Search

This chapter contributes to the understanding of how change within auditing is initiated and formed through collaboration and negotiation between FAR and other actors within the organisational field of municipal auditing in Sweden. The empirical data is based on documents and interviews with actors within and outside the audit profession. Thus, the data represents different perspectives and interests throughout the change process. The analyses show that it was different partial jolts that made the various actors feel institutional pressure to get involved in the change process. At the end of the change process, an additional partial jolt, initiated by an outside actor, facilitated and accelerated the process as it reinforced the understanding of interdependence between the actors involved.

I Norge ble en ny modell for beregning av nettleie innført 1. juli 2022. Formålet med den nye nettleien er å motivere husholdninger til å fordele strømforbruket jevnere utover døgnet. På tidspunktet hvor den nye nettleien ble planlagt innført var det liten kunnskap om virkninger av slike virkemidler på forbrukere. Flexeffect-prosjektet startet har undersøkt virkninger virkemidler for fleksibel strømbruk på forskjellige husholdningsgrupper. Resultatene viser at mange av forbrukerne forstår og er enige med formålet for ny nettleie. Samtidig gjør utformingen det vanskelig å forstå og tilpasse seg i hverdagslivet og det er konkurrerende signaler og hensyn de må ta. Videre har mange uttrykt bekymring for at den nye nettleien kan få uheldige og urettferdige fordelingsvirkninger. Våre funn viser også at det er krevende for forbrukere å ta i bruk ny teknologi for å øke forbrukerfleksibiliteten. Selv om forbrukerhensyn er nevnt i den politiske rosessen for å innføre ny nettleie er forbrukerne svakt representert i utformingen og forbrukerhensynene som inngår i konsultasjonene har en tendens til å være generelle. Dimensjoner som systembehov er blitt mer vektlagt enn orbrukerbehov og ikke minst forbrukeres evne til tilpasning.

This book highlights the diverse roles of the humanities in the history of the Swedish welfare society. This society has often been seen as dominated by an instrumental view of knowledge that rewarded the social sciences, natural sciences and technology, but the contributions in this book show the significant role that the humanities played in the Swedish welfare state. Various forms of humanistic knowledge and knowledge actors were part of large networks and left a clear mark on the public sphere and society at large. A narrative of the marginalization and crisis of the humanities in the postwar period must therefore be problematized. This edited volume brings together some twenty scholars from a number of humanities disciplines (history, history of ideas, media history, literary studies, archaeology, education, etc.). Much of the current research on the history of the humanities conducted in Sweden today is brought together here and put in relation to international discussions in fields such as history of humanities, history of knowledge, etc. The book is a sibling to the monograph Humanister i offentligheten, which was published in 2022

Denna rapport är den andra rapporten i forskningsprojektet. Institutionella hinder och möjligheter tillsamordning (Nordic Transport infrastructure planning. Institutional barriers andopportunities for coordination) (2021–2023). Syftet med NORDINFRA är att öka kunskapen om gränsöverskridande transportinfrastruktur i Norden genom att identifiera hinder för gränsöverskridande transportinfrastruktur, peka påmöjligheter och föreslå åtgärder för att underlätta planering av gränsöverskridande transportinfrastruktur. Projektet, som har finansierats av Trafikverket, har letts av Nordregio, och genomförts av forskare från Nordregio och Umeå universitet. I den första rapporten, "Cross-border transport infrastructure planning in the Nordic Region - An introduction" (2023) gavs en bakgrund och fördjupning av hur gränsöverskridande transportinfrastrukturplanering bedrivs inom ramen för de olika planeringssystemen i Danmark, Finland, Norge och Sverige, samt vilken roll den nordiska och EU-kontexten spelar. Den här andra och sista rapporten i projektet bygger på empiri från intervjuer i tre fallstudier av infrastrukturprojekt i tidiga skeden; den fasta HH-förbindelsen mellan Helsingborg och Helsingör, järnvägsförbindelsen Stockholm–Oslo, och länken från Mo i Rana, via Hemavan och Umeå, över Kvarken till Vasa. I intervjuerna med intressenter från fallstudieprojekten har vi ställt frågor om hur de ser på formella och informellahinder för gränsöverskridande transportinfrastrukturplanering, och hur dessa hinder skulle kunna överbryggas. De båda rapporterna är komplementära. Precis som skrivbordsstudierna i den första rapporten visade, bekräftar intervjuerna att gränsöverskridande transportinfrastrukturplanering involverar många aktörer på olika administrativa nivåer, från ministerier och transportmyndigheter på den nationella nivån, till regioner, kommuner, gränsöverskridande organisationer, privata företag och lobbygrupper. Intervjuerna visar också att den nationella nivån och regerin, This report is the second report in the research project titled NORDINFRA –“Nordic transport infrastructure planning – institutional barriers andopportunities for coordination” (2021-2023). The aim of NORDINFRA is to increase knowledge about cross-border transportinfrastructure planning in the Nordic countries by identifying barriers, highlighting opportunities and proposing measures to facilitate the planning of cross-border transport infrastructure. The project has been financed by the Swedish Transport Administration. It was led by Nordregio and carried out by researchers from Nordregio and Umeå University. NORDINFRA –“Nordic transport infrastructure planning – institutional barriers andopportunities for coordination” The first report, Cross-border transport infrastructure planning in the Nordic Region – An introduction(2023) provided background information and in-depth insight into how cross-border transport infrastructure planning is shaped by the different planning systems in Denmark, Finland, Norway and Sweden and by the Nordic and EU context. This report is based on empirical data from three case studies of infrastructure projects in early phases, namely the fixed HH link between Helsingborg and Helsingør, the Stockholm-Oslo rail link, and the link from Mo i Rana, via Hemavan and Umeå, across the Kvarken Strait to Vaasa. In interviews with stakeholders from these regions, we asked how they view formal and informal barriers to the development of cross-border transport infrastructure and how these barriers could be reduced. The two reports are complementary. As the desk studies in the first report showed, the interviews confirm that cross-border transport infrastructure planning involves many players at different levelsof government, from national ministries and transport authorities through toregions, municipalities, cross-border organisations, private companies and lobbygroups. However, the interviews in the case study areas also show that governments at the

Då en del fel upptäckts av författarna i rapporten har en Version 2 laddats upp 2023-12-05.

The participation of older individuals in the labour market has increased as a result of recent demographic and societal shifts, as well as reforms of pension and social security systems. However, employment inequalities in late working life and labour market exit persist. Early exit from the labour market affects the sustainability of public finances and the availability of skilled labour, as well as the financial, social, mental, and physical well-being of individuals. So far, the literature on employment in late working life and labour market exit has mainly focused on individual choices. However, employment and exit in late working life are complex phenomena that depend on a variety of factors, such as individual life courses and labour market conditions. Based on Swedish register data, this thesis examines inequalities in employment and labour market exit among people aged 55 and over in Sweden, and the role of life course and age-related labour market disadvantages, including studies on: inequalities and diversity between gender and educational groups (Study 1); the relationship between mid-life labour market attachment and patterns of labour market exit (Study 2); age-related disadvantages in unemployment risk and re-employment chances (Study 3); and the link between older workers’ hiring chances and the characteristics and labour market conditions of employers (Study 4). Study 1 shows that employment trajectories, including the receipt of pension, unemployment and disability benefits, are structured by gender and education. While women tend to exit the labour market earlier than men and are more likely to receive disability benefits, men are more likely to move into self-employment or to receive unemployment benefits. Study 2 demonstrates that individuals with low labour market attachment early (at age 30) or late (at age 50-59) in their working careers are more likely to exit the labour market early, while low labour market attachment in mid-career (at age, Äldre personers deltagande på arbetsmarknaden har ökat till följd av demografiska och samhälleliga förändringar samt reformer av pensions- och socialförsäkringssystemen. Men ojämlikheten i sysselsättningen under den senare delen av arbetslivet och i utträdet från arbetsmarknaden kvarstår. Tidigt utträde från arbetsmarknaden påverkar de offentliga finansernas hållbarhet och tillgången på kvalificerad arbetskraft, samt individers ekonomiska, sociala, psykiska och fysiska välbefinnande. Hittills har litteraturen om sysselsättning och utträde från arbetsmarknaden främst fokuserat på individuella val. Sysselsättning och utträde från arbetsmarknaden är dock komplexa fenomen som beror på en mängd olika faktorer, såsom individuella livslopp och arbetsmarknadsförhållanden. Genom analyser av svenska registerdata undersöker denna avhandling ojämlikheter i sysselsättning och arbetsmarknadsutträde bland personer som är 55 år och äldre i Sverige, i relation till livslopp och åldersrelaterade arbetsmarknadsnackdelar, genom studier om: ojämlikhet och skillnader mellan kön- och utbildningsgrupper ( Studie 1); sambandet mellan arbetsmarknadsanknytning i mitten av livet och olikheter i arbetsmarknadsutträde (studie 2); åldersrelaterade nackdelar i arbetslöshetsrisk och återanställningsmöjligheter (studie 3); och sambandet mellan anställningsmöjligheten för äldre personer och företags/arbetsplatsers egenskaper och arbetsmarknadsförhållanden (Studie 4). Studie 1 visar att olika sysselsättningsbanor genom arbetslivet, inklusive mottagande av pension, arbetslöshetsersättning och sjukersättning, varierar med kön och utbildning. Medan kvinnor tenderar att lämna arbetsmarknaden tidigare än män och är mer benägna att få sjukersättning, är det mer sannolikt att män blir egenföretagare eller får arbetslöshetsersättning. Studie 2 visar att individer med svag arbetsmarknadsanknytning tidigt (vid 30 års ålder) eller sent (vid 50–59 års ålder) i arbetslivet är mer benägna att lämna arbetsmarknaden, Funding: The EuroAgeism project, funded by the European Union’s Horizon 2020 research and innovation programme under the Marie Skłodowska-Curie (grant no. 764632), and the EIWO research programme, funded by the Swedish Research Council for Health, Working Life and Welfare (grant no. 2019-01245).

Bakgrund: Antalet datortomografiundersökningar (DT-undersökningar) har ökat kraftigt i Sverige och den kollektiva stråldosen till befolkningen blir allt högre. DT-undersökningar av buken är en av de undersökningarna som ger högst stråldos till patienten, därför är det viktigt att de endast görs när det krävs för att ställa diagnos. Därmed kan det vara relevant att undersöka huruvida antalet undersökningar också lett till ökat antal patologiska fynd hos patienter. Syfte: Undersöka hur många akuta DT-undersökningar med intravenös kontrast av buken som gjordes vid två sjukhus och hur stor andel av dessa som påvisade patologiska fynd. Metod: För att besvara syftet gjordes en kvantitativ retrospektiv studie där röntgenremisser och röntgensvar från mars 2013, mars 2018 och mars 2023 analyserades. Resultat: Antalet akuta DT-bukundersökningar med intravenös kontrast har ökat vid sjukhusen med i genomsnitt 49,5% mellan 2018–2023. Den mest markanta ökningen sågs i åldrarna 50–80 år. Vid Sjukhus 1 hade andelen fynd ökat från 57,5% i mars 2013 till 72,4% i mars 2023, samtidigt som andelen fynd vid Sjukhus 2 i stället minskat från 54% i mars 2018 till 46,3% i mars 2023. De vanligaste fynden vid de två sjukhusen var ileus/subileus, appendicit och kolecystit/gallsten/vidgade gallvägar. Könsfördelningen visade att något fler kvinnor än män genomgick akut DT buk med iv. kontrast, (Sjukhus 1: 54% kvinnor och Sjukhus 2: 55% kvinnor). Slutsatser: Det har vid båda sjukhusen skett en ökning av antalet undersökningar men utvecklingen av andelen fynd har gått i två olika riktningar. De vanligaste patologiska fynden som görs skulle kunna ställas med hjälp av andra modaliteter med låg eller ingen stråldos, såsom konventionell röntgen eller ultraljud. Ökningen av antalet akut DT-buk med iv. kontrast har medfört en ökad arbetsbelastning för röntgensjuksköterskor.

Backround: Many patients from ethnic and minority groups have cultural needs and belief perceptions about health and care that differ from the mainstream population. To be able to cover the needs of the ongoing changing society in healthcare, does the nursing care professionals have awareness of the differences a patient’s cultural background is related to their health and how to help the patient in her new health related cultural environment. Aim: To explore the barriers and obstacles that refugee and asylum seeking women are faced with when looking for healthcare for mental ill-health in Sweden. Method: Qualitative in-depth interview study. Results: The result-analysis generated seven themas which were seen as a barrier or obstacle to seek healthcare to mental ill-health among refugee and asylum seeking women in Sweden. Knowledge about Swedish healthcare, Access to the healthcare and language, Somatic health problems, Education level, Economic situation, Prioritizing things in relation to health, and Taboos, shame, and fear of stigma around mental ill-health. Conclusions: This study shows that there are barriers and obstacles for refugee and asylum seeking women to seek healthcare for mental ill-health in Sweden. The study highlights the care professional’s knowledge cap about how to implement the law about care that cannot be delayed., Bakgrund: Många patienter från etniska grupper och minoritetsgrupper har kulturella behov och trossystem om vård och omsorg som skiljer sig från den vanliga befolkningen. För att kunna täcka behoven i det ständigt föränderliga samhället inom vården, behöver vårdpersonalen medvetenhet om skillnaderna mellan en patients kulturella bakgrund och deras hälsa och hur man kan hjälpa patienten i sin nya hälsorelaterade kulturmiljö. Syfte: Att utforska de barriärer och hinder som flykting- och asylsökande kvinnor ställs inför när de söker sjukvård för psykisk ohälsa i Sverige. Metod: Kvalitativ djupintervjustudie. Resultat: Resultatanalysen genererade sju temas sågs som ett hinder för att söka sjukvård mot psykisk ohälsa bland flykting- och asylsökande kvinnor i Sverige. Kunskap om svensk sjukvård, Tillgång till sjukvården och språk, Somatiska hälsoproblem, Utbildningsnivå, Ekonomisk situation, Prioritering av saker i relation till hälsa samt Taboos, skam och rädsla av stigma kring psykisk ohälsa. Slutsatser: Denna studie visar att det finns hinder för flykting- och asylsökande kvinnor att söka sjukvård för psykisk ohälsa i Sverige. Studien belyser vårdpersonalens kunskapslucka om hur man ska implementera lagen om vård som inte kan anstå.

The participation of older individuals in the labour market has increased as a result of recent demographic and societal shifts, as well as reforms of pension and social security systems. However, employment inequalities in late working life and labour market exit persist. Early exit from the labour market affects the sustainability of public finances and the availability of skilled labour, as well as the financial, social, mental, and physical well-being of individuals. So far, the literature on employment in late working life and labour market exit has mainly focused on individual choices. However, employment and exit in late working life are complex phenomena that depend on a variety of factors, such as individual life courses and labour market conditions. Based on Swedish register data, this thesis examines inequalities in employment and labour market exit among people aged 55 and over in Sweden, and the role of life course and age-related labour market disadvantages, including studies on: inequalities and diversity between gender and educational groups (Study 1); the relationship between mid-life labour market attachment and patterns of labour market exit (Study 2); age-related disadvantages in unemployment risk and re-employment chances (Study 3); and the link between older workers’ hiring chances and the characteristics and labour market conditions of employers (Study 4). Study 1 shows that employment trajectories, including the receipt of pension, unemployment and disability benefits, are structured by gender and education. While women tend to exit the labour market earlier than men and are more likely to receive disability benefits, men are more likely to move into self-employment or to receive unemployment benefits. Study 2 demonstrates that individuals with low labour market attachment early (at age 30) or late (at age 50-59) in their working careers are more likely to exit the labour market early, while low labour market attachment in mid-career (at age, Äldre personers deltagande på arbetsmarknaden har ökat till följd av demografiska och samhälleliga förändringar samt reformer av pensions- och socialförsäkringssystemen. Men ojämlikheten i sysselsättningen under den senare delen av arbetslivet och i utträdet från arbetsmarknaden kvarstår. Tidigt utträde från arbetsmarknaden påverkar de offentliga finansernas hållbarhet och tillgången på kvalificerad arbetskraft, samt individers ekonomiska, sociala, psykiska och fysiska välbefinnande. Hittills har litteraturen om sysselsättning och utträde från arbetsmarknaden främst fokuserat på individuella val. Sysselsättning och utträde från arbetsmarknaden är dock komplexa fenomen som beror på en mängd olika faktorer, såsom individuella livslopp och arbetsmarknadsförhållanden. Genom analyser av svenska registerdata undersöker denna avhandling ojämlikheter i sysselsättning och arbetsmarknadsutträde bland personer som är 55 år och äldre i Sverige, i relation till livslopp och åldersrelaterade arbetsmarknadsnackdelar, genom studier om: ojämlikhet och skillnader mellan kön- och utbildningsgrupper ( Studie 1); sambandet mellan arbetsmarknadsanknytning i mitten av livet och olikheter i arbetsmarknadsutträde (studie 2); åldersrelaterade nackdelar i arbetslöshetsrisk och återanställningsmöjligheter (studie 3); och sambandet mellan anställningsmöjligheten för äldre personer och företags/arbetsplatsers egenskaper och arbetsmarknadsförhållanden (Studie 4). Studie 1 visar att olika sysselsättningsbanor genom arbetslivet, inklusive mottagande av pension, arbetslöshetsersättning och sjukersättning, varierar med kön och utbildning. Medan kvinnor tenderar att lämna arbetsmarknaden tidigare än män och är mer benägna att få sjukersättning, är det mer sannolikt att män blir egenföretagare eller får arbetslöshetsersättning. Studie 2 visar att individer med svag arbetsmarknadsanknytning tidigt (vid 30 års ålder) eller sent (vid 50–59 års ålder) i arbetslivet är mer benägna att lämna arbetsmarknaden, Funding: The EuroAgeism project, funded by the European Union’s Horizon 2020 research and innovation programme under the Marie Skłodowska-Curie (grant no. 764632), and the EIWO research programme, funded by the Swedish Research Council for Health, Working Life and Welfare (grant no. 2019-01245).

During the first half of the 20th century, ethnologists investigated rural parts of Sweden. They hoped to uncover traces of a truly ancient culture which they imagined had been preserved unchanged in so-called relic areas. This approach was rejected during the 1970s by a generation of researchers who proceeded from new cultural theoretical perspectives that assumed that culture was in constant change. As a result, the theories about relic areas were not further developed. This dissertation returns to the folk culture but with new perspectives on how to understand the old-fashioned clothing practice. This study investigates Virestad parish, part of a so-called relic area, from 1750 through 1850. By analyzing minutes from parish meetings, the parish letters to the king, articles of clothing, and estate inventories this dissertation presents new perspectives on connections between economic, social, and political development and cultural continuity and change. The most important source has been the estate inventories which provides a unique opportunity to follow the individuals’ clothing choices, from their choice of textiles to decisions regarding clothing economics. The investigation shows that the people of Virestad was not “behind the times”, they were clearly in phase with their contemporaries in politics and trade. Instead, the people actively chose to dress in an old-fashioned way. Most of them had not inherited the old-fashioned clothes that they wore but had them made. This study shows that modernity and tradition do not need to be each other's opposites but can develop in tandem, conditioning each other. Dressing in an old-fashioned manner served as a stabilizer that allowed for a more flexible economic, social, and political culture. Therefore, contrary to previous research, a central finding of the dissertation is that relic areas were innovative and modern, where older elements of tradition existed which gave the population security and stability.

Bakgrund:Det finns två dominerande modeller av dödshjälp i världen idag: Benelux-modellen därläkaren aktivt utför dödshjälp och Oregon-modellen där dödshjälp utförs med hjälp avläkarassisterat döende. I Sverige är det inte en juridiskt straffbar handling att assistera vidsjälvmord, dock skulle detta för en läkare med sannolikhet leda till att läkarlegitimationenfråntas då det ej är förenligt med den vedertagna läkaretiken i Sverige Syfte: Att identifiera och analysera de etiska principer, juridiska regler och den praxis i Sverige somgäller i relation till den form av dödshjälp som kallas läkarassisterat döende. Metod: Studien baseras på en kvalitativ metod där vi samlat in relevanta data för vår frågeställning.Vi använder oss av hermeneutik som forskningsmodell för att analysera och tolka denna data. Resultat: De etiska principerna har en central roll i diskussionen kring dödshjälp. Den bristandelagstiftningen kring ämnet har medfört att läkarnas etiska praxis fått bli den främsta rättsligavägledningen vid bedömning av åtgärder i samband med fall gällande dödshjälp i Sverige. Iden svenska debatten framförs argument både för och emot dödshjälp där de etiskavärderingarna återspeglas genom de framförda argumenten. Slutsats: Många av de konsekvensetiska argumenten i debatten, kan nu besvaras empiriskt tack vareevidens från Oregon. Trots detta återstår ett flertal värdeargument som inte kan besvarasgenom empiriska metoder. En utredning bör tillsättas, främst då det behövs en ändradinriktning på de normer kring den administrativa reglering om läkaretisk praxis då vi redanidag utför åtgärder som påskyndar döden.

Rysslands anfallskrig mot Ukraina och de smältande isarna i norra ishavet ökar spänningarna i Arktis. Med ett försvagat Ryssland flyttar Kina fram sina maktpositioner och de nordiska länderna har all anledning att stärka skyddet i de norra delarna av den skandinaviska halvön.

The world is facing many challenges to be able to ensure food security, such as anincreased food demand coming from an expanding world population andurbanisation, worsened agricultural opportunities from increased land deteriorationand significant environmental impacts coming from the food sector. Thus, there is aneed for new agricultural solutions to meet our needs whilst decreasing impactssimultaneously. A part of these solutions could be found in urban farming andhydroponic vertical farming systems (VFS). VFS uses artificial intelligence toregulate heat, lighting and irrigation to cultivate crops indoors. By placing thesesystems inside a grocery store, new opportunities for these crops are presented,such as water-and-nutrient recirculation, reductions in transports, usage ofpesticides and agricultural land, as well as opportunities for industrial symbiosis inheating and converting carbon dioxide to oxygen. Thus, the aim of this report is toassess the environmental hotspots and areas of improvement of an hydroponic VFSplaced in the grocery store using life cycle assessment (LCA). The study isconducted in partnership with Swegreen, which are the creators behind the studiedVFS model called SAGA, designed to be operated in medium sized grocery storesin Sweden. Results from the study show that energy consumption is a hotspot in most impactcategories, followed by impacts from infrastructure, fertilisers, packaging andconsumer waste management. However, for the climate change impact category,the sensitivity analysis indicates that the impact from the energy consumption ishighly dependent on what type of electricity mix that is being used, since thedifference in impact on climate change between the Swedish electricity mix, andNordic electricity mix ranged from 0.340 to 0.385 kg CO2 eq (carbon dioxideequivalents) per kg produced edible lettuce. Moreover, synergising effects fromintegrating the system into a grocery store, such as cleaning the air from carbondioxide and re, Världen står inför många utmaningar för att kunna säkerhetsställalivsmedelsförsörjningen, såsom en ökad efterfrågan på livsmedel till följd av enväxande världsbefolkning och urbanisering, försämrade odlingsmöjligheter till följdav utarmad odlingsmark och växande miljöpåverkan från livsmedelssektorn. Detfinns därför ett behov av nya lösningar för att tillgodose våra behov och samtidigtminska påverkan inom jordbrukssektorn. En del av dessa lösningar kan hittas istadsodling och hydroponiska vertikala odlingssystem (VFS). VFS använderartificiell intelligens för att reglera värme, belysning och bevattning för att odla grödorinomhus. Genom att placera dessa system i en livsmedelsbutik skapas nyamöjligheter för dessa grödor, såsom recirkulation av vatten och näringsämnen,minskade transporter, användning av bekämpningsmedel och jordbruksmark, samtmöjligheter till industriell symbios vid uppvärmning och omvandling av koldioxid tillsyre. Syftet med denna rapport är att bedöma miljömässiga hotspots ochförbättringsområden för en hydroponisk VFS som placeras i livsmedelsbutiker medhjälp av livscykelanalys (LCA). Studien genomförs i samarbete med Swegreen, somär producenten av den studerade VFS-modellen kallad SAGA som är designad föratt drivas i medelstora livsmedelsbutiker i Sverige. Resultaten från studien visar att energiförbrukningen är en hotspot i de flestapåverkanskategorier, följt av påverkan från infrastruktur, gödningsmedel,förpackningar och konsumentens avfallshantering. För klimatpåverkan visarkänslighetsanalysen att påverkan från energiförbrukningen är starkt beroende avvilken typ av el som används, eftersom total klimatpåverkan för den Svenska elmixenoch den Nordiska elmixen var 0.340 respektive 0.385 kg CO2 -ekv(koldioxidekvivalenter) per kg producerad ätbar sallad. När systemet integreras i enlivsmedelsbutik bidrar det till synergieffekter från koldioxidavskiljning ochåteranvändning av spillvärme från systemet. Detta öppnar upp för möjligheter förmataffären att m

Heatwave events as a kind of extreme climate event, have plagued the human race for the past few years. It severely influences people’s life quality, sometimes even leads to some serious diseases. In order to alleviate the possible damages heatwave events can do, some targeted actions are necessary and forecasting heatwaves is one of them. This study focuses on predicting potential heatwave events in Sweden, replying on the correlations between multiple meteorological and surface-related features, with the help of machine learning techniques. The related remote sensing data of 21 features are extracted and implemented with features selection using a correlation heatmap and 16 of them are finally determined to be used for prediction. Five types of classifiers LR, Gaussian NB, KNN, RF and XGBoost are utilized on the training and validation datasets with hyperparameter tuning and threshold tuning methods to choose the model that has the best performance to predict heatwaves using the test dataset. The results show that RF and XGBoost both perform well on the validation set, but XGBoost is more suitable applying on the test set since XGBoost possesses a higher generality., Värmeböljor som en sorts extrem klimathändelse har plågat mänskligheten under de senaste åren. Det påverkar allvarligt människors livskvalitet, ibland till och med leder till några allvarliga sjukdomar. För att lindra de möjliga skadorna som värmeböljor kan orsaka är några riktade åtgärder nödvändiga och att förutse värmeböljor är en av dem. Denna studie fokuserar på att förutsäga potentiella värmeböljshändelser i Sverige, svara på sambanden mellan flera meteorologiska och ytrelaterade egenskaper, med hjälp av maskininlärningstekniker. De relaterade fjärravkänningsdata för 21 funktioner extraheras och implementeras med funktionsval med hjälp av en korrelationsvärmekarta och 16 av dem bestäms slutligen att användas för förutsägelse. Fem typer av klassificerare LR, Gaussian NB, KNN, RF och XGBoost används på tränings- och valideringsdataseten med hyperparameterjustering och tröskeljusteringsmetoder för att välja den modell som har bäst prestanda för att förutsäga värmeböljor med hjälp av testdatauppsättningen. Resultaten visar att RF och XGBoost båda presterar bra på valideringssetet, men XGBoost är mer lämpligt att applicera på testsetet eftersom XGBoost har en högre generalitet.

Rysslands anfallskrig mot Ukraina och de smältande isarna i norra ishavet ökar spänningarna i Arktis. Med ett försvagat Ryssland flyttar Kina fram sina maktpositioner och de nordiska länderna har all anledning att stärka skyddet i de norra delarna av den skandinaviska halvön.