppförts är att det i dagsläget saknas sammanställd information och undersökningar avseende klimatkompensationsåtgärder, kopplat till dess kostnader samt det övriga klimatarbetet i byggbranschen. Syftet med arbetet är därför att bidra med en kunskapssamling som kan användas i det fortsatta klimatarbetet inom branschen, speciellt avseende användandet av olika klimatkompensationsåtgärder. I denna undersökning har en litteraturstudie, fallstudie, samt enstaka intervjuer och samtal genomförts för att ta fram grunden till det resultat som tagits fram. Fallstudien som genomförts gjordes av byggnaden Kvartetten i Malmö, vilken visar hur medvetna materialval och materialu, Carbon offsets, essential in climate-related aspirations for governments and businesses, entail reducing, avoiding, or extracting greenhouse gases from the atmosphere, even if not contemporaneous with emissions. They include, among others, energy-efficient solutions and renewable energy investments. These compensations, voluntary or regulated, must meet reliability criteria. Actions, such as Carbon Capture and Storage and tree planting, aim at negative emissions or emission reductions, their costs varying. In construction, climate focus has surged with national and EU climate requirements. Certifications like NollCO2 and local initiatives like LFM30 in Malmö pursue emission reduction and climate neutrality. Through certifications, initiatives, and efficient methods, like material reuse, the sector can reduce its emissions. The studied case, Kvartetten, exemplifies emission reductions via material selection and solar panel system installation, showcasing the path to net-zero emissions through the use of specific calculation methods. In essence, carbon offsets are a contributing factor in emission reduction aspirations, with the construction sector’s adoption of certifications and efficient methods driving emission reduction. This master’s thesis is written by Thea Remison and Filippa Åberg.

Byggproduktion idag, innebär bland annat en hög energianvändning, utsläpp av växthusgaser, användning av miljöfarliga ämnen samt stora mängder avfall som måste hanteras. Detta är aspekter som samtliga behöver minskas för att reducera branschens stora miljöpåverkan. Inom byggsektorn har klimatarbetet fått en alltmer ökad uppmärksamhet med införandet av olika klimatkrav på nationell och EU-nivå. I och med ökat fokus har miljöcertifieringar som NollCO2 och lokala initiativ som LFM30 i Malmö skapats, vilka strävar efter klimatneutralitet genom att minska utsläppen i och med byggnation och även kompensera för kvarvarande utsläpp. Genom användning av miljöcertifieringar, miljöinitiativ och klimateffektiva byggmetoder och genom det välja miljömässigt fördelaktiga material, återbrukat material och materialsnåla konstruktioner, kan byggsektorn bidra till minskade utsläpp. Som en påbyggnad på detta mer initiala klimatarbete, har köp av klimatkompensationer, eller andra former av klimatåtgärder, blivit allt vanligare i byggbranschen, samt därtill för stater och företag. Dessa är åtgärder som ämnas balansera ut och kompensera för de utsläpp som är svåra att undvika – men vilka åtgärder är det man talar om, hur effektiva är de egentligen och hur kostsamma är dem? Den huvudsakliga bakgrunden till att detta examensarbete uppförts är att det i dagsläget saknas sammanställd information och undersökningar avseende klimatkompensationsåtgärder, kopplat till dess kostnader samt det övriga klimatarbetet i byggbranschen. Syftet med arbetet är därför att bidra med en kunskapssamling som kan användas i det fortsatta klimatarbetet inom branschen, speciellt avseende användandet av olika klimatkompensationsåtgärder. I denna undersökning har en litteraturstudie, fallstudie, samt enstaka intervjuer och samtal genomförts för att ta fram grunden till det resultat som tagits fram. Fallstudien som genomförts gjordes av byggnaden Kvartetten i Malmö, vilken visar hur medvetna materialval och materialu, Carbon offsets, essential in climate-related aspirations for governments and businesses, entail reducing, avoiding, or extracting greenhouse gases from the atmosphere, even if not contemporaneous with emissions. They include, among others, energy-efficient solutions and renewable energy investments. These compensations, voluntary or regulated, must meet reliability criteria. Actions, such as Carbon Capture and Storage and tree planting, aim at negative emissions or emission reductions, their costs varying. In construction, climate focus has surged with national and EU climate requirements. Certifications like NollCO2 and local initiatives like LFM30 in Malmö pursue emission reduction and climate neutrality. Through certifications, initiatives, and efficient methods, like material reuse, the sector can reduce its emissions. The studied case, Kvartetten, exemplifies emission reductions via material selection and solar panel system installation, showcasing the path to net-zero emissions through the use of specific calculation methods. In essence, carbon offsets are a contributing factor in emission reduction aspirations, with the construction sector’s adoption of certifications and efficient methods driving emission reduction. This master's thesis is written by Thea Remison and Filippa Åberg.

Sett till EU:s totala koldioxidutsläpp står byggnadernas energianvändning för en tredjedel av dem (Regeringskansliet 2023). Sverige har ett energipolitiskt mål om att ha en 50 % effektivare energianvändning till 2030, jämfört med 2005, benämnt energiintensitetsmålet. En stor del av den befintliga bebyggelsen i vårt samhälle har ett högt energibehov. Med ökade krav på energieffektivisering av det befintliga beståndet från EU-direktiv är fönsterrenovering ett av många alternativ att överväga. Det har varit ett stort fokus på klimatpåverkan för nyproduktion och det har skett en förändring av vilka krav som ställs vid nyproduktion. Idag finns det ett behov för kunskapsutveckling och strategier för att minska klimatpåverkan hos det befintliga beståndet. Med renoverings- och ombyggnadsprojekt kan byggnaden energieffektiviseras och därmed bidra med en klimatbesparing genom minskad energianvändning i driftskedet. Däremot bör det sättas i relation till renoveringens klimatbelastning vid genomförandet. Examensarbetet ämnar påvisa komplexiteten i arbetet mot ett energieffektivare byggnadsbestånd. Den potentiella fossila klimatpåverkan för olika renoveringsåtgärder av fönster undersöks i förhållande till den energieffektivisering åtgärden förväntas resultera i. Energibehovet simuleras genom en fallstudie av ett objekt med stort kulturvärde. Renoveringsåtgärder som studeras är installation av en isolerruta (Grundels klimatruta) och ett nytt fönster. One-Click LCA används för att beräkna klimatpåverkan i A-skedet. Då A-skedet jämförs med B6-skedet simuleras driftenergin i IDA-ICE för en byggnad. Energibehovet simuleras för tre olika scenarier: Referensfall, fall 1 med Grundels klimatruta och fall 2 med nytt fönster. Fallstudien utförs på Donnerska huset i Visby på Gotland. Studien påvisar att det i allmänhet är motiverat att genomföra renoveringsåtgärder med hänsyn till klimatpåverkan, och en fönsterrenovering i synnerhet. Klimatrutan har en lägre klimatpåverkan i A-skedet och me, One third of the EU's carbon emissions come from buildings energy use. Sweden aims for 50% more energy efficiency by year 2030, compared to year 2005. Existing buildings, with high energy demands, require renovations for energy efficiency. However, it is crucial to consider the climate impact of such upgrades. Window renovations are one option. This study explores the complexities of improving energy efficiency in existing buildings. It examines the fossil climate impact of window renovations relative to expected energy efficiency gains. Simulations focus on Donnerska huset in Visby, a culturally significant building in Sweden. Renovation measures examined in the study include the installation of an insulated glass pane (Grundels klimatruta) and a new window. One-Click LCA is used to calculate the climate impact of the measures in the production- and construction stage (A1-A5). IDA-ICE is used to calculate the operational energy demand (B6) for three different scenarios: baseline case, case 1 with Grundels klimatruta, and case 2 with a new window. The study demonstrates that it is generally justified to carry out renovation measures considering their climate impact, particularly window renovation. The insulated glass pane has a lower climate impact in A1-A5, and results in similar heating energy savings as a new window. The study focused on the ratio between the carbon impact in the life cycle stages A1-A5 and the decreased climate impact in B6 due to decreased energy demand because of renovation. For the insulated glass pane the climate impact in A1-A5 was equal to 20 % of the decreased climate impact in B6, and for the new window it was equal to 82 % of the decreased climate impact in the stage B6. This result shows that to get an overall low carbon impact, window renovation with an insulated glass pane should be considered before putting in a new window. The climate impact of the energy source used in the district heating network is shown to be important to consi

Denna studie undersöker hållbarheten hos olika förpackningsmaterial inomförpackningsindustrin genom att sammanställa och analysera resultat från vetenskapligaartiklar. Genom att undersöka befintlig forskning, inklusive livscykelanalyser, utvärderas demiljömässiga, ekonomiska och sociala aspekterna med huvudfokus på miljöpåverkan av olikaförpackningsmaterial som glas, plast, kartong, PET och biobaserade material. Analysen visaratt det mest hållbara förpackningsmaterialet varierar beroende på specifika behov och krav förvarje applikation, vilket understryker vikten av en omfattande utvärdering av alla relevantafaktorer. Studien drar slutsatsen att genom att presentera aktuell forskning, strävar den efteratt främja en mer hållbar förpackningsindustri genom samarbete och innovation. Dennaomställning kräver dock ökad medvetenhet och engagemang från industrin, regeringar ochkonsumenter för att driva övergången till mer hållbara förpackningslösningar och därmedbidra till en hållbar framtid för vår planet., This study examines the sustainability of various packaging materials within the packagingindustry by compiling and analyzing findings from scientific articles. By investigatingexisting research, including life cycle assessments, sustainability aspects, with a primaryfocus on the environmental impact of different packaging materials such as glass, plastic,cardboard, PET, and biobased materials. The analysis reveals that the most sustainablepackaging material varies depending on specific needs and requirements for each application,highlighting the importance of a comprehensive evaluation. This study concludes that bypresenting current research, it aims to promote a more sustainable packaging industry throughcollaboration and innovation. This transition, however, requires greater awareness andengagement from industry, governments, and consumers to foster the shift towards moresustainable packaging solutions and ultimately contribute to a sustainable future for ourplanet.

För att uppnå klimatmålen inom transportsektorn, krävs ett minskat bilåkande och en omställning av fordonsflottan. Ett medel för förändring och påverkan av transporter är parkeringen, för att styra transportval och resmönster. Kommunens parkeringsnormer påverkar mängden parkeringsplatser vidny- och ombyggnationer. För att bedöma en parkeringsplats miljöpåverkan på den globala uppvärmningspotentialen (GWP) under dess livstid har en ny systemavgränsning fastställts för vilka utsläpp som ska tillskrivas en parkeringsplats. Det görs genom en livscykelanalys (LCA) av ett garage i en källare. För att bedöma miljöpåverkan från garagets livscykel inkluderas även användning av parkeringsplatsen. Vilketinkluderar bilarnas miljöpåverkan under dess livscykel under garagets livstid. Utsläppen för byggandet av garaget uppgår till 1697 ton koldioxidekvivalenter (CO2e) och för det tillhörande markarbetet till 106 ton CO2e, där markarbetet svarar för 6 procent av den totala utsläppen från byggandet. När utsläppen från byggnaden och markarbetet kombineras för att beräkna den totala miljöpåverkan per parkeringsplats, uppgår markarbetet till cirka 0,8 ton CO2e och byggandet av garaget till 13 ton CO2e. För beräkningen av parkeringsanvändningen har en konsekvens-LCA använts för att se till dess miljöpåverkan för användningsstadium. Baseras på två scenarier för framtida utveckling av utsläppen för en Volvo XC40 ICE och en Volvo XC40 Recharge under parkeringsplatsens livslängd på 50 år. Ett av scenarierna är ett basscenario där utvecklingen stagnerar och utsläppen ligger kvar på samma nivåer. Det andra är ett samhällsomställningsscenario där klimatmålen uppnås och samhället ställer om, vilket minskar utsläppen till att nå klimatneutralitet. Båda scenarierna innefattar Europeiska unionens förbud mot försäljning av den fossildrivna bilen (Volvo XC40 ICE) år 2035. Resultaten visar att utsläppen per parkeringsplats varierar beroende på biltyp och antal bilar i garagets startuppsättning, med, To achieve the climate goals for the transport sector, reduced car usage and a transition of the vehicle fleet are required. As a means of change and impact on transportation, parking is used as a tool to influence transport choices and travel patterns. Parking norms affect the construction and reconstruction of parking spaces. To assess the environmental impact of a parking space in terms of its Global Warming Potential (GWP) over its lifetime, a new system boundary has been established for the emissions attributable to a parking space. This is done through a Life Cycle Assessment (LCA) of an underground garage. To assess the environmental impact of the garage's life cycle, the use of the parking space is also included, which encompasses the environmental impact of the cars over their life cycle during the garage's lifetime. The emissions from the construction of the garage amount to 1697 tons of carbon dioxide equivalents (CO2e) and for the associated groundwork to 106 tons CO2e, where the groundwork accounts for 6 percent of the total emissions from the construction. When the emissions from the building and the groundwork are combined to calculate the total environmental impact per parking space, the groundwork amounts to approximately 0.8 tons CO2e and the construction of the garage to 13 tons CO2e. For the calculation of parking usage, a consequential LCA has been used to assess its environmental impact during the usage phase. This is based on two scenarios for the future development of emissions for a Volvo XC40 ICE and a Volvo XC40 Recharge during the parking space's lifespan of 50 years. One of the scenarios is a baseline scenario where development stagnates, and emissions remain at the same levels. The other is a societal transformation scenario where climate goals are achieved and society transitions, reducing emissions to achieve climate neutrality. Both scenarios include the European Union's ban on the sale of fossil-fueled cars (Volvo XC40 ICE) in 2035.

Ull är en populär fiber och förekommer ofta i mattproduktion. Med hjälp av livscykelanalyser visar ullen vara en av de fibrerna som ligger i toppen av de material som har högst koldioxidutsläpp. Dock finns det en problematik vid beräkning av miljöpåverkan inom ullproduktionen som kan bidra till ett orättvist resultat. Trots det kvarstår faktumet att det finns förbättringar inom ullproduktionen samt att det är viktigt att ta vara på den ullen som annars skulle gått till förbränning. I samarbete med mattföretaget Rugvista undersöker denna studie hur implementering av 60% återvunna fibrer i mattgarn påverkar kvalitén med en målsätting att få in ull i ett cirkulärt flöde. Genom att undersöka detta spanns ett garn med 60% återvunnen ull och 40% konventionell ull på en E-spinner. Syftet var att garnet skulle nå upp de krav som Rugvista ställer på deras garn. Båda garnerna handvävdes därefter i en tvåskaftsbindning med ett inslagsripsutseende och i samma struktur för de skulle kunna bli jämförda med varandra under samma förutsättningar. Garnerna gick därefter igenom ett dragprovstest och de vävda proverna utsattes för ett modifierad martindaletest. Utifrån dragprovstestet påvisade de tillverkade garnet att de krävdes högre kraft för att nå brottspunkten, då majoriteten av protoypgarnerna klarade en kraft på 3500 cN, vilket var max kraften för Rugvistas garn. Dock gick det att se en större variation på brottpunkten till skillnad från Rugvistas garn som var mer enhetligt i deras resultat. I det modifierade martindaletestet gjordes en visuell bedömning på det vävda proverna efter dem hade blivit utsatta för 15 000 varv. Där påvisades referensmaterialet ett bättre resultat då den bevarade sitt utgångs utseende medan prototypen fick noppbildning redan efter 3000 varv samt släppte ifrån sig betydligt mer fibrer. Slutsatsen av studien blev att utifrån testningen visade prototypen att den inte möter den kvalitén som Rugvista ställer på sina mattor. Utmaningen är den korta fiberlän, Wool is an admired fiber and is frequently utilized in carpet production. According to life cycle analyses (LCA), wool shows to be one of the fibers that ranks highest in carbon dioxide emissions. However, there are challenges when calculating the environmental impact of wool production that contributes to an unfair result. This does not negate the reality that there are some areas within the wool life cycle that needs enhancement, especially when it comes to the utilization of wool that would otherwise have gone to incineration. This study, conducted in collaboration with the carpet company Rugvista, examines how 60% recycled wool fibers in carpet yarn affects the quality with the aim of getting wool into a circular economy. By investigating this, a yarn with 60% recycled wool and 40% conventional wool was spun on an E-spinner. The objective was to produce a yarn that meets Rugvista's quality standards. Both yarns were later handwoven in a weft-faced plainweave structure to allow for a fair comparison. The yarns underwent a tensile strength test, and the woven samples were subjected to a modified Martindale abrasion test. The results from the tensile test, showed that the manufactured yarns required a higher force to reach the breaking point, as the majority of the prototype yarns could withstand a force of 3500 cN, which was the maximum force for Rugvista's yarns. However, the breaking points of the manufactured yarns had a greater variation, unlike Rugvista's yarn, which demonstrated a more consistent result. In the modified Martindale test, visual assessments of the woven samples were conducted after 15 000 cycles. The reference material, Rugvista’s material, retained its original appearance, while the prototype developed a pilling surface after only 3000 cycles and released a remarkable amount of more fibers. The study concluded that the prototype did not meet Rugvista's quality standards for carpets. The primary challenge is the short fiber length of the recyc

Climate change is escalating rapidly, with agriculture being one of the most significant contributors to this global issue. Regenerative agriculture, a progressive sector within the agricultural industry, holds potential for mitigating these adverse impacts. IKEA, heavily reliant on agricultural products, seeks to determine if investing in regenerative agriculture is beneficial. This thesis aims to evaluate whether Life Cycle Assessment (LCA), particularly the Product Environmental Footprint (PEF) methodology used by IKEA, can adequately capture the benefits of regenerative agriculture. The research utilises a comparative and attributional LCA of five hypothetical beef-producing farms: one conventional and four regenerative, employing practices such as avoiding synthetic fertilisers, crop diversity, crop rotation, and rotational grazing. A contribution analysis focuses on the impact categories showing the greatest differences between regenerative and conventional systems, including climate change, which is a critical parameter for stakeholders. The study also compares impact categories from literature with those identified by the software to determine if the model's outputs align with documented findings. An assessment is then conducted to evaluate how accurately the impacts of regenerative agriculture are captured in the modelling process. Key findings reveal that while the PEF methodology includes relevant impact categories for assessing regenerative agriculture, such as soil health, reductions in chemical inputs, greenhouse gas emissions, and yield changes, several impacts are inadequately addressed or overlooked. This inadequacy arises from two aspects: the land use impact category being characterised by aggregated inputs and outputs, complicating the adjustment and analysis of individual parameters, and the incomplete accounting of the full implications of certain impacts. Additionally, this thesis identifies broader limitations of LCA in capturing the impact, Klimatförändringarna eskalerar snabbt, och jordbruket är en av de största bidragsgivarna till detta globala problem. Regenerativt jordbruk, en progressiv sektor inom jordbruksindustrin, har potential att mildra dessa negativa effekter. IKEA, som är starkt beroende av jordbruksprodukter, vill avgöra om investeringar i regenerativt jordbruk är fördelaktiga. Denna avhandling syftar till att utvärdera om Livscykelanalys (LCA), särskilt metoden för Produktens miljöavtryck (PEF) som används av IKEA, kan tillräckligt fånga fördelarna med regenerativt jordbruk. Forskningen använder en jämförande och attribuerande LCA av fem hypotetiska nötköttsproducerande gårdar: en konventionell och fyra regenerativa, som använder metoder som undvikande av syntetiska gödselmedel, gröddiversitet, växelbruk och rotation av betesmarker. En bidragsanalys fokuserar på de miljöpåverkanskategorier som visar de största skillnaderna mellan regenerativa och konventionella system, inklusive klimatförändringar, som är en kritisk parameter för intressenter. Studien jämför också påverkningskategorier från litteraturen med de som identifierats av mjukvaran för att fastställa om modellens utdata stämmer överens med dokumenterade fynd. En bedömning görs sedan för att utvärdera hur noggrant effekterna av regenerativt jordbruk fångas i modelleringsprocessen. Nyckelfynd avslöjar att medan PEF-metodiken inkluderar relevanta påverkningskategorier för att bedöma regenerativt jordbruk, såsom jordhälsa, minskningar av kemiska insatser, växthusgasutsläpp och skördeändringar, är flera effekter otillräckligt adresserade eller förbisedda. Denna otillräcklighet uppstår på grund av två aspekter: kategorin markanvändning som karaktäriseras av aggregerade in- och utgångar, vilket försvårar justeringen och analysen av enskilda parametrar, och den ofullständiga redovisningen av de fullständiga konsekvenserna av vissa effekter. Dessutom identifierar denna avhandling bredare begränsningar av LCA för att fånga effekterna av

The thesis investigates the environmental impacts of Haninge Municipality through the application of the Urban Metabolism–Life Cycle Assessment (UM–LCA) framework. Haninge, recognized as one of the fastest-growing municipalities in Stockholm County, encounters significant sustainability challenges due to its high consumption of goods, services, food, and beverages, which collectively contribute to greenhouse gas emissions and other environmental burdens. The study identifies the constraints posed by fragmented data storage and the absence of cohesive data management systems, which complicate effective sustainability assessments. Recommendations include restructuring the data storage system, establishing a centralized data layer, and enhancing the roles of the IT department to improve data inte-gration and accuracy. The findings underscore the necessity for targeted policies to address consumption behaviors and provide valuable insights for policymakers, urban planners, and community leaders. This research contributes to the broader understanding of urban metabolism and offers a replicable frame-work for other municipalities aiming to develop sustainable urban development strategies., Avhandlingen undersöker miljöpåverkan av Haninge kommun genom tillämpningen av ramverket för urban metabolism och livscykelanalys (UM–LCA). Haninge, erkänd som en av de snabbast växande kom-munerna i Stockholms län, står inför betydande hållbarhetsutmaningar på grund av sin höga konsumtion av varor, tjänster, mat och dryck, vilket sammantaget bidrar till utsläpp av växthusgaser och andra miljö-belastningar. Studien identifierar de begränsningar som orsakas av fragmenterad datalagring och avsak-naden av sammanhängande datalageringssystem, vilket komplicerar effektiva hållbarhetsbedömningar. Rekommendationerna inkluderar att omstrukturera datalagringssystemet, etablera ett centraliserat data-lager och stärka IT-avdelningens roller för att förbättra dataintegration och noggrannhet. Resultaten un-derstryker nödvändigheten av riktade policys för att hantera konsumtionsbeteenden och ge värdefulla insikter för beslutsfattare, stadsplanerare och samhällsledare. Denna forskning bidrar till en bredare förståelse av urban metabolism och erbjuder ett replikerbart ramverk för andra kommuner som strävar efter att utveckla hållbara stadsutvecklingsstrategier.

The transport sector contributes heavily to the global GHG emissions, due to heavy reliance on fossil fuels. Decarbonization of this sector is essential to reach net zero 2030 goals. This study evaluates the potential environmental impacts of implementing Hydrothermal Liq-uefaction (HTL) with Bioenergy with Carbon Capture and Utilization (BECCU) to produce Advanced Biofuel (ABF) from biomass in Western Europe by the year 2030. The biomass considered in this study is wood chips produced from logging residues. A consequential LCA (cLCA) was conducted to identify environmental impacts across impact categories like Global Warming Potential (GWP), Terrestrial Acidification (TA), Marine eutrophication (ME), Freshwater Eutrophication (FE), Mineral Resource Scarcity (MRS), Fossil Resource Scarcity (FRS), Water consumption (WC) and Land Use (LU). The results reveal that The HTL plat-form has great potential to reduce emissions although the environmental performance heav-ily depends on the background systems, mainly the source of hydrogen and its electricity consumption and the biomass supply chain. Additionally, a sensitivity analysis of biomass supply chain lengths revealed that an increase in transport distances, modes and time exacerbates the impacts further. This study contributes to a comprehensive perception of the environmental trade-offs of bio-fuel production and highlights the importance of considering environmental impacts beyond GWP while evaluating bioenergy systems., Transportsektorn bidrar kraftigt till de globala växthusgasutsläppen, på grund av stort be-roende på fossila bränslen. Avkarbonisering av denna sektor är avgörande för att nå netto-noll 2030-målen. Denna studie av de potentiella miljöeffekterna av att implementera Hyd-rothermal Liquefac- tion (HTL) med Bioenergy with Carbon Capture and Utilization (BEC-CU) för att producera ad- förstärkt biobränslen (ABF) från biomassa i Västeuropa till år 2030. Biomassan beaktas i denna studie är flis framställd av avverkningsrester. En följd-tial LCA (cLCA) genomfördes för att identifiera miljöpåverkan över påverkanskategorier som Global Warming Potential (GWP), Terrestrial Acidification (TA), marin eutrofiering (ME), Sötvatteneutrofiering (FE), Mineral Resource Scarcity (MRS), Fossil Resource Knapp-het (FRS), Vattenförbrukning (WC) och Markanvändning (LU). Resultaten avslöjar att The HTL-plattformen har stor potential att minska utsläppen även om miljöprestanda- mance är starkt beroende av bakgrundssystemen, främst vätekällan och dess elförbrukning och bio-massaförsörjningskedjan. Dessutom en känslighetsanalys av biomassa leveranskedjan läng-der avslöjade att en ökning av transportavstånd, transportsätt och tiden förvärrar effekterna ytterligare. Denna studie bidrar till en övergripande uppfattning om miljömässiga avvägningar av bio-bränsleproduktion och framhåller vikten av att beakta miljöpåverkan bortom GWP samti-digt som man utvärderar bioenergisystem.

The construction sector faces a significant challenge in reducing its greenhouse gas emissions, particularly using building materials and construction machinery. For Sweden to reach its goal of climate neutrality by 2045, innovative solutions are needed in all construction disciplines, including foundation construction. This study investigates the potential of fossil-free steel as a sustainable alternative for piling, with the aim of reducing the climate impact of construction projects. Through a combination of literature reviews, interviews with experts and a case study, data was collected to analyze the life cycle assessment (LCA) and cost analysis of fossil-free steel compared to traditional materials. The results show that fossil-free steel significantly reduces CO2 emissions compared to steel and concrete. Despite higher initial costs, long-term savings can be achieved through reduced environmental taxes and increased market demand for sustainable building materials. The analysis of the interviews with construction sector stakeholders revealed challenges, such as the need for increased awareness and education around sustainable material choices. Several interviewees pointed out that economic considerations are often prioritized over environmental ones, indicating a need to develop economic incentives and clearer requirements from clients. The case study showed concrete benefits of fossil-free steel in terms of reducing climate impact, strengthening the case for its use in future construction projects. The discussion highlights that while fossil-free steel offers significant environmental benefits, considerable efforts are needed to overcome economic and technical barriers. Further research is recommended to investigate the energy sources for the production of fossil-free steel, long-term economic benefits and regional variations in the implementation of sustainable building materials. By addressing these areas, the construction industry can better prepare for f, Byggsektorn står inför en betydande utmaning i att minska sina växthusgasutsläpp, särskilt genom användningen av byggmaterial och byggmaskiner. För att Sverige ska nå sitt mål om klimatneutralitet år 2045 krävs innovativa lösningar inom alla byggdiscipliner, inklusive grundläggning. Denna studie undersöker potentialen hos fossilfritt stål som ett hållbart alternativ för pålning, med målet att reducera klimatpåverkan från byggprojekt. Genom en kombination av litteraturstudier, intervjuer med experter och en fallstudie samlades data in för att analysera livscykelanalyser (LCA) och kostnadsanalyser av fossilfritt stål jämfört med traditionella material. Resultaten visar att fossilfritt stål avsevärt minskar koldioxidutsläppen jämfört med stål och betong. Trots högre kostnader kan långsiktiga besparingar uppnås genom minskade miljöavgifter och ökad marknadsefterfrågan på hållbara byggmaterial. Analysen av intervjuerna med aktörer inom byggsektorn avslöjade utmaningar, såsom behovet av ökad medvetenhet och utbildning kring hållbara materialval. Flera intervjupersoner påpekade att ekonomiska överväganden ofta prioriteras framför miljömässiga, vilket indikerar ett behov av att utveckla ekonomiska utmaningar och tydligare krav från beställare. Fallstudien visade på konkreta fördelar med fossilfritt stål när det gäller att minska klimatpåverkan, vilket stärker argumenten för dess användning i framtida byggprojekt. Diskussionen belyser att medan fossilfritt stål erbjuder betydande miljöfördelar, krävs det omfattande ansträngningar för att övervinna ekonomiska och tekniska hinder. Vidare forskning rekommenderas för att undersöka energikällorna för produktion av fossilfritt stål, långsiktiga ekonomiska fördelar och regionala variationer i implementeringen av hållbara byggmaterial. Genom att adressera dessa områden kan byggindustrin bättre förbereda sig för framtida klimatutmaningar och bidra till en hållbar utveckling.

Cemented carbide is used as a tool in a variety of manufacturing processes. It provides high temperature and wear resistance, which is suitable for ammunition, cutting, and mining tools. However, the extraction of tungsten ore as well as other materials required for cemented carbide tool production also leads to environmental impacts. It is therefore necessary to investigate cemented carbide tool production and reduce its overall impact. The aim of this thesis is to investigate life cycle environmental and resource impacts of cemented carbide turning insert production at Seco’s factory in Fagersta. A cradle-to-gate life cycle assessment (LCA) is conducted to analyze the impact hotspots and discuss possible improvements applying data from Seco Tool’s factory in Fagersta. The study identifies the raw material of tungsten carbide as the primary contributor to environmental impact, particularly in processes like mining. Besides the main hotspot, other hotspots within the factory such as CVD coating and waste generation are identified, alongside sensitivities to electricity mix in processes like sintering and pressing. Moreover, the analysis underscores the significance of powder production from suppliers in the insert's life cycle impact, emphasizing the need for reduced impacts in these processes. The study also highlights the potential for reducing emissions through renewable energy integration, while recognizing the importance of waste tracking and management for overall environmental sustainability. Lastly, the model design for such analysis is discussed, stressing the importance of functional unit and allocation method in LCA., Cementerad karbid används i en mängd olika metallproduktioner. Det erbjuder hög temperatur- och slitstyrka, vilket är lämpligt för ammunition, skärverktyg och gruvverktyg. Emellertid leder utvinningen av volfram för cementerad karbid också till miljöpåverkan. Det är därför nödvändigt att undersöka användningen av cementerad karbid och minska dess totala påverkan. I samarbete med Seco Tools syftar denna avhandling till att undersöka den livscykelmässiga miljö- och resursmässiga påverkan av produktionen av cementerad karbid skärverktyg vid Secos fabrik i Fagersta. En livscykelanalys från vagga till grav genomförs för att analysera påverkningshotspots och diskutera möjliga förbättringar. Studien identifierar råmaterialet volframkarbid som den främsta bidragande faktorn till miljöpåverkan, särskilt i processer som gruvdrift. Förutom den huvudsakliga hotspotten identifieras andra hotspots inom fabriken, såsom CVD-beläggning och avfall, tillsammans med känslighet för elmix i processer som sintring och pressning. Analysen betonar också betydelsen av pulverproduktion från leverantörer i skärverktygets livscykelpåverkan och understryker behovet av noggranna miljödata. Studien framhäver även potentialen för att minska utsläpp genom integration av förnybar energi, samtidigt som den erkänner vikten av avfallsspårning och hantering för övergripande miljöhållbarhet. Slutligen diskuterar avhandlingen modellens utformning för sådan analys och betonar vikten av funktionell enhet och fördelningsmetod i livscykelanalys.

I dagsläget står bygg- och fastighetssektorn för en stor del av utsläppen av växthusgaser, såväl i Sverige som i världen. För att kunna uppnå Sveriges miljömål måste dessa utsläpp minska. För några år sedan började renoveringsbehovet av många lägenheter i miljonprogrammen bli akut när var femte lägenhet uppnått sin tekniska livslängd på 50 år och inte fått någon större upprustning. Att renovering är nödvändig för flera bostäder i Sverige är alltså ett faktum, dels för att förlänga livslängden, dels för att upprätthålla dagens krav på standard. Hur kan sättet att renovera förändras så att det bidrar till den hållbara utvecklingen genom att göra besparingar på miljön, i form av minskade koldioxidutsläpp, samtidigt som det är så ekonomiskt och socialt hållbart som möjligt? Målet med examensarbetet är att undersöka skillnaden i klimatpåverkan, i form av koldioxidekvivalenter, arbetstid samt kostnad mellan en lägenhet som genomgår en totalrenovering, en mer sparsam renovering och en renovering med återbrukat material. Detta för att komma fram till hur stora besparingar som kan göras, både i klimatpåverkan och ekonomiskt och på så vis bidra med ny kunskap som kan påverka fastighetsägare till att välja mer miljövänliga renoveringsalternativ. I studien har en lägenhet, ägt av ett privat fastighetsbolag, som genomgår en totalrenovering studerats och jämförts med två andra renoveringsalternativ i form av en mer sparsam renovering och en renovering med återbruk. Jämförelsen i klimatpåverkan har studerats genom livscykelanalyser av de ingående materialen och jämförelsen av arbetstid och kostnad bygger främst på kvalificerade uppskattningar från entreprenören som utfört totalrenoveringen av lägenheten. Det renoveringsalternativ som hade lägst klimatpåverkan var renoveringen med återbruk, vars totalkostnad också var lägst. Den sparsamma renoveringen var det alternativ med lägst arbetstid, dock var skillnaden mellan detta alternativ och renoveringen med återbruk försumbar vilket i, Currently, the construction and real estate sector accounts for a significant portion of greenhouse gas emissions, both in Sweden and globally. To achieve Sweden’s environmental goals, these emissions must be reduced. Since a few years ago, the need for renovation of many apartments in the “Million Programme” became urgent when one in five apartments reached its technical lifespan of 50 years without having received any major upgrades. It is thus a fact that renovation is necessary for many residences in Sweden, both to extend their lifespan and to meet current standards. How can renovation practices be altered to contribute to sustainable development by reducing environmental impact, in the form of lower carbon dioxide emissions, while also being as economically and socially sustainable as possible? The goal of this thesis is to examine the difference in climate impact, in terms of carbon dioxide equivalents, work time and cost between an apartment undergoing a complete renovation, a more modestrenovation or a renovation using reused materials. This aims to identify the potential savings in terms of both climate impact and economic costs, thereby providing new knowledge that can encourage property owners to choose more environmentally friendly renovation options. The study examines an apartment, owned by a private real estate company, undergoing a complete renovation and compares it with two other renovation alternatives, a more modest renovation and a renovation using reused materials. The comparison of climate impact is studied through life cycle assessment of the materials involved, and the comparison of work time and cost is based mainly on qualified estimates from the contractor who carried out the complete renovation of the apartment. The renovation alternative with the lowest climate impact was the renovation using reused materials, which also had the lowest cost. The modest renovation had the shortest work time, however, the difference between this option a

This degree project focuses on the life cycle assessment of 5G base stations, a critical area as the expansion of 5G technology brings significant environmental implications. The rapid deployment of this infrastructure poses challenges; while promising enhanced connectivity, it raises concerns about increased energy consumption, emissions, and resource use. Understanding these impacts is essential for developing sustainable telecommunications infrastructure. The primary problem addressed in this degree project is the quantification of the environmental impacts of 5G base stations, particularly in terms of global warming potential. This issue warranted exploration in a master’s thesis due to the urgent need for sustainable development and the pivotal role of telecommunications in society. The research aimed to identify major environmental hotspots and contributors within the life cycle of 5G base stations to inform strategies for mitigation. To tackle this, a comprehensive life cycle assessment was conducted, focusing on various subsystems and life cycle stages of 5G base stations. The methodology involved collecting data on manufacturing, transportation, operation, and end-of-life stages, with an emphasis on key components of a macro base station. The analysis utilized data from industry sources and academic literature, guided by established life cycle assessment frameworks. Key findings revealed that manufacturing and transportation are the primary environmental impact hotspots, with gross annual emissions from a single base station amounting to 1235 kgCO2e. The cooling device, power supply unit, and baseband unit were identified as the major contributors of global warming. These results highlight areas where efforts can reduce the environmental footprint of 5G technology. The insights from this degree project enable targeted interventions and innovations to address the identified hotspots. Future work can focus on enhancing 5G sustainability through design optimiz, Detta examensarbete fokuserar på livscykelbedömning av 5G-basstationer, ett kritiskt område eftersom utbyggnaden av 5G-tekniken medför betydande miljökonsekvenser. Den snabba etableringen av denna infrastruktur innebär utmaningar; samtidigt som den erbjuder förbättrad anslutning, väcker den oro för ökad energiförbrukning, utsläpp och resursanvändning. Att förstå dessa effekter är avgörande för att utveckla hållbar telekommunikationsinfrastruktur. Det primära problemet som tas upp i detta examensarbete är kvantifieringen av miljöpåverkan från 5G-basstationer, särskilt i termer av global uppvärmningspotential. Denna utmaning motiverade utforskning i en masteruppsats på grund av det akuta behovet för hållbar utveckling och telekommunikationens centrala roll i samhället. Forskningen syftade till att identifiera viktiga miljörelaterade hotspots och bidragande påverkansfaktorer inom livscykeln för 5G-basstationer för att informera om strategier för begränsning. För att åstadkomma detta genomfördes en omfattande livscykelanalys med fokus på olika delsystem och livscykelstadier för 5G-basstationer. Metodiken baserades på insamling av data från tillverkning, transport, drift och sluthantering, med tonvikt på nyckelkomponenter i en makrobasstation. Analysen använde data från industrin och även akademisk litteratur, och vägleddes av etablerade ramverk för livscykelbedömning. Nyckelresultaten visar att tillverkning och transport är de främsta klimatpåverkande hotspotsen, med årliga bruttoutsläpp från en enda basstation som uppgår till 1235 kgCO2e. Kylanordningen, strömförsörjningsenheten och basbandsenheten identifierades som stora utsläppskällor. Dessa resultat belyser områden där insatser kan göras för att minska 5G-teknikens miljöavtryck. Insikterna från detta examensarbete möjliggör riktade insatser och innovationer för att ta itu med de identifierade, väsentliga miljöpåverkansområdena. Framtida arbete kan fokusera på att förbättra 5G-hållbarheten genom design-optimering, f

As a way of dealing with environmental problems, different policies and goals can be set. One of the sectors that often is excluded from these types of regulations is the defence sector, and for the sector to become more sustainable, additional research is needed within this area. This thesis aims to contribute to filling in the knowledge gap about the environmental impact of a defence product, namely a fire control director system, that works both as a radar and optronic tracker. This product is studied as a whole, but also divided into different life cycle phases and into different components. This impact analysis will include a life cycle assessment (LCA). The method for this LCA has followed the ISO 14040 and 14044 standards. The functional unit was set as the usage of a fire control director system to guide and track artillery for 2000 h/year for 30 years. For the gathering of data, different methods were used for different phases of the life cycle. Material data was mostly gathered from eco-footprint reports. For the other phases, data was given or estimated by product experts and/or found online. The results show that, for the functional unit, the product system, in regard to climate change, mineral resource scarcity, fossil resource scarcity and freshwater ecotoxicity, contributes to 590 tonnes CO2-eq, 3.6 tonnes Cu-eq, 170 tonnes oil-eq and 14 tonnes 1.4-DCB-eq respectively. The use phase stands for the majority of this impact in the categories climate change, mineral resource scarcity and fossil resource scarcity. For freshwater ecotoxicity, the material extraction and manufacturing stand for the highest impact. The fire control director component contributes to the most environmental impact, in all the studied impact categories, followed by the cabinet and the hydraulic power unit. A sensitivity analysis on recycled aluminium showed that the environmental impact could be reduced in regard to climate change, mineral resource scarcity and fossil resource

This thesis investigates the life cycle analysis of a microlauncher. It proposes methods and approaches that can be implemented to characterize the environmental impact of each phase of a rocket life cycle. It emphasizes on the design, the extraction of raw materials, manufacturing, infrastructure, payload integration, testing, distribution, the flight phase, maintenance and the end-of-life phase. After an overall presentation of Life Cycle Analysis, particular attention is paid to launch vehicle flight phases. Atmospheric pollution caused by microlauncher engines and the rocket fallout impact through safety studies are assessed. These are two subjects that demand further simulation and scientific analysis. Throughout this document, various limitations and opportunities for enhancement are outlined. Conducting an environmental impact assessment on a space segment is, indeed, akin to engaging in research. Life cycle analysis is a recent topic in the space industry and has not been tackled to the same extent as for other industries., Detta examensarbete undersöker livscykelanalysen av en mikroraket. Den föreslår metoder och tillvägagångssätt som kan implementeras för att karakterisera miljöpåverkan av varje fas i en rakets livscykel: design, utvinning av råmaterial, tillverkning, infrastruktur, nyttolastintegration, testning, distribution, flygfas, underhåll och livslängdsfas. Efter en övergripande presentation av livscykelanalys ägnas särskild uppmärksamhet åt bärraketens flygfaser. Atmosfäriska föroreningar som orsakas av mikrouppskjutningsmotorer och nedfallet av raketens inverkan genom säkerhetsstudier utvärderas. Detta är två ämnen som kräver ytterligare simulering och vetenskaplig analys. I denna rapport beskrivs olika begränsningar och möjligheter till förbättringar. Att genomföra en miljökonsekvensbedömning av ett rymdsegment är verkligen att likna vid att ägna sig åt forskning. Livscykelanalys är ett nytt ämne inom rymdindustrin och har inte hanterats i samma utsträckning som för andra industrier.

The technology of 3D printing has established itself in various industries and has now begun to be utilized in the construction sector to some extent. The construction industry has always been characterized by its traditional methods, but this new technology can bring several advantages that should not be overlooked. Using a 3D printer in a construction project can lead to shorter construction times, a safer and healthier working environment, and significantly less material waste compared to traditional methods. By comparing the environmental impact, material usage, and economics of these methods, it becomes possible to gain the necessary knowledge for achieving sustainable construction. To achieve the goal of this study, a literature review is conducted to examine previous works and the various conclusions and observations made by others. Furthermore, interviews are utilized to gain insights into the construction industry, providing the opportunity to benefit from practical experiences and expertise from key individuals. The thesis focuses on three specific aspects of the life cycle: environmental impact, economic sustainability, and material usage. These factors were chosen for investigation due to the construction industry's continuous efforts to improve these areas in every project. In summary the study results indicate that the environmental impact of 3D construction is much lower than traditional construction. Various factors contribute to this, but the most important is the precision level of the technology, where accurate placement of materials leads to less material waste and disposal. This correlates with the method's material usage, as environmentally friendly materials such as geopolymers are used to ensure a lower carbon footprint compared to traditional materials. Additionally, the reduced need for labor and transportation contributes to the economic sustainability of 3D buildings compared to traditional construction., 3D utskriftstekniken har etablerat sig inom flera industrier och har nu till en viss del börjat utnyttjas i byggbranschen. Branschen har alltid kännetecknats av att vara väldigt traditionell, men denna nya teknik kan medföra flera fördelar som man inte vill gå miste om. Att använda sig utav en 3D-skrivare vid ett byggprojekt kan leda till bland annat; kortare byggtider, en mer säker samt hälsosam arbetsmiljö men även betydligt mindre materialspill jämfört med det traditionella arbetsmetoderna. Målet med detta arbete ät att jämföra metodernas, miljöpåverkan, materialanvändning samt ekonomi. Därmed blir det mjöligt att erhålla nödvändiga kunskaper för att uppnå ett hållbar byggande. För att uppnå målet av denna studie, genomförs det en litteraturstudie för att ta del av tidigare arbeten samt de olika slutsatser och observationer som andra har åstadkommit. Vidare dras det nytta av intervjuer för att få en inblick i hur byggbranschen ser ut, samtidigt som det blir det möjligt att ta del av praktiska erfarenheter och expertis från nyckelpersoner. Examensarbetet fokuserar på tre specifika aspekter av livscykeln: miljöpåverkan, ekonomisk hållbarhet och materialanvändning. Dessa faktorer valdes för undersökning på grund av byggbranschens kontinuerliga strävan att förbättra dessa områden vid varje byggprojekt. Sammanfattningsvis visar resultaten från arbetet att miljöpåverkan hos 3D byggande är avsevärt mindre jämfört med traditionellt byggande. Det finns olika bidragande faktorer till detta, men den viktigaste är teknikens precisionsnivå, där noggrann placering av material leder till mindre materialspill samt avfall. Detta sammanhänger med metodens materialanvändning då miljövänliga material såsom geoplymers utnyttjas för att säkerställa lägre koldioxidavtryck, jämfört med traditionella material. Vidare blir den minskade arbetskraften och transporten en bidragande faktor till teknikens ekonomiska hållbarhet, i jämförelse med traditionellt byggande.

The shift towards the use of more sustainable materials has promoted the technological development of leather and leather-like materials such as mycelium and polyurethane (PU) leather. This study conducted a comparative LCA to quantify and compare the environmental impact of bovine, PU and mycelium leather. Additionally, the study evaluated the material performance of mycelium leather with applications to headphone earpads. The results show that bovine leather has the highest environmental impact, mainly due to a high carbon footprint, toxicity potential and water use. PU leather was found to have an environmental burden due to reliance on non-renewable fossil-based materials and an energy-intensive production process. Mycelium leather emerged as the most sustainable alternative, with the lowest impact scores in all categories. With the right advancements and production techniques, its potential as earpad material is promising. The results of this study underline the importance of innovation of sustainable materials for consumer electronics and the need for further research to environmentally optimize a potential large-scale production of mycelium leather., Skiftet mot ett mer hållbart samhälle har uppmuntrat utvecklingen av nya läderliknande material så som polyuretan (PU) läder och myceliumläder. Denna studie genomförde därför en jämförande livscykelanalys (LCA) för att utvärdera miljöpåverkan av koläder, PU-läder och myceliumläder, med fokus på deras användning som material för öronkuddar i hörlurskomponenter. Resultaten visar att nötläder har den största miljöpåverkan med ett stort koldioxidavtryck, hög toxicitetspotential och vattenkonsumtion. PU-läder hade en generellt mindre påverkan än nötläder, men är fortfarande förknippad med ohållbara fossilbaserade råmaterial samt energikrävande produktionsprocesser. Myceliumläder framstod som det mest hållbara alternativet med lägst avtryck inom alla påverkanskategorier. Ytterligare undersökning visade att med rätt behandling och odlingsomständigheter, har myceliumläder stor potential som material för hörlurskomponenterna. Resultaten av denna studie understryker även vikten av innovation av hållbara material inom elektronikindustrin, samt belyser den behovet av vidare forskning för att miljömässigt optimera en potentiell uppskalning av myceliumläderproduktion.

Bygg- och fastighetssektorn representerade år 2021 21,7% av Sveriges inhemska utsläpp (Boverket, 2023a). Detta visar på en stor potential i branschen att minska klimat- och miljöpåverkan som går i linje med FN:s hållbarhetsmål. Företag arbetar aktivt med att bygga mer hållbart, men privatpersoner som bygger småhus har också möjlighet att bidra till en positiv förändring. Detta projekt syftar till att jämföra olika materialval i klimatskalet i småhus ur ett hållbarhetsperspektiv. Ett av de analyserade alternativen är ett befintligt nybyggt exempelhus (småhus A) med mindre vanliga materialval, som har jämförts mot ett konventionellt sätt att bygga svenska småhus på (småhus B) som framtagits genom en enkätundersökning. Frågorna i enkätundersökningen har baserats på befintlig litteratur om vanligt förekommande material som skickats till 53 byggföretag, varav 31 företag svarat. Ett egenutvecklat förslag (småhus C) har även tagits fram med målet att förbättra materialvalen ur ett ekonomiskt och miljömässigt perspektiv. För att kunna utvärdera miljömässig hållbarhet har en livscykelanalys genomförts där utsläpp av koldioxidekvivalenter studerats under delar av bygg- och användningsskedet. Material- och transportkostnad har även analyserats ekonomiskt med hjälp av en livscykelkostnad. För att ett förslag ska vara hållbart måste den ekonomiska och miljömässiga aspekten balanseras, som kan uppnås om lösningen är miljövänlig samtidigt som den är ekonomisk försvarbar. Det egenutvecklade förslaget är baserat på resultatet av livscykelanalysen och livscykelkostnaden från småhus A och B, samt utefter befintliga hinder som undersökts genom litteratur och ett frågeformulär som skickats ut till några aktörer som är med och påverkar byggprocessen. Två fiktiva småhusmodeller som utgår från den genomsnittliga boarean av småhus i Sverige togs fram, som resultatet av studien applicerades på för att ge en uppfattning om totalt CO2eq utsläpp och kostnad för ett småhus. Resultatet visade, 21,7 % of Swedens’s domestic emissions in 2021 was represented by the building an real estate sector (Boverket, 2023a), which highlights a considerable potential to reduce emissions in line with UN:s sustainability goals. As well as companies, individuals also have the opportunity to contribute to a positive change by building more sustainable houses. This project aims to compare different materials choices in the building envelope of houses from a sustainability perspective. One of the analyzed alternatives is an existing newly built example house (house A) built with less common materials, which was compared to a conventional Swedish house (house B) based on a conducted survey. A literature study of common existing materials were the foundation for survey, which was sent to 53 construction companies were 31 companies responded. An alternative proposition (house C) was developed during the project with the goal of improving material choices from both an economic and environmental perspective. A life cycle analysis has been conducted to evaluate environmental sustainability by studying carbon dioxide equivalent emissions during material extraction and production, transportation, and the use stage. A life cycle cost assessment has been used to analyze material and transportation cost. The economic and environmental aspects must be balanced in order for a solution to be sustainable. This can be achieved if the solution is environmentally friendly while also being economically justifiable. House C is based on the results of the life cycle analysis and life cycle cost from house A and B, as well as existing obstacles that were examined through literature and questionnaire that was sent to involved stakeholders in the building process. Two fictional house models were creates based on the average living area of small houses in Sweden. The result of the study was applied to these models to provide an estimate of the total CO2eq emissions and cost for a small house.

This bachelor thesis investigates strategies for enhancing sustainability in material usage within Xervon Sweden AB, a leading provider of scaffolding and weather protection solutions. The research integrates life cycle analysis (LCA) with the exploration of alternative materials and recycling methods to identify environmentally friendly approaches to managing plastic waste in facade work. The study employs a comprehensive LCA to assess the environmental impact of current scaffolding materials, including High-Density Polyethylene (HDPE) and Low-Density Polyethylene (LDPE). It explores new materials such as Polyhydroxyalkanoates (PHA), evaluates their feasibility through data collection and analysis, and investigates innovative recycling and reuse methods in collaboration with industry partners. The results from this bachelor thesis revealed from the LCA that material extrusion contributes significantly to CO2 emissions and energy consumption. PHA emerged as a promising alternative due to its renewable sourcing and biodegradability, despite its higher cost. The study also identified a circular system for recycling scaffolding sheets into granules for manufacturing new sheets as the most efficient strategy for CO2 reduction. Additionally, opportunities for external reuse of plastic materials with painting companies and agricultural associations were explored. The conclusions drawn in this bachelor thesis is that Xervon is currently using the most sustainable material within its price range. While PHA shows potential for future adoption, creating a circular system for scaffolding sheets offers immediate benefits. Collaborations with external partners can further extend the lifespan of materials, contributing to overall sustainability efforts. Future research should include broader sustainability indicators and in-house laboratory tests to validate findings. By focusing on these strategies, Xervon can significantly reduce its environmental footprint while maintaining op, Denna kandidatuppsats undersöker strategier för att förbättra hållbarheten i materialanvändningen inom Xervon Sweden AB, en ledande leverantör av ställnings- och väderskyddslösningar. Forskningen integrerar livscykelanalys (LCA) med utforskning av alternativa material och återvinningsmetoder för att identifiera miljövänliga metoder för hantering av plastavfall i fasadarbeten. Studien använder en omfattande LCA för att bedöma den miljöpåverkan som de nuvarandeställningsmaterialen, inklusive högdensitetspolyeten (HDPE) och lågdensitetspolyeten (LDPE), har. Den utforskar nya material såsom polyhydroxialkanoater (PHA), utvärderar deras genomförbarhet genom datainsamling och analys, och undersöker innovativa återvinnings- och återanvändningsmetoder i samarbete med industripartners. Resultaten från denna kandidatuppsats avslöjade från LCA att materialextrudering bidrar avsevärt till koldioxidutsläpp och energiförbrukning. PHA visade sig vara ett lovande alternativ på grund av dessförnybara källor och biologiska nedbrytbarhet, trots dess högre kostnad. Studien identifierade också ett cirkulärt system för återvinning av ställningsdukar till granulat för tillverkning av nya dukar som den mest effektiva strategin för att minska koldioxidutsläpp. Dessutom undersöktes möjligheter för extern återanvändning av plastmaterial med måleriföretag och jordbruksorganisationer. Slutsatserna som dragits i denna kandidatuppsats är att Xervon för närvarande använder det mest hållbara materialet inom sin prisklass. Även om PHA visar potential för framtida användning, erbjuder skapandet av ett cirkulärt system för ställningsdukar omedelbara fördelar. Samarbeten med externa partners kan ytterligare förlänga materialens livslängd och bidra till övergripande hållbarhetsinsatser. Framtida forskning bör inkludera bredare hållbarhetsindikatorer och laboratorietester internt för att valideraresultaten. Genom att fokusera på dessa strategier kan Xervon avsevärt minska sitt miljöavtryck samtidigt som

Decarbonizing Sweden’s transport sector is crucial to achieving Sweden’s greenhouse gas reduction goals until 2030 and 2045 as it accounts for one-third of Sweden’s total domestic greenhouse gas emissions. Among the transport sector, maritime vessels are an example that needs to be decarbonized and, as a response, electric solutions have risen as one solution due to the potential benefits, such as greenhouse gas reductions and improved air quality. Thus, investigating how battery-electric propulsion can assist in the transition toward a sustainable maritime sector is of significance. Considering this, the thesis investigates the opportunities and trade-offs between diesel and battery-electric propulsion for a conceptual passenger vessel in the Stockholm archipelago. More specifically, the thesis evaluates technical, environmental, and economic aspects of distinct battery-electric and diesel propulsion alternatives through a life cycle assessment study and life cycle costing analysis. The conducted thesis demonstrates the potential viability of battery-electric propulsion for Stockholm’s public transport. Implementing battery-electric vessels reduces carbon dioxide emissions and pollutants, but results in higher environmental contribution in other areas such as ecotoxicity and land use. Economically, considering the distinct differences between the configurations and without taking into account infrastructure expenses, the battery-electric configurations offer lower long-term costs despite higher initial investments. In addition, the thesis discusses maritime electrification in a broader context, highlighting aspects outside of the study’s scope such as charging infrastructure, social issues related to battery metal extractions, and geopolitical concerns. Therefore, by addressing technical, environmental, economic, as well as other impacts, this thesis provides essential insight from a holistic perspective, guiding policymakers and stakeholders toward a greener futur, Att minska koldioxidutsläppen i Sveriges transportsektor är avgörande för att uppnå Sveriges miljömål med fokus på växthusgaser till 2030 och 2045 eftersom den står för en tredjedel av Sveriges totala inhemska utsläpp av växthusgaser. Inom transportsektorn är fartyg ett exempel som behöver minska sina koldioxidutsläpp och som en respons har batterielektrisk drift kommit upp som en lösning med tanke på de potentiella fördelarna som det kan ge upphov till såsom minskning av växthusgaser och förbättrad luftkvalitet. Med hänsyn till detta undersöker denna avhandling möjligheterna och avvägningarna mellan diesel och batterielektrisk framdrivning för ett konceptuellt passagerarfartyg i Stockholms skärgård. Mer specifikt utvärderar avhandlingen tekniska, miljömässiga och ekonomiska aspekter av distinkta batterielektriska- och dieselframdrivningsalternativ genom en livscykelanalys och livscykelkostnadsanalys. Det genomförda examensarbetet visar den potentiella betydelsen av batteridriven framdrivning för Stockholms maritima kollektivtrafik. Att implementera batterielektriska fartyg minskar exempelvis koldioxidutsläpp och luftföroreningar, men ger upphov till en högre miljömässig påverkan inom andra områden såsom ekotoxicitet och markanvändning. Ur ett ekonomiskt perspektiv och med ett fokus på distinkta skillnader mellan konfigurationerna samt utan att ta hänsyn till kostnader inom infrastruktur erbjuder de batterielektriska konfigurationerna lägre långsiktiga kostnader trots högre initiala investeringar. Dessutom diskuterar avhandlingen marin elektrifiering i ett bredare sammanhang och lyfter fram aspekter utanför studiens avgränsningar såsom laddningsinfrastruktur, sociala frågor relaterat till batterimetallutvinning och geopolitiska problem. Med det sagt, genom att ta upp tekniska, miljömässiga, ekonomiska och andra relevanta effekter ger denna avhandling insikter ur ett holistiskt perspektiv som kan vägleda beslutsfattare och intressenter mot en grönare framtid.

Climate change and increasing population demands expansion of infrastructures in urban areas. Drinking water treatment plants are part of the critical infrastructure and must upgrade in the future. However, expansions and technological advancements often come with impacts on the environment. Therefore, this thesis compares two drinking water treatment technologies regarding its environmental impacts through a life cycle assessment. In specific, the thesis elaborates the impacts of membrane precipitation and conventional precipitation in the suspended solids removal stage at a treatment plant in Piteå, Sweden. The research addresses the environmental challenges posed by traditional and modern water treatment methods, providing insights and knowledge to more sustainable water practices. The research involves an attributional, comparative life cycle assessment. The findings from this thesis intend to guide decision-making for future drinking water treatment plant designs. The research was conducted through an attributional and comparative LCA using SimaPro software based on ISO 14040-series standards. This approach allowed for a detailed analysis of both the operational and construction phases of the treatment technologies, considering various environmental impact categories. The results indicate that membrane system presents for most impact categories, a lower environmental impact in the combined configuration scenario. The combined configuration scenario includes for the membrane system calcium carbonate, aluminium sulfate and 95% reduced hypochlorite consumption. The conventional system considers in the combined configuration scenario aluminum sulfate and calcium carbonate This is primarily due to its efficiency in reducing chemical usage such as coagulants. However, if both systems use the same chemical composition (same coagulant, pH-controlling chemicals as in the base scenario), the conventional system becomes more environmentally friendly than the membrane s, Klimatförändringarna och den ökande befolkningen kräver utbyggnad av infrastrukturen i stadsområden. Reningsverk för dricksvatten är en del av den kritiska infrastrukturen och måste uppgraderas i framtiden. Expansioner och tekniska framsteg medför dock ofta påverkan på miljön. Detta examensarbete jämförs därför två tekniker för dricksvattenberedning med avseende på miljöpåverkan genom en grundlig livscykelanalys. Mer specifikt behandlar avhandlingen effekterna av membranfiltrering och konventionell fällning i steget för avlägsnande av suspenderade ämnen vid ett reningsverk i Piteå, Sverige. Forskningen tar upp de miljömässiga utmaningar som traditionella och moderna vattenbehandlingsmetoder innebär och ger insikter och kunskap om mer hållbara vattenmetoder. Resultaten från denna avhandling är avsedda att vägleda beslutsfattandet för framtida utformningar av dricksvattenreningsverk och erbjuder ett första verktyg för mer hållbara vattenbehandlingsmetoder. Forskningen genomfördes genom en bokförande och jämförande LCA med hjälp av programvaran SimaPro baserat på ISO 14040-seriens standarder. Detta tillvägagångssätt möjliggjorde en detaljerad analys av både drifts- och konstruktionsfaserna för behandlingsteknikerna, med beaktande av olika miljöpåverkanskategorier. Resultaten tydar på att membranfiltrering ger en lägre total miljöpåverkan vid vanliga förhållanden. Detta beror främst på dess effektivitet när det gäller att minska kemikalieanvändningen, t.ex. koaguleringsmedel. Men om båda systemen använder samma kemiska sammansättning (samma koaguleringsmedel) är det konventionella systemet mer miljövänligt än det konventionella systemet. Detta beror främst på den extra kemikalieförbrukningen för CEB i membransystemet, vilket upphäver fördelen med lägre förbrukning av koaguleringsmedel. Jämfört med driftsfasen i båda systemen är byggfasen obetydlig under reningsverkens livstid. De viktigaste aspekterna identifieras som driftskemikalier och kemikalier för kemiskt förstä

Klimatpåverkan i form av koldioxidutsläpp från uppförande av nya byggnader är något som byggsektorn vill minska. En åtgärd som Boverket vidtagit sedan 2022 är att en klimatdeklaration för nya byggnader ska göras. Däremot är inte markanläggningen för byggnader inräknade i deklarationen. I nuläget finns det få studier på vad en markanläggning genererar i koldioxidutsläpp vid uppförande av nya konstruktioner. I detta examensarbete ska två olika markanläggningar jämföras och undersökas med avseende på CO2e för kategorierna schakt och bergkross, borrning och sprängning, plantering samt asfalt. Detta är en efterfrågan från ByggDialog för ett verkligt projekt där de två olika markanläggningarna kommer att benämnas som systemhandling och det faktiska utförandet bygghandling. Studien är baserad på korrekta data erhållna av ByggDialog. Tomten om 50 000 m2 är belägen i Sundsvall där byggnaden omfattar 13 966 m2BTA av dessa. Studien har utförts som en fallstudie där beräkningsverktyg, källor och intervjuer användes för att bidra till resultatet. Studien rörande vilken mängd CO2e som markanläggningen avger för systemhandling och bygghandling resulterade i att bygghandlingen avger lägst mängd koldioxidutsläpp. Den största skillnaden mellan förslagen var en stor minskning av schaktningen för bygghandlingen. En åtgärd var att schakta 100 mm mindre och därmed höja byggnaden och grundläggningsnivån. De valde även att spränga mindre vänster om byggnaden samt återanvända mer schakt på plats än systemhandlingen. Det finns också en betydande skillnad i mängden plantering, liksom asfalten för de båda förslagen. Vid jämförelse av koldioxidutsläppet för byggnaden med markanläggningens koldioxidutsläpp syns det tydligt att byggnaden avger mer CO2e än markanläggningen. Produktskedet är en stor bidragande faktor till det stora avtrycket, detta beror främst på den mängd och vilka material som tillverkats. Dock bidrar markanläggningar med en stor mängd koldioxidutsläpp som kan vara värt att ha, ​​The climate impact regarding carbon dioxide emissions from the construction of new buildings is something the construction sector aims to reduce. One action taken by the Swedish National Board of Housing, Building, and Planning (Boverket) is the implementation of a building climate declaration since 2022. However, the landscaping for buildings is currently not included in the declaration. Currently, there is virtually no data on the carbon dioxide emissions generated by landscaping during the construction of new structures. This thesis aims to compare and examine two different landscaping approaches concerning CO2e emissions, focusing on excavation and rock crushing, drilling and blasting, planting, and asphalt. This study responds to a request from ByggDialog for a real project, where the two different landscaping approaches will be referred to as "systemhandling" and the actual execution as "ByggDialog". The 50,000 m2 site is located in Sundsvall, with the building occupying 13,966 m2 of it. The study will be conducted as a case study, utilizing calculation tools, sources, and interviews to contribute to the results. The study on the amount of CO2e emitted by the groundwork for the design documents and construction documents concluded that the construction documents approach results in lower carbon dioxide emissions. The most significant difference between the proposals was a substantial reduction in excavation for the construction documents approach. One measure was to excavate 100 mm less and thereby raise the building and foundation level. They also chose to perform less blasting to the left of the building and reuse more excavated material on-site compared to the design documents approach. There was also a notable difference in the amount of planting, as well as in the asphalt used for both proposals. When comparing the carbon dioxide emissions of the building to those of the groundwork, it is evident that the building emits more CO2e than the groundwork.

Den svenska byggindustrin spelar en betydande roll för landets koldioxidutsläpp och avfallsproduktion. År 2016 stod den för nästan en femtedel av de totala växthusgasutsläppen och genererade upp till 9,8 miljoner ton avfall. För att minska klimatpåverkan från nybyggen har byggbranschen antagit en plan som inkluderar minskad materialanvändning och val av mer hållbara material. I januari 2022 trädde en ny lag i kraft som kräver klimatdeklaration för byggnader. Lagens syfte är att minska klimatpåverkan från nybyggen och projekt med bygglov genom att öka byggherrens medvetenhet. Den nya lagen kräver endast en livscykelanalys från vagga till grind. I denna studie utförs en livscykelanalys, LCA, i syfte att undersöka klimatpåverkan, försurning och övergödning per ton rivningsvirke från demontering till och med sluthantering, från grind till grav. Det undersöks även var i kedjan från grind till grav som de tre miljöpåverkanskategorierna är som störst och vilka möjligheter som finns att minska miljöpåverkan vid hantering av rivningsvirke. LCA:n i studien utförs enligt svenska institutets standarder och omfattar fyra faser: mål och omfattning, inventeringsanalys, miljöpåverkananalys och tolkning. Efter kartläggningen av träavfallets resa från grind till grav konstaterades att allt träavfall från byggarbetsplatser i Karlstad går via ett antal aktörer för att slutligen förbrännas i Kvarnsveden och generera fjärrvärme. Systemets miljöpåverkan beräknades i programvaran SimaPro vilket resulterade i en fossil klimatpåverkan på 111 kg CO2 e, försurning på 0.499 mol + H e och övergödning på 0.00753 kg P e. Transporter visade sig spela en betydande roll i samtliga miljöpåverkanskategorier. Två känslighetsanalyser utfördes i syfte att undersöka alternativa scenarier för träavfallet. Det som visade sig vara mest effektivt för att sänka miljöpåverkan för systemet var att låta förbränning av träavfallet ske på Karlstads Energis värmeanläggning i Heden vilket gav en förbättring på 83%, The Swedish construction industry plays a significant role in the country's carbon dioxide emissions and waste production. In 2016, it accounted for nearly one-fifth of the total greenhouse gas emissions and generated up to 9.8 million tons of waste. To reduce the climate impact of new construction, the construction industry has adopted a plan that includes reduced material usage and the selection of more sustainable materials. In January 2022, a new law came into effect requiring climate declarations for buildings. The purpose of the law is to reduce the climate impact of new constructions and projects with building permits by increasing the awareness of the builder. The new law only requires a life cycle analysis from cradle to grind. In this study, a Life Cycle Assessment, LCA, is conducted to examine the climate impact, acidification, and eutrophication per ton of demolition timber from dismantling to final disposal, from gate to grave. It also investigates where in the gate to grave chain the three enviromental impact categories are most significant and what opportunities exist to reduce the enviromental impact in the handling of demolition timber. The LCA methodology in the study follows the standards of the Swedish Institute and includes four phases: goal and scope, inventory analysis, impact assessment, and interpretation. After mapping the journey of wood waste from gate to grave, it was found that all wood waste from construction sites in Karlstad goes through a number of actors to Kvarnsveden where it is incinerated and generate district heating. The environmental impact of the system was calculated in the software SimaPro, resulting in a fossil climate impact of 111 kg CO2 eq, acidification of 0.499 mol + H eq, and eutrophication of 0.00753 kg P eq. Transport was found to play a significant role in all environmental impact categories. Two sensitivity analyses were performed to explore alternative scenarios for wood waste. The most effective measure to re

Byggnadsinformations modellering (BIM) är ett verktyg som hjälper olika yrkesgrupper inom byggbranschen. Exempelvis för projektörer, att planera och strukturera information kopplade till projektet under hela byggprocessen. De verktygen som erbjuds antingen via Archicad eller en tredjepart kan bidra till ett effektivare arbete genom samtliga faserna som berör projektet samtidigt som det även möjliggör olika typer av resursbesparingar. Besparingarna kan vara allt ifrån mängd och typ av material till tidsbesparingar med stöd av de verktyg som Archicad erbjuder också de olika tilläggsverktyg och hjälpverktygen som man kan integrera ihop med Archicad. Modellerna kan då struktureras upp tydligt med information vilket leder till en optimering i allting som berör byggnaderna man ritar. Då hänsyn kan tas till olika aspekter under hela byggprocessen. Genom detta kan till exempel hänsyn tas till olika miljöaspekter under hela arbetsgången vilket kan det minimera miljöpåverkningar ifrån exempelvis val av material Syftet med rapporten är att analysera hur Archicad som BIM program tillsammans med tilläggsverktyget DesignLCA kan optimera resursanvändningen och minimera koldioxidutsläpp för ytterväggar. Det finns olika typer av resurser, och i det mesta vi gör i vår vardag använder vi oss utav dessa på olika sätt. Det kan vara materiella resurser som trä eller betong till byggnaden, liksom immateriella resurser som tid som krävs för framställandet av modellen och slutligen framställa den färdiga byggnaden. Resurser kan även vara förnybara eller icke förnybara, eftersom de har olika påverkan på klimatet är det nödvändigt att ha det i åtanke vid val av material. Rapporten berör även ett praktiskt exempel på hur man kan använda sig av ett tilläggsverktyg som heter DesignLCA. Verktyget har integrerats med Archicad och det den gör är att tar reda på det projektörerna ritar och hur hela byggnadens livscykelanalys och koldioxidutsläpp påverkas beroende på materialval man väljer för

Cooking stove technologies are crucial for meeting household energy needs, yet many lack access to clean solutions, leading to Household Air Pollution (HAP) and associated health risks. There is an urgent need to understand and mitigate environmental and health challenges posed by traditional stoves burning solid fuels like fuelwood. This thesis examines the environmental and human health impacts of different cooking fuel options using a Life Cycle Assessment (LCA) approach. A case study is developed in the state of Tamil Nadu in India, considering different cooking fuel mix scenarios and sustainable transition in the sector. Key impact categories such as Global Warming Potential (GWP), Fine Particulate Matter Formation, and Human Health are examined. Findings reveal persistent challenges, particularly with solid fuels like firewood, contributing to HAP and adverse health effects. Transitioning to renewable energy sources such as Biogas and Electricity is crucial for mitigating environmental impacts and improving public health outcomes. Eliminating firewood in the Sustainable scenario fuel mix could result in a 43% reduction in GWP, an 87.5% reduction in delicate particulate matter, and a 75% improvement in human health. This study provides insights for policymakers to develop interventions promoting sustainable cooking practices and enhancing community well-being in Tamil Nadu and beyond., Köksspis-teknologier är avgörande för att tillgodose hushållens matbehov, men miljontals saknar tillgång till rena matlagningslösningar, vilket leder till hushållsluftföroreningar (HAP) och associerade hälsorisker. Det finns ett brådskande behov av att förstå och mildra miljö- och hälsoutmaningar som traditionella spisar, som använder fasta bränslen såsom ved, innebär. Denna avhandling undersöker miljö- och hälsoeffekterna av olika alternativ för matlagningsbränsle med en livscykelanalys (LCA)-ansats. En fallstudie har utvecklats i delstaten Tamil Nadu i Indien, där olika scenarier för blandning av matlagningsbränslen och en hållbar övergång inom sektorn övervägs. Viktiga faktorer som global uppvärmningspotential (GWP), bildning av fint partikulärt material och människors hälsa undersöks noggrant. Resultaten avslöjar ihållande utmaningar, särskilt med fasta bränslen som ved, som bidrar till HAP och negativa hälsoeffekter. Övergången till förnybara energikällor som biogas och elektricitet är avgörande för att mildra miljöpåverkan och förbättra folkhälsan. Att eliminera ved i bränslemixen i det hållbara scenariet kan leda till en 43 % minskning av GWP, en 87,5 % minskning av fintpartikulärt material, och en 75 % förbättring i mänsklig hälsa. Genom att utnyttja insikterna från denna studie kan beslutsfattare och intressenter utveckla riktade insatser för att främja hållbara matlagningspraxis och förbättra välbefinnandet för samhällen i Tamil Nadu och vidare.

The transition to renewable energy for heating of buildings is limited due to load peaks during the heating season which also requires fossil energy during peak hours. Increased energy flexibility by utilizing building thermal mass is considered as a cost-effective solution to this problem by storing energy from off-peak hours to be used during peak hours. This study evaluates how five different types of external walls (concrete, lightweight concrete, light expanded clay aggregate, cross laminated timber and wooden frame) enables energy flexibility by simulating the thermal autonomy for a multi-storey building depending on U-value and climate conditions in Sweden, while also considering their environmental impact from the production process through a life cycle assessment during stage A1-A3. The result shows that a concrete wall has the biggest flexible potential and wooden frame the lowest, while there is no significant difference between the rest. Considering the combination of the actual required thermal autonomy, in this case 15 hours, and environmental impact for each case, walls of cross laminated timber and wooden frame can be seen as the overall best option for southern Sweden. Despite the biggest environmental impact, concrete can be seen as the best option for northern Sweden., Det riktas idag stort fokus på att samhället ska bli fossilfritt till 2040, därbyggsektorn är en bransch som står för en stor del av koldioxidutsläppen;uppvärmning av bostäder i Sverige utgör ca 40% av den totalaenergianvändningen. Ett sätt att öka användningen av förnybar energi föruppvärmning är att utnyttja byggnaders energiflexibilitet genom att lagravärme i byggnadens termiska massa. Syftet med denna studie är att jämföra hur fem olikaytterväggskonstruktioner (betong, lättbetong, lättklinker, KL-trä och träregel) bidrar till byggnadens energiflexibilitet samt klimatpåverkan från produktskedet A1-A3 för att avgöra hur respektive ytterväggskonstruktionlämpar sig med hänsyn till båda dessa faktorer. Dessutom studeras hur olika U-värden och geografisk placering påverkar jämförelsen. Detta görs genomatt simulera byggnadens termiska autonomi i TRNSYS då värmesystemet stängs av vid kl 6:00 på morgonen. Klimatpåverkan beräknas med Byggsektorns miljöberäkningsverktyg i termer av CO2-ekv/m2. Slutligengörs en sammanvägd jämförelse med hänsyn till både energiflexibilitet och klimatpåverkan i ett scenario där gränsvärdet för termisk autonomi är 15 timmar. Resultatet från studien visar att en yttervägg av betong är klart mestenergiflexibel i alla scenarion och en träregelyttervägg minst, medan det inte är någon betydande skillnad mellan övriga. Vad gäller påverkan av U-värdeoch geografisk placering innebär lägre U-värde och mildare klimat att effekten av större mängd termisk massa blir större, vilket innebär att energiflexibiliteten för betongytterväggen växer ytterligare i jämförelse med övriga konstruktioner. För klimatpåverkan under livscykelskedet A1-A3 innebär en betongyttervägg störst koldioxidutsläpp, medan ytterväggar av KL-trä och träregel har lägst klimatpåverkan. Vid den sammanvägda bedömningen av energiflexibilitet och klimatpåverkan med hänsyn till att flytta energianvändningen till nattid visar studien att ytterväggar av KL-träoch träregel är tillräckligt energ

Life Cycle Assessment (LCA) is a widely used method to assess the environmental impacts of a products entire value-chain. However, LCA currently falls short in incorporating biodiversity impacts. This study aims to evaluate different biodiversity assessment methods in regards to what biodiversity aspects they can address, how compatible the methods are with LCA, as well as how relevant they are for wind power production during use-phase. A literature review identified three different methods: InVEST Habitat Quality Model, Landscape Assessment Protocol and Species Distribution Modeling, which were then selected for further evaluation. The criteria-based evaluation shows that the three methods address multiple aspects of biodiversity, including those not addressed in contemporary LCA methods. Furthermore, the evaluation reveals a number of challenges in regards to their compatibility with the LCA-framework. To conclude, this study reveals that finding biodiversity assessment methods that can be incorporated into LCA is difficult without changing the format of how the results from the method is presented., Livscykelanalys (LCA) är ett verktyg som används för att bedöma den miljöpåverkan en produkt har genom hela produktkedjan. I dagsläget finns det brister i hur LCA bedömer vissa aspekter av biodiversitet. Bland annat har LCA idag inte möjlighet att bedöma alla av de fem direkta faktorerna som leder till förlust av biologisk mångfald. Denna studie syftar till att utvärdera olika metoder som bedömer biodiversitet med hänsyn till vilka aspekter av biodiversitet de kan bedöma, hur väl de kan integreras i LCA, samt hur relevanta de är för bedömning av vindkraftens påverkan på biodiversitet under användarfasen. Genom en litteraturstudie identifierades tre metoder som valdes ut för vidare utvärdering, nämligen InVEST Habitat Quality Model, Landscape Assessment Protocol och Species Distribution Modeling. En lista med 14 kriterier skapades för att utvärdera metoderna. Dessa kriterier lyfter vilka aspekter av biodiversitet metoderna kan bedöma, huruvida de är kompatibla med ramverket för LCA, samt vilka styrkor eller brister de besitter utifrån ett metodiskt perspektiv. Utvärderingen visade att metoderna kan bedöma flera aspekter av biodiversitet som inte tas upp i redan etablerade LCA-metoder. Utvärderingen synliggjorde även flera utmaningar i metodernas kompatibilitet med ramverket för LCA. Sammanfattningsvis visar denna studie att det är en utmaning att hitta metoder som bedömer biodiversitet och som även kan integreras i LCA utan att det krävs förändringar i hur resultaten presenteras.

Green bonds are a growing and popular financial product that aims to channel capital towards environmentally friendly projects and promote sustainable development. Despite some efforts to increase credibility, the lack of standardization, for example in the reporting of environmental impacts, is still a problem in the green bond market. Life Cycle Assessment (LCA) as a tool to address these problems has been investigated by only a few studies, giving reason to further investigate its utilisation in the context of green bond-financed projects. This study investigated the use of LCA as a suitable tool to assess the eligibility and environmental impacts of projects financed through green bonds. The method included a document analysis of three common green bond standards to investigate the current use of LCA and life cycle thinking (LCT) based methods in the context of green bonds. Additionally, four green bond-financed projects were analysed to determine whether LCA is a suitable tool to assess their eligibility and report their environmental impacts with regard to providing relevant results in relation to criteria from the European Green Bond Standard (EUGBS). Furthermore, methodological challenges that can occur when conducting an LCA on the projects were investigated. The results showed that LCA and LCT based methodologies are already in use by common green bond standards. However, they mainly occur in the criteria that determine whether a project is eligible or not to receive financing. Regarding the impact reporting no binding re-quirements exists for bond issuers to use LCA or LCT based methodologies. According to the results LCA is capable of reporting many relevant environmental impacts of the different pro-jects. However, different impacts were identified which are not covered by LCIA methods, which can limit the suitability of LCA as a method for impact reporting. This includes especially local impacts on the projects which are not covered by an LCA and wou, Gröna obligationer är en växande och populär finansiell produkt som syftar till att kanalisera kapital till miljövänliga projekt och främja en hållbar utveckling. Trots vissa ansträngningar för att öka trovärdigheten är bristen på standardisering, till exempel när det gäller rapportering av miljöpåverkan, fortfarande ett problem på marknaden för gröna obligationer. Livscykelanalys (LCA) som ett verktyg för att hantera dessa problem har endast undersökts i ett fåtal studier, vilket ger anledning att ytterligare undersöka dess användning i samband med projekt finansi-erade med gröna obligationer. I denna studie undersöktes användningen av LCA som ett lämp-ligt verktyg för att bedöma stödberättigande och miljöpåverkan av projekt som finansieras ge-nom gröna obligationer. Metoden omfattade en dokumentanalys av tre vanliga standarder för gröna obligationer för att undersöka den nuvarande användningen av LCA och livscykeltän-kande (LCT) baserade metoder i samband med gröna obligationer. Dessutom analyserades fyra projekt som finansierats med gröna obligationer för att avgöra om LCA är ett lämpligt verktyg för att bedöma deras berättigande och rapportera deras miljöpåverkan med avseende på att tillhandahålla relevanta resultat i förhållande till kriterierna i European Green Bond Stan-dard (EUGBS). Vidare undersöktes metodologiska utmaningar som kan uppstå när man ge-nomför en LCA på projekten. Resultaten visade att LCA- och LCT-baserade metoder redan används i gemensamma stan-darder för gröna obligationer. De förekommer dock främst i de kriterier som avgör om ett pro-jekt är berättigat eller inte att erhålla finansiering. När det gäller konsekvensrapportering finns det inga bindande krav på att obligationsemittenter ska använda LCA- eller LCT-baserade metoder. Enligt resultaten kan LCA rapportera många relevanta miljökonsekvenser av de olika projekten. Dock identifierades olika effekter som inte täcks av LCIA-metoder, vilket kan be-gränsa lämpligheten av LCA som metod fö

Livsmedelsindustrin är en bidragande faktor till klimatförändringarna, där innovativalösningar, såsom vertikal odling, kan appliceras för att främja en hållbar livsmedelsproduktion. Vertikala odlingssystem möjliggör urban inomhusodling,vertikalt i hyllplan, i kontrollerade miljöer med odlingskammare, belysningssystem samt vanligtvis jordfri odlingsmetod (t.ex. hydroponik), som är essentiella delar avsystemet. Temperatur, relativ fuktighet och artificiellt ljus regleras efter grödornas behov. Vid hydroponisk odling används odlingssubstrat såsom stenull istället för jord och växternas rötter är i konstant kontakt med det återcirkulerande vattnet i systemet, som förser växterna med näring. Tidigare livscykelanalyser av vertikala odlingssystem, om än ett begränsat antal, belyser elförbrukningen som den största bidragande faktorn till miljöpåverkan, samt att utbyte av olika material kan generera en lägre total miljöpåverkan. Examensarbetet syftar till att utföra en livscykelanalys på Swegreens vertikala odlingssystemet Freja, på ICA Maxi i Solna. Vidare syftar livscykelanalysen till att identifiera de faser och flöden som står för betydande miljöpåverkan, samt några förbättringsförslag. Det vertikala odlingssystemet antar perspektivet ‘vagga till användning’ under 30 år, exkluderande monterings- och sluthanteringsfasen. Användningsfasen innefattar sallatens livscykel från ‘vagga till grav’, exkluderande förtäringsfasen. Den funktionella enheten är 1 kg producerad ekbladssallat tillgänglig för konsumenter av klass 1. Data har inhämtats från både Swegreens digitaliserade data och från en tidigare studie utförd på Swegreens odlingssystem Saga. För bearbetning har programvaran SimaPro och databasen Ecoinvent 3.8 använts. Resultaten analyseras utifrån miljöpåverkanskategorierna ekotoxicitet (sötvatten), fossil resursanvändning, försurning, klimatförändringar, markanvändning, resursanvändning (mineraler och metaller), vattenanvändning och övergödning (sötvatten). Odlingsfasen, The food industry is a contributing factor to climate change, where innovative solutions, such as vertical farming, can be applied to promote sustainable food production. Vertical farming systems enable urban indoor farming, vertically on shelves, in controlled environments with cultivation chambers, lighting systems and usually soil-free cultivation methods (e.g. hydroponics), that are essential parts of the system. Temperature, relative humidity and artificial light are regulated to satisfy the crops needs. Hydroponic cultivation utilizes growing mediums such as rock wool instead of soil and the roots of the plants are in constant contact with the recirculating water in the system, which provides the plants with nutrients. Previous life cycle assessments of vertical farming systems, although limited in numbers,highlight the electricity consumption as the largest contributing factor to the environmental impact, as well as replacing different materials for a lower environmental impact. This study aims to assess the environmental impacts and hot spots, through the use of life cycle assessment, on Swegreen's vertical farming system Freja, at ICA Maxi Solna. Furthermore the life cycle assessment aims to identify the phases and flows that accounts for significant environmental impact, as well as some suggestions for improvement. The vertical farming system applies the perspective of ‘cradle to use’for 30 years, not including the assembly or waste disposal phase. The use phase includes the life cycle of lettuce, from ‘cradle to grave’, not including the consumption phase. The functional unit is 1 kg of produced oak leaf lettuce, class 1,available to consumers. Data has been obtained from both Swegreen's digitized data and from a previous study conducted on Swegreen's farming system Saga. To process the data, the software SimaPro and the Ecoinvent 3.8 database was applied. Results are analyzed with regards to the environmental impact categories ecotoxicity (freshwater), f

The building sector is responsible for 34% of final energy consumption and contributes to 37% of global CO2 emissions. In alignment with sustainability goals, the European Union has set a target to reduce CO2 emissions in the building sector by up to 90% by 2050. Consequently, there is a great need to examine the climate impact of buildings and adopt a comprehensive perspective using a whole life carbon assessment. The aim of the thesis was to examine greenhouse gas (GHG) emissions and costs throughout all life cycle stages, applying a whole life carbon assessment and life cycle cost analysis for a single-family building situated in a Nordic climate. Additionally, both positive (released) and negative GHG emissions were explored and documented, encompassing operational and embodied impacts. In the thesis, the life cycle assessment and the life cycle cost methods have been applied by following the “cradle-to-grave” life cycle perspective. The study includes an analysis of the reference building design and comparisons with improved building design. The thesis findings highlight a substantial decrease in released GHG emissions with 23% reduction for the analyzed improved building design showing 5.2 kg CO2e/m2/y50 compared to the reference building design showing 6.7 kg CO2e/m2/y50. Moreover, incorporating biogenic carbon and the D module into the cradle-to-grave approach shows the lowest total GHG emissions, manifesting as negative values, -0.7 kg CO2e/m2/y50 for the improved building design. Embodied impact accounts for 79% and 72% of the total impact, while operational impact accounts for 21% and 28% for the reference and improved building designs. When analyzing all building materials, it is shown that an increased share of wooden building materials in the improved building design results in decreased released (positive) GHG emissions and increased negative GHG emissions. The results underscore the significance of using wood-based building materials due to their ma, Byggsektorn är ansvarig för 34% av slutlig energiförbrukning och bidrar till 37% av de globala CO2-utsläppen. I linje med hållbarhetsmålen har Europeiska unionen satt som mål att minska CO2-utsläppen inom byggsektorn med upp till 90% till år 2050. Följaktligen finns det ett stort behov av att undersöka byggnaders klimatpåverkan och anta ett helhetsperspektiv genom att använda livscykelanalys av koldioxid. Syftet med avhandlingen var att undersöka koldioxidutsläpp (växthusgasutsläpp) och kostnader under alla livscykelstadier genom att tillämpa en hel livscykelanalys och livscykelkostnadsanalys för ett enfamiljshus i ett nordiskt klimat. Dessutom undersöktes och dokumenterades både positiva (utsläppta) och negativa växthusgasutsläpp, som innefattade påverkan från både produktion och användning. I avhandlingen har metoderna livscykelanalys och livscykelkostnadsanalys använts med ett ”vagga-till-grav” livscykelperspektiv. Studien inkluderar en analys av referensbyggnadens utformning samt jämförelser med förbättrade utformningar av byggnaden. Avhandlingens resultat lyfter fram att växthusgasutsläppen minskar med 23% för den analyserade förbättrade utformningen av byggnaden, som ger 5.2 kg CO2e/m2/y50 jämfört med referensbyggnadens utformning som ger 6.7 kg CO2e/m2/y50. Dessutom, när biogen koldioxid och D-modulen inkluderas i livscykelanalysen från vaggan till graven visar sig de lägsta totala (växthusgas)utsläppen, som innebär negativa värden, -0.7 kg CO2e/m2/y50 för den förbättrade utformningen av byggnaden. Påverkan från produktion av material och produkter står för 79% och 72% av den totala påverkan (på koldioxidutsläppen), medan påverkan från driften står för 21% och 28% för referens- och förbättrad byggnadsdesign. När alla byggnadsmaterial analyseras visar det sig att en ökad andel av byggnadsmaterial av trä i den förbättrade utformningen av byggnaden resulterar i en minskning av utsläppta (positiva) växthusgasutsläpp och ökade negativa växthusgasutsläpp. Resultate

Denna studie utforskar klimatpåverkan och kostnadseffektivitet av två byggtekniker för ett tänkt småhus i Uppsala. Studien gör en jämförelse mellan prefabricerade strukturella isolerande paneler (SIP) med expanderad polystyrenisolering (EPS) gentemot en träregelkonstruktion med mineralullsisolering. Syftet är att jämföra deras miljöpåverkan och ekonomiska aspekter genom livscykelanalys (LCA) och livscykelkostnadsanalys (LCC) specifikt för byggnader. Studien är strikt inriktad på byggskedet A1-A5, vilket inkluderar både produktsskedet A1-A3 och byggproduktionsskedet A4-A5. Med A1-A3 avses framställningen av byggmaterial, medan A4-A5 innefattar användningen av dessa material i byggprocessen. Studien även granskar specifika materialval och standardtjocklekar för SIP med EPS och ifall dessa tjocklekar stämmer med allmänna standarder för byggnadsverk. Denna utnyttjar användningen av moderna mjukvaror för att förenkla beräkningarna av LCA och LCC inom byggbranschen. Vi valde att använda programvaran One Click LCA. Programmet används för att genomföra hållbarhetsanalyser, hållbarhetsanalyser skiljer sig från LCA genom sitt bredare fokus på hållbarhetsaspekter, inklusive sociala och ekonomiska dimensioner, utöver de rent miljömässiga faktorer som LCA fokuserar på. Programvaran baseras på en omfattande databas av byggnadsmaterial och deras miljövarudeklarationer (EPD), vilket underlättar beräkningen av en byggnads totala miljöpåverkan. Studien indikerar att konstruktionen med träregelkonstruktionen producerar ett lägre koldioxidutsläpp i jämförelse med konstruktioner byggd av SIP med EPS. De ökade utsläppen för SIP-konstruktionen är huvudsakligen ett resultat av transportavståndet och de betydande koldioxidekvivalenterna under produktionsstadiet. När det gäller koldioxidutsläpp visar data att SIP-konstruktionen har en större miljöpåverkan, med 238 kg CO2e/m2 Atemp (uppvärmda arean av huset), jämfört med träregelkonstruktionen som genererar 162 kg CO2e/m2 Atemp. Ekonomisk, This study explores the climate impact and cost effectiveness of two building techniques for a single-family house in Uppsala: Structural Insulated Panels (SIP) with EPS insulation compared with a timber frame with mineral wool insulation. The purpose is to assess their environmental impact and economic aspects through life cycle analysis (LCA) and life cycle cost analysis (LCC). The study encompasses the stages of LCA and LCC named as the production stage and the construction production stage for these techniques. The 'production stage' refers to the manufacturing of building materials, while the 'construction phase' involves using these materials in the building process. This study takes advantage of modern analysis software to ease the process of performing LCA and LCC analyses. We have decided to use the software One Click LCA to simplify the LCA process and perform sustainability analyses. A sustainability analysis differs from LCA by its broader focus on sustainability aspects, including social and economic dimensions, in addition to the purely environmental factors that LCA focuses on. The software is based on an extensive database of building materials and their environmental product declarations (EPD), which facilitates calculating a building's total environmental impact. The study indicates that constructions with timber frames produce lower carbon dioxide emissions compared to those using SIP constructions. In terms of carbon dioxide emissions, the data show that SIP construction has a greater environmental impact, with 238 kg CO2e/m2 Atemp, compared to timber frame construction, which generates 162 kg CO2e/m2 Atemp. Economically, SIP construction is more costly than timber frame. There is a cost increase of 22.3% for the SIP construction compared to the timber frame construction. The cost of the SIP construction amounts to 6022 SEK/m2 Atemp, while the timber frame construction costs 4678 SEK/m2 Atemp. This increase is mainly attributable to higher mate

Syftet med denna studie var att undersöka klimat- och kostnadseffektiva lösningar för att minska kontorsbyggnaders påverkan på miljön. Byggnader står för en betydande del av Sveriges klimatpåverkan och kostnader, det finns därav behov av att hitta sätt att reducera den påverkan. Teorin som låg till grund för studien var livscykelanalys och livscykelkostnad, som tar hänsyn till klimatpåverkan och kostnader genom hela byggnadens livscykel. Metoden som användes var litteraturstudie, där tidigare forskning och studier analyserades. Diskussion fördes även med sakkunniga personer inom ämnet för att identifiera lösningar för att minska klimatpåverkan och kostnader i byggnader. En hypotetisk fallstudiebyggnad skapades där klimat- och kostnadseffektiva åtgärder implementerades. Genom att titta på byggnadsdelarna stomme, klimatskal, isolering och dess inverkan på energianvändning i en kontorsbyggnad identifierades olika åtgärder som kunde minska klimatpåverkan och kostnader. Dessa inkluderar användning av återvunnet material och minskad energiförbrukning genom förbättrade isoleringsegenskaper. Ytterligare undersöktes val av material och teknik vilket anses hållbara och energieffektiva. Resultatet visar att byggnadsmaterialen har störst påverkan på klimat och kostnaden under Produkt- och Byggproduktionsskedet, medan energiförbrukningen har störst påverkan under skedet Driftenergi i Användningsskedet. De klimatåtgärder som framstår som mest framstående och optimala lösningar för vår fallstudiebyggnad inkluderar användningen av kostnadseffektiva solceller på taket (Åtgärd 7), isolering av ytterväggarna med PIR-isolering (Åtgärd 5), tilläggsisolering av ytterväggarna med EPS-isolering (Åtgärd 3) samt minskat materialspill på byggarbetsplatsen med 25%. Dessa lösningar visar sig inte bara ha en betydligt lägre klimatpåverkan, utan även en mer fördelaktig kostnadseffektivitet över hela livscykeln för fallstudi, The purpose of this study was to investigate climate and cost-effective solutions to reduce the environmental impact of office buildings. Buildings account for a significant portion of Sweden's climate impact and costs, and there is a need to find ways to reduce this impact. The theoretical framework underlying the report was life cycle analysis and life cycle cost, which consider the climate impact and costs throughout the building's life cycle. The method used was a document study, where previous research and studies were analyzed. A hypothetical case study building was created, where climate- and cost-effective measures were implemented. By examining the building components such as the structure, envelope, insulation, and their impact on energy consumption in an office building, various measures were identified to reduce climate impact and costs. Additionally, the selection of sustainable and energy-efficient materials and technologies was investigated. The results show that building materials have the greatest impact on the environment and cost during the Production and Installation stages, while energy consumption has the greatest impact during the Operational energy use module in the Use stage. The climate measures that stand out as optimal solutions include the use of cost-effective solar panels on the roof (Measure 7), insulating the outer walls with PIR insulation (Measure 5), additional insulation of the outer walls with EPS insulation (Measure 3), and reducing material waste at the construction site by 25%. These solutions not only demonstrate significantly lower climate impact but also exhibit a more advantageous cost-effectiveness over the entire lifecycle.

Energianvändningen har ökat markant globalt sedan 1971, vilket har påverkat klimatet och orsakat global uppvärmning. För att minska energiförbrukningen och dess påverkan på klimatet har Sverige fastställt energi- och klimatmål fram till år 2030. Sektorn för bygg- och fastigheter har en stor roll att spela i att minska utsläppen av växthusgaser eftersom den stod för 15,9 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2020. Syftet med denna studie är att undersöka möjliga alternativa lösningar och åtgärder som kan minska både energiförbrukningen och kostnaderna samtidigt som klimatpåverkan från byggnader minskas. Fokus ligger på att tillämpa dessa åtgärder på ett småhus i Markaryd. I studien användes litteraturstudier, intervjuer och beräkningsprogram som Bidcon, energiberäkning.se och pay off-metoden. Resultaten visar att renoveringsåtgärder, såsom fönster- och dörrbyte, tilläggsisolering av vinden och installation av ett mekaniskt ventilationssystem, minskade energiförbrukningen och var ekonomiskt fördelaktiga när de kombinerades med andra åtgärder. Undersökningen visar att trä och cellulosa hade lägre klimatpåverkan än aluminium och glasull i skedena A1-A5. Renoveringsåtgärder, med rätt val av material, kan således minska energiförbrukningen och klimatpåverkan samtidigt som de är ekonomiskt fördelaktiga, vilket leder till positiva effekter för både miljön och ekonomin., Studies indicate that renovation projects have significantly lower environmental impact compared to new constructions, with emissions reduced by up to 50 % due to the reuse of existing materials. The purpose of this study is to explore alternative solutions and strategies that can effectively reduce both energy consumption and costs, while mitigating the climate impact of buildings. The focus is specifically on applying these measures to a small house in Markaryd. The research methodology involved a combination of literature reviews, interviews, and the utilization of calculation tools such as Bidcon, energiberäkning.se, and the pay-off method. The results demonstrate that renovation measures such as window and door replacement, additional insulation in the attic, and the installation of a mechanical ventilation system effectively reduced energy consumption and proved economically viable. The investigation also revealed that wood and cellulose materials had lower climate impact compared to aluminum and glass wool in stages A1-A5. Therefore, renovating buildings with careful material selection can simultaneously achieve reduced energy consumption and climate impact, while also offering economic benefits, thereby contributing positively to both the environment and the economy.

The world is facing many challenges to be able to ensure food security, such as anincreased food demand coming from an expanding world population andurbanisation, worsened agricultural opportunities from increased land deteriorationand significant environmental impacts coming from the food sector. Thus, there is aneed for new agricultural solutions to meet our needs whilst decreasing impactssimultaneously. A part of these solutions could be found in urban farming andhydroponic vertical farming systems (VFS). VFS uses artificial intelligence toregulate heat, lighting and irrigation to cultivate crops indoors. By placing thesesystems inside a grocery store, new opportunities for these crops are presented,such as water-and-nutrient recirculation, reductions in transports, usage ofpesticides and agricultural land, as well as opportunities for industrial symbiosis inheating and converting carbon dioxide to oxygen. Thus, the aim of this report is toassess the environmental hotspots and areas of improvement of an hydroponic VFSplaced in the grocery store using life cycle assessment (LCA). The study isconducted in partnership with Swegreen, which are the creators behind the studiedVFS model called SAGA, designed to be operated in medium sized grocery storesin Sweden. Results from the study show that energy consumption is a hotspot in most impactcategories, followed by impacts from infrastructure, fertilisers, packaging andconsumer waste management. However, for the climate change impact category,the sensitivity analysis indicates that the impact from the energy consumption ishighly dependent on what type of electricity mix that is being used, since thedifference in impact on climate change between the Swedish electricity mix, andNordic electricity mix ranged from 0.340 to 0.385 kg CO2 eq (carbon dioxideequivalents) per kg produced edible lettuce. Moreover, synergising effects fromintegrating the system into a grocery store, such as cleaning the air from carbondioxide and re, Världen står inför många utmaningar för att kunna säkerhetsställalivsmedelsförsörjningen, såsom en ökad efterfrågan på livsmedel till följd av enväxande världsbefolkning och urbanisering, försämrade odlingsmöjligheter till följdav utarmad odlingsmark och växande miljöpåverkan från livsmedelssektorn. Detfinns därför ett behov av nya lösningar för att tillgodose våra behov och samtidigtminska påverkan inom jordbrukssektorn. En del av dessa lösningar kan hittas istadsodling och hydroponiska vertikala odlingssystem (VFS). VFS använderartificiell intelligens för att reglera värme, belysning och bevattning för att odla grödorinomhus. Genom att placera dessa system i en livsmedelsbutik skapas nyamöjligheter för dessa grödor, såsom recirkulation av vatten och näringsämnen,minskade transporter, användning av bekämpningsmedel och jordbruksmark, samtmöjligheter till industriell symbios vid uppvärmning och omvandling av koldioxid tillsyre. Syftet med denna rapport är att bedöma miljömässiga hotspots ochförbättringsområden för en hydroponisk VFS som placeras i livsmedelsbutiker medhjälp av livscykelanalys (LCA). Studien genomförs i samarbete med Swegreen, somär producenten av den studerade VFS-modellen kallad SAGA som är designad föratt drivas i medelstora livsmedelsbutiker i Sverige. Resultaten från studien visar att energiförbrukningen är en hotspot i de flestapåverkanskategorier, följt av påverkan från infrastruktur, gödningsmedel,förpackningar och konsumentens avfallshantering. För klimatpåverkan visarkänslighetsanalysen att påverkan från energiförbrukningen är starkt beroende avvilken typ av el som används, eftersom total klimatpåverkan för den Svenska elmixenoch den Nordiska elmixen var 0.340 respektive 0.385 kg CO2 -ekv(koldioxidekvivalenter) per kg producerad ätbar sallad. När systemet integreras i enlivsmedelsbutik bidrar det till synergieffekter från koldioxidavskiljning ochåteranvändning av spillvärme från systemet. Detta öppnar upp för möjligheter förmataffären att m

Kaffe är en av de mest sålda dryckerna i världen, och här uppe i Norden är det inget undantag. Företaget Scanomat på Öland har hyrt ut och renoverat kaffeautomater sedan 1986, och de behövde hjälp med att ta reda på hur stor miljöpåverkan deras renoverade automater har i jämförelse med de nytillverkade. Med hjälp av en livscykelanalys i Sima Pro så går det att utläsa vilken miljöpåverkan olika produkter har, och denna rapport har gått igenom fyra av Scanomats helautomatiska kaffeautomater för att se skillnaderna på miljöpåverkan mellan en automat som har renoverats och en nytillverkad automats som bytas ut ungefär var femte år för att sedan bli avfall. Resultatet blev att genom att renovera automaterna så skulle det kunna vara möjligt att minska maskinernas miljöpåverkan med över 60 %. De komponenter med störst påverkan var kretskorten, och rostfria stålet, vilket visar på vikten av att renovera redan befintliga produkter så länge det är möjligt i stället för att köpa nytillverkade. Att renovera, reparera och återtillverka produkter så minskar inte bara miljöpåverkan, även de ekonomiska kostnaderna blir lägre. Genom använda sig av frystorkat kaffe som Scanomats automater till största del gör minskar även det miljöpåverkan väsentligt.

This study has been conducted in cooperation with OBOS Kärnhem. The objective of the study is to assess environmental impacts from different structural and facade materials to find a configuration with the lowest impact, and to assess the economic implications of different structural and façade materials. The study is conducted on a case study building planned in Linköping, Sweden. The methods that were used are the life cycle assessment (LCA) and life cycle cost (LCC) methods. Cross-laminated timber and concrete were chosen as the 2 structural materials to investigate, and sheet metal, cut slate, and wood paneling were chosen as the façade materials to investigate. The goal and scope were specified. The goal of the LCA was to analyze the climate implications of different structural and facade materials on a building’s environmental performance, while the scope was to compare the environmental impacts, specifically global warming potential, of six scenarios over a lifetime of 80 years. Later, a life cycle inventory of the materials was conducted, and the life cycle inventory was assessed. Finally, the life cycle interpretation was carried out to analyze and interpret the results. For the LCC, costs were calculated for materials and energy use and applied to the case study building. The analyses of results show that the wooden building scenarios have significantly low environmental impacts when compared with concrete buildings. The analyses of the results also show that the buildings constructed with cast-in-situ concrete have lower life cycle costs when compared with buildings constructed with cross-laminated timber. This study concludes that structural material choices affect the environmental performance of a building significantly. Facade material choices also affect the environmental performance, however much less significantly. This study also shows that, within these specific system boundaries, the most impactful life cycle stage for the wood structure buildin

Global energy consumption has been increasing continuously every year. Many energy sources are utilized. Conventional fossil fuels are not sustainable, and their environmental impacts are more apparent than ever before. For heating purposes, most of the heat still comes from combustion of both non-renewable and renewable energy sources. According to IEA (2019), only 10% of heat supply in industrial sectors and buildings comes from renewable sources. Hence, 40% of the carbon emission in the energy sector comes from heat. Therefore, shifting from non-renewable to renewable energy sources is essential in reducing the environmental impact from heat production. Sweden has a long tradition of solar thermal in district heating for cities. Therefore, this study tried to look at the application of solar thermal energy for heat production to supply the District Heating (DH) system and compare its environmental performance to other types of energy sources. The system that was examined in this study is the solar thermal collector field from Absolicon in Härnösand. A Life Cycle Assessment (LCA) was conducted to evaluate the life cycle environmental impacts of this solar collector field. The assessment was done by collecting primary data provided by Absolicon and its suppliers and secondary data from the literatures. The results showed that Absolicon solar thermal collector field generated less overall environmental impacts than conventional energy sources in heat production. Moreover, the result for carbon footprint of the solar collector is 4.4 kg CO2/MWh, which is at least 3-4 times less lifetime emissions when compared to other solar energy technologies., Den globala energiförbrukningen har ökat kontinuerligt varje år. Många energikällor används. Konventionella fossila bränslen är inte hållbara och deras miljöpåverkan är mer påtaglig än någonsin tidigare. För uppvärmningsändamål kommer det mesta av värmen fortfarande från förbränning av både icke-förnybara och förnybara energikällor. Enligt IEA (2019) kommer endast 10 % av värmeförsörjningen i industrisektorer och byggnader från förnybara källor. Därför kommer 40 % av koldioxidutsläppen i energisektorn från värme. Därför är en övergång från icke-förnybara till förnybara energikällor väsentligt för att minska miljöpåverkan från värmeproduktion. Sverige har en lång tradition av solvärme inom fjärrvärme för städer. Därför försökte denna studie titta på tillämpningen av solvärmeenergi för värmeproduktion för att försörja fjärrvärmesystemet (DH) och jämföra dess miljöprestanda med andra typer av energikällor. Systemet som undersöktes i denna studie är solfångarfältet från Absolicon i Härnösand. En livscykelanalys (LCA) genomfördes för att utvärdera livscykelns miljöpåverkan av detta solfångarfält. Bedömningen gjordes genom att samla in primärdata från Absolicon och dess leverantörer och sekundärdata från litteraturen. Resultaten visade att Absolicon solfångarfält genererade mindre total miljöpåverkan än konventionella energikällor vid värmeproduktion. Dessutom är resultatet för solfångarens koldioxidavtryck 4,4E kg CO2/MWhvilket är minst 3-4 gånger mindre livstidsutsläpp jämfört med andra solenergitekniker.

Byggbranschen bidrar till en stor del av Sverigesväxthusgasutsläpp och den största delen från den härutsläppen kommer från produktionen av byggnader ochtransporter av byggnadsmaterial. Dock blir utsläppen frånuppvärmning av byggnader mindre och mindre tack vare attanvändning av bra isoleringsmaterial ökar. Det är därförviktigt att välja det isoleringsmaterial som medför så lågklimatpåverkan som möjligt och till en rimlig pris. Syftetmed denna rapport är att utföra en jämförelse av mineralulloch organiska isoleringsmaterial som träfiberisolering,cellulosaisolering och Hampafiberisolering i enväggkonstruktion med hjälp av livscykelanalys LCA ochinköpspris för att välja den bästa isoleringsmaterial.För att få svar på de ställda forskningsfrågorna genomfördesen litteraturstudie, en fallstudie samt dokumentanalys.Några beräkningar som genomfördes var också viktiga föratt få beslut på det lämpligaste isoleringsmaterialet.Resultatet av rapporten visar att mineralull är det bästaisoleringsmaterialet, då den har det minsta koldioxidutsläppsamt det lägsta inköpspriset för en kvadratmeter. Nackdelenmed mineralull är att den inte går att återvinnas i slutfasen,den hamnar i deponi istället. Under byggproduktionsskedetskiljer sig utsläppen ganska mycket i fas A4 (transport) ochdet beror på sträckan mellan fabrikerna och företaget som bygger huset., The construction industry accounts for a large part ofSweden's greenhouse gas emissions and the largest part ofthese emissions comes from the production of buildings andtransport of building materials. However, the emissions fromheating buildings are getting smaller and smaller thanks tothe use of good insulation materials. It is therefore importantto choose the insulation material that states as low a climateimpact as possible and which at the same time has areasonable price. The purpose of this report is to perform acomparison of mineral wool and organic insulation materialssuch as wood fiber insulation, cellulose insulation and hempfiber insulation in a wall construction using life cycleanalysis LCA and the purchase price to choose the bestinsulation material.In order to get answers to the research questions posed, aliterature study, a case study and document analysis werecarried out. Some calculations that were carried out werealso important in order to decide on the most suitableinsulation material.The results of the report show that mineral wool is the bestinsulation material, as it has the lowest carbon dioxideemissions and the lowest purchase price per square meter.The disadvantage of mineral wool is that it cannot berecycled in the final phase, it ends up in landfill instead.During the construction production phase, the emissionsdiffer quite a lot in phase A4 (transport) and it depends onthe distance between the factories and the company thatbuilds the house., 2023-06-26

Through an LCA that systematically considers uncertainties, we found a 92% probability that large-scale textile recycling in the EU reduces climate impact. The reduction is just over 1% of textile products' climate impact, so other measures are needed to tackle the climate challenge of textiles. A sensitivity analysis shows what needs to be accounted for to ensure a reduced climate impact, e.g., recycling with low climate impact and a high replacement of the production of primary fibers., Genom en LCA som systematiskt beaktar osäkerheter, fann vi att det är 92 % sannolikhet att storskalig textilåtervinning i EU år 2035 minskar klimatpåverkan. Genomsnittliga minskningen är drygt 1% av textilprodukters klimatpåverkan, så andra åtgärder behövs för att tackla textilindustrins klimatutmaning. En känslighetsanalys visar vad som behöver beaktas för att säkerställa minskad klimatpåverkan, t. ex. återvinning med låg klimatpåverkan och att produktion av primära fibrer faktiskt ersätts.

Projektet Klimatkrav till rimlig kostnad har tagit fram en vägledning för att underlätta för fastighetsbolag att ställa klimatkrav i byggprojekt. Råd och riktlinjer baseras på aktuell forskning, samverkan mellan entreprenörer och allmännyttiga bostadsföretag i nio testpiloter samt Boverkets arbete med Klimatdeklarationslagstiftningen. Olika typer av klimatkravkrav och upphandlingstexter presenteras och råd kring anbudsutvärdering och granskning av beräkningar presenteras. I projektet Klimatkrav till rimlig kostnad ROT har sedan denna vägledning uppdaterat för att inkludera även renoverings- och ombyggnationsprojekt samt uppdatera vägledningen som helthet även för nyproduktion och klimatdeklarationslagen. Här har IVL, Sveriges Allmännytta och Kommuninvest samarbetat med åtta testpiloter bestående av fastighetsbolag, entreprenörer och konsulter.

Regeringen har beslutat att senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Enligt Boverkets miljöindikatorer stod bygg- och fastighetssektorn för 21% av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser under år 2020. Analysen inkluderar inte klimatpåverkan från markarbeten och grundläggning. I lagkravet om klimatdeklaration av byggnader som trädde i kraft år 2022 ingår inte påverkan från markarbeten och grundläggning, men en utvidgning av lagkravet är förnärvarande under utredning hos Boverket. Vid större infrastrukturbyggen så ställer Trafikverket klimatkrav som gäller vid planläggning, projektering, byggande och drift och underhåll. Mot denna bakgrund är det nödvändigt att kunskapen om olika geokonstruktioners klimat- och miljöpåverkan ökar i branschen. Projektet Klimatdata för grundläggningsmetoder finansierades via Smart Built Environment och har inneburit att geotekniker och livscykelanalytiker har samarbetat med målet att ta fram kvalitetssäkrade svenska generiska miljödata för oner. Därtill hade projektet som mål att beskriva förutsättningarna fören digital databasstruktur avseende klimat- och miljödata för olika geokonstruktioner. Syftet med projektet som genomfördes mellan år 2020–2023 var att skapa bättre förutsättningar för klimatsmarta val av geokonstruktioner och resulterade bland annat i miljödata för 52 delsystem som ingår i 21 geokonstruktioner. Delar av framtagna data har tillgängliggjorts via implementering i Byggsektorns Resurshubb och därifrån kan data gå vidare till diverse beräkningsverktyg, exempelvis till Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg.

This study was developed together with Grönska Stadsodling 365. Grönska is vertical farming company that started in 2015 and has developed a large-scale vertical farm in Stockholm and modular vertical farms which are in place nationwide. Since the start, Grönska has worked to reduce the resource and energy demands in order to promote more sustainable food provisioning. This summary report provides a brief review of the environmental life cycle assessment conducted during 2022 with Grönska on their modular cabinet vertical farms, i.e. the GrowOff system. The work was conducted within the FORMAS project “Assessing and Improving the Sustainability of Urban Vertical farming Systems,” grant 2019-02049 in order to help Grönska identify hotspots and understand the sustainability of the offerings.

The construction industry is currently responsible for a large amount of greenhouse gas emissions that contribute to the enhanced greenhouse effect. In hopes of facilizing a sustainable development, a new law came in force 2022 requiring climate declarations for new construction projects. This requirement means that construction companies around the country must climate calculate for their construction projects. Among these companies is Akademiska hus, a property management company that strives to become a carbon neutral operation. The thesis was conducted in collaboration with Akademiska hus to investigate how the method of climate calculations can be made more effective. The study was conducted through an interview and a case study of two different projects, Solna Campus Office and Retzius Laboratory. The aim was to identify which part of the process that needs to be made more efficient, and then to develop a solution proposal. The calculation tools Prodikt and One Click LCA were then tested to measure the carbon footprint of the projects, and standard value data was developed. The result from the interview study showed that the problem lies in the lack of a clear method for collecting input data, but that the calculation tools Prodikt and One Click LCA can facilitate the streamlining of climate calculations. The results from the case study shows that the carbon footprint for the projects was measured to, internal wall: 7.21 kgCO2e/m2construction, ceiling: 3.23 kgCO2e/m2 material internal floor: 9.58 kgCO2e/m2 material, wall cladding: 14.18 kgCO2e/m2 material, parts of the ventilation system for Solna Campus Office: 1.12 kgCO2e/m2gross floor area, parts of the ventilation system for Retzius Laboratory HG6: 14.4 kgCO2e/m2gross floor area. Furthermore, it is concluded that these values can be used as standard value data for reconstruction projects under 50 MSEK of office and laboratory environments at Akademiska hus. The conclusion was drawn that if standard value d

Syftet med denna studie var att analysera lokaliseringsbeslut för en Factory-In-A-Box (FIAB) produktionsanläggning med fokus på dess klimatpåverkan genom användning av livscykelanalys (LCA). En FIAB produktionsanläggning användes som ett exempel för att utföra analysen. Metoden som användes för att bedöma klimatpåverkan var LCA, där kategorin global uppvärmningspotential (GWP) valdes som den primära indikatorn. Materialen som användes för tillverkning av personlig skyddsutrustning, såsom polyeten (PE), polyetentereftalat (PET), polypropen (PP), polyuretan (PUR) och syntetiskt gummi, analyserades. Dessutom studerades energianvändningen i produktionsanläggningen samt avfallshanteringsstrategier i både Turkiet och Sverige. Anledningen till det var att den utvalda Factory-In-A-Box fabriken hade sitt ursprung i Sverige, och Turkiet identifierades som en plats med avsevärd potential för produktion av enkla produkter som skulle kunna tillverkas med hjälp av FIAB-anläggningen i händelse av nödsituationer. Resultaten av detta arbete visade att mer än hälften av utsläpp av de personliga skyddsutrustningar som producerades av FIAB-fabriken av EQpack AB kom från material som hade använts i tillverkning och att användningen av återvunnet material borde prioriteras, då utsläppen av återvunnen polyeten var endast hälften så stora som utsläppen från primära material. Resultaten visade också att det inte fanns någon klimatmässig nackdel med att omlokalisera FIAB-fabriken till Turkiet, eftersom energianvändningen i Turkiet skulle medföra endast 4.4% ökning av emissionen än att producera varorna i Sverige, vilken jämnades ut med transport av varor från Sverige till Turkiet. Dock identifierades andra aspekter som behövde beaktas vid omlokalisering av en FIAB-fabrik till områden som hade drabbats av kris, till exempel krig eller jordbävningar. Sammanfattningsvis gav denna studie insikter om klimatpåverkan av EQpack AB:spersonliga skyddsutrustning och diskuterade olika aspekter som behöv, This thesis describes a study aimed at analyzing the location decision for a Factory-In-A-Box (FIAB) production facility in terms of its climate impact using life cycle assessment (LCA). A FIAB production facility was used as a case study to conduct the analysis. LCA was employed to assess the climate impact, with global warming potential (GWP) chosen as the primary indicator. The materials used for manufacturing personal protective equipment, such as polyethylene (PE), polyethyleneterephthalate (PET), polypropylene (PP), polyurethane (PUR), and synthetic rubber, were analyzed. Additionally, the energy use in the production facility and waste management strategies in both Turkey and Sweden were examined. The reason to this was that Sweden is a baseline FIAB location and Turkey was chosen as one of the locations with high potential for simple products that can be produced using the FIAB-facility for emergency situations. This study showed that more than half of the emissions derived from the production of Personal Protective Equipment at the FIAB-factory, operated by EQpack AB, originated from the manufacturing materials. The results suggest prioritizing the use of recycled materials, as the emissions from recycled polyethylene were only half as large as those from primary materials. The results also revealed that, from a climate perspective, there was no obvious disadvantage in relocating the FIAB factory to Turkey. As the energy consumption in Turkey would result in 4.4% greater environmental burdens compared to producing the goods in Sweden, which would be covered by the transport of goods from Sweden to Turkey. However, other aspects needed to be considered when relocating a FIAB factory to areas affected by crises, such as war or earthquakes. In conclusion, this study provides insights into the climate impact of EQpack AB'spersonal protective equipment and discusses various aspects to consider when making decisions regarding the localization of a FIAB production

This thesis investigates how a company can implement life cycle analysis (LCA) into procurement. The thesis also explores the potential synergies between the LCA and procurement. A single casestudy was utilized for this purpose. It uses LCAs using a simplified methodology, interviews, and a literature review to carry out the study. The thesis was conducted in a global telecommunications equipment company. The thesis found that the most significant benefit of implementing LCAs into procurement would be that the case company would gain the ability to know what suppliers have more environmental products. This would, in turn, enable them to premiere those suppliers. That can be done through volume purchasing agreements, where the suppliers with greener products are awarded larger purchasing volumes. It can also be done by setting emissions requirements for products, where products that do not meet the criteria are not considered for the final business award. Additionally, using LCAs over other methods or measurables allows the case company and its sourcing managers to assess the emissions a product creates using one variable, not multiple. Introducing LCAs into sourcing has its drawbacks. LCAs are inherently resource-demanding. This means that any party that conducts LCAs, either the case company or their suppliers, will have to divert resources to perform the analyses. Additionally, at this point, few sourcing managers likely know how to interpret and use the results of an LCA. Some of these issues can, to some degree, be mitigated. The case company can try to develop an LCA tool that combines the information already gathered in current systems and integrate it into the LCA. They can also try to create the LCA jointly with suppliers; through this, they can try to develop a tool that minimizes the amount of input required by suppliers while still having a high degree of detail in the analysis and results. This would likely require a significant initial investment but on, Detta examensarbete undersöker om och hur ett företag kan implementera livscykelanalyser (LCA) i strategiska inköpsprocessen. Examensarbetet utforskar även de potentiella synergier mellan LCAer och strategiskt inköp. En enskild fallstudie användes för detta ändamål. Fallstudien genomfördes i ett globalt telekommunikationsutrustningsföretag. För att genomföra undersökningen användes LCAer med en förenklad metodik, intervjuer och en litteraturstudie. Examensarbetet fann att den mest betydande fördelen med att implementera LCAer i strategiskt inköp skulle var att fallföretaget skulle få möjlighet att veta vilka leverantörer som har mer miljövänliga produkter. Detta skulle i sin tur möjliggöra att premiera dessa leverantörer. Det kan göras genom volymupphandlingar, där leverantörer med gröna produkter belönas med större inköpsvolymer. Det kan också göras genom att fastställa utsläppskrav för produkter, där produkter som inte uppfyller kriterierna inte beaktas vid den slutgiltiga affärsupphandlingen. Dessutom möjliggör användningen av LCAer jämfört med andra metoder eller mätvärden att fallföretaget och dess strategiska inköpare kan bedöma utsläppen en produkt skapar med en variabel, istället för flera. Att införa LCAer i strategiskt inköp har sina nackdelar. LCAer är i grunden resurskrävande. Det innebär att vilken part som än genomför LCAer, antingen fallföretaget eller deras leverantörer, kommer behöva avsätta resurser för att utföra analyserna. Dessutom är det för närvarande troligt att få strategiska inköpare vet hur man tolkar och använder resultaten av en LCA. Vissa av dessa problem kan till viss grad mildras. Fallföretaget kan försöka utveckla ett LCA-verktyg som kombinerar informationen som redan samlats in i befintliga system och integrerar den med LCAer. De kan också försöka skapa LCAer tillsammans med leverantörer; genom detta kan de försöka utveckla ett verktyg som minimerar den mängd input som krävs av leverantörer samtidigt som de behåller en hög grad av d

As sustainability becomes an increasingly critical consideration for businesses, the need for effective sustainability assessment tools and software has grown substantially. This master thesis aims to address this problem by exploring various available tools on the market which are used to measure the sustainability impact of packaging solutions and materials used in their production. The primary objective of the current work is to develop a comprehensive framework that evaluates sustainability assessment solutions based on the level of comprehensiveness and usability they possess by applying the context of small and medium-sized businesses. The findings reveal four distinct clusters within the framework: Good output, Best practice, Easy-to-use, and Best avoided. Each cluster represents a combination of comprehensiveness and usability characteristics, offering insights into the strengths and limitations of various tools. Additionally, the study identifies key factors that contribute to the comprehensiveness and usability of these tools, such as data requirements, user involvement, and assessment functionalities. The study can be used to assist organizations in making informed decisions when selecting sustainability assessment tools, while the taxonomy and the proposed framework would allow businesses to choose tools which align with their specific needs and goals, thereby facilitating effective assessments and driving sustainable change forward. Lastly, the study highlights the importance of considering the trade-off between usability and comprehensiveness, helping organizations find a balance in the software that aligns with their strategic objectives., I takt med att hållbarhet blir ett allt viktigare övervägande för företag har behovet av effektiva verktyg och mjukvara för hållbarhetsbedömning ökat avsevärt. Denna masteruppsats syftar till att ta itu med detta problem genom att utforska olika tillgängliga verktyg på marknaden som används för att mäta hållbarhetseffekten av förpackningslösningar och material som används i deras produktion. Det primära målet med det pågående arbetet är att utveckla ett omfattande ramverk som utvärderar hållbarhetsbedömningslösningar baserat på graden av övergripande och användbarhet de har genom att tillämpa sammanhanget för små och medelstora företag. Resultaten avslöjar fyra distinkta kluster inom ramen: Bra resultat, Bästa praxis, Lätt att använda och Bäst undvikas. Varje kluster representerar en kombination av heltäckande och användbarhetsegenskaper, vilket ger insikter om styrkorna och begränsningarna hos olika verktyg. Dessutom identifierar studien nyckelfaktorer som bidrar till dessa verktygs heltäckande och användbarhet, såsom datakrav, användarmedverkan och bedömningsfunktioner. Studien kan användas för att hjälpa organisationer att fatta välgrundade beslut när de väljer verktyg för hållbarhetsbedömning, medan taxonomin och det föreslagna ramverket skulle göra det möjligt för företag att välja verktyg som är anpassade till deras specifika behov och mål, och därigenom underlätta effektiva bedömningar och driva hållbar förändring framåt. Slutligen understryker studien vikten av att överväga avvägningen mellan användbarhet och heltäckande, vilket hjälper organisationer att hitta en balans i programvaran som är i linje med deras strategiska mål.

Today, the construction and property sector accounts for close to 40% of the global climate emissions. In Sweden, the waste from the construction industry is almost half of the total waste. That is a major problem and people need to get more aware of and increase the reuse, recycling and circular economy to reduce the climate footprint. The purpose of the study is to establish which materials can be reused to construct a public toilet building. A study has been made to illustrate if a building can be built in only reused materials and products. The goal is thereby to present an illustrated public toilet building with the materials that can be used to construct the building. The goal is also to display obstacles when building with only reused products. Through the use of a case study a public toilet building was designed to be placed in a fairytale world constructed by Aktiebolaget Boll & Stropp. Some of the materials that can be and is reused in the building is brick, glass, wood and procelain products. This case study has proven that it is to a high degree possible to build a public toilet in only reused materials.

This study discusses the current state of climate change, which is causing rising sea levels, increasing temperatures, and threatening ecosystems due to human resource exploitation and carbon emissions. The construction industry is a significant contributor to greenhouse gas emissions, and the study aims to investigate which insulation material is best suited for a ground slab in terms of environmental impact, technical properties, and cost. The study includes a literature review and document analysis to compare the technical and environmental properties of different materials, as well as a case study to identify the most suitable material. To make the results comparable, the thickness of the different insulation layers has been chosen in such a way that the U-value becomes equivalent for all construction solutions. This has laid the foundation for the results, which demonstrates what previous research has also found: foamglass exhibits the lowest climate impact because the construction is sufficiently strong without the need for a concrete slab. However, its price is much higher compared to other construction solutions.

In recent decades, society's concern about unsustainable development has grown steadily, while the desire to deal with the situation has also grown in connection with the concern and increased interest in the environment. The development of new concepts for systematic control and follow-up has also been steadily growing. The concepts developed are different environmental management systems, where the most accepted management system is ISO 14001. This has resulted in the development of tools with specific goals, in this study's focus, the Life Cycle Analysis. With the above background as a basis, this study aims to investigate and develop improvement measures in an organization with a focus on life cycle analysis and process mapping. The theory of the study is based on the ISO standards and in literature, while relevant models for the study are presented. The method through the writing of the study has been based on interviews, observations and literature studies and that validity, reliability, generalizability, and ethical positions have been kept in mind throughout the study to ensure a high quality. The completed study came up with two suggestions for improvement: implement a process map for work with life cycle analysis and implement a flowchart for the decision process for products on which an LCA is to be performed. In the penultimate chapter of the study, the improvement proposals are presented which can hopefully make the organization's current working methods more efficient., De senaste decennierna har samhällets oro för den icke-hållbara utvecklingen vuxit stadigt, samtidigt som även viljan att hantera situationen vuxit i samband med oron och ökat intresset för miljön. Utvecklingen av nya koncept för systematisk styrning och uppföljning har även de varit stadigt växande. Koncepten som utvecklats är olika miljöledningssystem, där det mest accepterade ledningssystemet är ISO 14001. Detta har resulterat i att verktyg med specifika mål utvecklats, i denna studies fokus, Livscykelanalysen. Med bakgrunden ovan som underlag, syftar denna studie till att undersöka och utveckla förbättringsåtgärder i en organisation med fokus på livscykelanalys och processkartläggning. Studiens teori grundar sig i ISO-standarderna och i litteratur samtidigt som relevanta modeller för studien presenteras. Metoden genom studiens skrivande har baserat sig på intervjuer, observationer och litteraturstudier samt att validitet, tillförlitlighet, generaliserbarhet och etiska ställningstaganden hafts i åtanke genom hela studien för att säkerställa en god kvalitet. Den genomförda studien kom fram till två förbättringsförslag: implementera en processkarta för arbete med livscykelanalys samt implementera ett flödesschema för beslutsprocess vid produkter som en LCA ska utföras på. I studiens näst sista kapitel presenteras förbättringsförslagen som förhoppningsvis kan effektivisera organisationens nuvarande arbetssätt.