Search

Bakgrund: Sexuell hälsa är välbefinnande i relation till sexualitet, som är en betydelsefull del av människans identitet. Sexuell dysfunktion kan uppstå till följd av olika medicinska sjukdomar och behandlingar, men det kan även uppstå oberoende av dessa. Sexuella dysfunktioner är komplexa och har en multifaktoriell etiologi. Sjuksköterskor har ett omvårdnadsansvar att samtala med patienter om sexuell hälsa, sexualitet och sexuella dysfunktioner. Det är dock få sjuksköterskor som initierar dessa samtal med patienter rutinmässigt, en viktig aspekt som påverkar huruvida sjuksköterskor inleder samtal är den enskilda sjuksköterskans attityder. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors attityder till att samtala om sexuell hälsa med patienter. Metod: En allmän litteraturstudie med kvalitativ ansats. Studien baserades på nio resultatartiklar, varav fem var kvantitativa och fyra var kvalitativa.Samtliga artiklar kvalitetsgranskades och analyserades noggrant för attsäkerhetsställa en hög vetenskaplig standard. Resultatartiklarnas datakodades enligt en mall och fyra kategorier analyserades fram. Resultat: Kategorierna var: “Samtal om sexuell hälsa är en viktig del avomvårdnaden”, “Samtal om sexuell hälsa är inte mitt ansvar”, “Samtal om sexuell hälsa bör undvikas”, och “Patienten är inte intresserad av samtal om sexuell hälsa”. Slutsats: Sjuksköterskor har varierande attityder sominfluerar deras villighet att ingå i samtal om sexuell hälsa med patienter., Background: Sexual health is well-being in relation to sexuality, which is an important part of human identity. Sexual dysfunction can occur as a result of various medical conditions and treatments, but it can also occur independently of these. Sexual dysfunctions are complex and have amultifactorial etiology. Nurses have a responsibility to talk to patients about sexual health, sexuality and sexual dysfunction. However, few nurses routinely initiate these conversations with patients, and an important aspect that influences whether nurses initiate conversations is the individual nurse's attitudes. Aim: The aim was to elucidate nurses' attitudes towards discussing sexual health with patients. Method: A general literature review with a qualitative approach. The study was based on nine articles, of which five were quantitative and four were qualitative. All articles were quality reviewed and thoroughly analyzed to ensure a high scientific standard. The data from the final articles were coded according to a framework and fourcategories were found. Results: The four categories analyzed were: ‘Sexual health talk is an important part of nursing care’, ‘Sexual health talk is not my responsibility’, ‘Sexual health talk should be avoided’, and ‘The patient is not interested in sexual health talk’, and highlighted nurses' attitudes towards talking about sexual health with patients. Conclusion: Nurses havevarying attitudes that influence their willingness to engage in conversationsabout sexual health with patients.

The purpose of this thesis is to investigate preschool educators' perspectives and approaches regarding LGBTQ issues within preschool activities. Our study is based on the following questions: How do preschools apply LGBTQ-related issues in their operations? And what tension fields can be identified in the application of an LGBTQ perspective in preschool work? The study is conducted using a qualitative method in the form of semi-structured interviews with educators in preschools. The interviews were recorded and later transcribed. The transcriptions were color-coded and reduced into three categories. The foundation of our analysis is a norm-critical perspective with relevant terms. The results of our thesis show that there is a lack of knowledge about LGBTQ issues among preschool educators. The primary tools for applying this were conversations with the children and reading literature aloud. It became evident in their choice of language that norms influence the terms used. Our conclusions indicate a lack of resources for applying LGBTQ-related issues, such as literature, which is currently very limited. There is a need for more knowledge and training among educators regarding LGBTQ issues at both preschool and higher educational levels. Furthermore, there was a significant emphasis on what was considered overarching terms, rather than addressing direct topics that were perceived as too complex for young children to understand. We identified a tension between the focus of those who deviate from the norm and the work towards creating an inclusive environment for all.

Bakgrund: Cancer kan avsevärt påverka en individs sexuella hälsa på olika nivåer; biologiskt, psykologiskt och socialt. World Health Organization (WHO) definierar sexuell hälsa som ett välbefinnande som omfattar fysiska, emotionella, mentala och sociala aspekter av sexualiteten. Sjuksköterskans kärnkompetenser inkluderar personcentrerad omvårdnad, vilket innebär att se hela individen och beakta deras andliga, existentiella, sociala och psykiska behov lika mycket som de fysiska. Att inte inkludera sexuell hälsa kan leda till en bristfällig helhetsbild av patientens behov. Patienter känner ett behov av att diskutera sin sexuella hälsa och framhåller bristen på initiativ från sjuksköterskor att inleda dessa samtal. Det råder en tvåvägs-tabu kring sexuell hälsa vilket försvårar kommunikationen. Genom att förstå sjuksköterskans perspektiv kan denna studie bidra med insikter som kan förbättra vårdpraxis och utbildning inom detta område. Syfte: Studien syftade till att undersöka sjuksköterskors upplevelse av samtal med cancerpatienter. Metod: Litteraturstudie som sammanställt och analyserat resultat från empiriska studier med kvalitativ ansats. Vetenskapliga artiklar inhämtades från CINAHL, en databas med inriktning på omvårdnad och medicin. Studien baseras på semistrukturerade intervjuer, publicerade mellan år 2000–2023, utan geografisk avgränsning. Resultaten: Vid analysen identifierades tre olika huvudkategorier av betydelse för sjuksköterskans upplevelse av samtal om sexuell hälsa; Individuella faktorer, Sociala faktorer och Organisatoriska kulturer och barriärer. Därifrån utformades ytterligare åtta subkategorier. Konklusion: Sjuksköterskor upplever diverse hinder i kommunikationen om sexuell hälsa med cancerpatienter. Ämnet upplevs pinsamt och känsligt att röra vid. Det finns en osäkerhet i hur man initierar samtalet, dock uppger vissa sjuksköterskor samtalsstrategier som normaliserar samtalet vilket hjälper patienter att våga öppna upp sig. Patientens personliga ege

Bakgrund: Prostata är en körtel som befinner sig under mäns urinblåsa och omger urinröret. Prostatacancer är den vanligaste cancerform i Sverige bland män. En vanlig behandling är radikal prostatektomi vilket innebär avlägsnade av prostatakörtel. En av biverkningar vid denna behandling är erektil dysfunktion som påverkar över hälften av män efter ingreppet. Mäns sexualitet är intimt kopplad till det sociala sammanhanget och kan påverkas av både fysiologiska och psykosociala faktorer. Syfte: Att beskriva mäns upplevelse av sexualitet efter radikal prostatektomi. Metod: Det valdes meta-etnografi som analysmetod för att besvara metasyntesens syfte. För datainsamling användes PubMed, CINAHL och PsykINFO.Kvaliteten av artiklarna bedömdes enligt Joanna Briggs granskningsmall. Metasyntesens resultat grundas på 15 vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet utgörs av tre huvudkategorier som framkom under analysen av artiklarna: Första huvudkategori är Upplevelsen av det sexuella livet, vilken inkluderar underkategorin Brist på stöd och underkategorin Begränsningar för sexuell aktivitet. Den andra huvudkategorin är Påverkan på psykosocialt välbefinnande och upplevda känslor som följs av underkategorin Livsövergångar och förändringar, påverkan på livskvalitet och underkategorin Omdefiniering av sexualitet. Den tredje huvudkategori är Förändrad identitet som följs av underkategorin Förlorad av självförtroende, maskulinitet och manlighet. Slutsats: Män upplevde negativa förändringar i sina sexuella skript, påverkade av traditionella maskulinitetsnormer. Av den anledningen är det av stor betydelse att denna patientgrupp får adekvat stöd efter operationen och sexuell rådgivning i syfte att främja sexuell hälsa, sexualitet och att minimera negativa biverkningar på livskvalitet och mäns uppfattning av maskulinitet samt manlighet. Klinisk tillämpbarhet: Denna studie kan bidra till en ökad insikt, kunskap och förståelse om män som har genomgått radikal prostatektomi. Vilket vidare k, Background: The prostate is a gland located under the male bladder and surrounding the urethra. Prostate cancer is the most common form of cancer in Sweden among men. A common treatment is radical prostatectomy, which means removal of the prostate gland. One of the side effects of this treatment is erectile dysfunction, which affects over half of men after the procedure. Men's sexuality is intimately linked to the social context and can be influenced by both physiological and psychosocial factors Aim: To describe men's experience of sexuality after radical prostatectomy. Method: Meta-ethnography was chosen as the analysis method to answer the purpose of the meta-synthesis. PubMed, CINAHL and PsykINFO were used for data collection. The quality of the articles was assessed according to the Joanna Briggs review template. The results of the meta-synthesis are based on 15 scientific articles. Results: The result consists of three main categories that emerged during the analysis of the articles: The first main category is the experience of sexual life, which includes the subcategory Lack of support and the subcategory Restrictions on sexual activity. The second main category is Impact on psychosocial well-being and perceived emotions followed by the sub-category Life transitions and changes, impact on quality of life and the sub-category Redefining sexuality. The third main category is Changed Identity which is followed by the sub-category Loss of Confidence, Masculinity and Masculinity. Conclusion: Men experienced negative changes in their sexual scripts, influenced by traditional masculinity norms. For that reason, it is of great importance that this patient group receives adequate support after the operation and sexual counseling in order to promote sexual health, sexuality and to minimize negative side effects on quality of life and men's perception of masculinity and masculinity. Clinical applicability: This study may contribute to an increased insight, knowledge and

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor i Sverige. Sexuell hälsa beskrivs som frånvaro av sjukdom och dysfunktion. Det påverkas av fysiskt, psykiskt, emotionellt och socialt välbefinnande i förhållande till sexualitet. Sjuksköterskans roll och ansvarsområde riktar sig i omvårdnaden. Sjuksköterskorna ska utföra en personcentrerad vård som innebär att patienten bli sedd och förstådd för sina egna individuella behov, resurser, värderingar och förväntningar. Ett bemötande med ömsesidig öppenhet är centralt. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelsen av sexuell hälsa hos kvinnor som haft bröstcancer. Metod: Med hjälp av tio kvalitativa och kvantitativa artiklar från Cinahl complete och PubMed gjordes en litteraturöversikt. Den befintliga forskningen granskades och redovisades. En kvalitetsgranskning utfördes för att säkerställa kvaliteten av de originalartiklar som användes i resultatet. Fribergs fyra steg kring dataanalys användes för att analysera datainsamlingen. Resultat: Tre teman utformades i resultatet “upplevelser av sexuell dysfunktion och förändringar i sexlivet”, “förändrad kroppsuppfattning efter cancerbehandling” och “upplevelsen av förändringar i relationer”. Slutsats: Kvinnor som haft bröstcancer upplevde en negativ påverkan på deras sexuella hälsa av bröstcancerbehandlingarna. Det förekom fysiska, psykologiska och sociala förändringar i kvinnornas välbefinnande på grund av bröstcancer. Stödinsatser och tjänster som riktar sig i att främja kvinnornas sexuella och sociala välbefinnande, bör erbjudas under och efter bröstcancerbehandlingar., Background: Breast cancer is the most common form of cancer among women in Sweden. Sexual health is described as the absence of disease and dysfunction. It is affected by physical, mental, emotional and social well-being in relation to sexuality. The nurse's role and area of responsibility is focused on nursing. The nurses must perform person-centred care which means that the patient is seen and understood with their own individual needs, resources, values and expectations. A treatment with mutual openness is central. Aim: The aim was to describe the experiences of sexual health in women who have had breast cancer. Method: Using ten qualitative and quantitative articles from Cinahl complete and PubMed, a literature review was made. The existing research was reviewed and reported. A quality review was performed to ensure the quality of the original articles used in the results. Friberg's four steps of data analysis were used to analyze the data collection. Result: Three themes were formed in the result "experiences of sexual dysfunction and changes in sex life", "changed body image after cancer treatment" and "the experience of changes in relationships". Conclusion: Women who have had breast cancer experienced a negative impact on their sexual health from the breast cancer treatments. There were physical, psychological and social changes in women's well-being due to breast cancer. Support measures and services aimed at promoting women's sexual and social well-being, should be offered during and after breast cancer treatments.

In this essay, the works Interview with the Vampire (1976) by Anne Rice and Carmilla (1872) by Sheridan Le Fanu will be placed together and compared via close reading, and discussed alongside queer theory. The focus is to find similarities and contrast between these two vampiric tales as well as discuss how the queer element is shown. The main questions with this text will be; How is the queerness portrayed in the texts and what is the difference between them? There will also be a discussion about male versus female homosexuality and how this is portrayed in the texts. The point of this study is to show how similar grounds can culminate into different outcomes with the vampiric origin accounted for. The result showed a clear difference between the two texts, but also some similarities. The vampire stays queer in both.

Den här uppsatsen undersöker symboliken av blodet på och från kvinnliga kroppar i skräckfilm och jämför hur de kvinnliga och manliga karaktärerna behandlas. En central del av uppsatsen är också att hitta kopplingar mellan blod, religion och sexualitet. För att besvara frågeställningarna genomfördes en kvalitativ bildanalys av två scener från vardera av filmerna Carrie (1976), A Nightmare on Elm Street (1984) och Scream VI (2023). Den teoretiska grunden för uppsatsen är Erwin Panofskys ikonologiska tolkning samt den manliga blicken av Laura Mulvey. Sammanfattningsvis visar studien att blod har använts som ett medel för att straffa de kvinnliga karaktärerna i de tre filmerna, den ikonologiska tolkningen bidrog till en förståelse om hur den manliga blicken fortfarande formar karaktärer och berättande, samt hur puritanismen har satt spår i den amerikanska filmindustrin.

This study aims to investigate how LGBTQI individuals have experienced the visibility of LGBTQI perspectives in religious education and how religious educators can integrate LGBTQI perspectives into teaching to ensure an inclusive learning environment for all students. To address the research questions, semi-structured interviews were chosen as the data collection method, followed by thematic analysis of the collected material. The results of the study indicate that LGBTQI individuals have experienced negative portrayals of LGBTQI perspectives in education. All LGBTQI individuals emphasize an experience of heteronormalized religious education and express the need for modernization of teaching practices. Furthermore, the results show that language plays a significant role in integrating LGBTQI perspectives into religious education. Religious educators point out that the existing curriculum documents are clear enough to enable teaching about LGBTQI perspectives and religion. However, they also highlight that school textbooks often inadequately address the subject, requiring educators to seek and utilize additional materials to enhance their teaching. Another perspective that emerges is the importance of integrating norm-critical pedagogy. All religious educators stress the importance of creating an atmosphere where students are encouraged to have open and respectful discussions about LGBTQI perspectives and religion. Finally, the study's results are discussed in relation to previous research and the theoretical framework of the study.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att undersöka om och hur lärare i idrott och hälsa arbetar med sexualitet, samtycke och relationer i deras undervisning, såväl som deras upplevelser att undervisa kring det. Frågeställningarna studien ämnar besvara är: 1) Hur beskriver lärarna deras upplevelser av att undervisa i sexualitet, samtycke och relationer om det förekommer i deras undervisning? 2) Hur beskriver lärarna att de arbetar i idrott och hälsa i undervisningen med sexualitet, samtycke och relationer om det förekommer i deras undervisning? 3) Hur beskriver lärarna att de arbetar med samtycke i sin undervisning om det förekommer i deras undervisning? Teori och metod: Studien har genomförts med en kvalitativ metod där datamaterialet samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av fem legitimerade lärare i idrott och hälsa.Intervjudatan har analyserats med tematisk analys. Den teori som har använts är läroplansteori och dess tre arenor: formuleringsarenan, transformeringsarenan och realiseringsarenan. Resultat: Resultatet kan sammanfattas i tre delar. Lärarnas upplevelser av att undervisa i sexualitet, samtycke och relationer beskrivs bygga på trygghet och att de önskade fortbildning för att stärka tryggheten. Lärarnas arbete kring sexualitet, samtycke och relationer har främst handlat om att fånga frågor i flykten. Lärarna resonerade på olika sätt om kroppskontakt i undervisningen i idrott och hälsa, däremot var samtliga lärare eniga om att kroppskontakten kommer med utmaningar såsom relaterat till fostransuppdrag, samtycke eller obehagskänslor hos eleverna. Slutsats: Efter studiens genomförande är det synligt att det finns utrymme för utveckling gällande hur sexualitet, samtycke och relationer aktivt kan integreras i undervisningen i idrott och hälsa och inte enbart behandlas genom frågor i flykten. De olika läroplansarenorna påverkar lärarna och deras undervisning på flera sätt men för att sexualitet, samtycke och relationer ska beh, Aim The aim of this study was to examine how teachers in physical education work with sexuality, consent and relationships in their teaching, also how they experienced working with it. The research questions that this study aim to answer is: 1) How do the teachers describe their experiences working with sexuality, consent and relationships if it appears in their teaching? 2) How do the teachers describe that they work with sexuality, consent and relationships, if it appears in their teaching? 3) How do the teachers describe that they work with consent, if it appears in their teaching? Theory and method The study has been carried out using a qualitative method where the data was collected through semi-structured interviews. The selection consisted of five licensed teachers in physical education. The interview data has been analyzed using thematic analysis. The theory that has been used is curriculum theory and its three arenas: the formulation arena, the transformation arena and the realization arena. Results The result can be summarized in three parts. The teachers' experiences of teaching sexuality, consent and relationships are being described as based on security and they wish for further education to increase the security. The teachers' work around sexuality, consent and relationships has mainly been about catching questions when they appear. In different ways did the teachers reason about body contact in the teaching of physical education, however, all teachers agreed that body contact comes with challenges such as bringing up the students, consent, or the feelings of discomfort among the students. Conclusions After the completion of the study, it is visible that there is room for development regarding how sexuality, consent and relationships can be actively integrated into the teaching of physical education and not only through catching questions when they appear. The various curriculum arenas affect the teachers and their teaching in several ways, but in orde

This study explores the complexity of sexual education within the curriculum of religious studies. It examines various aspects such as student well-being, teacher perspectives on instruction, and parental attitudes toward the subject. The integration of sexual education into religious studies has advantages for students’ overall well-being but it also faces challenges due to the diversity of beliefs within religious frameworks. Teachers’ views on integration vary, and parental attitudes further complicate the picture. The study aims to understand the current state of sexual education by examining students’ perspectives and evaluating the resources available to teachers. In our search for references, we focused on gaining insights from both students affected by the current state of sexual education and teachers instructing the subject. Using databases such as Education Research Complete ERC, ERIC via EBSCO, SwePub and incorporating scientific reports and literature, we aimed to answer our questions. The findings indicate that teachers encounter challenges due to a lack of materials and knowledge, making it difficult for them to adapt and implement changes in sexual education within religious studies.

This study aimed to explore older peoples' reasoning of sexuality as social relations. The study also aimed to examine how the elderly describe changes in their sexuality over time and how they relate to common views of older people's sexuality, as expressed in society. We conducted qualitative semi-structured interviews with six people, 65 years and older. From our empirical data, we obtained different views from the elderly. In our analysis, we focused on three main themes: change over time, aging as possible liberation or limitation, and how the elderly navigate societal expectations. The results showed that some testified that they experienced the same desire and pleasure as when they were young and that they did not suffer any major changes regarding their sexuality. However, some of the respondents shared how they did not feel the same need or lust anymore, compared to when they were younger. All of the respondents testified that their body has gone through physical changes and they have different ways of navigating this. Furthermore, it discussed the elderly´s perceptions regarding prejudices that exist in society, about sexuality linked to the elderly, and how they relate to them. In this study, we have discussed differences in the elderly´s reflections by using theories about sexual scripts and stigma. The varying answers can demonstrate the fact that the elderly are a heterogeneous group with different individual reasonings. This study has attempted to highlight the importance of an understanding of older adults' reasonings to sexuality as social relations, from their perspective which could provide valuable insight into that life stage.

Individers förhållningssätt och tillfredsställelse rörande sin sexualitet har visat sig hänga nära samman med upplevt mående och hälsa. Äldre kvinnors upplevelse av sin sexualitet är ett relativt outforskat område, speciellt i en svensk kontext. Mot bakgrund av detta var syftet med denna studie att skapa en fördjupad förståelse och kunskap kring 65-80 åriga kvinnors upplevelse av sexualitet och sexuell tillfredsställelse. Frågeställningen löd: Hur upplevs sexualitet och sexuell tillfredsställelse för kvinnor i åldrarna 65-80 år? Data samlades in genom åtta semistrukturerade intervjuer och analyserades genom en reflexiv tematisk analys där följande huvudteman framkom: Sexualitet är alltid mellan två, Kan man prata om sex, eller?, Vad tänder jag på? och Man vill känna sig attraktiv!. Studien visade att såväl samtal om sex som vilken form av sexuell aktivitet som ägde rum påverkades av kulturella ideal och normer. Onani klassades i första hand som ett andrahandsval till sexuell aktivitet med en partner, och flera deltagare uttryckte vikten av närhet till en partner för att uppleva sig som sexuellt tillfredsställd. Även förhållningssättet till den egna kroppen belystes som en viktig aspekt för sexualiteten. Resultatet går i huvudsak i linje med tidigare forskning, och belyser återigen att sexualitet och sexuell tillfredsställelse är individuellt och påverkat av flera aspekter. Utifrån denna studie kan äldre kvinnors sexualitet och sexuella tillfredsställelse framförallt förstås utifrån ett individuellt förhållningssätt till lust och till sin kropp, relationella aspekter och samhälleliga normer., Individuals' attitudes and satisfaction regarding their sexuality have been shown to be closely related to perceived well-being and health. Older women's experience of their sexuality is a relatively unexplored area, especially in a Swedish context. In light of this, the aim of this study was to create a deeper understanding and knowledge of 65-80 year old women's experience of sexuality and sexual satisfaction. The question was: How do women between the ages of 65 and 80 experience sexuality and sexual satisfaction? The data was collected through eight semi-structured interviews and analyzed through a reflexive thematic analysis where the following main themes were identified: Sexuality is always between two, Can we talk about sex, or?, What turns me on? and People want to feel attractive!. The study showed that both conversations about sex and the form of sexual activity that took place were influenced by cultural ideals and norms. Masturbation was primarily classified as a secondary choice to sexual activity with a partner, and several participants expressed the importance of closeness to a partner to experience sexual satisfaction. The attitude towards one's own body was also highlighted as an important aspect of sexuality. The result is essentially in line with previous research, and highlights once again that sexuality and sexual satisfaction are individual and influenced by several aspects. Based on this study, we conclude that older women's sexuality and sexual satisfaction can be primarily understood based on an individual approach to desire and to their body, relational aspects and societal norms.

Sexual health has been proven to be a considerable part of an individual's overall health, both mentally and physically. Therefore organizations such as WHO (The World Health Organization) have declared that all work relating to an individual's health and wellbeing should adopt a holistic approach. Despite this, research has shown that a large number of professionals consider the subject of sexual health to be uncomfortable and hard to talk about. These studies have however largely examined the professionals' comfort in correlation to their measure of knowledge surrounding the subject. Therefore, this study aims to explore and acquire a better understanding of social work students' comfortability and thoughts on discussing sexual health in their future careers in regards to both knowledge but also social norms and tabu. The research has been compiled through a qualitative method using semi-structured interviews. The interviewees consisted of seven individuals studying social work at Lund University, during their fourth, fifth, or sixth semester in the program. The results show that knowledge affects the student's comfort but that education about sexual health is not something that is taught at the university. The result also shows that social norms and taboos affect the comfort of the student regarding both the client and the specific subject itself. Thus, this study concludes that social work students at Lund University do not feel comfortable discussing questions concerning sexual health with future clients, both because of a lack of knowledge but also due to an embedded feeling of not wanting to offend or upset the client by discussing sexual health.

Bisexual people are underrepresented in current scientific research on sexuality, with existing research showing contradicting findings. The aim of this study was to explore how bisexual individuals experience their sexuality and identity to build a better base of understanding for future research. The study was conducted within the research project “Factors affecting sexual satisfaction: An exploratory and cross-cultural examination of sexual and aesthetic ideals and norms, self-compassion and body awareness” at Lund University. Ten semi-structured interviews were conducted with bisexual people, seven women and three men. Analysis was done using reflexive thematic analysis which resulted in three themes: I know who I am, it’s everyone else that’s the problem which portrays the participants’ internal experience of their bisexual identity as something obvious, lasting and integral; I want to be myself but… which portrays how external norms inhibited the participants’ freedom; and To be sexually unbound which explores how participants experienced freedom as well as restraints in their sexual practice. These themes are presented as three different facets of sexuality which are all necessary to fully understand participants’ experience of their sexuality and identity. The themes aligned with previous research regarding experienced bi-negativity coming both from heterosexual and LGBTQ+ groups which perpetuates bisexual erasure. Participants expressed being able to move between worlds but also needing to negotiate both heteronormative and queer sexual scripts. Future research is urged to explore how the unique position of bisexual people in society affects wellbeing and to have a more open approach when researching sexuality., Bisexuella personer är underrepresenterade i nuvarande forskning om sexualitet. Den forskning som finns om bisexuellas sexualitet visar motstridiga resultat. Syftet med studien var därför att utforska hur bisexuella upplever sin sexualitet och identitet, och på så vis skapa en bättre grund för framtida forskning. Studien genomfördes inom forskningsprojektet “Faktorer som påverkar den sexuella tillfredsställelsen: En explorativ och tvärkulturell undersökning av sexuella och estetiska ideal, självmedkänsla och kroppsmedvetenhet” på Lunds universitet. Tio semistrukturerade intervjuer genomfördes med bisexuella personer, sju kvinnor och tre män. Reflexiv tematisk analys användes för att analysera intervjuerna vilket resulterade i tre teman: Det är självklart för mig, det är alla andra som är problemet vilket beskriver deltagarnas interna upplevelse av sin bisexualitet som en självklar, varaktig och viktig identitet; Jag vill vara mig själv men… vilket beskriver hur externa normer hämmade deltagarnas frihet; och Att vara sexuellt frigjord vilket utforskar hur deltagarna upplevde frihet och begränsningar i sitt sexliv. Dessa teman presenteras som tre olika facetter av sexualitet som alla behövs för att fullt förstå deltagarnas upplevelse av sin sexualitet och identitet. Resultatet var i linje med tidigare forskning om att binegativitet upplevs komma från både heterosexuella och hbtq+ grupper, vilket vidmakthåller osynliggörandet av bisexualitet. Deltagarna beskrev hur de kunde röra sig mellan olika delar av samhället men att de samtidigt behövde förhålla sig till både heteronormativa och queera sexuella skript. Framtida forskning bör undersöka hur bisexuella individers unika position i samhället påverkar deras välmående och uppmanas att ha en öppen ansats vid sexualitetsforskning.

The purpose of the study was to examine the experiences of psychodynamic psychotherapists talking about sexuality in the therapeutic room and gain an enhanced understanding of their views of and experiences of intrapsychic conflicts and how they can be connected to sexuality. Seven psychodynamic legitimised psychotherapists were interviewed and the data were analysed using a conventional content analysis. Results showed that the psychotherapists regarded sexuality as an important driving force for humans being of great importance for mental health. They considered some aspects of sexuality connected to both societal and cultural norms, but also to attachment patterns, which can affect us on an unconscious level. Furthermore, the therapists considered these norms and learned patterns as possible causes of intrapsychic conflicts. Sexuality was also viewed as sometimes being an expression of intrapsychic conflicts regarding other aspects of human mental life, for instance attachment or relational difficulties. Thus, the psychotherapists considered sexuality as something that affects the psyche to a large extent, which implies the conversation about sexuality being important in the therapy room since it can constitute a tool for gaining increased understanding of the patient and her mind., Syftet med uppsatsen var att undersöka psykodynamiska psykoterapeuters erfarenheter av samtal om sexualitet i terapirummet och fördjupa detta kring deras inställning och erfarenhet av intrapsykiska konflikter och hur de kan hänga samman med sexualitet. Sju psykodynamiska legitimerade psykoterapeuter intervjuades och datan analyserades med en konventionell innehållsanalys. Det framkom att psykoterapeuterna tyckte att sexualiteten är en viktig drivkraft för människan som spelar stor roll för psykisk hälsa. De ansåg att vissa aspekter av sexualitet både kan vara kopplat till samhälleliga och kulturella normer, men även anknytningsmönster, vilket kan påverka oss på ett omedvetet plan. Vidare ansåg terapeuterna att dessa normer och invanda mönster kan ge upphov till intrapsykiska konflikter. Sexualitet sågs även ibland som ett uttryck för intrapsykiska konflikter rörande andra djupliggande aspekter i människans själsliv, såsom anknytning eller relationssvårigheter. Psykoterapeuterna såg således sexualitet som något som påverkar psyket i hög utsträckning och uppfattade därmed att samtal om sexualitet i terapirummet är viktigt då det kan vara ett verktyg för att skapa ökad förståelse för patienten och hennes psyke.

Bakgrund: Vulvasmärtor är något som drabbar kvinnor världen över. Den tidigare forskningen pekar tydligt på hur smärtproblematiken påverkar de drabbade kvinnornas livskvalité och vardagsaktiviteter. Denna studie har belyst vardagsaktiviteter för kvinnor med vulvasmärtor utifrån den Biopsykosociala modellen, Model of Human Occupation, Doing, Being, Belonging och Becoming samt Occupational injustice. Modellerna och begreppen belyser flera dimensioner av görandet, hälsan och aktiviteter. Syftet: Var att belysa hur kvinnors erfarenheter av vulvasmärtor påverkar aktiviteter i vardagen. Metod: Genomfördes utifrån en kvalitativ design med en induktiv ansats och semistrukturerade intervjuer. Insamlat material analyserades i en tematiskanalys. Deltagarna rekryterades genom ett typiskt urval och bestod utav sju kvinnor med vulvasmärta från en ideell förening i Sverige. Resultat: Från intervjuerna presenterades fem olika teman: “Vulvasmärta och socialt utanförskap”, “Utmaningar med samlag”, “Vulvasmärta och dess psykiska konsekvenser”, “Den proaktiva kampen mot vulvasmärta”, “Att förstå och övervinna vulvasmärta”. Slutsats: Påvisade hur mycket vulvasmärtan begränsat kvinnorna och påverkat deras psykiska och sexuella hälsa negativt. Resultatet visade att kvinnorna till stor del blir påverkad i aktiviteter i vardagen. Implikationer: Denna studie indikerar att arbetsterapi är en användbar resurs för att stödja kvinnor med vulvasmärta och främja självständighet och välbefinnande i vardagen. Resultatet bidrar till att utveckla vården och samhällets attityder kring den sexuella hälsan och öppnar upp för vidare diskussion och utveckling gällande stödet för kvinnor med vulvasmärta., Background: Vulvar pain is something that affects women worldwide. Previous research clearly indicates how the pain problem affects the affected women's quality of life and everyday activities. This study has highlighted everyday activities for women with vulvar pain based on the Biopsychosocial Model, the Model of Human Occupation and Doing, Being, Belonging and Becoming and Occupational injustice. The models and concepts highlight several dimensions of doing, health and activities. Aim: To shed light on how women's experiences of vulvar pain affect activities of daily living. Method: A qualitative design with an inductive approach and semi-structured interviews was used. Collected material was analyzed in a thematic analysis. The participants were recruited through a typical sample and consisted of seven women with vulvar pain from a non-profit association in Sweden. Results: Five themes emerged from the interviews: "Vulvar pain and social exclusion", "Challenges with sexual intercourse", "Vulvar pain and its psychological consequences", "The proactive fight against vulvar pain", "Understanding and overcoming vulvar pain". Conclusion: Demonstrated how much vulvar pain limited women and negatively affected their mental and sexual health. The results showed that women are largely affected in everyday activities. Implications: This study indicates that occupational therapy is a useful resource to support women with vulvar pain and promote independence and well-being in everyday life. The results contribute to the development of health care and societal attitudes towards sexual health and open up for further discussion and development regarding the support of women with vulvar pain.

Bakgrund: Klimakteriet är en del av en kvinnas biologiska åldrande och kaninnebära förändringar i en kvinnas sexualitet och sexuella hälsa. I takt med attbefolkningen blir allt äldre kommer nyutexaminerade sjuksköterskor på sinaarbetsplatser att träffa allt fler kvinnor i klimakteriet. Tidigare forskning visar attsexuell hälsa hos äldre är dåligt förstådd och stigmatiserad vilket försvårarkommunikation för vårdpersonal och patienter. Genom kunskapsutveckling omkvinnors upplevelser av sin sexualitet och sexuella hälsa kan sjuksköterskor fåbättre förståelse för denna grupp och ge personcentrerad vård.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa upplevelser av sexuellhälsa hos kvinnor i klimakteriet.Metod: Litteraturstudien använde ett kvalitativt tillvägagångssätt baserat på elvaartiklar från Cinahl och Pubmed databaser. Artiklarnas kvalitet granskades ochanalyserades med hjälp av en innehållsanalys.Resultat: Dataanalysen resulterade i tre huvudkategorier: Upplevelser av sexuellhälsa under klimakteriet, Relationer och samhällets påverkan på sexuell hälsa ochden tredje huvudkategori Strategier för att främja sexuell hälsa.Konklusion: Klimakteriet och dess påverkan på sexuell hälsa är en individuellupplevelse som samspelar med såväl fysiska som psyko-socialafaktorer. Somsjuksköterska är det väsentligt att se patienten utifrån ett holistiskt perspektiv.Eftersom sexuell hälsa kan vara ett intimt ämne krävs det att sjuksköterskor harkunskap, förståelse och respekt vid bemötandet. Utbildning bör erbjudas tillsjuksköterskor så att de på bästa sätt kan föra dialog kring sexuell hälsa. För atfrämja sexuell hälsa under klimakteriet är god kommunikation, information ochförståelse av stor vikt., Background: Menopause is part of a woman's biological aging which implieschanges in a woman’s sexuality and sexual health. As the population isincreasingly aging, new graduate nurses are going to meet these women in variousworkplaces. Previous research shows that sexual health in the elderly is poorlyunderstood and stigmatized, which makes communication difficult for healthcarepersonnel and patients. Knowledge development of women’s experiences of theirsexuality and sexual health nurses can gain better understanding and providebetter person-centred care.Aim: The aim of this literature review was to summarize women’s experiences ofsexual health during menopause.Method: The literature review was using a qualitative approach based on elevenarticles using Cinahl and Pubmed databases. The articles’ quality was reviewedand analysed using content analysis.Result: The analysis resulted in three main categories: Experiences of sexualhealth during menopause, The influence of relationships and society on sexualhealth and the third main category Strategies to promote sexual health.Conclusion: Menopause and its impact on sexual health is an individualexperience that interacts with both physical and psycho-social factors. As a nurse,it is essential to see the patient from a holistic perspective. Since sexual healthmay be an intimate subject, nurses should acquire knowledge, understanding andrespect while meeting with menopausal women. Training should be offered tonurses in order to facilitate dialogue about sexual health. In order to promotesexual health during menopause, good communication, information andunderstanding are of great importance.

Bakgrund: Sexualitet spelar en betydande roll i kvinnors liv genom alla dess faser. Mastektomi är en operation som anses vara den vanligaste behandling vid bröstcancer, där bröstvävnad som innehåller tumören tas bort. Att leva utan bröst eller med ett bröst kan påverka sexlivet. Sjuksköterskans roll vid postmastektomi till kvinnor som lider av sexuell ohälsa är att erbjuda stödsamtal där kvinnorna uppmuntras och vägledas till att lära sig olika strategier för att anpassa sig. På så vis kan fortsatt sexuellt välbefinnande uppnås. Syfte: ​​Att beskriva kvinnors upplevelse av sexuell hälsa efter genomgången mastektomi till följd av bröstcancer.​ Metod: Vår litteraturöversikt inkluderades både kvalitativa och blandad metodforskning men stor fokus låg på kvalitativa forskning. Originalartiklarna granskades och resultaten analyserades sedan. Databaserna som används för att söka fram artiklar är CINAHl Complete och Pubmed. Resultat: Resultatet är indelad i fyra huvudteman: Olika upplevelser av intimitet med sin partner, förändringar i kroppsuppfattning, förlust av kvinnlighet och betydelsen av stöd. Kvinnor som förlorar bröstet efter mastektomi kämpar med sin kroppsuppfattning och känner sig mindre attraktiva och feminina. De upplever en rad av känslor som rädsla, skam och brist på självförtroende. Detta har en betydandepåverkan på deras intima och sexuella liv. Kvinnorna som genomgick bröstrekonstruktion upplever en förbättring på av sin sexuella funktion. Stöd från partner och sjukvården är avgörande för att förbättra kvinnors sexuella hälsa, dock upplever många kvinnor en bristande kommunikation och information från sjukvården. Slutsats: ​​​Det har kommit fram att kvinnorna som genomgick transition från sexuell hälsa till sexuell ohälsa efter mastektomi upplevde utmaningar och svårigheter som påverkade deras intima liv och självbild. Författarna understryker vikten av att erbjuda stöd och mer omfattande information till kvinnor angående deras sexualitet. Det har även ko, Background: Sexuality plays a significant role in women's lives through all its phases. Mastectomy is an operation that is considered the most common treatment for breast cancer, where breast tissue containing the tumor is removed. Living without breasts or with one breast can affect sexual life. The nurse's role in postmastectomy for women suffering from sexual dysfunction is to offer support conversations where the women are encouraged and guided to learn different strategies to adapt. In this way, continued sexual well-being can be achieved. Aim: To describe women's experience of sexual health after undergoing mastectomy due to breast cancer. Method: Our literature review included both qualitative and mixed method research, but a large focus was on qualitative research. The original articles were reviewed and the results were then analyzed. The databases used to search for articles are CINAHl Complete and Pubmed. Results: ​​The results are divided into four main themes: Different experiences of intimacy with one's partner, changes in body image, loss of femininity and the importance of support. W​omen who lose their breasts after mastectomy struggle with their body image and feel less attractive and feminine. They experience a range of emotions such as fear, shame and lack of self-confidence. This has a significant impact on their intimate and sexual life. The women who underwent breast reconstruction experience an improvement in their sexual function. Support from partners and the healthcare system is crucial to improving women's sexual health, however, many women experience a lack of communication and information from the healthcare system.​​ Conclusions: ​​​It has emerged that the women who underwent a transition from sexual health to sexual ill health after mastectomy experienced challenges and difficulties that affected their intimate life and self-image. The authors emphasize the importance of offering support and more comprehensive information to women reg

Bakgrund: Vid muskelinvasiv urinblåsecancer är cystektomi den vanligaste behandlingen. Cystektomi innebär en stor livsomställning där bland annat individens sexuella liv förändras. På grund av bristande kunskap hos vårdpersonal förblir påverkan på sexuellt välbefinnande ofta obemärkt. Trots att patienter frågar om potentiella förändringar i sitt sexuella liv efter cystektomi, tas dessa konsekvenser sällan upp av vårdpersonal. För att kunna utföra en god omvårdnad behöver sjuksköterskor ha god kunskap om cystektomins inverkan på individers upplevelser av sin sexualitet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa individers upplevelser av sin sexualitet efter cystektomi. Metod: En litteraturstudie baserades på åtta kvalitativa studier. Databassökning utfördes i Cinahl, PubMed och Scopus. Analysen genomfördes med inspiration från guiden för dataanalyser av litteraturöversikter av Popenoe et al. Resultat: Analysen resulterade i nio subkategorier och fyra kategorier. De fyra kategorierna var: “nedsatt sexuell funktion”, “förändrad självbild”, “förändrad intimitet med sin partner”, “bristfälligt stöd och information från vårdpersonal”. Konklusion: Cystektomi kan leda till utmaningar i individens sexualitet vilka innefattar fysiska, emotionella och sociala aspekter. För att minska individens stress och oro kring sitt sexuella liv behövs adekvat information och stöd från en sjuksköterska med god kompetens inom ämnet. Det behövs ytterligare forskning för att få en bättre inblick i hur sjuksköterskor kan förbättra sitt stöd till individer både före och efter cystektomi., Background: The standard treatment of muscle-invasive bladder cancer is cystectomy. For many, cystectomy represents a significant life change, including changes in their sexual lives. However, due to a lack of knowledge among healthcare professionals, the impact on sexual well-being often goes unnoticed. While patients often ask about potential changes to their sexual life after cystectomy, these concerns are rarely addressed within healthcare settings. To provide effective nursing care, nurses must have a thorough understanding of how cystectomy affects individuals’ experiences of sexuality. Aim: The aim was to illuminate individuals’ experiences of their sexuality following cystectomy. Methods: A qualitative literature review was based on eight qualitative studies. Database searches were performed in Cinahl, PubMed and Scopus. The data analysis was conducted with inspiration from the guide for data analysis in literature reviews by Popenoe et al. Results: The analysis resulted in nine subcategories and four categories: “diminished sexual function”, “changed self-image”, “changed intimacy with their partner” and “insufficient support and information from healthcare providers”. Conclusion: Cystectomy can lead to challenges in the individual’s sexuality including physical, emotional and social aspects. To reduce the individual’s stress and concerns surrounding their sexual life, adequate information and support from nurses with good competence in this area are crucial. Further research is needed to gain deeper insights into how nurses can enhance their support for individuals both before and after cystectomy.

This essay examines the politics of sexuality, particularly the efforts to understand and discipline homosexuality in Sweden during the late 1930s and 1940s. This period was significant as homosexuality was redefined as a sickness and ‘homosexual acts’ were largely decriminalized. So were also contraceptives, and to some extent abortions, which were viewed as eugenic tools to fight so-called degeneration. The study employs a critical ideology analysis in two stages: first, it examines political proposals aimed at implementing a new sexual morality and addressing the ‘harmful expressions of homosexuality.’ Second, it investigates how these ideological statements were practically applied by Medicinalstyrelsen (‘the medicine agency’) in their treatment of homosexual patients. Drawing on the results and with inspiration from the Marxist feminist Silvia Federici, the essay argues that the body politics of befolkningspolitiken (‘the population politics’) was evident in the new discourse on sexuality. Furthermore, it is argued that these changes can be understood as an expression of what Marxists refer to as primitive accumulation. The increasingly political importance of the body created a highly politicized dichotomy between health and sickness that was applied to multiple aspects, ranging from intelligence to sexuality. Thus, doctors in the 1930s and 1940s could hardly perceive homosexuality as anything other than a sickness. This perception, however, partly led to a more empathetic understanding of homosexuality, as homosexuals came to be seen as helpless victims of a mental illness. Conversely, it also reinforced the notion that it was not only a right but a moral duty to ‘cure’ homosexual patients through medical interventions such as castration.

Delia Owens Där kräftorna sjunger (2021): en tematisk analys i syfte att utröna romanens didaktiska potential. Syftet med föreliggande tematiska analys är tvåfaldigt, jag ska dels analysera hur relationer, sexualitet och samtycke gestaltas i Owens roman Där kräftorna sjunger (2021), dels diskutera hur denna roman kan användas i ett didaktiskt sammanhang. Ett ökat intresse för området har aktualiserat frågan om dagens undervisning inom de tre ämnena kan förbättras genom att använda skönlitteratur som plattform för diskussion mellan lärare och elever. I en bakgrund tar studien upp olika forskares och författares syn på sexualundervisning. Den litterära analysen lyfter fram hur Owens gestaltar relationer, sexualitet och samtycke och den didaktiska diskussionen diskuterar hur dessa gestaltningar går att applicera i undervisningen. Analysen har sin utgångspunkt i den hermeneutiska tolkningstraditionen och är indelad i tre teman; relationer, sexualitet och samtycke. I den didaktiska diskussionen belyses värdet av skönlitteratur i undervisningen. Skönlitteratur bedöms ha en viktig roll i ämnesintegrerad utbildning.

The presents study aims to gain deeper knowledge of the novel Tänk, om jag gifte mig med prästen! by Ester Lindin, first published 1940. The research questions are centered around the life of Eva Örn, the main character, and how her private and professional life is developed in the rural landscape of 1930-40s Sweden. The plot is set against the backdrop of a conservative and patriarchal society, a context in which life turns problematic and full of tensions for Eva Öhrn. The study concludes that the novel is reflecting several important and problematic issues in the 1930-40s Swedish society, as well as school system.

In this essay two novels, written by two male novelists during the period between the word warI and II, are analyzed and compared in relation to their representation of consumption, genderand sexuality. It was shown that both cities can be seen as examples of the on growing andestablishing consumption society. The construction of a new identity in the growing city isexamined and problematized in relation to consumption. Especially the phenomena ofprostitution, which is associated with women in the metropolis, is discussed in terms ofconsumption.

The aim of this study was to examine the issues surrounding the perception of young girls' and boys' sexuality and how it may influence decisions regarding care according to the Act (1990:52) with Special Provisions for the Care of Young Persons (LVU). By analyzing judgments from the administrative court, where the criterion of "other socially destructive behavior" under LVU is applied, the study explores how sexuality is constructed and interpreted. The study adopts a social constructivist approach with Hirdman's gender system and sexual scripts as the theoretical framework. Fairclough's three-dimensional model was employed as the analytical method. Previous research has indicated a trend where girls' sexuality is often viewed as problematic and deviant from norms, while boys' sexuality is rarely addressed in the same manner. The main finding of our study revealed differences in how young individuals were described based on gender-related discourses. Girls are portrayed as vulnerable, exposed, and in need of protection, while boys are depicted as risks, perpetrators, and dangers to girls. The discussion revolved around how gender-specific norms manifest in legal decisions and how these decisions may impact the young girls and boys who are the focus of our study. The results indicated that societal power dynamics maintain a distance between genders, where we observed differential assessments of girls' and boys' behavior. By exploring these issues, the study aims to enhance understanding of how the legal system influences and reproduces norms regarding sexuality and sexual behavior, as well as the implications for social work and the young girls and boys involved.

Uppsatsens syfte har varit att undersöka hur bildlärare arbetar med kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer (SSR), hur de reflekterar kring kopplingen mellan SSR och bildämnet, samt vilka förutsättningar som bildlärare och bildämnet har att verkställa kunskapsområdet. För att ge svar på dessa frågor genomfördes en kvalitativ semistrukturerad-intervjustudie där fyra yrkesverksamma bildlärare på högstadiet deltog. Intervjuerna analyserades och bearbetades genom kodning. Resultatet av studien tolkades utifrån en relationell pedagogisk och didaktisk teori. Resultatet visar att lärarna arbetar med kunskapsområdet SSR men har inte aktivt planerat in det i undervisningen. Nivån på undervisningen av SSR berodde på flera olika förutsättningar så som relationen till eleverna, material och läraren. Relationen mellan lärare och elev är enligt alla fyra informanter helt avgörande för att kunna bedriva undervisning om SSR. Arbetet visar på att bildämnets natur kan vara en gynnsam faktor i undervisning om SSR, där elever får chans att samtala fritt, jobba med händerna och där eleven och läraren kan mötas i samtal utifrån en bild. Det finns dock fortfarande mycket som är osäkert inom sexualundervisningen i dagens skola och mer forskning efterfrågas inom ämnet.

Denna studie belyser kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer genom tematisk analys och kvalitativa intervjuer med elever från högstadiet. Studiens syfte är att undersöka hur elever på högstadiet har upplevt sin undervisning i sexualitet, samtycke och relationer inom samhällskunskapen efter att den nya läroplanen trädde kraft 2022. Studien genomfördes med nio semistrukturerade intervjuer på en skola i Stockholm. Den insamlade datan har transkriberats för att sedan tolkas utifrån studiens metodansats, tematisk analys. Det empiriska materialet har sedan analyserats och kategoriserats i fyra huvudteman: undervisningsstruktur, undervisningsinnehåll och riktlinjer, andra informationskällor och förbättringar i undervisningen. Resultatet visade att flera elever uppfattar undervisning av sexualitet, samtycke och relationer som helt utebliven eller bristfällig i samhällskunskap och beskriver att en förbättring vore önskvärt. Utsagorna från resultatet är av samhällskunskapsdidaktisk relevans eftersom att de bidrar till ny kunskap över hur eleverna uppfattar kunskapsområdet. Från studiens resultat och tidigare forskning kan man se att det är viktigt att läraren är kompetent i ämnet och att undervisningen tillämpas och konstrueras på ett bra sätt, för att eleverna ska tycka att undervisningen är relevant och utöka sitt intresse kring området. Resultaten från denna studie kan hjälpa framtida samhällskunskapslärare att veta vilka brister som finns i undervisningen i sexualitet, samtycke och relationer från elevernas perspektiv.

The #MeToo movement exposed widespread vulnerability to sexual abuse, while digitalization increased online risks for youth. Recent changes in the curriculum for the Swedish Upper Secondary school have expanded sexual education, emphasizing consent and relationships, underscoring its importance across school activities, including the subject social studies. Despite the potential for integrating these themes, research indicates reluctance among several teachers. Research primarily focuses on teaching methods from both teacher and student perspectives, yet there is a gap in understanding teachers of social studies needs and challenges in light of these new curriculum guidelines, hence the purpose of this study. Our aim is to capture a result that can develop sexual education, furthermore get an insight into what teachers need to integrate the topic of sexuality, consent and relationships. We gathered empirical material using mixed methods; a questionnaire survey and semi-structured interviews. The result, presented through thematic analysis and discussed using theoretical concepts and current research, shows that teachers of social studies lack a unified view on integrating these topics due to the broad curriculum, as they have varied experiences, unclear guidelines or insufficient preparation. Challenges include content overload, time constraints and the sensitivity of the subject. Teachers navigate these challenges using their pedagogical skills and relationship-building, highlighting the need for clearer guidelines, collaborative work, and professional development to effectively address the controversial topics that the subject can arise. The subject is crucial for students' lives and their future as democratic citizens. We propose reviewing the guidelines and the curriculum of social studies to provide concrete guidance for teachers. This would ensure the subject is neither forgotten nor overwhelming and reduce the risk of it being intended to be covered in all s

Sedan 1950-talet har sex- och samlevnadsundervisningen varit ett obligatoriskt inslag i den svenska undervisningen. Som första land i världen fick svenska skolbarn lagstiftad rätt till sexualundervisning. Sedan dess har lärare brottats med hur de ska ta sig an ämnet rent praktiskt i klassrummet. Hösten 2022 skärptes ämnets betydelse i läroplanen, både till utrymme och ansvar. För att bättre spegla dagens samhälle har ämnet fått ett nytt namn; Sexualitet, samtycke och relationer och ska numera fungera som ett verksamhetsövergripande kunskapsområde som ska integreras i samtliga ämnen. Därmed ställs högre kompetensmässiga krav också på samtliga lärare som nu ställs inför de utmaningar som kunskapsområdets alla delar skapar. Denna kvalitativa intervjustudie avser ta reda på vilka dessa utmaningar är genom att rama in de områden som lärare upplever som känsliga att undervisa om. Undersökningen avser också med hjälp av ramfaktorteorin identifiera de ramar som påverkar undervisningen om känsliga ämnen och hur dessa ramar påverkar lärarnas ageranden. Det framgår av studiens resultat att områden som sex, sexualitet, pornografi och religion och kultur är områden som upplevs extra känsliga att undervisa om då de väcker starka känslor hos eleverna. Studien visar också att den mest avgörande ramfaktorn för både undervisningen och lärarnas upplevelse är vilka organisatoriska förutsättningar som undervisningen verkar i. Organisatoriska förutsättningar kan både främja undervisningen om känsliga ämnen, därmed också kunskapsområdet, och begränsa undervisningen och arbetsområdet då dessa förutsättningar brister., Ever since the 1950s, education about sex and relationships has been a mandatory part of Swedish schooling. Swedish pupils were the first pupils in the world to be granted legal right to sex education in school. Since then, teachers have struggled with how to approach the subject in the classroom. In the fall of 2022, the significance of the subject was heightened in the curriculum, both in terms of scope and responsibility. To better reflect today's society, the subject has been given a new name: Sexuality, consent, and relationships, and it is now intended to function as a interdisciplinary matter to be integrated into all other subjects. Consequently, higher competence requirements are placed on all teachers who now face the challenges posed by the various aspects of this subject. This study aims to identify these challenges by charting the areas that teachers find sensitive to teach about. The study also aims to use frame factor theory to identify the frames that influence the teaching of sensitive subjects and how these affect teachers' actions. The results of the study show that areas such as sex and sexuality, pornography, religion and culture are perceived as particularly sensitive to teach about because they evoke strong emotions in the classroom. The study also reveals that the most critical frame factor for both the teaching and the teachers' experience is the organizational conditions in which the teaching takes place. Organizational conditions can promote the teaching of sensitive subjects or limit the teaching of the subjects when these conditions are lacking.

Bakgrund: När individer diagnostiseras med ADHD är det inte ovanligt att individen påbörjar en centralstimulerande läkemedelsbehandling. Men forskningen kring läkemedelsbehandlingens påverkan på sexualiteten är skral både nationellt och internationellt. Det finns ett behov av att få bättre förståelse de konsekvenser som centralstimulerande läkemedelsbehandling kan ha för individers sexuella hälsa och välbefinnande. Syfte: För att fördjupa kunskapen inom detta område syftade denna studie att undersöka hur vuxna personer med ADHD upplever att centralstimulerande läkemedelsbehandling påverkar deras sexuella hälsa och välbefinnande samt vilka upplevelser de har av hälso- och sjukvårdens bemötande i relation till frågor som rör sexualitet och ADHD-läkemedel.Metod: Studien utgår ifrån en kvalitativ forskningsdesign bestående av nio semistrukturerade intervjuer. Empirin har analyserats utifrån en reflexiv tematisk analys.Resultat: Resultatdelen bygger på tre huvudteman: Medicinska biverkningars påverkan på sexualitet, Intervjupersoners upplevelser av sitt medicinerande sexuella jag – individuellt och relationellt och Sexualitet i en vårdkontext. Dessa har analyserats med hjälp av begreppen compulsory sexuality och compulsory able-bodiedness för att förstå hur normer kring sexualitet och kroppslig funktion samverkar och påverkar individers upplevelse av sin sexualitet. Slutsats: Resultaten visar att centralstimulerande läkemedel påverkar sexualiteten både positivt och negativt i relation till kroppsliga, psykologiska och sociala faktorer. I studien uppkommer även behov och önskemål om att sexologiska frågeställningar och information om sexuella biverkningar lyfts i hälso- och sjukvården. Resultaten är av vikt för den kliniska sexologin för att ämnet ska synliggöras och uppmärksammas i praktiken för att möjliggöra sexuellt välbefinnande hos vuxna personer med ADHD., Background: When individuals are diagnosed with ADHD it is not uncommon that they begin a treatment with stimulant medication. However, research about the impact of said treatment is sparse, both nationally as well as internationally. There lies a need to make better understanding of what consequences central stimulants can have for the individual's sexual health and well-being. Aim: To deepen the knowledge within this field, the study aims to examine how adults diagnosed with ADHD experience how being treated with central stimulants affects their sexual health and well-being, as well as what experiences these individuals have regarding how they are being approached by health care professionals with reference to questions about sexuality and medication for ADHD. Method: A qualitative research method has been used in this study, consisting of nine semi-structured interviews. The observations have been analyzed with a reflexive thematic analysis.Results: The results are divided into three major themes: The influence that medical side effects have on sexuality, How the interviewees view their medicating sexual self - individually and with others and Sexuality in a health care context. The themes have been analyzed together with the concepts of compulsory sexuality and compulsory able-bodiedness in order to understand how social norms regarding sexuality and bodily function intertwine with - and affect – individuals’ view on their own sexuality. Conclusion: The results show that central stimulants affect sexuality in both positive and negative ways regarding bodily, psychological and social factors. The study also shows that there is a need for questions of sexological matter to be brought up by health care professionals, as well as giving information about potential side effects that have an impact on sexual health. The results are important for the clinical sexology field and practition, in order to raise awareness for this subject and to enable sexual well-being for

Syftet med uppsatsen har varit att utifrån ett cripteoretiskt perspektiv undersöka hur medier genom tidningsartiklar framställer sexualitet och kärlek hos personer med olika funktionsnedsättningar. Studien har utgått från en kvalitativ innehållsanalys och empirin i studien utgör tidningsartiklar som har publicerats i Sverige mellan åren 2015 och 2024. Studien presenterar det empiriska materialet utifrån fyra teman som ger en helhet av vad tidningsartiklarna huvudsakligen har berört, temana är: att veta eller inte veta, vad är sex och vad är kärlek?, hjälpa eller stjälpa samt i relation till Danmark. Resultatet påvisade att medierna framställde personer med funktionsnedsättningar delvis i likhet med tidigare forskning samtidigt som de tillämpade begrepp och förstärkte attityder som kritiseras ur ett cripteoretiskt perspektiv. Studien har visat på att det i medierna framkommer fördomar och tabu om sexualitet och kärlek för funktionsnedsatta. Det kunde i resultatet utläsas som en kunskapsbrist, både i samhället och för de med olika funktionsnedsättningar. Resultatet gav dessutom en bild av hur praktisk hjälp och stöd kan utformas, framförallt i jämförelse till vad Danmark har åstadkommit. Studien visar på ett behov av att utöka forskningsfältet både gällande funktionsnedsättningar i relation till kärlek och sexualitet och även i relation till medier. Studien belyser därutöver vikten av att utöka forskningsfältet i förhållande till det sociala arbetets praktik, samt eventuella möjligheter att utforma insatser som möter lagstiftning men också individers integritet och privatliv.

Pornografins påverkan på unga är ett omdiskuterat ämne som väcker starka känslor, ett ämne som ofta är polariserat både i offentlig debatt och inom forskningsfältet. Denna studie utgår från en debattartikel ur Dagens Nyheter i augusti 2023, där skola och ungdomsmottagningar kritiseras för att trivialisera frågor om pornografi och att de undviker att tala kritiskt om ämnet, trots revideringar i läroplanen. Med utgångspunkt i dessa ändringar, där det betonas att elever ska utveckla ett kritiskt förhållningssätt till framställningar i pornografi, är studiens syfte att undersöka om det finns en diskrepans mellan den offentliga debatten om pornografi och hur yrkesverksamma arbetar med, och förhåller sig till ämnet. Empirin består av tio intervjuer med yrkesverksamma inom skola och ungdomsmottagning. Resultatet visar att majoriteten av de yrkesverksamma har ett kritiskt förhållningssätt till pornografi samtidigt som deras främsta fokus är att inte döma och förmedla öppenhet. Unga tar sällan upp ämnet i samtal om inte den yrkesverksamma själv lyfter frågan vilket förmodas bero på skam- och skuldkänslor. Resultatet visar även att de yrkesverksamma har en varierande inställning till hur stort inflytande pornografi har på ungas relationer, där flera av intervjupersonerna gör kopplingar mellan pornografi, våld och sexuella övergrepp medan andra ser hur genusnormer i stort är vad som huvudsakligen påverkar. Flera av de yrkesverksamma önskar att nyansera den offentliga debatten om pornografi då den inte stämmer överens med deras praktiska erfarenheter. Hos majoriteten av de yrkesverksamma har revideringarna i läroplanen ännu inte lett till förändringar i deras arbete individuell eller organisatorisk nivå.

Genus, kön och sexualitet präglar oss från dagen vi föds och föreställningarna om hur en individ bör bete sig konstruerar människor i den sociala sfären. Den svenska marknaden för kvinnliga preventivmedel har vuxit sig stor med åren och majoriteten av unga kvinnor använder idag hormonella preventivmedel. Användningen riskerar att leda till biverkningar som påverkar hälsan samtidigt som den stora marknaden skapat förväntningar om att kvinnor i heterosexuella relationer bör ta ansvaret över preventivmedel. Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att skapa en djupare förståelse av unga kvinnors upplevelser av hormonella preventivmedel i en heterosexuell relation samt att utforska hur samhällets konstruktion av genus och sexualitet påverkar deras beslutsfattande kring preventivmedel. Genom en socialpsykologisk ansats studerades detta genom teorier om subjektiv hälsa, genusteori med fokus på heteronormativitet, genusidentitet, genusroll, sexualitet samt social påverkan. Elva stycken semistrukturerade intervjuer med unga kvinnor genomfördes. Resultatet visade att kvinnors insikter om den egna hälsan i relation till användningen av hormonella preventivmedel kommer med åldern. Hormonella preventivmedel kan även leda till både positiva och negativa effekter på hälsan. Normer i sjukvården och normer från sexuella partners har ofta en inverkan på beslutsfattandet kring hormonella preventivmedel. Till sist kan beslutsfattandet påverkas av kvinnliga ideal, normer från omgivningen samt viljan att upprätthålla förväntningar om den kvinnliga sexualiteten., Gender, sex and sexuality marks us from the day we are born and conceptions about how an individual should behave construct people in the social sphere. The Swedish market for female contraception has grown over the years and the majority of women today use hormonal contraceptives. The use of contraceptives risks leading to side effects that affect health, simultaneously, market availability creates expectations that women in heterosexual relationships should take responsibility for contraception. The aim of this qualitative interview study is to create a deeper understanding of young women's experience of hormonal contraceptives in a heterosexual relationship and to explore how society's construction of gender and sexuality affects their decision-making regarding contraceptives. Through a social psychological approach, this is examined through theories of subjective health, gender theory with focus on heteronormativity, gender identity and gender role, sexuality and social influence. Eleven semi-structured interviews with young women were conducted. The results showed that women’s perspectives on their own health in relation to the use of hormonal contraceptives comes with age. Hormonal contraceptives can also lead to both positive and negative effects on health. Norms in healthcare and norms from sexeual partners often have an impact on decision-making around hormonal contraceptives. Finally, decision-making can be influenced by female ideals, norms from the environment and the desire to maintain expectations about female sexuality.

Denna studie har haft till syfte att undersöka den offentliga debatten om sexualitet och assistans för personer med fysisk funktionsnedsättning i sexton artiklar publicerade i tidskrifter online. Detta har genomförts genom en kvalitativ innehållsanalys av artiklarnas innehåll och diskussioner. Dessa har sedan tematiseras och analyseras i förhållande till studiens två frågeställningar: “1. Vilka teman om sexualitet och assistans i relation till fysisk funktionsnedsättning återfinns i artiklarna?” och “2. Hur relaterar de teman till den tidigare forskningen om tystnad och tabu samt uteblivandet av riktlinjer gällande sexuellt stöd och assistans till personer med fysisk funktionsnedsättning?”. Det teoretiska ramverket som använts i denna studie är Ambjörnssons (2018) tolkning av queerteori och McRuers (2006) (2013) cripteori. Utöver det har även begreppet funktionsmaktsordning bidragit till en förståelse och analys av materialet. De teman som återfanns i den offentliga debatten genom artiklarna var normer och diskurser, tystnadskultur, avsaknad av riktlinjer, samt sexualitet som rättighet. Artiklarnas teman bekräftade i stor utsträckning tidigare forskning om tystnad och tabu kring ämnet samt avsaknaden av riktlinjer kring sexualitet och assistans. Flera av artiklarna beskrev en negativ och felaktig samhällelig diskurs om sexualitet hos personer med funktionsnedsättning. Flera lösningar presenteras även i artiklarna. Sexualitet skulle behöva inkluderas i LSS för att kunna få fram tydliga riktlinjer samt för att normalisera sexualitet hos personer med funktionsnedsättning och eventuellt förändra diskursen på sikt. En annan viktig del i möjliga lösningar är att börja prata om sexualitet i relation till funktionsnedsättning.

I USA har en diskussion om drag och blackface dragit i gång. Varför anses det ena vara radikalt och det andra oacceptabelt? Är dragqueens en form av womanface? Så enkelt är det inte, men drag som kulturellt fenomen bör analyseras i termer av både kön och sexualitet.

Hösten 2021 infördes ett nytt examensmål för lärarutbildningarna rörande lärarstudenternas förmåga att ”kommunicera och reflektera kring frågor som rör identitet, sexualitet och relationer”. För att våra studenter ska kunna uppfylla detta mål har vi inom historieämnet på ämneslärarutbildningen vid Örebro universitet infört ett obligatoriskt moment i form av en muntlig rollspelsövning. I denna text diskuterar vi möjligheterna att stärka studenters kompetens i att genomföra historiska samtal om ämnen som kan upplevas som känsliga, fördjupa deras förmåga att leda pedagogiska samtal och utveckla deras kommunikativa utsträckning integrera muntliga övningar inom högre utbildning., Heated discussion and challenging silence: Learning to lead conversations about identity, sexuality and relationships In 2021, a new requirement for obtaining a teacher’s certificate was added to the Swedish Higher Education Ordinance. Students must now demonstrate an ability to “communicate and reflect on issues regarding identity, sexuality and relationships”. In a history course within the teacher education programme at Örebro University, we have developed an obligatory roleplay exercise focused on verbal communication to meet this requirement. Here, we discuss how the role-play exercise can develop students’ communicative abilities and strengthen their competencies in leading group discussions on issues potentially perceived as sensitive. Like our students, we recognize the value of incorporating verbal, communicative exercises into the curriculum to a higher degree.

Bakgrund: Sexuell hälsa och sexualitet är en del av människans vardagsliv och viktigt att lyfta inom psykiatrin då psykiska sjukdomar och ohälsa kan påverka klientens sexualitet och relationer negativt. Syfte: Att undersöka hur yrkesverksamma arbetsterapeuter förhåller sig till sexuell hälsa och sexualitet i arbetet med vuxna klienter inom psykiatrin. Metod: En kvalitativ studie baserad på nio intervjuer med arbetsterapeuter. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det framkom tio subkategorier efter analys. Utifrån subkategorierna bildades tre huvudkategorier: Känner ansvar att arbeta med sexuell hälsa och sexualitet; Önskar integrering av sexuell hälsa och sexualitet i arbetet; Olika personfaktorer hos klienten och arbetsterapeuten påverkar samtal om sexuell hälsa och sexualitet. Slutsats: Det finns en upplevd kunskapsbrist men även många som vill integrera sexuell hälsa och sexualitet mer i sitt dagliga arbete. För att det ska kunna ske behövs fortbildning och tydliga riktlinjer. Samtlig personal i det interprofessionella teamet bär ett ansvar att lyfta ämnet med klienter och bedömningsinstrument kan underlätta., Background: Sexual health and sexuality are part of everyday life. In mental health services it is an important topic to address since mental illness can negatively impact the client’s sexuality and relationships. Aim: To explore occupational therapist’s approach to sexual health and sexuality in their work in mental health services with adults. Method: A qualitative study based on nine interviews with occupational therapists. The data were analyzed using qualitative content analysis. Results: Ten subcategories emerged after the analysis. From the subcategories, three main categories were formed: Feel responsibility to work with sexual health and sexuality but are hindered by lack of knowledge; Desires the integration of sexual health and sexuality into the work; Different personal factors of the client and occupational therapist affect the conversation about sexual health and sexuality. Conclusions: There is a perceived lack of knowledge, but occupational therapists want to integrate sexual health and sexuality more into their daily work. For this to happen, more education and specific guidelines are needed. The interprofessional team has a responsibility to ask their clients about sexual health, and assessment tools can help facilitate this.

In many parts of the world, people within the lgbtqi+ community are forced to leave their countries and flee to a new one. This is a consequence of legislation and societal norms that criminalize and expose the group to threats and violence. Because of this, individuals from all over the world seek rescue in Sweden and therefore apply for asylum based on gender identity and sexual orientation. The following study aims to analyze how the Swedish Migration agency is making their assessments in decision making regarding lgbtqi+ asylum cases. Through a qualitative document analysis of nine cases where all the decisions were denied by Migrationsverket, this study examines how the Swedish migration agency assesses whether it is likely that the applicant belongs to the lgbtqi+ group that risks persecution. The study uses queer theory and cultural historical activity theory as its theoretical framework. The findings of the study showed that the agency’s terms for sexuality, internal process, organization and openness and language were of great importance when it comes to how credibility is assessed. Throughout the decision making the assessment is shown to be made based on western stereotypes and beliefs of sexuality. It’s shown that the decision makers are expecting qualities of the applicant based on previous notions instead of individual circumstances. The applicants are also expected to be able to describe their internal process of being lgbtqi+ and how they have experienced living outside the sexual norm.

The aim of this study was to examine the experience of sexuality and sexual satisfaction during menopause. As a part of the research project “Factors affecting sexual satisfaction: An exploratory and cross-cultural examination of sexual and aesthetic ideals and norms, self-compassion and body awareness” at Lund University we conducted eight semi-structured interviews. The interviewees were between the ages 47-54 and in menopause. The interviews were transcribed and analysed using a critical-realistic and reflexive thematic analysis, which resulted in four main themes: Navigating the norms, the importance of feelings in a sexual relationship, it does not come by itself and changes no one speaks about. Norms and beliefs influenced the participants experiences of how they thought a woman should act and what sex should look like. Relationships and intimacy proved to be important and meaningful aspects of the experience of sexuality and sexual satisfaction and were seen as more meaningful when shared with someone they had feelings for. Furthermore, sexuality and sexual satisfaction were seen as something the participants could change and influence. The participants also expressed a desire for menopause, alongside with ageing, to be portrayed in a more positive light in general and requested more attention to the menopausal transition from their healthcare providers. The experience of sexuality and sexual satisfaction in menopause can be understood from the perspective of norms, relationships, individual and social factors. This study deepens the understanding of sexuality and sexual satisfaction during menopause., Syftet med studien var att undersöka upplevelsen av sexualitet och sexuell tillfredsställelse i klimakteriet. Studien är en del av forskningsprojektet “Faktorer som påverkar den sexuella tillfredsställelsen: En explorativ och tvärkulturell undersökning av sexuella och estetiska ideal, självmedkänsla och kroppsmedvetenhet” vid Lunds universitet. Insamling av data gjordes genom semi-strukturerade intervjuer. Åtta personer i åldrarna 47–54 år som upplevde att de befann sig i klimakteriet deltog i studien. Intervjuerna transkriberades och analyserades utifrån reflexiv tematisk analys med en kritisk-realistisk ansats. Fyra teman framkom: Navigera i normerna, vikten av känslor i en sexuell relation, kommer inte av sig självt och förändringar ingen pratar om. Flera deltagare upplevde att normer om hur en kvinna ska vara och förväntningar om hur sex ska se vara påverkade upplevelsen av sexualitet och sexuell tillfredsställelse. Relationer och intimitet visade sig vara en viktig och meningsfull aspekt av upplevelsen av sexualitet och sexuell tillfredsställelse och blev mer meningsfullt när det delades med någon de hade känslor för. Deltagarna upplevde att de kunde påverka och förändra upplevelsen av sin sexualitet och sexuella tillfredsställelse. Deltagarna uttryckte även en önskan om att porträtteringen av klimakteriet och åldrandet skulle vara mer positivt, och önskade att klimakteriet ska uppmärksammas mer av vården. Upplevelsen av sexualitet och sexuell tillfredsställelse kan förstås utifrån aspekter som normer, relationer, individuella och sociala faktorer. Studien fördjupar förståelsen för hur sexualitet och sexuell tillfredsställelse upplevs i klimakteriet., Sex är minst lika viktigt i klimakteriet som under resten av livet! Alla med en livmoder kommer vid någon tidpunkt gå igenom klimakteriet. Trots det uppmärksammas klimakteriet vare sig av vården eller samhället i stor utsträckning. Det finns även en utbredd uppfattning i samhället om att betydelsen av sex avtar med åldern. Resultat från en ny intervjustudie vid Lunds universitet tyder på att sexualitet och sexuell tillfredsställelse upplevs annorlunda i klimakteriet i jämförelse med när man var yngre. Sexualitet och sexuell tillfredsställelse upplevs fortfarande vara minst lika viktigt för individen då som nu. En ny studie från Institutionen för psykologi vid Lunds universitet har undersökt upplevelsen av sexualitet och sexuell tillfredsställelse i klimakteriet. Studien ingår som en del av ett större forskningsprojekt om faktorer som påverkar den sexuella tillfredsställelsen, så som sexuella och estetiska ideal, självmedkänsla och kroppsmedvetenhet. Föreställningar om hur man ska vara som kvinna, hur sex ska se ut, och med vem kan enligt deltagarna i studien påverka upplevelsen av sexualitet och sexuell tillfredsställelse. Många deltagare upplevde en förväntan på att de ska ha sex, oavsett om det är något de är intresserade av eller inte. - Vi blev förvånade över att upptäcka att kvinnor i klimakteriet upplever en motsättning om vilka sexuella normer de ska följa. Deltagarna uppmanas både att ha sex samtidigt som de avsexualiseras i samhällets ögon, säger författarna till studien. Smalhetsnormen, som många deltagare upplevt som starkare tidigare i livet, lever för många kvar men påverkar inte självbilden lika stor utsträckning längre. Majoriteten av deltagarna fann en stor njutning i att vara sexuellt aktiva och hindrades inte av samhällets syn på dem som avsexualiserade. Behöver jag vara kär för att ligga? Att tycka om sin sexuella partner visade sig i studien vara väldigt viktigt för deltagarna för att kunna bli upphetsade och att kunna njuta av sex. Många deltaga

Bakgrund Könsstympning är en flera tusen år gammal tradition som än idag utförs i stora delar av världen. Vid könsstympning skadas eller avlägsnas delar av könsorganet och i vissa fall sys de yttre blygdläpparna ihop. I Sverige är kvinnlig könsstympning en olaglig handling som strider mot mänskliga rättigheter. Syfte Syftet var att undersöka könsstympade kvinnors upplevelse kring sin egen sexualitet. Metod En allmän litteraturöversikt utfördes genom databassökning i CINAHL och PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades via Caldwells kvalitetsgranskningsmall och dataanalysen utfördes genom en tematisk analys baserad på 16 kvalitativa artiklar som svarade på studiens syfte. Resultat Studien visar att majoriteten av kvinnorna upplever samlagssmärta, nedsatt känsel i underlivet samt avsaknad av sexlust. Vissa av kvinnorna beskriver dock att de kan uppleva njutning samt uppnå orgasm, men att det oftast kräver mer tid och stimulering. Flera av kvinnorna kan även känna njutning vid beröring av andra erogena delar på kroppen. Kvinnorna ser sex ur ett reproduktivt syfte och det anses vara deras plikt att tillfredsställa mannen sexuellt. Det är vanligt att skillnaderna i sexualdrift mellan parterna orsakar problem i relationen. Slutsats Kvinnlig könsstympning orsakar smärta vid samlag och begränsar kvinnans sexualitet. Den nedsatta sexualfunktionen påverkar partnerrelationen negativt och många kvinnor vill undvika sexuellt umgänge. Yttre faktorer påverkar inställningen till sex och upplevelsen av den egna sexualiteten, vilket visas hos kvinnor som migrerat till västländer., Background Genital mutilation is a thousand-year-old tradition that is still carried out in large parts of the world today. In genital mutilation, parts of the genitals are damaged or removed, and in some cases the labia are sewn together. In Sweden, female genital mutilation is an illegal act that violates human rights. Aim The aim was to investigate the experience of female genital mutilation regarding their ownsexuality. Method A general literature review was carried out by database search in CINAHL and PubMed. The articles were reviewed using Caldwell's quality framework and the data analysis was performed through a thematic analysis based on 16 qualitative articles that answered the aim of the study. Results The findings clarified that the majority of women experience intercourse pain, reduced sensation in the abdomen and a lack of sexual function. However, some of the women describe that they can experience pleasure and achieve orgasm, but that it usually requires more time and stimulation. Several of the women can also feel pleasure when touching other erogenous parts of the body. The women see sex from a reproductive purpose, and it is considered their duty to satisfy the man sexually. It is common that the differences in sexual drive between the parties to cause problems in the relationship. Conclusion Female genital mutilation causes pain during intercourse and limits the woman's sexuality. The reduced sexual function affects the partner relationship negatively and many women want to avoid sexual intercourse. External factors influence the attitude to sex and the experience of one's own sexuality, which shows in women who have migrated to Western countries.

Bakgrund: Tarmstomi innebär en öppning på buken där tarmen läggs ut. Det finns flera anledningar till att få tarmstomi. Tarmstomi kan leda till både positiva och negativa förändringar. Förändringarna kan påverka sexualiteten på olika sätt. Sexualiteten är viktig i människans liv och är ett av de främsta grundläggande behoven. Syfte: Att beskriva erfarenheter och upplevelser av sexualitet hos personer med tarmstomi. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats genomfördes där 10 artiklar kvalitetsgranskades som sedan användes till resultatet. Artiklarna analyserades enligt Fribergs 5-stegsmodell. Resultat: Teman som framkom var påverkan på sexuell aktivitet, påverkan på relation och intimitet samt behov av stöd. Resultatet visade att tarmstomin påverkadepersoner psykiskt och fysiskt. Personer med tarmstomi behövde anpassa sig på olika sätt för att få en god sexualitet. Ofta var erfarenheterna och upplevelserna av sexualiteten negativa hos personer med tarmstomi, på grund av känslan av att vara annorlunda och förlorat kontroll över tarmfunktionen. Slutsats: Tarmstomi påverkar sexualiteten på olika sätt. Anpassningar för den nya kroppsbilden behövs. Hur personer med tarmstomi accepterar den nya kroppsuppfattningen har stor betydelse för sexualiteten. Att upprätthålla rutiner och riktlinjer inom hälso-sjukvården är viktigt för att ge rätt stöd till personer med tarmstomi., Background: An intestinal stoma is an opening in the abdomen where the intestine is laid out. There are several reasons for having an intestinal stoma. Intestinal stomas can lead to both positive and negative changes. The changes can affect sexuality in different ways. Sexuality is important in a human’s life and is one of the main basic needs. Aim: To describe experiences of sexuality in people with intestinal stoma. Method: A literature review with a qualitative approach was carried out where 10 articles were quality controlled, then used for the result. The articles were analyzed according to Friberg's 5-step model. Results: The themes that emerged were the impact on sexual activity, the impact on relationships and intimacy, and the need for support. The results showed that intestinal stoma affects people psychologically and physically. People with intestinal stoma had to adapt in different ways to have a good sexuality. Often, the experiences of sexuality were negative in people with an intestinal stoma because of the feeling of being different and losing control over bowel function. Conclusion: Intestinal stoma affects sexuality in different ways. Adjustments for the new body image are needed. How people with an intestinal stoma accept the new body image has great significance for sexuality. Developing routines and guidelines in healthcare is important to provide the right support for people with intestinal stoma.

Bakgrund Sexualitet är ett grundläggande mänskligt behov och sexuell hälsa är fundamentalt för holistisk hälsa. Sjukdom kan påverka den sexuella hälsan, och sjuksköterskan är ofta den första personen patienten möter inom hälso- och sjukvården. Även om sjuksköterskor är medvetna om att sexuell hälsa är en viktig aspekt i patientens liv är samtal om sexuell hälsa inte vanligt förekommande inom vården. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter om att samtala med patienter om sexuell hälsa. Metod Designen är en strukturerad litteraturstudie med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter. Sökningar genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL, som resulterade i att 14 artiklar inkluderades i resultatet. Resultat Sjuksköterskans personliga attityd påverkade vården; en öppen inställning resulterade i inkludering av patientens sexuella hälsa, medan fokus på andra fysiska och psykiska symtom exkluderar ämnet. Brist på utbildning, organisatoriska problem, kulturskillnader och tidsbrist är några av de hinder som sjuksköterskan upplever. Strukturerad anamnes, god relation till patienten och skriftlig information är faktorer som underlättar samtalet. Slutsats Sjuksköterskor är medvetna att sexuell hälsa är viktigt, men känner osäkerhet inför att ha dessa samtal med patienter även om de tycker att det är sjuksköterskans ansvar. Ämnet är tabubelagt och obekvämt för många och sjuksköterskor uttrycker ett behov av mer utbildning och stöd i deras dagliga arbete för att inkludera sexuell hälsa regelbundet., Background Sexuality is a basic human need, and sexual health is fundamental for holistic health. During illness a persons’ sexual health may be affected and change, and nurses are frequently the front line of health care services. Although nurses are aware that the sexual health of patients is an important aspect of life the conversation about sexual health is not a regular topic. Aim The aim of this literature review was to describe the nurses’ experiences of conversations with patients regarding sexual health. Method The design is a structured literature review with elements of the methodology used for systematic reviews. Searches were performed in the scientific data bases PubMed and CINAHL, which resulted in 14 articles included in this literature review. Results Nurses’ personal attitude towards sexuality affect the care given; an open approach to sexuality tends to be more inclusive whereas nurses’ who focus on other symptoms tend to exclude the subject. Lack of education, organizational issues, cultural differences and lack of time are some of the obstacle’s nurses’ experience. Structured anamnesis, building a relationship to the patient, information and brochures were expressed as facilitating factors for initiating conversations about sexual health with patients. Conclusions Nurses are aware that sexual health is important, but often don’t feel secure to engage and initiate the conversations even if they feel that it is a responsibility of nursing. Since the subject is taboo and uncomfortable for many, nurses express a need for further training and support in their daily work to include sexual health regularly.

Hanna Ekegren & Adelina Funke: “‘En tjej!’ ‘Och den har man varit kär i!’”: En litteraturanalys av Ulf Starks Dårfinkar & dönickar (1984). Grundlärarprogrammet inriktning 4–6, Svenska, självständigt arbete, 15 högskolepoäng. Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap. Uppsatsen analyserar hur samhällsnormer för kön, genus och sexualitet skildras i ungdomsboken Dårfinkar & dönickar (1984) som Ulf Stark skrivit. Syftet med analysen är att synliggöra hur män och kvinnor representeras i romanen, problematisera sättet som jagberättandet används på, upplysa om hur samhällsnormerna framställs samt föra en diskussion kring hur boken skulle kunna användas i ett didaktiskt syfte. Uppsatsen utgår från skolans värdegrund och håller sig till mallen för en kvalitativ textanalys. Den tar även sitt avstamp i förväxlingsteorin vilken Maria Nikolajeva beskriver. Analysen visar att boken har en tydlig heteronorm, bestämda könsroller samt ett normativt genustänk. I slutsatserna kommer vi fram till att bokens karaktärer samspelar och har olika funktioner i förhållande till huvudkaraktären samt bokens representation av sexualitet, könsroller och genus.

Studien syftar till att undersöka andraspråkselevers kunskaper och attityder gällande ämnet sexualitet, samtycke och relationer. Skolinspektionens studie (2017:7) synliggör att elever efterfrågar mer undervisning inom området. Wredbergs studie (2022) visar också att lärare känner osäkerhet och saknar kompetens inför ämnet. Vår undersökning genomförs genom en enkätundersökning inom två grupper: sva och sfi. I studien undersöks vilken kunskap eleverna har om olika begrepp inom området sexualitet, samtycke och relationer, och vilken attityd de har inför ämnet, samt om det föreligger någon skillnad mellan grupperna. Undersökningen genomfördes på en sfi-skola i Malmö, samt på en skola i Stockholm med ett flertal sva-elever. Totalt 87 sva-elever och 45 sfi-elever har deltagit i vår enkätstudie. Resultaten tyder på att sva-elevernas begreppskunskaper är på en högre nivå jämfört med sfi-elevernas. Förståelsen var god för begreppen “samtycke”, “sexualitet” och “jämställdhet” i båda grupperna, medan förståelsen för orden “preventivmedel” för sfi och “hedersförtryck” för sva var lägre. En förklaring kan vara att en större andel sva-elever har fått undervisning tidigare jämfört med sfi-eleverna, vilket vår undersökning visat på. Men även ålder, kultur och tidigare erfarenheter kan spela en roll, vilket Vygotskijs sociokulturella teori kan ge en indikation om. Ungefär hälften av eleverna i sfi-gruppen saknar undervisning om sexualitet, samtycke och relationer och har således inte kunnat tillsammans med andra i interaktion diskutera dessa ämnen. Resultaten indikerar också att sva-eleverna är något mer positiva till ämnet. Undersökningen visar också stora skillnader mellan könen. Appelfeldt och Johansson (2009:54) menar att män och kvinnor har olika attityder kring sexualitet och olika fokus, vilket kan påverka kunskapen. Vi har dock ett för litet underlag av män för att kunna dra några slutsatser, särskilt inom sfi där ytterligare forskning behövs för att ta reda på könsskillnade